Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1934/1935 av utgifterna under riksstatens tionde huvudtitel, innefattande anslagen till handelsdepartementet.

30 sidor, varav 28 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 28 av 30 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1934:10, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1934/1935 av utgifterna under riksstatens tionde huvudtitel, innefattande anslagen till handelsdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

1

Nr 10.

Ankom till riksdagens kansli den 16 mars 1934 kl. 2 e. m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1934/1935 av utgifterna

under riksstatens tionde huvudtitel, innefattande anslagen

till handelsdepartementet.

(3:e avd.)

Centrala verk med underlydande stater.

l:o) Kommerskollegii verksamhet. På grund av Kungl. Maj:ts i den

till riksdagen avlåtna, den 3 januari 1934 dagtecknade propositionen (nr 1)

angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1934/1935 därom

gjorda framställning (punkt 1 av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet

över handelsärenden samma dag) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetåret ägt rum, till uppehållande av kommersr

kollega verksamhet för budgetåret 1934/1935 anvisa ett

extra förslagsanslag av 21,800 kronor.

2:o) Kostnader för viss låneverksamhet. Beträffande Kungl. Maj:ts

förslag angående anslag till bestridande av kostnader för viss låneverksamhet

inom kommerskollegium (punkt 2, sid. 3) avgiver utskottet framdeles

under riksdagens utlåtande; vilket härmed

anmäles.

3:o) Bergsstaten. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 3, sid.

3—10) att

dels bestämma antalet ordinarie befattningshavare vid bergsstaten på

följande sätt:

Befattning

4 bergmästare ...

3 gruvingenjörer

4 kontorsbiträden

Lönegrad

B 29

B 22

B 4;

Bihang lill riksdagens protokoll 1934. 6 sami. Nr 10.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

2 Statsutskottets utlåtande Nr 10.

dels besluta, att å övergångsstat skola uppföras följande befattningar,

nämligen:

Befattning Lönegrad

1 bergmästare .................................................... B 29

1 gruvingenjör ................................................... B 22

1 kontorsbiträde ................................................. B 4:

dels godkänna följande stat för bergsstaten, att tillämpas från och med

den 1 juli 1934:

Avlöningrsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ...... kronor 72,000

Expenser ................................................. » 5,000

Resekostnads- och traktamentsersättningar till bergsstatens

befattningshavare, förslagsanslag ...................... » 9,000

Förslagsanslag kronor 86,000.

Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag ................................ kronor 20,000;

dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget till bergsstaten, nu 101,000

kronor, med 5,000 kronor till 106,000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär minskning av antalet bergmästardistrikt

från fem till fyra och överflyttande på övergångsstat av den

övertaliga personalen, en bergmästare, en gruvingenjör och ett kontorsbiträde.

Kommerskollegium har framlagt tre olika alternativ till

distriktsindelning, betecknade A, B och C. Bland dessa har departementschefen

förordat alternativ B. Ändringen i indelningen skulle genomföras

i samband med närmast inträffande ledighet å bergmästartjänst.

Vad anslaget för nästa budgetår beträffar, hänför sig den ifrågasatta

höjningen till den å avlöningsstaten uppförda anslagsposten till resekostnads-

och traktamentsersättningar till bergsstatens befattningshavare, vilken

post föreslagits höjd från 4,000 kronor med 5,000 kronor till 9,000 kronor.

Utskottet vill till en början erinra, att föregående års riksdag funnit

sig böra i princip biträda vad departementschefen då anfort i fråga örn

bergsstatens organisation å fyra distrikt. Riksdagen framhöll emellertid,

att den äldste bergmästaren bleve pensionsmässig först den 5 augusti 1937

och att den äldste gruvingenjören ej uppnådde pensionsåldern förrän den

28 juli 1939. Med hänsyn härtill uttalade riksdagen, att, då frågan örn uppförande

av de föreslagna befattningarna å övergångsstat sålunda icke

krävde omedelbart avgörande, riksdagen ansett, att, innan beslut därom

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

3

fattades, riksdagen borde beredas tillfälle att taga del av blivande förslag

till ändrad indelning av bergmästardistrikten. Med anledning härav ansåg

sig riksdagen böra avslå Kungl. Marits förslag örn överförande å övergångsstat

av vissa befattningar.

I årets statsverksproposition har — såsom förut framhållits — redogjorts

för tre av kommerskollegium efter anmodan från Kungl. Majit framlagda

alternativa förslag till ny indelning av bergmästardistrikten, av

vilka förslag departementschefen förordat det såsom alternativ B betecknade.

Av statsrådsprotokollet framgår vidare, att kommerskollegium vid framläggandet

av berörda förslag erinrat, att, såvitt någon oförutsedd avgång

ur tjänsten icke inträffade inom bergsstaten, omorganisationsfrågan icke

bleve aktuell förrän på hösten 1937. Att bedöma arbetsbördans fördelning

vid tiden för omorganisationsprogrammets aktualisering syntes kollegium,

med hänsyn till den bristande stadga, varunder näringslivet numera arbetade,

och de därmed förknippade svårigheterna att förutsäga förhållanden

vid nämnda tidpunkt, endast i ringa mån vara möjligt.

Jämväl utskottet är av den uppfattningen, att vägande skäl tala för att

icke nu taga definitiv ställning till spörsmålet örn ny distriktsindelning

inom bergsstaten, särskilt med hänsyn till frågan örn bergmästarexpeditionernas

och arkivens förläggning. Utskottet vill i detta sammanhang framhålla,

att ett genomförande av det av departementschefen förordade alternativet

oförändrat synes medföra relativt höga utgifter för rese- och traktamentsersättningar.

Vid bifall till vad utskottet sålunda förordat, torde någon övergångsstat

för bergsstaten lämpligen icke böra uppföras utan antalet befattningar

å ordinarie stat upptagas till samma antal som för närvarande. I ordinarie

staten torde emellertid under en rubrik, förslagsvis benämnd »Anm.»,

böra angivas, att vid inträffad ledighet å en bergmästar-, en gruvingenjörsoch

en kontorsbiträdesbefattning en dylik befattning skall indragas.

Utskottet, som i övrigt ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer alltså,

att riksdagen må

a) bestämma antalet ordinarie befattningshavare vid

bergsstaten på följande sätt:

Befattning Lönegrad

5 bergmästare ................................ B 29

4 gruvingenjörer ............................ B 22

5 kontorsbiträden ............................ B 4;

Anin. Vid inträffad ledighet å en bergmästar-, en gruvingenjörsoch

en kontorsbiträdesbefattning skall en dylik befattning indragas.

b) godkänna följande stat för bergsstaten, att tillämpas

från och med den 1 juli 1934:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag ...................... kronor 92,000

Expenser ............................. » 5,000

Resekostnads- och traktamentsersättningar

till bergsstatens befattningshavare,

förslagsanslag ................ » 9,000

Förslagsanslag kronor 106,000;

samt

c) höja det ordinarie förslagsanslaget till bergsstaten,

nu 101,000 kronor, med 5,000 kronor till 106,000 kronor.

4:o) Sprängämnesinspektionens verksamhet. Statens elektriska inspektions

verksamhet. Fartygsinspektionens verksamhet. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 4, 6 och 7, sid. 10—13) hemställer utskottet,

j .,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, för budgetåret 1934/1935 anvisa,

a) till uppehållande av sprängämnesinspektionens

verksamhet ett extra förslagsanslag av 8,800 kronor;

b) till uppehållande av statens elektriska inspektions

verksamhet ett extra förslagsanslag av 26,600 kronor;

samt

c) till uppehållande av fartygsinspektionens verksamhet

ett extra anslag av 62,300 kronor.

5:o) Provisorisk avlöningsförbättring för lärare vid navigationsskolorna.

I fråga örn Kungl. Maj:ts förslag angående anslag till provisorisk avlöningsförbättring

för lärare vid navigationsskolorna (punkt 9, sid. 15)

avgiver utskottet framdeles under riksdagen utlåtande; vilket härmed

anmäles.

6:o) Navigationslärarkursen. I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts

därom gjorda framställning (punkt 10, sid. 16) hemställer utskottet,

att riksdagen må å riksstaten upptaga det ordinarie

reservationsanslaget till navigationslärarkursen utan

angivet belopp.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10. 5

7:o) Kompletteringskurs vid tekniskt läroverk. På grund av Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 11, sid. 16 ock 17) får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, för anordnande av kompletteringskurs

vid tekniskt läroverk för budgetåret 1934/1935 anvisa

ett extra anslag av 2,400 kronor.

8:o) Laboratorieutrustning vid navigationsskolan i Malmö. Kungl.

Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 12, sid. 17—19) att

dels medgiva, att vad av tidigare för komplettering av vissa laboratorier

m. m. anvisade anslag beräknats för komplettering av maskinlaboratoriet

vid tekniska läroverket i Malmö i stället må användas för anskaffande avutrustning

för ett självständigt laboratorium vid navigationsskolan i

Malmö,

dels ock för sistnämnda ändamål för budgetåret 1934/1935 anvisa ett

extra reservationsanslag av 10,000 kronor.

