Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om ändrad lydelse av 11 § i de för riksdagen gällande reglementariska föreskrifter.

1934-05-31 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1934:23, Utlåtande i anledning av väckta motioner om ändrad lydelse av 11 § i de för riksdagen gällande reglementariska föreskrifter.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr SS.

1

Nr 23.

Ankom till riksdagens kansli den 4 juni 1934 kl. 11 f. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner

om ändrad lydelse av 11 § i de för riksdagen gällande

reglementariska föreskrifter.

Uti de inom riksdagen väckta, till utskottet den 26 maj 1934 hänvisade motionerna

nr 373 i första kammaren av herr Bjurström och nr 650 i andra kammaren

av herrar Fast och Björck i Kristianstad hemställes, att riksdagen

måtte antaga följande

Förslag

till

ändrad lydelse av § 11 i reglementariska föreskrifter för riksdagen.

(Nuvarande lydelse.)

§ 11.

(Föreslagen lydelse.)

l:o. Skall omröstning enligt riksdagsordningen ske öppet, skola kammarens

ledamöter, sedan voteringsproposition efter given varsel upplästs och

justerats, intaga sina platser, varefter voteringspropositionen ånyo uppläses.

Medan omröstning verkställes, må ingen bliva stående å gången.

2 :o. Med undantag för de fall, varom

i mom. 3 stadgas, uppmane talmannen

därefter först de ledamöter,

som vilja rösta för ja-propositionen,

att resa sig från sina platser, varefter

samma uppmaning riktas till de ledamöter,

som vilja rösta för nej-propositionen.

Örn härvid talmannen finner

tvekan kunna råda om omröstningens

resultat, eller någon av kammarens

ledamöter begär rösträkning, verkställes

votering medelst namnupprop.

3 :o. Omröstning medelst nctmnupprop

skall omedelbart äga rum, därest

talmannen före omröstningens början

så beslutar, samt då omröstning skall

ske jämlikt 65 § riksdagsordningen.

Om vid den slutliga voteringen i visst

Bihang till riksdagens protokoll 1934.

2 :o. Med undantag för de fall, varom

i mom. 3 stadgas, uppmane talmannen

därefter först de ledamöter,

som vilja rösta för ja-propositionen,

att resa sig från sina platser, varefter

samma uppmaning riktas till de ledamöter,

som vilja rösta för nej-propositionen.

Om härvid talmannen finner

tvekan kunna råda örn omröstningens

resultat, eller någon av kammarens

ledamöter begär rösträkning, verkställes

votering på sätt i mom. 3 sägs.

3:o. Omröstning medelst voteringsmaskin

skall omedelbart äga rum, därest

talmannen före omröstningens början

så beslutar, samt då omröstning

skall ske jämlikt 65 § riksdagsordningen.

Om vid den slutliga voteringen

sami. Nr SS. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 88.

(Nuvarande lydelse:)

ärende sist vid voteringspropositionens

godkännande begäran om namnupprop

framställes av minst Vio av kammarens

ledamöter, skall ock detta voteringssätt

omedelbart användas; i

detta fall skall jämväl i det tryckta

protokollet antecknas, huru varje ledamot

röstat.

4:o. Då omröstning medelst namnupprop

skall äga rum, böra i vardera

kammaren minst två ledamöter, vilka

talmannen därom anmodar, taga plats

vid talmansbordet, för att över omröstningen

föra anteckning. Vid uppropet

iakttages, att ledamöterna uppropas i

den ordning, vari de innehava plats i

samlingssalen, dock att vice talmännen

först uppropas. Närvarande ledamot

avgiver vid uppropet något av följande

svar: Ja, Nej, Avstår. Omedelbart

efter det omröstningen avslutats,

tillkännagiver talmannen resultatet

för kammaren.

5:o. Då i fråga, varom uti 65 §

riksdagsordningen förmäles, kamrarna

fattat stridiga beslut, och dessa ej på

vederbörande utskotts förslag blivit

sammanjämkade, åligger det utskottet

att uppsätta förslag till voteringspropositioner

för den omröstning, som, enligt

nämnda §, skall för frågans avgörande

i kamrarna äga rum. Sedan sådant

förslag blivit godkänt, utsatte

talmännen efter överenskommelse dag

för omröstning. Vid densamma iakttages,

att votering över varje särskild

fråga, som blir föremål för omröstning,

bör i båda kamrarna samtidigt

företagas.

Över var och en sådan omröstning i

första kammaren skall protokoll genast

därefter uppsättas, justeras och

(Föreslagen lydelse:)

i visst ärende sist vid voteringspropositionens

godkännande begäran örn omröstning

medelst votering smaskin

framställes av minst Vio av kammarens

ledamöter, skall ock detta voteringssätt

omedelbart användas; i detta fall

skall jämväl i det tryckta protokollet

antecknas, huru varje ledamot röstat.

Kan omröstning icke ske med voteringsmaskin,

skall den äga rum medelst

namnupprop. Härvid böra i vardera

kammaren minst två ledamöter,

vilka talmannen därom anmodar, taga

plats vid talmansbordet, för att över

omröstningen föra anteckning. Vid

uppropet iakttages, att ledamöterna

uppropas i den ordning, vari de innehava

plats i samlingssalen, dock att

vice talmännen först uppropas. Närvarande

ledamot avgiver vid uppropet

något av följande svar: Ja, Nej, Avstår.

Omedelbart efter det omröstningen

avslutats, tillkännagiver talmannen

resultatet för kammaren.

4:o. Då i-----för dagen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 28.

3

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

avsändas till andra kammaren, där

sammanräkningen av båda kamrarnas

ledamöters röster verkställes, varefter

utgången av omröstningen ofördröjligen

meddelas första kammaren

och det utskott, som frågan handlagt.

Sådant ärende skall sättas främst

på föredragningslistan för dagen.

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionerna.

I övrigt hänvisar utskottet till en i anledning av motionerna inom utskottets

kansli upprättad, till utlåtandet fogad P. M. angående frågan örn öppen omröstnings

verkställande medelst voteringsmaskin.

