Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9

1934-03-06 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1934:9, Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.

1

Nr 9.

Ankom till riksdagens kansli den 6 mars 1934 kl. 1 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner

örn skyldighet för alla kommuner att överlåta sin beslutanderätt

åt fullmäktige m. m.

Konstitutionsutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft de inom

riksdagen väckta, till utskottet hänvisade, likalydande motionerna nr 17

i första kammaren av herr Löfvander och nr 31 i andra kammaren av herr

Nilsson i Hörby samt de likalydande motionerna nr 203 i första kammaren

av herr Löfgren och nr 386 i andra kammaren av herr Nilsson i Steneberg

m. fl.

I motionerna I: 17 och II: 31 hemställes, »att riksdagen måtte för sin del

besluta sådan ändring av kommunallagen att för kommunalstämmas beslut

om slopandet av kommunalfullmäktigeinstitutionen i en kommun skall erfordra

kvalificerad majoritet».

I motionerna I: 203 och II: 386 hemställes, »att riksdagen måtte besluta att

hos Kungl. Maj:t anhålla örn utredning och förslag rörande utsträckning till

alla kommuner såväl lands- som stadskommuner som de kyrkliga församlingarna

av skyldigheten att till fullmäktige uppdraga resp. kommuners beslutanderätt

i den omfattning, som gäller beträffande större kommuner».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till vederbörande motioner.

År 1918 vidtogos sådana ändringar i förordningarna örn kommunalstyrelse

på landet och i stad, att fullmäktigeinstitutionen gjordes obligatorisk i kommun

med mera än 1,500 invånare. I kommun med lägre invånareantal skulle

det representativa systemet även i fortsättningen vara fakultativt. För beslut

om inrättande eller upphävande av fullmäktigesystem skulle icke längre

erfordras kvalificerad majoritet. Förslag i sistnämnda hänseende fick i fortsättningen

liksom tidigare icke väckas förr än fem år efter det att beslut om

införande av representativt system fattats. — Sedermera infördes år 1922 en

uttrycklig bestämmelse att, därst kommunens invånareantal nedgått till 1,500

eller därunder, beslutanderätten fortfarande skulle utövas av fullmäktige, för

så vitt icke annat beslöts å kommunalstämma eller vid allmän rådstuga. —

Vid 1930 års revision av kommunallagarna företogs ingen annan saklig ändring

av förevarande regler än den mindre jämkningen, att förslag örn upphävande

av tidigare fattat beslut om inrättande av fullmäktige hädanefter icke

skulle få väckas förr än fyra kalenderår förflutit efter det att det representativa

systemet trätt i verksamhet.

Bihang till riksdagens protokoll 19Si. 5 sami. Nr 9.

I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet.

Motionerna

I: 203 och

II: 386.

Motionerna

1:17 och

II: 31.

Förefintligheten av representativt system i den borgerliga kommunen medför,

där denna sammanfaller med skoldistrikt, enligt 1930 års lag örn skolstyrelse

i vissa kommuner skolärendenas överflyttande från den kyrkliga till

den borgerliga kommunen.

Före tillkomsten av 1930 års lag örn församlingsstyrelse utövades församlings

beslutanderätt å kyrkostämma. Genom nämnda lag gjordes däremot det

representativa systemet obligatoriskt i församling med mera än 5,000 invånare,

dock med visst undantag för församling, som ingår i kyrklig samfällighet,

samt fakultativt i församling med lägre invånareantal. I övrigt infördes

i fråga örn fullmäktigeinstitutionens inrättande, fortbestånd och upphävande

i lagen örn församlingsstyrelse motsvarande regler som i lagarna om kommunalstyrelse

på landet och i stad.

Samtliga städer i riket äga numera stadsfullmäktige under det att den kommunala

beslutanderätten i över hälften av våra landskommuner ännu utövas å

kommunalstämma. Införandet av en regel örn obligatoriskt fullmäktigesystem

i alla borgerliga kommuner oberoende av deras storlek skulle följaktligen för

flertalet landskommuner innebära betydande organisatoriska förändringar. En

dylik lagstiftning bör därför komma till stånd endast örn tungt vägande skäl

kunna anföras till det representativa systemets förmån även vad de mindre kommunerna

beträffar. Men under det att fullmäktigesystemet är en praktisk

nödvändighet i de större kommunerna och fördelarna med detta system även

äro uppenbara vad de medelstora kommunerna beträffar, äro de med stämmosystemet

förenade riskerna och olägenheterna mindre framträdande i de små

kommunerna. I det stora antal kommuner, som endast äga några hundra invånare,

skulle fullmäktigesystemet innebära en överorganisation. De mindre

borgerliga kommunerna böra därför även i fortsättningen själva få avgöra,

örn representativt system för deras vidkommande är behövligt.