På därom av Kungl. Majit framställt förslag beslöt 1931 års riksdag för

nedbringande av de högst avsevärda kostnader, anskaffningen av maskinlaboratorier

för navigationsskolorna eljest beräknats draga, komplettering

av vissa laboratorier vid tekniska högskolan, Chalmers tekniska institut

samt tekniska läroverken i Malmö och Härnösand ävensom reparationer

av samt anskaffning av viss materiel vid navigationsskolan i Härnösand

för en beräknad kostnad av 30,000 kronor samt anvisade för detta

ändamål för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av 10,000

kronor.

För fortsatt komplettering i enlighet med den uppgjorda planen har sedermera

1932 års riksdag å riksstaten för budgetåret 1932/1933 anvisat

ytterligare ett belopp av 10,000 kronor.

Med hänsyn till det budgetära läget gjordes icke någon framställning

till 1933 års riksdag örn anslag för ifrågavarande ändamål.

Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag innebär den avvikelsen från den

ursprungligen uppgjorda planen, att det äskade beloppet jämte viss å tidigare

anvisade anslag kvarstående reservation skulle få användas för anskaffande

av utrustning för ett självständigt laboratorium vid navigationsskolan

i Malmö i stället för, såsom förut avsetts, till komplettering

av laboratoriet vid tekniska läroverket därstädes.

Såsom skäl för den föreslagna avvikelsen från den ursprungliga planen

för komplettering av vissa laboratorier har i statsrådsprotokollet

angivits, att laboratorier rågan vid Malmö navigationsskola så till

vida kommit i ett nytt läge, som viss örn- och tillbyggnad av skolans

lokaler avsetts att bereda utrymme jämväl för ett skolans eget laborato
-

UisAettet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 10

rium, att skolan såsom gåva erhållit viss laboratorieutrustning (fullständigt

ångmaskinsaggregat) samt att det, då en anordning med för flera anstalter

gemensamma maskinlaboratorier måste i flera avseenden medföra

betydande olägenheter, skulle vara den nr alla synpunkter lyckligaste lösningen,

örn navigationsskolan kunde erhålla ett självständigt laboratorium

med tillräcklig utrustning inom ramen för de kostnader, som den eljest

erforderliga kompletteringen av tekniska läroverkets laboratorium skulle

draga.

Utskottet kan icke dela den uppfattningen, att de sålunda anförda skälen

äro av den beskaffenhet, att de böra föranleda ett frångående av den

så sent som år 1931 av riksdagen beslutade organisationen av navigationsskolorna.

Med hänsyn härtill har utskottet ansett sig icke kunna tillstyrka

Kungl. Maj:ts förslag, i vad det avser anskaffande och utrustning

av ett självständigt laboratorium vid navigationsskolan i Malmö. I likhet

med departementschefen anser dock utskottet, att ett ytterligare uppskov

med slutförandet av kompletteringsplanen skulle för navigationsskolan

medföra avsevärda olägenheter. Utskottet har därför velat tillstyrka, att

för fortsatt komplettering enligt den ursprungliga planen för nästa budgetår

anvisas återstoden av det tidigare beräknade beloppet eller 10 000

kronor. Vid bifall härtill torde anslagets rubrik böra ändras i överensstämmelse

med vad utskottet sålunda förordat,

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må för fortsatt komplettering av vissa

laboratorier för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra

reservationsanslag av 10,000 kronor.

9:o) Lots- och fyrinrättningen. Säkerhetsanstalter för sjöfarten. I fråga

örn Kungl. Maj:ts framställningar angående anslag till lots- och fyrinrättningen

(punkt 13, sid. 19—27) samt till säkerhetsanstalter för sjöfarten

(punkt 14, sid. 27—39) har riksdagen redan fattat beslut; varom

utskottet velat här

erinra.

10 :o) Patent- och registreringsverket. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 15, sid. 39—43) att

dels godkänna ett av departementschefen förordat förslag till stat för

patent- och registreringsverket, att tillämpas från och med den 1 juli 1934,

dels upptaga det ordinarie förslagsanslaget till patent- och registreringsverket

med oförändrat belopp 1,500,000 kronor.

Enligt numera tillämpade budgetprinciper bör det ordinarie förslagsanslaget

till patent- och registreringsverket uppföras i riksstaten med

samma belopp som inkomsttiteln »Patent- och varumärkes- samt registre
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

ringsavgifter». I enlighet härmed äro i riksstat© n för innevarande budgetår

ifrågavarande anslag och inkomsttitel upptagna med enahanda belopp

av 1,500,000 kronor. De inflytande avgifterna tillgodoföras över anslaget

en särskild fond, »patent- och registreringsverkets fond», från vilken

utgifterna för verket bestridas.

Den av 1933 års riksdag godkända staten för patent- och registreringsverket

har följande utseende:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...... kronor

Avlöningar till å övergångsstat uppförda en byrådirektör

och en registrator, förslagsvis .................... »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, vika
riatsersättningar

m. m., förslagsvis ..................

Expenser, förslagsvis ..................................

Fastigheten, förslagsvis ................................

Postavgifter och transportkostnader, förslagsvis ........ »

Resor, förslagsvis ......................................

Publikationer, efter avdrag av influtna prenumerations
avgifter

och dylikt, samt kungörelser, förslagsvis ---- »

Återställda registrerings- m. fl. avgifter, förslagsvis---- »

Bidrag till patentunionens internationella byrå i Bern,

förslagsvis ............................................

Pensioner åt avskedade tjänstemän, förslagsvis ........ »

Dyrtidstillägg, förslagsvis ........................... »

564,700

18,000

300.000

64.000

15.000

8,500

1,000

160.000

25.000

2,600

50.000

85.000

Summa kronor 1,293,800.

Det av departementschefen nu förordade förslaget till stat för patentoch

registreringsverket innebär allenast den ändring i nu gällande stat, att

posten för pensioner åt avskedade tjänstemän höjts med 15,000 kronor eller

från 50,000 kronor till 65,000 kronor samt att till statsbidrag för inrättande

av ett uppfinnarekontor upptagits en ny anslagspost å 8,000 kronor.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet ansett sig böra tillstyrka.

Vad särskilt angår frågan örn statsbidrag för inrättande av ett

uppfinnarekontor, har den för kontorets verksamhet upplagda planen och

de för statsbidragets erhållande ifrågasatta villkoren icke givit utskottet

anledning till erinran.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för patent- och registre

ringsverket, att tillämpas från och med den 1 juli 1934:

Utskottet

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................ kronor 564,700

Avlöningar till å övergångsstat uppförda

en byrådirektör och en registrator,

förslagsvis................ » 18,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare,

vikariatsersättningar

m. m., förslagsvis.................. » 300,000

Expenser, förslagsvis................ » 64,000

Fastigheten, förslagsvis ............ » 15,000

Postavgifter och transportskostnader,

förslagsvis ........................ » 8,500

Resor, förslagsvis .................. » 1,000

Publikationer, efter avdrag av influtna

prenumerationsavgifter och

dylikt, samt kungörelser, förslagsvis

................................ » 160,000

Återställda registrerings- m. fl. avgifter,

förslagsvis ................ » 25,000

Bidrag till patentunionens internationella

byrå i Bern, förslagsvis...... » 2,600

Bidrag till uppfinnarekontoret...... » 8,000

Pensioner åt avskedade tjänstemän,

förslagsvis ........................ » 65,000

Dyrtidstillägg, förslagsvis .......... » 85,000

Summa kronor 1,316,800;

samt

b) upptaga det ordinarie förslagsanslaget till patent-

och registreringsverket med oförändrat belopp,

1,500,000 kronor.

liro) Kostnader för den Överståthållarämbetet och länsstyrelserna åliggande

befattning med vissa slag av registrering. I överensstämmelse

med Kungl. Majrts därom gjorda framställning (punkt 16, sid. 43 och 44)

får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till bestridande av kostnaderna folden

Överståthållarämbetet och länsstyrelserna åliggande

befattningen med registreringar och anmälningar

till förenings- med flera register för budgetåret

1934/1935 anvisa ett extra förslagsanslag av 10,000

kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10. 9

12 :o) Statens provningsanstalt. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 17, sid. 44—48) att med godkännande av ett av departementschefen

förordat förslag till stat för statens provningsanstalt, att tillämpas från

och med den 1 juli 1934, höja det ordinarie förslagsanslaget till anstalten,

nu 341,100 kronor, med 13,000 kronor till 354,100 kronor.

Utgifterna för statens provningsanstalt bestridas från ett under tionde

huvudtiteln upptaget ordinarie förslagsanslag, varvid dock är att märka,

att dyrtidstillägg och provisoriskt dyrortstillägg till anstaltens personal

utgå från huvudtitelns allmänna anslag för nämnda ändamål. Inkomsterna

från anstalten uppföras å riksstatens inkomstsida å särskild titel

under rubriken »Uppbörd i statens verksamhet».

Beträffande anstaltens faktiska utgifter och inkomster samt de tillskott

av statsmedel, som under senare år erfordrats för uppehållande av anstaltens

verksamhet, torde få hänvisas till den sammanställning härutinnan,

som finnes intagen i tionde huvudtiteln, sid. 81, i 1932 års statsverksproposition.