Utskottet uttalade år 1932, att användningen av elektrisk omröstningsapparat

ägde så stora fördelar, att en utredning borde verkställas angående kostnaderna

för en sådan och omröstningssättets anordnande vid sådan apparats begagnande;

och utskottet framhöll då tillika som sin uppfattning, att dylik apparat

kunde införas utan grundlagsändring. Sedermera har utredning verkställts

och bankoutskottet ej blott anmält denna utredning hos riksdagen utan i anledning

av densamma även framlagt förslag örn bemyndigande till riksgäldsfullmäktige

att före nästa riksdag verkställa nödiga arbeten för apparatens

inmontering i kamrarnas sessionssalar samt anvisande av härför nödigt anslag.

Kamrarna hava på det sätt bifallit framställningen att bemyndigandet och

anslaget givits »under förutsättning att erforderliga ändringar i reglementariska

föreskrifter bliva i vederbörlig ordning beslutade»; härigenom har prövningen

av själva sakfrågan, såsom vederbort, uppskjutits tills konstitutionsutskottet

haft anledning taga ställning till densamma.

När utskottet företagit de nu föreliggande motionerna till prövning, måste

utskottet först taga ställning till spörsmålet, örn den anordning av elektrisk

omröstning, som bankoutskottet föreslagit och vars användning motionerna avse

att möjliggöra, är sådan, att den fyller de förutsättningar under vilka införandet

av elektrisk omröstningsapparat kan ske utan grundlagsändring.

I detta avseende vill utskottet erinra, att riksdagsordningen numera blott föreskriver,

att omröstning skall ske öppet, utan att angiva vad därmed bör förstås,

i följd varav den öppna omröstningen i grundlagens mening blir lika

med icke sluten omröstning. Det karakteristiska för den slutna omröstningen

är, att de röstandes vota icke kunna genom omröstningsförfarandet bliva

kända. Då den föreslagna omröstningsmetoden fyller kravet på offentliggörandet

av de röstandes vota, synes införandet av denna metod icke kräva en

grundlagsändring.

Vidkommande spörsmålet, huruvida metoden i fråga bör möjliggöras genom

en ändring av de reglementariska föreskrifterna för riksdagen, har utskottet

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 28.

uppenbarligen att undersöka, huruvida, med hänsyn till de för utskottet demonstrerade

tekniska anordningarna, dessa äro av beskaffenhet att deras användning

lämpligen kan förordas. Utskottet har härvid kommit till den uppfattningen,

att en sådan användning skulle innebära ett väsentligt avsteg från

den personlighetsbetonade grundprincipen i gällande röstningsmetod. Möjligheten

till iakttagande av den individuella röstavgivningen, som enligt det nuvarade

röstningsförfarandet är omedelbar, skulle enligt föreliggande förslag

förmedlas genom en maskinell anordning, som för riksdagsmännen och allmänheten

på läktarna i stort sett endast skulle möjliggöra att i efterhand konstatera

huru rösterna avgivits. Den nu gällande principen örn omröstningens omedelbara,

offentliga karaktär skulle alltså vid ett genomförande av föreliggande

förslag komma att brytas på ett sätt, som icke lärer vara önskvärt.

På anförda skäl finner sig utskottet icke nu kunna tillstyrka införandet

av regler, som möjliggöra anordnandet av öppen omröstning medelst omröstningsapparat,

som i huvudsak är konstruerad efter de i den föreliggande utredningen

angivna grundlinjerna. Vad särskilt angår de tekniska förutsättningarna

för apparatens användande, må erinras, att den vanliga rösträkningen,

där det gäller att konstatera antalet ja- och nej-röster, utan att namnanteckning

göres i protokollet, väl synes kunna ersättas av en maskinell anordning,

men att detta icke kan ske vid rösträkning med namnanteckning till

protokollet, då ju uppropet är en förutsättning för att namnanteckning skall

kunna äga rum.

Utskottet saknar därför anledning att till detaljerad lagteknisk granskning

upptaga de i motionerna föreslagna texterna eller att vidröra frågan, i

vad mån ändringar i kamrarnas ordningsstadgor i händelse av bifall i huvudsak

till motionerna kunna anses påkallade. Utskottet vill endast erinra örn

det ur saklig synpunkt betänkliga att det för elektrisk omröstningsapparats

användande för öppen omröstning väsentliga momentet, fotograferingen, som

angiver den individuella röstningen, icke på något sätt vare sig beröres i författningstexten

eller än mindre där göres till föremål för kontroll genom ledamöter

av kammaren.

Utskottet vill till sist betona, att en granskning av de föreslagna bestämmelserna,

vilka äro av betydelse för arbetet i kamrarna, bör av utskottet företagas

och av kamrarna övervägas vid annan tidpunkt än under riksdagsarbetets

avslutning.

På grund av vad utskottet sålunda ansett sig böra framhålla, får utskottet

hemställa,

att motionerna 1:373 och 11:650 icke måtte av riksdagen

bifallas.

Stockholm den 31 maj 1934.

På konstitutionsutskottets vägnar:

C. A. REUTERSKIÖLD.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 28.

5

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Hallén, Strömberg, Sundberg, Björkman,

Bergman, Larsén, Ehrnberg, Källman*, Mellén, Nils Andersson, Borg*, Persson i

Trången, Pehrsson i Göteborg, Fast, Andersson i Malmö, Lindmark, Lundén,

Gustafsson i Välsnäs och Nilsson i Göteborg*.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar Bergman, Larsén, Mellén, Nils Andersson, Fast, Andersson i

Malmö, Lundén och Nilsson i Göteborg, som ansett, att utskottets yttrande

och hemställan bort hava följande lydelse:

Då konstitutionsutskottet år 1920 föreslog riksdagen att såsom vilande antaga

sådant förslag till ändrad lydelse av bl. a. § 60 riksdagsordningen, att

omröstning i kamrarna regelmässigt skulle ske öppet utan att grundlagen dock

lämnade närmare regler örn sättet för den öppna omröstningen, var anledningen

härtill, att utskottet fann det lämpligt, att en ändring av den då tilltänkta

öppna omröstningsmetoden — uppropsförfarandet —■ i en framtid

utan grundlagsändring skulle kunna ersättas av annat omröstningssätt. Härvid

måste konstitutionsutskottet anses hava haft i åtanke även omröstning

medelst exempelvis elektrisk omröstningsapparat, eftersom en motion härom

förelåg till utskottets prövning och utskottet i anledning därav uttalade, att

det visserligen för det dåvarande avstyrkte förslaget men icke ville uttala

sig beträffande det framtida upptagandet av frågan om sådan omröstning.

