Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om vissa ändringar i gällande grundlag sbestämmelser angående den tid, för vilken allmänna val till andra kammaren bliva gällande.

1934-02-15 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1934:3, Utlåtande i anledning av väckt motion om vissa ändringar i gällande grundlag sbestämmelser angående den tid, för vilken allmänna val till andra kammaren bliva gällande.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 8.

Nr 3.

Ankom till riksdagens kansli den 15 februari 1934 kl. 1 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om

vissa ändringar i gällande grundlag sbestämmelser angående

den tid, för vilken allmänna val till andra kammaren

bliva gällande.

I en inom andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad motion,

nr 157, har herr Anderson i Norrköping m. fl. hemställt,

1) att riksdagen såsom vilande för vidare grundlagsenlig behandling ville

antaga följande

Förslag

till

ändrad lydelse av § 17 i riksdagsordningen.

§ 17.

1. Val till — — —--vallagen sägs.

2. Förordnar Konungen örn nya val, skola dessa ofördröjligen förrättas

och gälla, vid förordnande under något av en lagtima riksdags tre första år,

för den tid, som återstår av fyraårsperioden, och vid förordnande under det

fjärde året, intill nästkommande fyraårsperiods slut.

3. Avgår riksdagsman---— — återstående tiden.

2) samt att riksdagen jämväl måtte besluta antaga som vilande sådana ändringar

av regeringsformen och riksdagsordningen, att till urtima riksmöte

den höst, under vilken ordinarie val till andra kammaren ägt rum, den nyvalda

och icke den dittills sittande riksdagen inkallas.

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Ordinarie val till riksdagens första och andra kammare gälla för en tid

av åtta respektive fyra år, räknade från och med januari månads början året

efter det, under vilket valet skett. Kungl. Majit äger likvisst, innan denna

tid tilländalupit, förordna örn nya val i hela riket till båda kamrarna eller den

ena av dem, dock att lagtima riksdag, som utan egen begäran upplösts, innan

den varit samlad fyra månader, ej vidare må upplösas av Kungl. Maj :t, förrän

fyra månader förflutit från det senare sammanträdets början.

I motionen 1:239 vid 1930 års riksdag angående grundlagsändringar för

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

7

åstadkommande av en på folkets och representationens förtroende grundad

stark regeringsmakt föreslogs i syfte att underlätta upplösningsrättens praktiska

användning, »att andra kammarens 4-årsperiod räknas från nyval, även

örn nyvalen ske i följd av kammarens upplösning». Motionen avstyrktes av

konstitutionsutskottet (utskottets utlåtande nr 20) och avslogs av riksdagen.

Till stöd för sitt ståndpunkttagande anförde utskottet, att en utsträckt användning

av upplösningsinstitutet, som kunde väntas bliva följden av den

föreslagna reformen, icke vore eftersträvansvärd. Härjämte framhöll utskottet,

att partistriderna vid nyval efter en upplösning i regel koncentrerades

kring en viss eller vissa speciella frågor, och att dessa val därför icke med säkerhet

gåve det allsidiga uttryck för den allmänna opinionen som i ordinarie

ordning företagna val. Utskottet erinrade dessutom därom, att den i vårt land

genomförda och som förmånlig erkända ordningen med andrakammarval och

kommunala val omväxlande vartannat år skulle rubbas genom den föreslagna

reformen.

Det i förevarande motion II: 157 väckta förslaget avser främst att nyval

till andra kammaren efter upplösning under fjärde året av en valperiod

icke såsom nu skall gälla endast till årets slut utan till slutet av nästa fyraårsperiod.

Det huvudsakliga syftet med förslaget är regeringsmaktens stärkande. Utskottet.

Detta problem bör emellertid upptagas till behandling i ett annat och vidare

sammanhang än som skett i motionen för att ett praktiskt resultat i frågan

skall kunna ernås. Men även frånsett detta förhållande kunna vägande erinringar

riktas mot motionärernas förslag örn giltighetstiden för nyval till

andra kammaren efter upplösning under fjärde året av en valperiod. Sålunda

träffas i viss omfattning jämväl föreliggande motion av de av utskottet år

1930 anförda betänkligheterna mot införande i vår konstitutionella rätt av ett

efter utländskt mönster uppbyggt system med rörliga valperioder. Visserligen

skulle enligt förslaget gällande ordning med valfria år omväxlande med valår

icke rubbas. Men även vid nyval till andra kammaren efter upplösning under

det sista året av en valperiod äger erinringen giltighet, att partistriderna vid nyval

efter upplösning i regel koncentreras kring viss eller vissa speciella frågor,

och att dessa val därför icke med säkerhet giva så allsidiga uttryck för den

allmänna opinionen som i ordinarie ordning företagna val. Härtill kommer,

att upplösningsrätten endast bör nyttjas som ett korrektiv i rena undantagsfall.

Det kan emellertid även ifrågasättas om förslaget är ägnat att vinna

sitt eget syfte att öka den praktiska användningen i vårt konstitutionella liv

av rätten att upplösa andra kammaren, eftersom denna rätt efter tillkomsten

av 1806 års riksdagsordning endast kommit till utövning vid tre tillfällen, i

trots av att nu gällande ordning enligt motionärernas egen mening knappast

har någon hämmande verkan på upplösningsrättens begagnande under de

tre första åren av en valperiod.

Även ur annan synpunkt kan det praktiska värdet av förslaget ifrågasättas.

Efter budgetårets omläggning låter sig nämligen en upplösning av en

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

sittande lagtima riksdag i samband med förordnande av nya val svårligen

göra före budgetens slutbehandling i riksdagen, då det egentliga riksdagsarbetet

emellertid till väsentliga delar redan är slutfört. Och att underlätta

upplösningsinstitutets begagnande under den korta mellantid som återstår

till de ordinarie kammarvalen i september månad anser utskottet icke tillrådligt.

Redan med hänsyn till vad som sålunda anförts anser sig utskottet böra

avstyrka det jämväl i motionen framförda förslaget, att vid urtima riksdag

på hösten efter ordinarie val till andra kammaren den nyvalda kammaren

skall träda i funktion i stället för en kammare med motsvarande sammansättning

som före valet. Ett särskilt skäl mot förslaget i denna del är, att

det ur praktisk synpunkt är önskvärt, att såvitt möjligt en viss tidrymd förflyter

mellan tidpunkten för själva valet och begynnelseterminen för dettas

giltighet.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 15 februari 1934.

På konstitutionsutskottets vägnar:

C. A. REUTERSKIÖLD.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Strömberg, Oscar Gottfrid Karlsson, Björkman,

Bergman, Larsén, Källman, Mellén, Silfverstolpe*, Borg*, Magnusson i Tumhult,

Persson i Trången*, Andersson i Igelboda, Fast*, Vougt, Lindskog, Nordström,

Lundqvist* och Lundén.

* Ej närvarande vid justeringen.

av herr Vougt.

Reservation

Stockholm 1934. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

340568

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.