Till komplettering må nämnas, att för budgetåren 1931/1932 och

1932/1933 utgifterna — inbegripet kostnaderna för dyrtidstillägg — utgjort

sammanlagt respektive 402,200 kronor och 386,400 kronor samt inkomsterna

305,100 kronor och 302,100 kronor. Tillskotten av statsmedel

hava alltså för nämnda båda budgetår uppgått till 97,100 kronor respektive

84,300 kronor.

I riksstaten för nu löpande budgetår är det ordinarie förslagsanslaget

till statens provningsanstalt upptaget med 341,100 kronor.

Den av 1933 års riksdag godkända staten för provningsanstalten har följande

utseende:

Avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie befattningshavare,

förslagsanslag ................................................kronor 165,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., förslagsanslag » 42,000

Tillfälliga biträden, förslagsanslag » 40,000

Inspektörens arvode.................................... *__ 1>00Q kronor 248,000

Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag .......................................................kronor 30,600

Omkostnadsstat.

Till gas och elektrisk ström, förslagsanslag kronor 9,000

» värme, förslagsanslag » 5,000

» inventarier och maskiner m. m................. » 4,000

» bibliotek ........................................................ » 2,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utskottet.

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

glasvaror, förslagsanslag ...........................

laboratorieutensilier, kemikalier, maten-

kronor

4,000

alier, förbrukningsartiklar, provnings- anordningar m. m., förslagsanslag ....

»

18,000

expenser, förslagsanslag ............................

»

14,000

resor, förslagsanslag....................................

4,000

publikationer, förslagsanslag ....................

underhåll av tomten m. m., förslagsan-

»

1,000

slag ............................................................

1,500 kronor 62.500

Förslagsanslag kronor 341,100.

Vad först avlöningsstaten angår, innebär Kungl. Maurts nu föreliggande

förslag allenast den ändring, att anslagsposten till tillfälliga biträden

skulle med hänsyn till postens belastning höjas från 40,000 kronor till

50,000 kronor.

Beträffande övergångsstaten har någon ändring icke ifrågasatts.

Vad omkostnadsstaten beträffar, har posten till värme ansetts kunna

nedsättas med 500 kronor, under det att posten till expenser höjts med 3,500

kronor eller från 14,000 kronor till 17,500 kronor. Slutligen har posten för

»inventarier och maskiner m. m.» ansetts höra erhålla förändrad benämning

och i staten upptagas under rubriken »tekniska inventarier och maskiner

m. m.»

Utskottet, som icke funnit skäl till erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, får alltså hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för statens provningsanstalt,

att tillämpas från och med den 1 januari 1934:

Avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie befattningshavare,

förslagsanslag ... kr. 165,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., förslagsanslag

» 42,000

Tillfälliga biträden, förslagsanslag » 50,000

Inspektörens arvode » 1,000 258,000

Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag .................. 30,600

Omkostnadsstat.

Till gas och elektrisk ström, förslagsanslag

kr. 9,000

» värme, förslagsanslag ............ » 4,500

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

11

Till tekniska inventarier och maskiner

m. m. kr.

» bibliotek .......................... »

» glasvaror, förslagsanslag »

» laboratorieutensilier, kemikalier,

materialier, förbrukningsartiklar,

provningsanordningar

m. m., förslagsanslag

......... »

» expenser, förslagsanslag »

» resor, förslagsanslag »

» publikationer, förslagsanslag »

» underhåll av tomten m. m.,

förslagsanslag ................»

4.000

2.000

4,000

18,000

17,500

4.000

1.000

1,500 65,500

Summa kronor 354,100;

samt

b) höja det ordinarie förslagsanslaget till statens

provningsanstalt, nu 341,100 kronor, med 13,000 kronor

till 354,100 kronor.

Handel och sjöfart.

13:o) Handelshögskolan i Stockholm. Exportstipendier. På grund av

Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 18 och 19, sid. 48—50) får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, för budgetåret 1934/1935 anvisa

a) såsom bidrag till handelshögskolan i Stockholm

under läsåret 1934—1935 ett extra anslag av 25,000

kronor; samt

b) till exportstipendier ett extra reservationsanslag

av 20,000 kronor.

14:o) Svenska handelskamrar i utlandet. Kungl. Majit bär föreslagit

riksdagen (punkt 20, sid. 50—54) att såsom understöd för år 1934 till svenska

handelskamrar i utlandet å riksstaten för budgetåret 1934/1935 anvisa

ett extra anslag av 70,500 kronor.

Till svenska handelskamrar i utlandet har för innevarande budgetår anvisats

ett anslag av enahanda storlek som det nu äskade.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

vnkotttt.

Beträffande anslagets historik torde få hänvisas till tionde huvudtiteln,

sid. 96 och 97, i 1932 års statsverksproposition.

Det för budgetåret 1933/1934 anvisade anslaget har fördelats å de olika

handelskamrarna sålunda, att handelskammaren i London erhållit 20,000

kronor, handelskammaren i Paris 12,500 kronor, handelskammaren i New

York 15,500 kronor, handelskammaren i Sydney 12,500 kronor och handelskammaren

i Warschau 10,000 kronor.

Därjämte har Kungl. Maj:t tilldelat handelskammaren i London och

handelskammaren i Paris av särskilda förhållanden betingade bidrag för

år 1933 å 10,000 kronor respektive 6,500 kronor, vilka belopp utgått från

handels- och sjöfartsfonden samt manufakturförlagslånefondens räntemedel.

I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling

förehaft en inom andra kammaren av herr E. Nylander väckt

motion, nr 220, vari hemställts, att såsom understöd åt svenska handelskammaren

i Riga å riksstaten för budgetåret 1934/1935 anvisas ett extra

anslag av 5,000 kronor.

I fråga örn de skäl, motionären anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet

hänvisa till motionen.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag har icke givit utskottet anledning till

erinran.

Vad angår det motionsvis väckta yrkandet örn anslag åt svenska handelskammaren

i Riga, har — såsom statsrådsprotokollet utvisar —• departementschefen

ansett sig av statsfinansiella skäl icke kunna tillstyrka

medels anvisande å riksstaten till sagda handelskammare. Utskottet anser

ock för sin del en höjning av riksstatsanslaget för det ändamål, varom

fråga är, icke böra förekomma, men förutsätter, att, därest fullgiltiga skäl

för utanordnande av något statsbidrag till svenska handelskammaren i

Riga efter ytterligare utredning av ärendet förebringas, Kungl. Majit må

kunna av tillgängliga medel annorledes understödja sagda handelskammare.

Utskottet hemställer alltså,

I:o) att riksdagen må såsom understöd för år 1934

till svenska handelskamrer i utlandet å riksstaten för

budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra anslag av 70,500

kronor; samt

II:o) att herr Nylanders ovanberörda motion, II: 220,

må anses besvarad genom vad utskottet ovan anfört. ■

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

13

15:o) Internationella byrån i Bryssel för handelsstatistik. 1 enlighet

med Kungl. Marits förslag (punkt 21, siel. 54 och 55) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, såsom bidrag för år 1935 till den

internationella byrån i Bryssel för handelsstatistik å

riksstaten för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra förslagsanslag

av 700 kronor.

16:o) Ersättning åt sjömanshusen. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 22, sid. 55—63), att för beredande under år 1934 åt sjömanshusen

av ersättning för dem åliggande bestyr med värnpliktigas inskrivning

och redovisning samt för andra dem åvilande uppgifter för statsverkets

räkning å riksstaten för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra anslag

av 146,000 kronor.

Sjömanshusinstitutionen tillkom år 1748 såsom ett led i vissa strävanden

att genom särskilda åtgärder bringa ordning och skick inom sjöfarten

och för sjöfartens befrämjande över huvud taget. Sjömanshusens ursprungligen

främsta uppgifter voro utdelande av understöd till behövande

sjöfolk eller deras efterlevande, utövande av viss tillsyn och kontroll över

sjömän samt förvaltning av sjömanshusens kassor och fonder. Efter hand

hava emellertid sjömanshusen kommit att anlitas även för statliga uppgifter,

främst genom att tillhandagå i avseende å de värnpliktigas inskrivning

och redovisning samt beträffande kontroll i vissa sociala och andra

hänseenden och genom att meddela myndigheter och andra upplysningar

rörande sjöfolket m. m.

Sjömanshusens viktigaste inkomster utgöras av den s. k. tonavgiften,

som utgår för fyån svensk hamn till utrikes ort avgående fartyg, den å

sjöfolkets intjänta hyra utgående s. k. hyresavgiften, räntor å sjömanshusens

fondmedel samt ersättning av statsmedel.

Ersättningsfrågan in t ill 19 3 3 års riksdag. Som ersättning

för ombesörjandet av förenämnda sjömanshusen åvilande bestyr

med värnpliktigas inskrivning och redovisning ävensom utarbetande av

sjöfartsstatistiska uppgifter anvisade riksdagen å extra stat för vart och

ett av åren 1900—1911 ett anslag å 30000 kronor. Detta anslag utgick för

åren 1912—1920 med ett till 40,000 kronor för år höjt belopp.