I full konsekvens härmed uttalade utskottet därför också år 1932, att sådant

omröstningsförfarande utan grundlagsändring kunde införas för de fall då

grundlagen icke föreskreve sluten omröstning med sedlar. Utskottet uttalade

samtidigt att fördelarna med omröstning medelst omröstningsapparat vore

så stora, att utredning örn möjligheten härav borde företagas. Dessa uttalanden

av 1932 års konstitutionsutskott godkändes av riksdagen. Det är därför

också i full konsekvens med konstitutionsutskottets och riksdagens redan intagna

ståndpunkt i frågan, som bankoutskottet, sedan utredning i ämnet verkställts,

utvisande att hinder av teknisk eller annan art ej mötte att på ett tillfredsställande

sätt lösa frågan örn omröstning med anlitande av omröstningsapparat,

föreslagit riksdagen att anslå nödiga medel för apparatens uppsättande.

Riksdagen har likaledes genom samstämmigt beslut av kamrarna, i

konsekvens med sitt tidigare ståndpunktstagande, bifallit denna bankoutskottets

hemställan — under förutsättning att erforderliga ändringar i reglementariska

föreskrifter bleve i vederbörlig ordning beslutade. Detta beslut torde

allmänt hava uppfattats såsom ett definitivt ställningstagande från riksdagens

sida i själva sakfrågan.

Konstitutionsutskottets uppgift synes alltså vara dels att uttala sig om

huruvida något konstitutionellt hinder föreligger för anordnande av öppen omröstning

medelst den nu av bankoutskottet förordade elektriska apparaten, dels

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 23.

att — därest så icke befinnes vara fallet — framlägga förslag om de ändringar

i reglementariska föreskrifter, som finnas vara erforderliga för dess användning.

Då den ifrågavarande elektriska omröstningsapparaten omedelbart för de i

kammaren närvarande utvisar huru varje ledamot röstat, och då till yttermera

visso en fotografisk bild kommer att föreligga till senare kontroll, måste det

enligt utskottets mening anses obestridligt, att den öppna omröstningens i

grundlagen fastslagna princip genom detta omröstningsförfarande icke kränkes.

Utskottet finner förty intet konstitutionellt hinder för dess införande

föreligga. Därjämte må erinras, att detta omröstningssätt genom röstavgivningens

fullkomliga samtidighet bättre än namnuppropet garanterar den

röstandes oberoende av andras röstning.

Det återstår alltså för utskottet att förelägga riksdagen förslag till erforderliga

ändringar i reglementariska föreskrifter för riksdagen.

Konstitutionsutskottet uttalade redan år 1932, att endast det mera tidsödande

uppropsförfarandet men däremot icke uppresningsförfarandet borde ersättas

med röstning medelst omröstningsapparat. Det i motionerna framlagda textförslaget

är uppbyggt efter samma princip. Genom att åtminstone tillsvidare

låta omröstning medelst omröstningsapparat endast ersätta omröstningen medelst

namnupprop, vinnes den fördelen att omröstningsförfarandet även framdeles

så nära som möjligt anknyter till gällande ordning. Med utgångspunkt

härifrån har utskottet uppgjort förslag till ändrad lydelse av § 11 reglementariska

föreskrifter för riksdagen. Förslaget innebär endast en formell överarbetning

av det i motionerna framlagda förslaget.

I fråga örn de ändringar i kamrarnas ordningsstadgar, som må kunna anses

vara påkallade, saknar utskottet behörighet att framlägga förslag. Dessa

ändringar kunna emellertid av vederbörande kammare även utan föregående

beredning av enskilt utskott omedelbart avgöras antingen nu eller vid början

av nästa riksdag.

På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen i anledning av förevarande motioner ville antaga

följande

Förslag1

till

ändrad lydelse av § 11 i reglementariska föreskrifter för riksdagen.

§ 11.

1 :o. Skall omröstning enligt riksdagsordningen ske öppet, skola kammarens

ledamöter, sedan voteringsproposition efter given varsel upplästs och

justerats, intaga sina platser, varefter voteringspropositionen ånyo uppläses.

Medan omröstning verkställes, må ingen bliva stående å gången.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 23.

7

2:o. Med undantag för de fall, varom i mom. 3 stadgas, uppmane talmannen

därefter först de ledamöter, som vilja rösta för ja-propositionen, att resa

sig från sina platser, varefter samma uppmaning riktas till de ledamöter, som

vilja rösta för nej-propositionen. Örn härvid talmannen finner tvekan kunna

råda örn omröstningens resultat, eller någon av kammarens ledamöter begär

rösträkning, verkställes votering på sätt i mom. 3 sägs.

3:o. Omröstning medelst omröstning sapparat eller, där denna ej Iean begagnas,

medelst namnupprop skall omedelbart äga rum, därest talmannen före omröstningens

början så beslutar, samt då omröstning skall ske jämlikt 65 § riksdagsordningen.

Örn vid den slutliga voteringen i visst ärende sist vid voteringspropositionens

godkännande begäran örn omröstning medelst omröstning sapparat

eller i förekommande fall örn namnupprop framställes av minst Vio

av kammarens ledamöter, skall ock detta omröstningssätt omedelbart användas;

i detta fall skall jämväl i det tryckta protokollet antecknas, huru varje

ledamot röstat.

4:o. Då omröstning medelst omröstning sapparat ägt rum, böra i vardera

kammaren minst två ledamöter, vilka talmannen därom anmodar, taga plats

vid talmansbordet, varefter företages fotografering av en tablå, utvisande,

huru varje ledamot röstat.