Vad de kyrkliga kommunerna beträffar inträder, med hänsyn till de kyrkliga

ärendenas antal och beskaffenhet, behovet av representativt system först

vid en högre folkmängdssiffra än i de borgerliga kommunerna. Utskottet

kan därför för de kyrkliga kommunernas vidkommande ännu mindre än för

de borgerligas tillstyrka en lagstiftning om obligatoriskt fullmäktigesystem

för alla kommuner oberoende av deras storlek.

Något mera allmänt krav har icke framkommit örn sänkning av det befolkningstal,

vid vilket representativt system i kommun är obligatoriskt. Vid sådant

förhållande finner utskottet tiden ännu icke vara inne att till förnyat

övervägande upptaga detta spörsmål.

För de fall, då fullmäktigeinstitutionen i en kommun endast är fakultativ,

är det icke fullt konsekvent att införa en regel om kvalificerad majoritet för

beslut om upphävande av densamma samtidigt som regeln örn enkel pluralitet

för beslut om införande av representativt system bibehålies oförändrad. De betydande

svårigheter att avskaffa detta system, som en dylik bestämmelse örn

kvalificerad majoritet skulle medföra, kunde lätt tänkas leda till att en kom
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.

3

mini avhölle sig från att pröva det representativa systemets företräden. Vissa

garantier mot förhastade beslut örn fullmäktigesystemets upphävande föreligga

dessutom redan i gällande stadganden örn tillkännagivande av stämmosammanträde,

örn möjligheten att få ärende bordlagt, då minst en tredjedel

av de närvarande därom förena sig, samt örn den tidrymd på fyra år, inom

vilken förslag örn avskaffande av fullmäktige icke får väckas. Något praktiskt

behov av ökade garantier mot förhastade beslut i förevarande hänseende

har icke heller påvisats. Ehuru statistiska uppgifter saknas rörande det antal

fall, i vilka förslag om upphävande av fullmäktigesystemet framställts,

kan dock nämnas att dylika förslag efter de senaste komunala valen år 1930

endast för två kommuners del lett till det representativa systemets avskaffande.

Förslag i dylika frågor böra alltså även i fortsättningen få avgöras

med enkel pluralitet.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

1) att motionerna 1:17 och II: 31 icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda; och

2) att motionerna 1:203 och 11:386 icke måtte till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 6 mars 1934.

På konstitutionsutskottets vägnar:

C. A. REUTERSKIÖLD.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Hallén, Sundberg, Björkman*, Bergman,

Sandegård, David Pettersson*, Larsén, Ehrnberg*, Källman, Västberg, Borg*, Magnusson

i Tumhult, Pehrsson i Göteborg, Fast, Olsson i Mora*, Lindskog, Johnsson

i Norrahammar*, Eriksson i Tolered* och Nilsson i Göteborg.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservationer:

1) av herr Reuterskiöld, som ansett utskottets yttrande och hemställan böra

erhålla följande lydelse:

»Utan tvivel äro med det representativa systemet, varmed avses systemet

med valda representationer, inom kommunalförvaltningen stora fördelar förenade.

Men något som helst bevis för önskvärdheten av dess obligatoriska

utsträckning till kommuner med lägre invånareantal än nu är stadgat eller

än mindre till alla kommuner har icke förebragts, och något behov av en utredning

kan ej här skäligen påstås. Däremot synes erfarenheten giva vid

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.

handen, att sedan detta system införts en återgång till det omedelbara stämmosystemet

endast sällan ägt rum och att, då sådan ifrågasatts eller genomförts,

därigenom onödig ovisshet och brist på stabilitet uppstått. Det kan

därför med fog ifrågasättas örn ej en utredning borde verkställas rörande införande

av bestämmelser därom, att, sedan representativt system en gång införts,

därvid skall förbliva till dess, efter underställning av beslut örn omläggning,

underställningsmyndigheten finner skäl godkänna dylikt beslut. I

anledning av nu behandlade motioner hemställes förty,

1) att riksdagen ville i anledning av motionerna I: 17 och

II: 31 i skrivelse till Kungl. Majit begära utredning och därav

möjligen föranlett förslag rörande stabilisering av det representativa

systemet, så snart det en gång i en kommun blivit

infört;

2) att motionerna I: 203 och II: 386, i den mån de ej härigenom

besvarats, icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.

»

2) av herr Sandegård, som anfört:

»Under hänvisning till det representativa systemets principiella företräden

för såväl de borgerliga som de kyrkliga kommunerna hemställes,

att riksdagen, i anledning av motionerna I: 203 och II: 386,

i skrivelse till Kungl. Majit ville anhålla örn utredning och

förslag rörande sänkning av det befolkningstal, vid vilket representativt

system i kommun skall vara obligatoriskt.»

Stockholm 1934. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

340749

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.