I anledning av en av 1915 års riksdag i skrivelse, nr 175, gjord hemställan

uppdrog Kungl. Maj:t den 30 juni 1916 åt kommerskollegium att med

tillhjälp av sakkunniga verkställa utredning angående sjömanshusen i

riket, i syfte att dessa institutioner på ett bättre sätt än dittills måtte

kunna fylla sitt ändamål, ävensom att därefter till Kungl. Majit avgiva

de förslag, vartill utredningen kunde giva anledning.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Den. 18 november 1919 avlämnade dessa sakkunniga (1917 års sjömanshuskommitterade)

till kommerskollegium betänkande och förslag till sjömanshusens

omorganisation. Efter en ingående utredning rörande sjömanshusens

arbetsuppgifter uttalade de sakkunniga, att den andel i arbetsbördan,

som arbetet för direkta statsändamål eller därmed likställda

ändamål utgjorde, icke syntes böra sättas till mindre än 75 procent av sjömanshusens

hela arbetsbörda.

Sedan Kungl. Majit den 20 september 1919, i anledning av hemställan

av samma års riksdag, uppdragit åt de s. k. skeppstjänstkommitterade att

utarbeta förslag angående ordnande av sjömanspensioneringen, framlade

kommerskollegium i skrivelse till Kungl. Majit den 9 december

1919 förslag till en provisorisk lösning av frågan örn statsbidrag

till sjömanshus. Under åberopande av den av 1917 års sjömanshuskommitterade

verkställda uppskattningen av statens andel i sjömanshusens

arbetsuppgifter samt med utgångspunkt från ett inom de

kommitterade framkommet förslag, enligt vilket den årliga omkostnadsstaten

för sjömanshusen upptogs till 216,600 kronor, hemställde kollegium

därvid om statsanslagets provisoriska fastställande till 75 procent av

sistnämnda belopp eller i avrundat tal 162,000 kronor. Kungl. Majits i

statsverkspropositionen till 1920 års riksdag i enlighet härmed gjorda

hemställan bifölls av riksdagen. Samma anslag, 162,000 kronor, har sedermera

årligen till och med år 1932 anvisats för ifrågavarande ändamål.

Omorganisationsfrågan intill 193 3 års riksdag. 1917

års sjömanshuskommitterades majoritet förordade i fråga örn antalet sjömanshus

en minskning från 47 till 31, medan en reservant, som instämde

i förslaget om fullständig indragning av 16 sjömanshus, ansåg, att av de

återstående 31 allenast 12 borde bibehållas som sjömanshus och 19 ombildas

till mönstringskontor.

I skrivelse den 23 september 1927 örn anslag åt sjömanshusen för år

1928 föreslog kommerskollegium indragning från och med den 1 januari

1929 av inalles 13 av de 16 sjömanshus, som av majoriteten inom sjömanshuskommitterade

föreslagits till indragning. Dessa av kollegium till indragning

ifrågasatta sjömanshus voro de i Piteå, Skellefteå, Hudiksvall,

Uppsala, Södertälje, Söderköping, Linköping, Vadstena, Jönköping, Ronneby,

Falkenberg, Kungälv och Lidköping. De av kollegium anförda skä

len för indragning av nämnda sjömanshus voro i korthet följande:

Under årens lopp hade olägenheter allt mera gjort sig märkbara i fråga

örn bibehållande av en del av de mindre sjömanshusen. Sålunda hade

det visat sig svårt att annorledes än efter flera påstötningar kunna förmå

vederbörande sjömanshusdirektion att avgiva svar å kollegii skrivelser

eller att avlämna föreskrivna periodiska uppgifter till kollegium. På

grund av sjömanshusens stora antal vore vidare organisationen ganska

tungrodd, vilket bland annat framträdde vid skriftväxling och genom

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

15

svårigheten för kollegium att genom inspektion på ort oell ställe underkasta

vederbörande erforderlig kontroll. Enär ombudsmansbefattningarna

särskilt vid de minsta sjömanshusen av naturliga skäl hade karaktären

av bisysslor, hade slutligen jämförelsevis täta ombyten av innehavare

å befattningarna ifråga blivit följden, ett förhållande som icke kunnat

undgå att inverka menligt på tjänstens utövande.

Genom en indragning av åtminstone flertalet av de mindre sjömanshusen

skulle de nyss antydda olägenheterna i väsentlig grad bortfalla.

Samtidigt därmed skulle vinnas en stor fördel i avseende å en av sjömanshusens

viktigare funktioner, nämligen understödsutdelningen. Den

höjning av statsbidraget från 40,000 kronor till 162,000 kronor, som under

de senare åren genomförts, hade visserligen möjliggjort väsentliga förbättringar

i nu ifrågavarande hänseende. Men det stöde för kollegium

fullt klart, att en viss centralisering av sjömanshusen och deras verksamhet

i förevarande avseende skulle kunna verka mycket gagneligt. Genom

av kollegium utfärdade anvisningar rörande sjömanshusens understödsverksamliet

hade det under de senare årens lopp lyckats att genomdriva

en viss utjämning de olika sjömanshusen emellan och förbättringar i

övrigt i vad anginge understödsutdelningen och kapitaltillgångarna.

Emellertid kvarstode ännu åtskilliga ojämnheter, som det vore önskvärt

få undanröjda. Detta skulle underlättas, örn ett antal mindre sjömanshus,

där understödsutdelningen och även annan verksamhet visat sig

spela mindre roll, indroges och deras kapitaltillgångar finge komma

andra sjömanshus tillgodo, samtidigt som hela organisationen bleve lättare

att överblicka och handhava.

Under åberopande av vad kollegium sålunda anfört och under framhållande,

att något slutligt avgörande beträffande sjömanshuskommitterades

förslag till omorganisation av sjömanshusen icke kunde åvägabringas,

förrän ställning tagits till ett av skeppstjänstkommitterade dåmera

utarbetat förslag angående ordnande av sjömanspensioneringen, förklarade

kollegium sig finna det vara angeläget, att, i avvaktan på en slutlig

lösning av båda förenämnda frågor, en åtminstone provisorisk omorganisation

av sjömanshusen i av kollegium antydd riktning åstadkommes.

Vid anmälan inför Kungl. Majit den 4 januari 1928 av denna fråga anförde

föredragande departementschefen — under erinran hurusom 1921

års riksdag i sin skrivelse, nr 10 A, i fråga örn statsbidrag till sjömanshusen

för år 1922 uttalat, att riksdagen förutsatte, att Kungl. Majit riktade

sin uppmärksamhet på åstadkommande av förenklingar i sjömanshusens

organisation i den mån sådana visade sig lämpliga och möjliga att ernå

— att, enär han, i likhet med kommerskollegium, icke kunde finna, att

de då ännu ej slutligt hista spörsmålen angående sjömanshuskommitterades

förslag till omorganisation av sjömanshusen och skeppstjänstkommitterades

förslag beträffande sjömanspensioneringen utgjorde hinder

mot att vidtaga vissa förenklingar och förbättringar i sjömanshusens organisation

och vad därmed sammanhängde, det vore hans avsikt att framdeles

framlägga samma fråga till Kungl. Majlis prövning.

I skrivelse den 19 maj 1928, nr 10 A, uttalade sedermera riksdagen, att,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

oaktat det vore önskvärt, att förenklingar i sjömanshusens organisation

så snart ske kunde genomfördes, det icke synts riksdagen lämpligt att,

innan slutlig ståndpunkt kunnat tagas till omorganisationsfrågan i hela

dess vidd, vidtaga indragning av några sjömanshus.

Vid anmälan inför Kungl. Maj:t den 4 januari 1929 av ärende örn anslag

till sjömanshusen för budgetåret 1929/1930 berördes ånyo frågan örn

indragning av vissa mindre sjömanshus, därvid dåvarande departementschefen

förklarade sig hava för avsikt att underkasta vissa till ämnet hörande

spörsmål en särskild prövning och, bland annat, undersöka, huruvida

icke med hänsyn till ändrade förhållanden eller andra omständigheter

ett eller annat av de utav kommerskollegium till indragning föreslagna

sjömanshusen tillsvidare borde bibehållas.

I skrivelse, nr 236, anförde därefter 1929 års riksdag, att anledning till

ett frångående av riksdagens förut uttalade uppfattning rörande sjömanshusens

omorganisationsfråga icke heller då syntes riksdagen i princip

föreligga, dock att riksdagen med hänsyn till gjorda påtalanden, att

verksamheten vid vissa sjömanshus icke fullgjordes på ett tillfredsställande

sätt, ansett, att i dylika fall skäl förefunnes för verksamhetens nedläggande.

Ersättnings- och örn organisation sfrågor na efter

19 33 års riksdag. I skrivelse den 22 april 1933, nr 10, uttalade riksdagen,

i anledning av Kungl. Maj:ts framställning örn anvisande av anslag åt

sjömanshusen för år 1933, att riksdagen ansett, att, därest effektiva åtgärder

vidtoges för nedbringande av sjömanshusens förvaltningskostnader

en — åtminstone tillfällig — reducering av sagda anslag med hänsyn till

det statsfinansiella läget borde kunna vidtagas; och har riksdagen för

ändamålet ifråga för budgetåret 1933/1934 anvisat ett från 162,000 kronor

till 146,000 kronor nedsatt anslag. Samtidigt härmed har riksdagen uttalat

önskvärdheten av att ny utredning snarast verkställdes angående storleken

av den andel i sjömanshusens förvaltningskostnader, som skäligen

hör påvila staten.