Då omröstning medelst namnupprop skall äga rum, böra i vardera kammaren

minst två ledamöter, vilka talmannen därom anmodar, taga plats vid

talmansbordet, för att över omröstningen föra anteckning. Vid uppropet

iakttages, att ledamöterna uppropas i den ordning, vari de innehava plats i

samlingssalen, dock att vice talmännen först uppropas. Närvarande ledamot

avgiver vid uppropet något av följande svar: Ja, Nej, Avstår.

Omedelbart efter det omröstningen avslutats, tillkännagiver talmannen resultatet

för kammaren.

5:o. Då i fråga, varom uti 65 § riksdagsordningen förmäles, kamrarna

fattat stridiga beslut, och dessa ej på vederbörande utskotts förslag blivit

samman jämkade, åligger det utskottet att uppsätta förslag till voteringspropositioner

för den omröstning, som, enligt nämnda §, skall för frågans avgörande

i kamrarna äga rum. Sedan sådant förslag blivit godkänt, utsätte

talmännen efter överenskommelse dag för omröstning. Vid densamma iakttages,

att votering över varje särskild fråga, som blir föremål för omröstning,

bör i båda kamrarna samtidigt företagas.

över var och en sådan omröstning i första kammaren skall protokoll genast

därefter uppsättas, justeras och avsändas till andra kammaren, där sammanräkningen

av båda kamrarnas ledamöters röster verkställes, varefter utgången

av omröstningen ofördröjligen meddelas första kammaren och det utskott, som

frågan handlagt.

Sådant ärende skall sättas främst på föredragningslistan för dagen.

Detta stadgande träder i kraft den 10 januari 1935.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 28.

Bilaga.

P. M.

i anledning ar räckta motioner, 1:373 och II: 650, om öppen omröstnings

verkställande medelst voteringsmaskin.

Enligt § 60 riksdagsordningen i dess ursprungliga lydelse skulle, sedan

talmannen efter överläggningens slut framställt proposition på bifall till det

till slutligt avgörande föreliggande förslaget, denna proposition besvaras av

kammarledamöterna genom acklamation. Vid talmannens tillkännagivna uppfattning

av det lämnade svaret skulle bero, så vida votering ej begärdes.

Begärdes votering, skulle omröstningen ske med slutna sedlar.

Sedan konstitutionsutskottet vid flera särskilda tillfällen (1908, 1909, 1912

och 1917) uttalat sig för lämpligheten av den öppna omröstningens införande

i riksdagen, framlades genom proposition (nr 101) till 1919 års lagtima riksdag

förslag härom. _ Enligt förslaget skulle i förekommande fall omröstningen,

etter acklamationsförfarande, regelmässigt ske »öppet och efter namnupprop».

Vederbörande departementschef anförde härom till statsrådsprotokollet

bl. a. att den öppna omröstningen rent principiellt sett måste anses vara

den med riksdagsmannakallets natur mest överensstämmande. Särskilt i vårt

land, tor offentlighetsgrundsatsen eljest vore regel vid de allmänna ärendenas

behandling saväl utom som inom riksdagen, vöre det en inkonsekvens och prinfolkrepresentantens

verksamhet pa denna avgörande punkt omgärdades

av sekretess. Da riksdagens förhandlingar vöre offentliga och vad

sorn därunder förekomme toges till protokoll, vilka vore för allmänheten tillgängliga,

syntes ock själva avgörandet av föreliggande ärenden böra träffas

under full offentlighet. Allenast genom den öppna omröstningen kunde det

allmänna intresset tillgodoses, att folket i sm helhet erhölle kännedom örn,

huru dess representanter ställt sig till avgörandena i riksdagen i varje särskild

fråga. Aven rent praktiskt vöre det obestridligt, att den öppna omröstningen

komme att i förhållande till det gällande systemet medföra fördelen

av en avsevärd tidsvinst. Ben ifrågasätta reformen skulle också kunna bidraga

till att motarbeta det missförhållandet, att riksdagsmännen stundom i

anmärkningsvärt stort antal, förfallolöst utebleve från kamrarnas plena, eftersom

kontrollen härutinnan da lättare skulle kunna genomföras. Ben öppna

omröstningen kunde tänkas ske antingen efter namnupprop, eller genom avlämnande

av röstsedlar, undertecknade med den röstandes namn, eller genom

det förfarande, som i England kallas division. Ben förstnämnda metoden ansågs

äga företräde; den vore ock i bruk inom de kommunala representationerna.

Bepartementschefen förklarade sig vidare icke hava förbisett, att sättet

för omröstningen inom riksdagen jämväl i andra avseenden kunde behöva revideras.

Så kunde det ifrågasättas, örn icke acklamationsförfarandet borde

ersättas med det i ett flertal främmande länder använda förfaringssättet, att

ledamöterna rösta genom att resa sig eller bliva sittande på sina platser. Emellertid

ansåg sig departementschefen icke böra föreslå ytterligare förändringar

i reglerna för röstning, förrän erfarenhet vunnits örn verkningarna av den

öppna omröstningen i den form och utsträckning, som föreslagits. — Konstitutionsutskottet

tillstyrkte grundlagsändringsförslaget, vilket dock förföll i

följd av kamrarnas skiljaktiga beslut.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 23.

9

Samma grundlagsändringsförslag framlades ånyo i proposition (nr 157)

till 1920 års riksdag. Förslaget tillstyrktes även nu av konstitutionsutskottet

(utskottets utlåtande nr 37), dock, i anslutning till vad i motionen I: 16 föreslagits,

med den ändringen, att omröstningen skulle ske »öppet och verkställas

efter namnupprop eller på annat sätt, varom i reglementariska föreskrifter för

riksdagen bestämmes». Det syntes utskottet nämligen lämpligt att en ändring

av omröstningssättet skulle kunna vidtagas utan den särskilda procedur, som

kräves för grundlagsändring, därest riksdagen efter vunnen erfarenhet skulle

finna en ändring av omröstningssättet behövlig. Utskottet uttalade vidare, i

anledning av ett av samma motionär väckt förslag (motionen 1:17) örn utredning

av frågan om införandet av elektrisk voteringsmaskin, att användandet

av sådan maskin vid omröstning vid dåvarande tidpunkt vore allt för begränsat

och den erfarenhet som vunnits allt för inskränkt för att frågan örn införande

av densamma i vårt land skulle kunna anses mogen att upptaga till

utredning. Utan att vilja uttala sig beträffande det framtida upptagandet

av denna fråga, avstyrkte utskottet därför förslaget. —- Frågan om grundlagsändring

förföll även denna gång i följd av kamrarnas skiljaktiga beslut.

Nytt förslag örn grundlagsändring angående förevarande fråga framlades i

proposition (nr 59) till 1922 års riksdag. Häri hade beaktats den av konstitutionsutskottet

i 1920 års förslag företagna omformuleringen för möjliggörande

av ändring av omröstningssättet utan grundlagsändring. — Konstitutionsutskottet

(utskottets utlåtande nr 17) tillstyrkte förslaget, dock med

den ändringen, att i § 60 riksdagsordningen endast skulle föreskrivas att omröstningen

skall ske »öppet» utan hänvisning till frågans närmare reglering i

reglementariska föreskrifter. De olika möjligheter, som förefunnes till voteringssättets

närmare gestaltning, hade i anslutning härtill varit föremål för

utskottets uppmärksamhet. Skilda omröstningsmetoder hade härvid ifrågasatts

såsom mest lämpliga. Sålunda hade man tänkt sig möjligheten av att

omröstning alltid borde äga rum efter namnupprop, varvid dock de vota som

avgåves endast skulle antecknas till protokollet, då så av ett visst antal ledamöter

inom resp. kammare begärdes. Man hade också satt i fråga, att omröstning

som regel ej skulle ske genom namnupprop utan medelst discessus,

namnupprop skulle blott företagas, då ett förslag härom framställes och vinner

visst understöd. Utskottet saknade emellertid anledning att då taga ställning

till dessa spörsmål men bifogade såsom bilagor alternativa utkast till

bestämmelser beträffande voteringsinstitutets närmare reglering, varigenom de

olika möjligheter, som härutinnan förefunnes, skulle vara antydda. — Utskottets

förslag bifölls denna gång av båda kamrarna. -— Grundlagsändringsförslaget

antogs definitivt vid 1925 års riksdag.

I anledning av frågan örn införandet av öppen omröstning i riksdagen väcktes

vid 1925 års riksdag motioner örn införandet av bestämmelser härom i

reglementariska föreskrifter för riksdagen, under förutsättning att det vilande

förslaget till grundlagsändring antoges. Ärendet bereddes för första kammaren

av dess tredje tillfälliga utskott (utlåtande nr 1) och för andra kammaren

av dess sjätte tillfälliga utskott (utlåtande nr 1).

Förstakammarutskottet föreslog, att den öppna omröstningen skulle kunna

ske genom enbart uppresning, först uppresning och sedan namnupprop eller

enbart namnupprop; av dessa tre tillvägagångssätt skulle endast det sistnämnda

kunna förekomma vid gemensamma voteringar. I vissa fall skulle vid öppen

omröstning medelst namnupprop antecknas till det tryckta protokollet, huru

varje ledamot röstat. Utskottet framhöll, att det lage i omröstningsbegreppets

natur, att rätten att begära rösträkning städse hölls öppen. Det vore i vissa

fall väl motiverat att omedelbart använda uppropsmetoden. En väsentlig fördel

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 23.

med förslaget syntes ligga däri, att tillfälle bereddes till begagnande av uppresningsmetoden,

varigenom i vissa fall ett avgörande lätt och säkert knnde vinnas

utan att individuell rösträkning ägde runi. — I en reservation till utskottsutlåtandet

framhölls, att det väsentliga syftet med kravet på öppen omröstning

i riksdagen vore beredandet av en ordning för fastställande av, huru

ledamöterna röstat. Detta syntes ändamålsenligast kunna vinnas genom avgivandet

av röstsedlar, betecknade med ledamöternas namn eller platsnummer

i kamrarna, och upptagande i protokollet eller bilaga därtill av uppgift å ledamöternas

röstning. Denna ordning tillgodosåge icke önskemålet av omedelbar

offentlighet åt de särskilda ledamöternas röstning. Men en dylik omedelbarhet

vore icke önskvärd.

Andrakammarutskottet förordade däremot att öppen omröstning efter acklamationsförfarande

alltid omedelbart skulle förrättas genom namnupprop. Härigenom

skulle man så nära som överhuvud taget torde vara möjligt vid övergången

från hemlig till öppen omröstning ansluta sig till den hittills gällande

ordningen vid omröstning i riksdagen. Den enkelhet och reda, som utmärkte

det dittills brukade förfaringssättet, kunde härigenom även den föreslagna

anordningen räkna sig till godo. Röstavgivning efter namnupprop

skulle i fullaste måtto möjliggöra för valmännen att göra sig underrättade örn

sina representanters ståndpunkt i alla de frågor, där röstning för avgörandet

överhuvud taget behövde tillgripas. Ett motionsvis framställt förslag om

röstning med röstkort anknöt visserligen likaledes till den hittills tillämpade

metoden, men vore förenat med den svagheten, att därvid icke såsom vid namnuppropsförfarandet

varje röstandes ståndpunkt kunde omedelbart i och med

röstavgivningen uppfattas och annoteras av den intresserade. Ett likaledes

motionsvis framfört förslag, i stort sett överensstämmande med den av förstakammarutskottet

tillstyrkta röstningsmetoden, vore enligt utskottets förmenande

förenat med den olägenheten, att det innebure införandet av åtskilliga

nya, av övergången till öppen omröstning icke påkallade moment i omröstningsförfarandet,

varigenom detta skulle kompliceras utan att några däremot svarande

fördelar vunnes. Utskottet ansåg det t. o. m. kunna ifrågasättas örn den

föreslagna uppresningsmetoden kunde anses stå i god överensstämmelse med

den såsom vilande antagna grundlagstexten.