Sedan Kungl. Majit genom beslut den 2 juni 1933 anbefallt kommerskollegium

att avgiva yttrande i anledning av vad riksdagen anfört rörande

åtgärder för nedbringande av sjömanshusens förvaltningskostnader

ävensom inkomma med det förslag i ämnet, vartill kollegium kunde

finna anledning, har kollegium i skrivelse den 19 juni 1933 avgivit utlåtande

i frågan. I denna skrivelse har kommerskollegium — samtidigt som

kollegium gav anvisning på vissa smärre besparingar, vilka redan då

kunde åvägabringas och som beräknades för år 1933 till omkring 6,000

kronor och för år 1934 till 16,500 kronor — uttalat, att det mötte stora svårigheter

att med nuvarande organisation av sjömanshusen ernå någon

mera beaktansvärd verklig minskning av sjömanshusens förvaltnings
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10. 17

kostnader. Kollegium hänvisade i detta sammanhang till sin i förenämnda

skrivelse den 23 september 1927 avgivna utredning med förslag till provisorisk

omorganisation av rikets sjömanshus och framhöll, att riksdagen

visserligen gjort uttalande av innebörd, att några åtgärder i ifrågavarande

syfte icke borde vidtagas, förrän frågan om sjömanspensioneringen

blivit slutgiltigt löst, men att kollegium för sin del alltjämt hade den

uppfattningen, att en omorganisation i huvudsaklig överensstämmelse

med förenämnda förslag skulle kunna utan olägenhet omedelbart vidtagas.

I samband med fördelning mellan sjömanshusen av det för innevarande

budgetår anvisade anslaget anbefallde Kungl. Majit därefter kollegium att

dels vid avgivande av förslag till anslag åt sjömanshusen för budgetåret

1934/1935 taga hänsyn till de i kollega skrivelse den 19 juni 1933 angivna

möjligheter till besparingar i fråga örn förvaltningskostnaderna ävensom

till de ytterligare utgiftsminskningar, som vid förnyat övervägande i

detta ämne kunde befinnas möjliga att åvägabringa, dels ock verkställa

ny utredning angående storleken av den andel i sjömanshusens förvaltningskostnader,

som skäligen borde påvila staten.

Med skrivelse den 7 oktober 1933 har kommer sköller/imri överlämnat den

av kollegium verkställda utredningen i förevarande ämnen.

Vad angår spörsmålet örn möjligheterna att åstadkomma ytterligare

besparingar i fråga örn sjömanshusens förvaltningskostnader, har kollegium

anfört följande:

Kollegium vore nödsakat meddela, att kollegium efter förnyat övervägande

i detta ämne icke funnit sig kunna anvisa andra möjligheter därutinnan

än de i dess skrivelse den 19 juni 1933 angivna. Detaljgranskning

av räkenskaperna vid sex sjömanshus, som efter avlåtandet av sistnämnda

skrivelse varit föremål för inspektion, hade icke ådagalagt ytterligare besparingsmöjligheter

av någon räckvidd. I mån som ytterligare _ inspektioner

företoges, komme kollegium emellertid att fullfölja detaljgranskningen

av sjömanshusens utgifter i syfte att därigenom eventuellt kunna

beredas möjlighet att på bestämda punkter påverka respektive sjömanshus

i besparingshänseende.

Vidkommande därefter frågan örn storleken av den andel i sjömanshusens

förvaltningskostnader, som skäligen bör påvila staten, har kommerskollegium

sammanfattat resultatet av den av kollegium i detta ämne

verkställda utredningen sålunda:

Kollegium hade för sin del kommit till det resultatet beträffande den

kollegium i detta hänseende förelagda uppgiften, att anledning icke förelåge

att frångå den uppskattning härutinnan, som tidigare kommit till

stånd och vars riktighet jämväl kollegium hävdat, nämligen att statens

andel borde anses utgöra omkring 75 procent. Sjömanshusens förvaltningskostnader

kunde för år 1934 beräknas till i runt tal 500,000 kronor.

Därest vissa indragningar av sjömanshus i anslutning till av kollegium

tidigare avgivna förslag skulle komma till stånd, hade de årliga kostnaderna

beräknats kunna nedbringas med ytterligare 28,000 kronor eller

sålunda till omkring 472,000 kronor. Med utgångspunkt från att staten

Bihang lill riksdagens protokoll 1934. ti sami. Sr 10 -

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Statsutskottets utlåtande Nr 10.

skulle ersätta sjömanshusen fullt ut för deras bestridande av statliga uppgifter,

borde statens årliga understöd till sjömanshusen alltså utgöra i

förra fallet 375,000 kronor och i senare fallet 354,000 kronor.

Med hänsyn till bland annat det statsfinansiella läget ville kollegium

dock icke nu föreslå ökning av det under de närmast föregående åren

utgående anslaget å 162,000 kronor till sjömanshusen. Å andra sidan

kunde kollegium icke förorda, att den för löpande budgetår företagna reduceringen

av anslaget till 146,000 kronor upprepades under ett kommande

år. Kollegium måste för sin del bestämt tillråda, att anslaget nu åter

bringades upp till det högre beloppet.

I anledning av vad kommerskollegium uttalat i sin skrivelse den 19

juni 1933 angående tillvaratagande av besparingsmöjligheterna vid sjömanshusen

anmodade departementschefen i skrivelse den 29 september

1933 kollegium att — enär det statsfinansiella läget alltjämt nödvändiggjorde,

att statens utgifter i möjligaste mån hölles nere — verkställa den

överarbetning av kollega i skrivelse av den 23 september 1927 framlagda

förslag angående indragning av vissa sjömanshus, som med hänsyn till

vad sedermera förekommit eller eljest kunde finnas påkallad, och till handelsdepartementet

inkomma med sålunda reviderat förslag i ämnet.

I skrivelse den 22 november 1933 har kommerskollegium avgivit utlåtande

och förslag i detta ämne. Vid skrivelsen hava fogats bland annat

vissa inom kollegium upprättade sammanställningar rörande verksamhetens

omfattning vid sjömanshusen och vissa därmed sammanhängande

förhållanden under senare år.

Efter att till en början hava framhållit att de på sin tid av kollegium

påpekade missförhållandena vid en del mindre sjömanshus på senare år,

såvitt kollegium kunnat finna, blivit så väsentligt avhjälpta, att anledning

till några klagomål beträffande skötseln av dessa sjömanshus icke

längre förefunnes, men att de huvudsakliga skälen för en viss centralisering

av sjömanshusens verksamhet alltjämt kvarstode med oförminskad

styrka, har kollegium bland annat anfört följande:

I de nu uppgjorda sammanställningarna hade sjömanshusen liksom

tidigare upptagits i den ordning, vari de i medeltal per år under en 3-års

period tagits i anspråk för på- och avmönstringar av sjöfolk. Antalet

mönstringar utgjorde nämligen, såsom kollegium tidigare haft anledning

framhålla, den säkraste måttstocken på den omfattning, vari sjöfarten

toge sjömanshusens tjänster i anspråk.

Det hade därvid befunnits, att de av kollegium förut till indragning

föreslagna 13 sjömanshusen alltjämt tillhörde de 16 sjömanshus, som i

avseende å denna sida av verksamheten hade den minsta omfattningen.

Förutom en del mindre förskjutningar de olika sjömanshusen emellan

vore att marka, att sjömanshuset i Haparanda i alldeles särskilt hög

grad efter senaste undersökningen gått tillbaka såväl absolut taget som

relativt. Därest indragningar av sjömanshus nu avsåges skola komma

till stånd, funne kollegium, att även detta sjömanshus, vars verksamhet

över huvud taget hade och knappast kunde förväntas få annat än en

mycket ringa omfattning, i överensstämmelse med 1917 års sjömanshuskommitterades

förslag borde indragas.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

I övrigt kunde kollegium icke finna några omständigheter föreligga,

som föranledde kollegium att frångå sitt förut avgivna förslag beträffande

vilka sjömanshus, som i nuvarande läge av frågan örn sjömanshusens

organisation borde indragas.

I anslutning härtill har kommerskollegium föreslagit indragning från

och med den 1 januari 1935 av följande 14 sjömanshus, nämligen de i

Haparanda, Piteå, Skellefteå, Hudiksvall, Uppsala, Södertälje, Söderköping,

Linköping, Vadstena, Jönköping, Ronneby, Falkenberg, Kungälv

och Lidköping samt ny indelning av riket i sjömanshusdistrikt och ny indelning

av sjömanshusen å de olika sjörullföringsområdena. Tillika har

kollegium hemställt örn vidtagande av vissa i sammanhang med berörda

förslags genomförande påkallade åtgärder, såsom ändringar i gällande

sjömanshusförordning, meddelande av föreskrift rörande förvaltning av

och fördelning mellan de kvarblivande sjömanshusen av de indragna

sjömanshusens tillgångar m. m.

B ev ar tern e tits,chef en har i statsverkspropositionen i anslutning

till vad kollegium anfört framhållit, att, då kollega förslag örn indragning

av 14 sjömanshus syntes väl grundat, det vore hans avsikt att framdeles

anmäla förslaget för Kungl. Majlis prövning. Han har vidare framhållit,

att den indragning, varom fråga vore, icke föregrepe spörsmålet örn sjömanshusorganisationernas

definitiva ordnande och att den i ingen mån

k ramme att inverka på de understöd, som av sjömanshusens medel utginge

till vissa understödstagare.

I fråga örn anslagsbeloppet för nästa budgetår har departementschefen

— utan att taga ståndpunkt till frågan, i vad mån staten rimligen bör

bidraga till täckande av sjömanshusens kostnader — icke velat ifrågasätta,

att statsanslaget sänkes under det belopp av 146,000 kronor, som uppförts

i löpande riksstat. Å andra sidan har han icke i nuvarande statsfinansiella

läge kunnat biträda kommerskollegii förslag, att anslaget bestämmes till

det tidigare under en följd av år utgående högre beloppet av 162,000 kronor.

Departementschefen har alltså förordat, att förevarande anslag upptages

med 146,000 kronor.

1 samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling

förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena, nr 49, inom första kammaren

av herr T. Ström och den andra, nr 87, inom andra kammaren av

herrar H. Bäcklund och J. A. Persson i Tidaholm, vari hemställts, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Majit måtte hemställa, att kommerskollegii

förslag att indraga sjömanshuset i Lidköping icke måtte bifallas;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena, nr 105, inom första kammaren

av herr J. B. Johansson och den andra, nr 86, inom andra kammaren

av herr A. Andersson i Falkenberg, vari hemställts, att riksdagen

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

It thott et.

mätte i skrivelse till Kungl. Majit hemställa, att kommerskollegii förslag:

örn indragning av vissa sjömanshus icke måtte bifallas, i vad det avser

sjömanshuset i Falkenberg;

dels ock en inom andra kammaren av herr A. Törnkvist i Karlskrona

väckt motion, nr 85, vari hemställts, att riksdagen, i anledning av de uttalanden,

som förekomma i tionde huvudtiteln till årets riksdag, under rubriken

»Ersättning åt sjömanshusen», måtte uttala, att det icke syntes riksdagen

lämpligt att, innan slutlig ståndpunkt kunnat tagas till omorganisationsfrågan

i hela dess vidd, nu vidtaga indragning av vissa sjömanshus

och i samband därmed verkställa ny sjömanshusdistriktsindelning och ny

indelning av sjömanshusen å de olika sjörullföringsområdena.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får

utskottet hänvisa till motionerna 1:49, 11:85 och 11:86.

Av den i det föregående lämnade redogörelsen framgår, att enligt kommerskollegii

uppfattning något slutligt avgörande beträffande frågan örn

omorganisation av sjömanshusen icke kan åvägabringas, förrän ställning

tagits till frågan örn sjömanspensioneringens ordnande. Av det anförda

framgår vidare, att i statsverkspropositionerna till såväl 1928 som 1929 års

riksdagar — efter förslag av kommerskollegium — ifrågasatts, att i avvaktan

på en slutlig lösning av båda förenämnda frågor en åtminstone

provisorisk omorganisation av sjömanshusen genom indragning av 13 av

de av majoriteten inom 1917 års sjömanshuskommitterade till indragning

föreslagna sjömanshusen borde äga rum. Nämnda års riksdagar uttalade

emellertid såsom sin mening, att, oaktat det syntes önskvärt, att vissa

förenklingar och förbättringar i sjömanshusens organisation och vad därmed

sammanhängde vidtoges, det icke syntes riksdagen lämpligt att, innan

slutlig ståndpunkt kunnat tagas till omorganisationsfrågan i hela

dess vidd, vidtaga indragning av vissa sjömanshus och i samband därmed

verkställa ny indelning av sjömanshusen å de olika sjörullföringsområdena.

I anslutning till ett av föregående års riksdag gjort uttalande, att, därest

effektiva åtgärder vidtoges för nedbringande av sjömanshusens förvaltningskostnader,

en reducering av anslaget till sjömanshusen med hänsyn

till det statsfinansiella läget borde kunna vidtagas, och riksdagens i

samband därmed fattade beslut örn anvisande för innevarande budgetår av

ett i förhållande till närmast föregående budgetår sänkt anslag, har i

årets statsverksproposition ånyo upptagits frågan örn indragning av vissa

sjömanshus. Kommerskollegium har — såsom förut framhållits — uttalat

den uppfattningen, att mera effektiva besparingar icke kunde vinnas

på annat sätt än genom åvägabringande av en provisorisk omorganisation

av sjömanshusen. För den skull har kollegium till Kungl. Majit inkommit

med reviderat förslag i ämnet, enligt vilket förslag 14 sjömanshus

skulle indragas, medförande en beräknad kostnadsminskning av omkring

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

28,000 kronor. Med anledning härav har departementschefen uttalat, att,

då kollegii förslag syntes väl grundat, det vore hans avsikt att framdeles

anmäla detsamma för Kungl. Maj:ts prövning.

Utskottet har icke funnit anledning att i princip frångå den av riksdagen

tidigare uttalade uppfattningen i fråga örn indragning av sjömanshus.

Visserligen synas skäl tala för ett övervägande, huruvida icke vissa sjömanshus

med ringa omfattning, bland annat, i fråga örn sin understödsverksamhet

kunde indragas för åstadkommande av förbilligande av sjömanshusens

administrationskostnader. Emellertid är utskottet av den meningen,

att en indragning i den av kommerskollegium och departementschefen

ifrågasatta omfattningen icke bör vidtagas, förrän frågan örn sjömanspensioneringens

ordnande och i samband därmed frågan örn sjömanshusens

omorganisation i hela dess vidd blivit lösta.

Vad slutligen angår Kungl. Maj:ts förslag örn anvisande åt sjömanshusen

för nästa budgetår av ett anslag av 146,000 kronor, har utskottet ansett

sig böra tillstyrka förslaget i fråga.

Utskottet hemställer alltså,

a) att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, för beredande under år 1934 åt

sjömanshusen av ersättning för dem åliggande bestyr

med värnpliktigas inskrivning och redovisning samt

för andra dem åvilande uppgifter för statsverkets räkning

å riksstaten för budgetåret 1934/1935 anvisa ett

extra anslag av 146,000 kronor;

b) att herrar Ströms, Bäcklunds och Perssons i Tidaholm

motioner, 1:49 och 11:87, må anses besvarade

genom vad utskottet ovan anfört;

c) att herrar J. B. Johanssons och Anderssons i Falkenberg

motioner, 1:105 och II: 86, må anses besvarade

genom vad utskottet ovan anfört; samt

d) att herr Törnkvists i Karlskrona motion, II: 85,

likaledes må anses besvarad genom vad utskottet ovan

anfört.

17:o) Läkarundersökning av sjöfolk. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 23, sid. 63) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till läkarundersölming av sjöfolk i

huvudsaklig enlighet med de i statsrådsprotokollet

över handelsärenden den 3 januari 1934 angivna grunderna

för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra förslagsanslag

av 45,000 kronor.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

22 Statsutskottets utlåtande Nr 10.

18 :o) Internationell patrulleringstjänst i norra Atlanten. Kungl. Maj :t

Ilar föreslagit riksdagen (punkt 24, sid. 64) att såsom bidrag för år 1934

till kostnaderna för internationell patrulleringstjänst i norra Atlanten å

riksstaten för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra förslagsanslag av

13.000 kronor.

För ifrågavarande ändamål bär för innevarande budgetår anvisats ett

anslag av 9,500 kronor.

Av statsrådsprotokollet framgår, att kostnaderna för patrulleringstjönsten

bestridas i amerikanska dollars och fördelas å ett flertal stater,

att Sveriges andel i kostnaderna för åren 1925—1932 utgjort 2 V24 procent

samt att Sveriges andel enligt 1929 års internationella sjöfartssäkerhetskonvention,

vilken trätt i kraft den 1 januari 1933, sänkts till 2 procent.

Under budgetåret 1932/1933 utgjorde belastningen å anslaget i runt tal

17,460 kronor, beroende på då gällande växelkurs å dollarn. Med hänsyn

till de överskridanden av anslaget, som även i tider med normala växelförhållanden

ägt rum, har föreslagits, att anslaget för nästa budgetår

upptages med ett till 13,000 kronor förhöjt belopp.

Då Kungl. Maj:ts förslag ej givit utskottet anledning till erinran, hemställer

utskottet,

att riksdagen må såsom bidrag för år 1934 till kostnaderna

för internationell patrulleringstjänst i norra

Atlanten å riksstaten för budgetåret 1934/1935 anvisa

ett extra förslagsanslag av 13,000 kronor.

19 :o) Drift- och underhållskostnader för statens isbrytarfartyg. Kungl.

Maj :t har föreslagit .riksdagen (punkt 25, sid. 64—66) att till bestridande

av drift- och underhållskostnader för statens isbrytarfartyg för budgetåret

1934/1935 anvisa ett extra förslagsanslag av 225,000 kronor.

Föi innevarande budgetar har för ändamålet anvisats ett anslag av

200.000 kronor.