I en till detta utskottsutlåtande fogad reservation förordades samma metod

som föreslagits av förstakammarutskottet. Denna metod innebure enligt

reservanternas mening påtagliga fördelar, och syntes man med densamma vinna

en såvitt möjligt tillfredsställande lösning av spörsmålet örn sättet för

verkställande av öppen omröstning i riksdagens kamrar. Att rättighet att

begära rösträkning städse hölles öppen för varje kammarens ledamot syntes

reservanterna ligga i omröstningsbegreppets natur. Likaledes torde det vara

väl motiverat att i vissa fall omedelbart använda uppropsmetoden. Uppresningsförfarandet

medgåve ett säkrare bedömande av resultatet av omröstningen

än det förberedande acklamationsförfarandet. Yad beträffade förslaget

örn obligatoriskt verkställande av öppen omröstning genom namnupprop,

anförde reservanterna, att detta icke på något sätt utnyttjade de möjligheter

till ett mera smidigt och praktiskt omröstningsförfarande, som vid övergången

från sluten till öppen omröstning inställde sig och som tidigare framställts

såsom bidragande motiv till kravet på den öppna omröstningens införande.

Vid införande av öppen omröstning vore det synnerligen angeläget, att man

tillgodosåge behovet av snabbhet och effektivitet genom att införa en mellanform

mellan acklamationsförfarandet och uppropsmetoden. Genom att skrida

till namnupprop i varje fall skulle man åstadkomma onödig tidsutdräkt och

på intet sätt tillgodogöra sig de avsevärda fördelar i praktiskt hänseende,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2S.

11

som vid en mera ändamålsenlig anordning av den öppna omröstningen utan

svårighet och utan eftersättande av några berättigade krav kunde vinnas.

Vid frågans behandling i riksdagen biföll första kammaren sitt tredje tillfälliga

utskotts förslag till bestämmelser i reglementariska föreskrifter för

riksdagen. Andra kammaren biföll den till kammarens sjätte tillfälliga utskotts

utlåtande fogade reservationen. Kamrarna hade alltså fattat överensstämmande

beslut rörande bestämmelser om öppen omröstning i reglementariska

föreskrifter för riksdagen.

I anledning av en inom andra kammaren vid 1932 års riksdag väckt motion

(11:429) beslöt riksdagen, på förslag av konstitutionsutskottet, uppdraga åt

fullmäktige i riksgäldskontoret att verkställa utredning rörande möjligheterna

och kostnaderna för införande av voteringsapparat i riksdagens kamrar.

Utskottet anförde i sitt utlåtande (nr 29) i ämnet, att anledning icke

förefunnes att genom grundlagsändring möjliggöra användandet av voteringsapparat

för de sällsynt förekommande fall, då sluten omröstning med sedlar

enligt § 60 riksdagsordningen skulle äga rum. För införande av voteringsapparat

vid öppen omröstning vore däremot icke grundlagsändring utan allenast

ändring i de reglementariska föreskrifterna för riksdagen erforderlig.

Det i dessa föreskrifter reglerade uppresningsförfarandet vore ändamålsenligt

för ett snabbt utrönande av för vilket av framställda förslag röstövervikt förelåge.

Rösträkningen efter upprop skulle däremot avsevärt underlättas och

stor tidsbesparing ernås genom begagnande av voteringsapparat. Uppresningsförfarandet

vore alltså förenat med så stora fördelar att det borde bibehållas

och voteringsapparat sålunda endast begagnas, då rösträkning skall

äga rum.

Fullmäktige i riksgäldskontoret hava i en den 14 januari 1934 dagtecknad

skrivelse till bankoutskottet överlämnat ett av Telefonaktiebolaget L. M.

Ericsson efter anmodan uppgjort kostnadsförslag jämte beskrivning över voteringsapparat

för sluten omröstning, dock så konstruerad, att möjlighet förelåge

för anslutning av anordningar, utvisande den individuella röstningen.

Bolaget har sedermera på anmodan av bankoutskottet inkommit med prisuppgifter

å kompletteringsanordningar för öppen omröstning ävensom beskrivning

å tilläggsanordningar härför. Enligt bolagets slutgiltiga förslag erfordras

följande anläggningar i vardera kammaren för öppen omröstning med

hjälp av maskinella anordningar:

Å varje ledamots pulpet anbringas två tryckknappar och en signallampa.

Tryckknapparna äro märkta, den ena ja och den andra nej. — Å talmansbordet

uppställes en manöverapparat för omröstningens dirigerande. Denna apparat

är försedd med ett antal tryckknappar och kontrollampor. —- För angivande

av resultatet av omröstning uppsättas följande tre ljustablåer nämligen:

1. en tablå, anbragt å väggen i närheten av talmannens plats, utvisande

i lysande skrift antalet avgivna ja- och nej-röster, antalet ledamöter, som avstått

från att rösta, samt antalet frånvarande ledamöter; 2. en tablå — för

andra kammaren uppdelad i två avdelningar, en för vardera hälften av kammarens

ledamöter — anbragt å väggfält ovanför de i kammaren befintliga

för statssekreterare m. fl. avsedda stolarna. Tablån är indelad i rutor till

samma antal som kammarens ledamöter. Varje ruta är försedd med fyra små

elektriska lampor med olikfärgade glaslinser, utmärkande ja, nej, avstår och

frånvarande. Rutorna äro sammanställda i grupper om tio och försedda med

tydlig numrering (ledamöternas platsnummer). Av tablån framgår omedelbart

efter omröstningen, hur en var däri deltagande ledamot röstat, och beträffande

ledamöter, som icke röstat, huruvida de avstått från att rösta eller varit

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr SS.

frånvarande. Lamporna i tablån skola lysa tillräckligt länge för att ledamöterna

och allmänheten skola kunna hinna taga del av omröstningen; 3. en

tablå, inbyggd i ett bord i närheten av talmannens plats. Denna tablå, som

utgör en förminskning av tablån 2, är avsedd att möjliggöra en snabb protokollföring

av omröstningsresultatet. För detta ändamål är bordet försett med

en kamera för fotografering av tablån, när lamporna i densamma efter omröstningen

äro tända. Till undvikande av förväxling inlägges vid fotograferingen

en rubrik vid sidan av tablån. Såsom en säkerhetsåtgärd är avsett att

för varje omröstning taga två fotografier av tablån. -—-När omröstning medelst

voteringsmaskin skall äga rum, tillkännagives detta av talmannen, vilken

nedtrycker en knapp å manöverapparaten. Omröstningen verkställes av

ledamot genom nedtryckning av ja- eller nejknappen å pulpeten eller, örn ledamot

önskar avstå från röstningen, genom nedtryckning av båda knapparna.