Av statsi ådsprotokollet framgår, att avsikten är att för den regelmässiga

isbrytartjänsten i första hand taga i anspråk isbrytarfartyget »Ymer»,

medan det äldre fartyget »Atle» skall användas endast örn så påkallas

av extra ordinära förhållanden.

Departementschefen framhåller, att den fördelning av bemanningskostnaderna

mellan tionde och fjärde huvudtitlarna, varför redogörelse lämnats

i 1932 års statsverksproposition (sid. 117), alltjämt torde böra i huvudsak

upprätthållas, med den ändring dock att kostnaderna för landavlöningarna

till den ombord å »Ymer» kommenderade stamlöjtnanten och

till tre maskinister skäligen syntes böra bäras av tionde huvudtiteln för

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10. 23

de åtta månader av året, dessa befattningshavare vore anställda på fartyget.

Departementschefen anför vidare, att, även örn meningen vore

att under normala förhållanden icke på en gång använda mer än

det ena av isbrytarfartygen, förefintligheten av tvenne dylika fartyg

givetvis måste med hänsyn till kostnader för underhåll m. m. medföra

ökad utgiftsbelastning å ifrågavarande anslag. Sagda omständighet, i

förening med ökning av bemanningen å »Ymer» från 40 till 44 man samt

förut omnämnda ändring i fördelningen av vissa bemanningskostnader

mellan fjärde och tionde huvudtitlarna, hax- synts departementschefen

böra föranleda, att för nästkommande budgetår en höjning vidtages i det

nuvarande anslagsbeloppet med 25,000 ki-onor. Anslaget skulle sålunda

upptagas med ett belopp av 225,000 kronor.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majlis förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till bestridande av drift- och underhållskostnader

för statens isbrytarfartyg för budgetåret

1934/1935 anvisa ett extra förslagsanslag av

225,000 kronor.

20 :o) Internationella byrån i Paris för utställningar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26, sid. 66) och under erinran, att för innevarande

budgetår för ändamålet anvisats 2,600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom bidrag till kostnaderna för

den internationella byrån i Paris för utställningar för

budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra föi-slagsanslag av

2,400 kronor.

Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.

21 :o) Reseunöerstöd åt personer, som önska i främmande länder förvärva

ökad insikt och skicklighet i vad till bergshanteringen hör. Med

tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27, sid. 67), hemställer

utskottet,

att riksdagen må å riksstaten upptaga det ordinarie

reservationsanslaget till reseunderstöd åt personer,

som önska i främmande länder förvärva ökad insikt

och skicklighet i vad till bergshantering hör, utan angivet

belopp.

Utskottet.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Utskottet.

22:o) Befrämjande i allmänhet av slöjderna. Kungl. Majit har föreslagit

riksdagen (punkt 28, sid. 67 oell 68) att å riksstaten upptaga dels det

ordinarie anslaget till manufakturernas befrämjande, dels ock de ordinarie

reservationsanslagen till reseunderstöd åt arbetare i de särskilda

näringsyrkena, till reseunderstöd åt idkare av hantverk och annan mindre

industri, till reseunderstöd åt verkmästare och förmän inom industri och

hantverk samt till reseunderstöd åt teoretiskt och praktiskt bildade tekniker,

som icke ägna sig åt bergshanteringen, utan angivna belopp.

Under den i riksstaten upptagna rubriken »Befrämjande i allmänhet av

slöjderna» ingå dels ett ordinarie anslag till manufakturernas befrämjande,

dels ock fyra ordinarie reservationsanslag till reseunderstöd åt olika

grupper av yrkesutövare inom industri och hantverk, nämligen åt arbetare

i de särskilda näringsyrkena, åt idkare av hantverk och annan mindre

industri, åt verkmästare och förmän inom industri och hantverk samt åt

teoretiskt och praktiskt bildade tekniker, som icke ägna sig åt bergshanteringen.

Beträffande anslagens historik torde få hänvisas till tionde huvudtiteln,

sid. 125, i 1932 års statsverksproposition.

Samtliga ifrågavarande fem anslag hava i riksstaten för löpande budgetår

upptagits utan angivna belopp. Enligt en från kommerskollegium

lämnad uppgift förefanns den 13 oktober 1933 å de fyra reseunderstödsanslagen

en odisponerad behållning av, i runda tal, respektive 4,640 kronor,

1,100 kronor, 3,040 kronor och 1,725 kronor.

Den odisponerade behållningen å anslagen ifråga utgjorde, enligt vad

utskottet inhämtat, den 10 mars 1934 respektive i runda tal 2,825 kronor,

425 kronor, 2,465 kronor och 1,925 kronor.

I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling

förehaft en inom andra kammaren av herr A. Andersson i Falkenberg

m. fl. väckt motion, nr 89, vari hemställts, att riksdagen måtte

besluta att för budgetåret 1934/1935 under ordinarie anslagstiteln »Befrämjande

i allmänhet av slöjderna» anvisa ett gemensamt reservationsanslag

att fördelas å de olika grupperna yrkesutövare till reseunderstöd

åt arbetare i de särskilda näringsyrkena, åt idkare av hantverk och annan

mindre industri samt åt verkmästare och förmän inom industri och hantverk,

till ett belopp av 5,000 kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får

utskottet hänvisa till motionen.

Såsom av statsrådsprotokollet framgår, har kommerskollegium beträffande

ifrågavarande anslag anfört, att, därest den statsfinansiella situationen

skulle anses medgiva beviljande av ett visst begränsat anslag till

reseunderstöd, medel för ändamålet lämpligen syntes böra anvisas i form

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

25

av ett särskilt gemensamt anslag, att efter ''de bestämmelser, som av Kungl.

Majit framdeles bleve lämnade, fördelas å vissa angivna grupper yrkesutövare.

Kollegium har för den skull förordat, att för sagda ändamål ett

dylikt gemensamt reservationsanslag å 5..000 kronor uppfördes å riksstaten

för nästa budgetår, samt har i anslutning härtill hemställt, att såväl anslaget

till manufakturernas befrämjande som de fyra olika reseunderstödsanslagen

upptoges utan angivna belopp i riksstatsförslaget.

Vad angår anslaget till manufakturernas befrämjande, har departementschefen

tillstyrkt, att i riksstaten för budgetåret 1934/1935 anslaget upptages

utan angivet .belopp samt att, vad de särskilda reservationsanslagen

till reseunderstöd vidkommer, nya medel av riksdagen nu icke äskas. I

enlighet härmed och i anslutning i övrigt till kommerskollegii förslag hava

jämväl dessa anslag ansetts böra i riksstaten uppföras utan angivna belopp.

Utskottet, som ansluter sig till departementschefens mening härutinnan,

får sålunda — under erinran örn förefintliga reservationer å de anslag»

varom fråga är — hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

förslag och med avslag å herr Anderssons i

Falkenberg m. fl. motion, II: 89, å riksstaten upptaga

dels det ordinarie anslaget till manufakturernas befrämjande,

dels ock de ordinarie reservationsanslagen

till reseunderstöd åt arbetare i de särskilda näringsyrkena,

till reseunderstöd åt idkare av hantverk och

annan mindre industri, till reseunderstöd åt verkmästare

och förmän inom industri och hantverk samt till

reseunderstöd åt teoretiskt och praktiskt bildade tekniker,

som icke ägna sig åt bergshanteringen, utan angivna

belopp.

23:o) Arvoden åt torvingenjörer m. m. I överensstämmelse med Kungl.

Maj:ts framställning (punkt 29, sid. 69) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till arvoden åt torvingenjörer m. m.

för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra anslag av

14,000 kronor.

24:o) Befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare.

Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 30, sid. 69—72)

att

dels medgiva, att Kungl. Majit må bemyndiga kommerskollegium att enligt

av Kungl. Majit föreskrivna grunder bevilja statsunderstöd åt hant
Bihang

till riksdagens protokoll 193i. G sami. Nr 10.

3

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

verksmästare för utbildande av högst 75 lärlingar med utbildningstid från

tidpunkt under budgetåret 1934/1935,

dels ock till befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare

för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra anslag av 40,000 kronor..

För befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare

hava alltsedan år 1917 av riksdagen anvisats anslag. Dessa anslag hava

avsett dels — och huvudsakligen — statsunderstöd åt hantverksmästare

för utbildande av lärlingar samt därmed förbundna utlärlingspenningar

och statspremier, dels ock statsunderstöd till hantverksföreningar, anslutna

till Sveriges hantverksorganisation, för utdelande av penningpremier

till därav förtjänta lärlingar.

Bestämmelser rörande de olika formerna för statsunderstöden hava av

Kungl. Majit fastställts den 2 november 1917. Ändringar däri hava skett

den 25 oktober 1918, den 9 juli 1920, den 3 maj 1929 och den 2 juni 1933.

Statsunderstöden till hantverksmästare avse en lärotid av tre år och

utgå enligt gällande bestämmelser i fråga om lärlingar, vilkas utbildning

tager sin början efter den 1 juli 1933, med 300 kronor för varje lärling.

För lärlingsgrupper, vilkas utbildning tagit sin början före den 1 juli 1933,

utgå lärlingsunderstöden med ett sammanlagt belopp av 400 kronor.