Härvid tändes den å pulpeten befintliga signallampan, utvisande att den avgivna

rösten blivit registrerad. Samtidigt tändas lamporna i tablå 2, en i varje

ruta. När röstningen är slutförd, nedtrycker talmannen en annan knapp å manöverapparaten,

varigenom den elektriska sammanräkningen igångsättes. Omröstningens

resultat angives omedelbart därefter å tablå 1 ävensom i talmannens

manöverapparat. ■— Sedan fotografering av tablå 3 skett, kan nästa omröstning

utföras. — En omröstning beräknas erfordra omkring 30 sekunder. — Voteringsmaskinen

medgiver jämväl, att vid gemensam votering omröstningsresultatet

inom en kammare omedelbart kan meddelas den andra kammaren å tablå 1.

Bankoutskottet har i sitt memorial nr 50 till innevarande riksdag framhållit,

att den företagna utredningen visade, att det vore tekniskt möjligt att på ett

tillfredsställande sätt lösa frågan örn verkställande av öppen omröstning i kamrarna

med anlitande av voteringsmaskin. Fördelarna i avseende å ett snabbt

och tillförlitligt rösträkningsförfarande, som användning av voteringsmaskin

skulle medföra, vore så stora, att de väl uppvägde den erforderliga anläggningskostnaden.

Utskottet föreslog därför att genom riksgäldsfullmäktiges

försorg åtgärder vidtoges för anordnande av voteringsmaskin i riksdagens

kamrar i huvudsaklig anslutning till vad i det föregående angivits, samt att

erforderliga medel, förslagsvis 70,000 kronor, anslogos för ändamålet. Utskottet

förutsatte, att maskinen skulle kunna installeras under årets lopp, så att den

kunde tagas i bruk från och med 1935 års riksdag. Vid behandlingen av

ärendet utgick utskottet — liksom 1932 års konstitutionsutskott — ifrån, att

omröstning medelst voteringsmaskin skulle äga rum allenast i sådana fall,

då rösträkning efter upprop för närvarande äger rum, medan uppresningsförfarandet

alltjämt skulle bibehållas i nuvarande utsträckning. För användningen

av den av bankoutskottet förordade voteringsmaskinen erfordrades

alltså icke ändring i grundlagen utan endast i reglementariska föreskrifterna

för riksdagen. — Riksdagen har sedermera bifallit bankoutskottets hemställan

i ämnet under förutsättning att erforderliga ändringar i reglementariska föreskrifter

bleve i vederbörlig ordning beslutade.

Riksdagsordningen.

§ 60.

1. När ärende skall slutligen avgöras, böra därtill hörande handlingar

uppläsas, så framt någon kammarens ledamot sådant äskar. Ej må något mål,

däri överläggning ägt rum, till slutligt avgörande företagas, förrän kammaren

på talmannens hemställan förklarat överläggningen slutad.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr SS.

13

2. Därefter bör, utom i de fall, mom. 3 upptager, proposition framställas i

den ordning, här nedan i detta mom. stadgas.

Kan fråga bliva föremål för bifall eller avslag, bör talmans första proposition

lyda på bifall. Örn denna besvaras med nej, och anmärkningar i saken

blivit under överläggningen gjorda, bör den följande propositionen i enlighet

med dem uppställas. Innefattar ett förslag flera delar, som ej lämpligen

kunna i ett sammanhang avgöras, bör särskild proposition å vardera delen

framställas i enahanda ordning, som nu är föreskriven.

Proposition skall alltid endast med ja eller nej besvaras, och talmannen tillkännagive

sin uppfattning av det svar, som lämnats, varvid skall bero, såvida

ej votering begäres, vilken då ej må vägras; envar i övrigt obetaget att låta sin

särskilda mening i protokollet antecknas. Ingen må försöka att beslutet genom

ny överläggning uppriva.

Då voteras skall, bör voteringsproposition jämte tydlig kontraproposition

genast författas, justeras och uppläsas, samt omröstningen strax därefter verkställas;

men ej må proposition göras, örn votering skall äga rum, ej heller någon

omröstning därom tillåtas. Omröstningen skall ske öppet. Befinnas de avgivna

rösterna lika delade, nedlägge talmannen i en därtill avsedd rösturna en jasedel

och en nej-sedel, båda lika till storlek och utseende, tryckta och omärkta

samt var för sig slutna och hoprullade, och avgöres då omröstningens utgång

genom den sedel, som en av kammarens ledamöter på anmodan av talmannen

upptager ur rösturnan.

3. Fråga, varom i första punkten av 110 § regeringsformen eller i 32 §

2 mom. eller i sista stycket av 52 § i denna riksdagsordning förmäles, skall

alltid avgöras genom votering. I ty fall gälle angående voteringsproposition

jämte kontraproposition vad i nästföregående mom. sägs; dock bör justerad

proposition anslås och därefter omröstning genast äga rum. Sådan omröstning

skall alltid ske med tryckta och omärkta, enkla, slutna och hoprullade sedlar,

och bör, till undvikande av lika röstetal för ja och nej, i mål, där blott enkel

pluralitet erfordras, talmannen vid varje omröstning före sedlarnas uppräkning

en bland dem uttaga och genast förseglad avlägga. Örn vid sammanräknandet

av de övriga sedlarna rösterna befinnas lika delade, skall den förseglade sedeln

öppnas och avgöra beslutet. Är pluralitet redan vunnen, bör den avlagda

sedeln ouppbruten genast förstöras.

§ 65.