Lärling, för vars utbildande mästare erhållit statsunderstöd, är, örn han

efter avlagt prov undfått Sveriges liantverksorganisations utlärlingsbevis,

berättigad till en utlärlingspenning av 20 kronor och kan, örn han i utlärlingsbeviset

tillerkänts högsta vitsord för skicklighet i yrket, dessutom

erhålla statspremium av högst 100 kronor.

I fråga om planen för den praktiska utbildningens anordnande torde få

hänvisas till den redogörelse, som lämnats å sid. 139 av tionde huvudtiteln

i 1932 års statsverksproposition.

Jämlikt medgivande av 1931 och 1932 års riksdagar uppgår lärlingsunderstödens

antal för de lärlingsgrupper, vilkas utbildning påbörjats under

budgetåren 1931/1932 och 1932/1933, till 100. För den lärlingsgrupp,

vars utbildning tager sin början under löpande budgetår, utgör lärlingsunderstödens

antal jämlikt beslut av 1933 års riksdag allenast 75.

Sedan det visat sig, att av de lärlingar, som efter avlagda prov slutat

sin utbildning, allenast ett mindre antal plägat erhålla högsta vitsord för

skicklighet i yrket och i anledning därav tilldelats statspremium, har

för löpande budgetår för statspremier beräknats ett belopp av 2,000 kronor,

motsvarande premier till en femtedel av antalet lärlingar i den lärlingsgrupp,

vars utbildning påbörjats under budgetåret 1930/1931.

Vad angår statsunderstödet till hantverksföreningar för utdelande av

lärlingspremier, utgick detta för budgetåret 1932/1933 med 1,500 kronor.

För innevarande budgetår är understödet bestämt till ett till 1,000 kronor

nedsatt belopp.

Det å riksstaten för budgetåret 1933/1934 anvisade anslaget till befrämjande

av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare slutar å 45,000

kronor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10. 27

Vid anmälan av förevarande anslagsäskande har departementschefen

anfört följande:

»I enlighet med kommerskollegii hemställan böra medel till ett belopp

av 39,000 kronor — avseende understöd enligt de fastställda bestämmelserna

för de årsgrupper lärlingar, vilkas utbildning jämlikt medgivande

av 1931—1933 års riksdagar för närvarande pågår — under ifrågavarande

anslag beräknas för budgetåret 1934/1935.

Likaledes torde, såsom hittills varit fallet, medel böra ställas till förfogande

att användas till understöd åt hantverksföreningar för utdelande

av lärlingspremier. Mot det av kollegium i dylikt hänseende tillstyrkta

beloppet 1,000 kronor har jag icke någon erinran att göra.

Däremot anser jag tillräckliga skäl ej föreligga att — med frångående

av den ståndpunkt, som i fjol intogs — nu förorda den av styrelsen för

Sveriges hantverksorganisation gjorda och av kommerskollegium understödda

framställningen örn ökning av antalet lärlingar i den nya lärlingsgrupp,

vars utbildning bör påbörjas under nästkommande budgetår, ävensom

av understödens belopp. Jag tillstyrker därför, att i enlighet med

förra årets beslut antalet lärlingar i nämnda grupp sättes till 75 och att

understöden till hantverksmästarna bestämmas till 300 kronor för värjo

lärling.»

I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling

förehaft en inom andra kammaren av herr A. Andersson i Falkenberg

m. fl. väckt motion, nr 88, vari hemställts, att riksdagen måtte medgiva,

att Kungl. Majit må bemyndiga kommerskollegium att enligt av

Kungl. Majit föreskrivna grunder bevilja statsunderstöd åt hantverksmästare

för utbildande av högst 100 lärlingar med utbildningstid från

tidpunkt under budgetåret 1934/1935.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet

hänvisa till motionen.

Enligt Kungl. Majlis föreliggande förslag skulle Kungl. Majit äga bemyndiga

kommerskollegium att efter vissa grunder bevilja statsunderstöd

åt hantverksmästare för utbildande av högst 75 lärlingar med utbildningstid

från tidpunkt under budgetåret 1934/1935. Motionsvis har emellertid

ifrågasatts, att maximiantalet lärlingar måtte bestämmas till 100.

Ehuru utskottet icke kunnat undgå att hysa viss tvekan för ett frångående

av Kungl. Majits förslag härutinnan, har utskottet dock med hänsyn

särskilt till önskvärdheten av att kunna bereda ökad sysselsättning åt ungdomen

icke velat motsätta sig motionärernas yrkande. Utskottet vill

framhålla, att den eventuella kostnadsökning, som kan komma att bliva en

följd av ett bifall till sagda yrkande, icke kommer att belasta nästa budgetårs

riksstat.

Utskottet„

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Utskottet, som i övrigt icke haft något att erinra mot vad Kongl. Majit

föreslagit, får alltså hemställa,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Majits förevarande

förslag och herr Anderssons i Falkenberg

m. fl. motion, II: 88,

a) medgiva, att Kungl. Majit må bemyndiga kommerskollegium

att enligt av Kungl. Majit föreskrivna

grunder bevilja statsunderstöd åt hantverksmästare

för utbildande av högst 100 lärlingar med utbildningstid

från tidpunkt under budgetåret 1934/1935; samt

b) till befrämjande av praktisk lärlingsutbildning

hos hantverksmästare för budgetåret 1934/1935 anvisa

ett extra anslag av 40,000 kronor.

25:o) Standardiseringsverksamhet. Vissa undersöknings- och försvarsarbeten.

Vissa kostnader för statens gruvegendom. Med tillstyrkande av

bifall till Kungl. Majits förslag (punkterna 31—33, sid. 72—78) får utskottet

hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, för budgetåret 1934/1935 anvisa

a) såsom bidrag till uppehållande av standardisering

sverksamheten ett extra anslag av 17,000 kronor;

b) för undersöknings- och försvarsarbeten å områden,

som genom Sveriges geologieka undersöknings

försorg äro eller kunna varda för kronans räkning

inmutade, m. m. ett extra reservationsanslag av 85,000

kronor; samt

c) för bestridande av vissa kostnader för statens

gruvegendom ett extra förslagsanslag av 12,000 kronor.

Ingenjörsveteiiskapsakademieii.

26 :o) Tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet inom kraft- och

bränsleområdet. I enlighet med vad Kungl. Majit föreslagit riksdagen

(punkt 34, sid. 79—82) får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, för bedrivande av tekniskt-vetenskaplig

forskningsverksamhet inom kraft- och bränsleområdet

för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra reservationsanslag

av 60,000 kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

29

Diverse.

27 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Med anledning

av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 35, sid. 82 och 83)

hemställer utskottet,

att riksdagen må höja det ordinarie reservationsanslaget

till kommittéer och utredningar genom sakkunniga,

nu 80,000 kronor, med 10,000 kronor till 90,000''

kronor.

28:o) Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen.

Provisoriskt dyrortstillägg åt vissa befattningshavare i

statens tjänst. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. Beträffande

anslag till ifrågavarande ändamål (punkterna 36—38, sid. 83 och

84) avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtanden; vilket härmed

anmäles.

29 :o) Avlöningar åt personal m. m. vid företagsräkningen. Med anledning

av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39, sid. 84) och under erinran att anslaget

för ifrågavarande ändamål under innevarande budgetår utgör 54,000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för avlöningar åt personal m. vivid

företagsräkningen för budgetåret 1934/1935 anvisa

ett extra reservationsanslag av 35,000 kronor.

30 :o) Ombyggnad av fiskefyren å Listershuvuds östra udde. Med tillstyrkande

av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt

40, sid. 84—86) får utskottet hemställa,

att riksdagen må till ombyggnad och förbättring av

fiskefyren å Listershuvuds östra udde för budgetåret

1934/1935 anvisa ett extra reservationsanslag av 5,000

kronor.

Övriga ordinarie anslag.

31:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande

budgetår äro uppförda under tionde huvudtiteln, har någon ändring

icke ifrågasatts.

Utskottet hemställer,

Bihang till riksdagens protokoll 1934. G sami. Nr 10.

4

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Statsutskottets utlåtande Nr 10.

att samtliga de ordinarie anslag under tionde huvudtiteln,

vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda,

må i riksstaten för budgetåret 1934/1935 uppföras

med oförändrade eller i förekommande fall utan

angivna belopp, dock att i anslaget till tryckningskostnader

må göras den jämkning, som kan erfordras för

jämnande av huvudtitelns slutsumma.

istockholm den IG mars 1934.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Hamrin, Lindblad, Bergqvist, Oiof Olsson, Svensson i

Kompersmåla, Oscar Olsson, Bagge, Asplund, friherre Lagerfelt, Petrén och Nilsson i Fredriksfält;

samt

från andea kammaren: herrar Anderson i Råstock, Holmgren, Jansson, Svensson i

Grönvik, Jonsson i Eskilstuna, Nilsson i Hörby, Norsell, Skoglund, Högström, Aronson, Isachson

och Danielsson.

340908. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1934.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1934:322 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under tionde huvudtiteln gjorda framställning angående anslaget till tryckningsko a1 i texten
  2. Rskr. 1934:10 Skrivelse till Konungen i anledning av vissa i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1934/1935 under riksstatens tion s. 1 i texten