När, i fråga örn statsutgifter eller bevillning, eller om reglementariska föreskrifter

för riksbanken, dess inkomster och utgifter, eller om ansvarsfrihet för

fullmäktige i riksbanken, eller om riksgäldskontorets styrelse och förvaltning,

inkomster och utgifter, kamrarna fatta stridiga beslut, som ej uppå vederbörligt

utskotts förslag varda sammanjämkade, skola bägge kamrarna var för sig

rösta om de olika beslut, vari vardera förut stannat; kommande den mening,

som därvid erhåller de flesta ledamöters av båda kamrarna sammanräknade

röster, att gälla såsom riksdagens beslut. Örn vid sammanräkningen av de

avgivna rösterna dessa befinnas lika delade, nedlägge andra kammarens talman

i en därtill avsedd rösturna en ja-sedel och en nej-sedel, båda lika till storlek

och utseende, tryckta och omärkta samt var för sig slutna och hoprullade,

och avgöres då omröstningens utgång genom den sedel, som en av andra kammarens

ledamöter på anmodan av talmannen upptager ur rösturnan.

§ 75.

Alla val skola ske med slutna sedlar, och iakttages därvid, att namnsedlarna,

så framt de skola bliva gällande, böra vara enkla, hoprullade, omärkta

och fria såväl från all tvetydighet i anseende till personernas namn som från

oriktighet i anseende till deras antal; dock skall i fråga örn val till utskott

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr Z8.

gälla, vad uti den i 37 § 5 mom. omförmälda stadga finnes föreskrivet. Mellan

personer, som vid val undfått lika antal röster, skiljes genom lottning,

när så erfordras.

Reglementariska föreskrifterna för riksdagen.

§ 11.

(Se härom utskottets utlåtande sid. 1 f.f.)

Ordningsstadgan för första kammaren.

§ 21.

1 :o. Då val eller omröstning till beslut skall företagas, böra fyra ledamöter,

vilka talmannen därom anmodar, taga plats vid talmansbordet, för att

över valet eller omröstningen föra anteckningar, vilka därefter med varandra

jämföras.

Omedelbart efter slutet av valet eller omröstningen tillkännagiver talmannen

utgången, och skall över förrättningen genast uppsättas protokoll, som underskrives

av talmannen och de fyra ledamöter, som tagit plats vid talmansbordet.

2 :o. Vid val och vid sluten omröstning bör vid anställt upprop varje ledamot

framträda till talmansbordet i den ordning, vari hans namn uppropas,

och till talmannen avlämna sin röstsedel. Till förekommande av trängsel vid

röstsedlarnas avlämnande meddelar talmannen föreskrift.

Röstsedlarna öppnas och uppläsas av talmannen.

§ 22.

l:o. Kammarens förhandlingar skola vara offentliga. I fråga örn åhörarnas

tillträde till läktarna äger talmannen meddela nödiga föreskrifter.

2:o. Yrkar ledamot, att kammarens överläggning i något ärende må inom

lyckta dörrar hållas, och finner kammaren skäligt därtill lämna bifall, skola

på talmannens tillsägelse läktarna genast utrymmas.

Ordningsstadgan för andra kammaren.

§ 21.

1 :o. Då sluten omröstning till beslut eller val skall företagas, böra fyra

ledamöter, vilka talmannen därom anmodar, taga plats vid talmansbordet, två

•för att biträda vid röstsedlarnas öppnande och granskning samt två för att

jämte sekreteraren över valet eller omröstningen föra särskilda anteckningar.

När därvid upprop av ledamöterna anställes, bör varje ledamot i den ordning,

vari hans namn uppropas, framträda till talmansbordet och till talmannen avlämna

sin röstsedel. Ej må i annan än nu stadgad ordning röstsedel avlämnas.

2:o. Sedan samtliga avlämnade röstsedlar, som godkänts, blivit av talmannen

upplästa och av sekreteraren jämte de tvenne för sådant ändamål

utsedda ledamöter antecknade, jämföras de över omröstningen eller valet förda

anteckningar. Omedelbart härefter skall vid omröstning till beslut talmannen

tillkännagiva för kammaren omröstningens utgång samt vid val sekreteraren

därom upprätta och justera protokoll, vari de valdas namn införas i den

ordning, efter vilken de tilldelats plats vid valet. Utgången av valet meddelas

kammaren genom uppläsning och justering av omförmälda protokoll.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 23.

15

Den av sekreteraren över valet förda anteckning skall nied hans underskrift

bestyrkas samt därefter fogas vid valprotokollet för att jämte detta förvaras.

§ 22.

(= § 22 i ordningsstadgan för första kammaren.)

Arbetsordningen för finska riksdagen.

45 §.

Omröstningar må vid riksdagens plena verkställas enligt följande bestämmelser

:

1. Omröstning verkställes med omröstningsapparat eller, därest talmannen

i något fall så bestämmer, genom uppstigning. Har omröstning verkställts

med omröstningsapparat, tillkännagiver talmannen omröstningens resultat.

Efter omröstning, som verkställts medelst uppstigning, konstaterar talmannen,

huruvida majoritet eller minoritet föreligger. Därest icke den medelst uppstigning

verkställda omröstningen enligt talmannens uppfattning givit tydligt

svar, må han bestämma, att omröstning med omröstningsapparat skall

verkställas. Med omröstningsapparat bör i ty fall omröstning även äga rum,

ifall någon riksdagsman därom anhåller.

2. Därest vid omröstning, som skall ske med omröstningsapparat, denna

icke kan användas eller den med apparat verkställda omröstningen enligt talmannens

uppfattning icke givit tillförlitligt svar eller rösterna fallit lika, skall

öppen omröstning med sedlar verkställas enligt namnupprop genom användning

av olika färgade sedlar, på vilka tryckts riksdagsmannens namn samt

orden »ja» eller »nej». Sålunda skall ock förfaras, därest tjugo riksdagsmän,

i det de resa sig, anhålla örn öppen omröstning med sedlar.

3. Öppen omröstning med sedlar skall direkt verkställas, då talmannen så

förordnar eller tjugo riksdagsmän därom skriftligen hos talmannen anhållit,

innan talmannen skridit till framställande av omröstningsproposition.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.