Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående understöd åt vissa lärarinnor, som på grund av folkskoleväsendets omorganisation förlorat sin anställning, m. m., dels ock Kungl. Majlis i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln, punkten 137, gjorda framställning angående ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter.

1934-05-04 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1934:104, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående understöd åt vissa lärarinnor, som på grund av folkskoleväsendets omorganisation förlorat sin anställning, m. m., dels ock Kungl. Majlis i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln, punkten 137, gjorda framställning angående ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter.

Dokumentets text

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

Nr 104.

Ankom till riksdagens kansli den 4 maj 1934 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående

understöd åt vissa lärarinnor, som på grund av folkskoleväsendets

omorganisation förlorat sin anställning, m. m.,

dels ock Kungl. Majlis i statsverkspropositionen under

åttonde huvudtiteln, punkten 137, gjorda framställning

angående ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter.

(2:a avd.)

l:o) Understöd åt vissa lärarinnor, som på grund av folkskoleväsendets

omorganisation förlorat sin anställning. I en till riksdagen

avlåten, den 16 februari 1934 dagtecknad proposition (nr 134) har Kungl.

Majit, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen att medgiva, att från det

ordinarie förslagsanslaget till avlöning åt lärare vid folkskolor må under de

närmare villkor och bestämmelser, Kungl. Majit kan finna skäl fastställa,

utgå följande understöd, nämligen dels till förra lärarinnan vid Älgöns mindre

folkskola i Lycke skoldistrikt Alice Maria Lova Hansén ett engångsbelopp av

2,178 kronor, dels ock till förra lärarinnan vid Årtebäcks mindre folkskola i

Förlösa skoldistrikt Tekla Elisabet Johansson årligen tillsvidare 1,050 kronor,

till förra lärarinnan vid Valbergs mindre folkskola i Dals-Eds skoldistrikt

Ebba Cecilia Zakrisson årligen tillsvidare 1,200 kronor, till förra lärarinnan

vid Ollsta mindre folkskola i Häggenås skoldistrikt Maria Karolina Rådström,

född Königsson, årligen tillsvidare 1,100 kronor, till förra lärarinnan

vid Stockeds mindre folkskola i Tynderö skoldistrikt Elin Teresia Söderberg,

född Långström, tillsvidare årligen 1,050 kronor, samt till förra biträdande

lärarinnan vid Burviks folkskola i Burviks skoldistrikt Emma Aurora

Löfstedt, född Holmgren, tillsvidare årligen 1,500 kronor.

I skrivelse den 15 april 1932, nr 107, i anledning av en till riksdagen

avlåten proposition, nr 100, anförde riksdagen bland annat, att riksdagen

i likhet med departementschefen ansåge lämpligt, att frågan örn understöd

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

33

åt lärarinnor, vilka varit anställda vid privatläroverkens förberedande klasser

och blivit entledigade på grund av nämnda klassers avveckling i samband

med genomförandet av den år 1927 beslutade omorganisationen av

det högre skolväsendet, avgjordes från fall till fall.

Sedan skolöverstyrelsen i skrivelse den 19 april 1932 i anledning av en

av centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening gjord framställning

avgivit utredning och förslag angående understöd åt biträdande

lärare vid folkskola och lärare vid mindre folkskola, vilka på grund av

skolväsendets omorganisation mist sin anställning, förordade statskontoret

i anslutning till 1932 års riksdags ovannämnda uttalande att jämväl frågan

örn understöd åt ifrågavarande lärarinnor vid mindre folkskolor och biträdande

lärarinnor vid folkskolor upptoges till prövning i enahanda ordning,

eller sålunda att varje särskilt fall efter verkställd utredning bragtes under

riksdagens prövning.

Genom beslut den 11 november 1932 fann härefter Kungl. Maj:t—med

förklarande att Kungl. Majit förutsatte, att skolöverstyrelsen skulle vidtaga

på densamma ankommande åtgärder för att understödsfrågor av ifrågakomna

slag från fall till fall bragtes under Kungl. Maj:ts prövning — vad

i omförmälda ärende förekommit icke i dåvarande sammanhang föranleda

någon Kungl. Maj:ts vidare åtgärd.

Enligt statsrådsprotokollet hava ansökningar örn understöd inkommit från

de sex i Kungl. Majlis förslag omförmälda lärarinnorna.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att Hansén är född år 1894 och har

tjänstgjort som lärarinna under sammanlagt 18 terminer, att Johansson är

född år 1890 och har tjänstgjort som lärarinna under sammanlagt omkring

36 terminer, att Zakrisson är född år 1882 och har en sammanlagd tjänstgöringstid

av 53 terminer, att Rådström är född år 1885 och har en sammanlagd

tjänstgöringstid av omkring 40 terminer, att Söderberg är född år

1888 och har en sammanlagd tjänstgöringstid av omkring 38 terminer samt

att Löfstedt är född år 1881 och har en sammanlagd tjänstgöringstid av

53 terminer.

I utlåtande över dessa framställningar har skolöverstyrelsen framhållit

bland annat, att samtliga sökande styrkt, att de blivit entledigade från sin

tjänst på grund av skolorganisatoriska åtgärder, att de lämnade intygen och

uppgifterna syntes ådagalägga, att de sökande ekonomiskt befunne sig i

små eller rentav fattiga omständigheter, att i en del fall intygats, att sökanden

efter entledigandet förgäves sökt erhålla förnyad anställning vid skola,

att en av de sökande, Ebba Zakrisson, lede av sjukdom, som med all sannolikhet

bomme att bliva varaktig och göra henne urståndsatt att söka och

innehava tjänst som lärarinna, att understödet i detta fall borde beräknas

med hänsyn till storleken av den pension, som tillkomme obotligt sjuk småskollärarinna

samt med denna beräkningsgrund bestämmas till 1,200 kronor,

samt att understödsbeloppet i övriga fall syntes böra beräknas till 2/s av

den beräknade avlöningen, då befattningshavaren entledigades, med skålig

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 6 sami. Nr 103—104. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

avrundning nedåt och i varje fall icke till högre belopp än 1,500 kronor.

Med hänsyn härtill syntes understöden böra bestämmas för Hansén till 1,300

kronor, för Johansson till 1,400 kronor, för Rådström till 1,400 kronor, för

Söderberg till 1,400 kronor och för Löfstedt till 1,500 kronor.

Statskontoret har föreslagit vissa allmänna riktlinjer att tjäna till ledning

vid understödsfrågans avgörande.

Enligt vad i skolöverstyrelsen inhämtats, torde den personalgrupp, som

det här gällde, omfatta högst ett femtiotal lärarinnor, vilka genom de vidtagna

organisationsändringarna inom skolväsendet kunde beräknas bliva avskedade

från sina tjänster. Av dessa torde dock ett större eller mindre antal

kunna förväntas erhålla sin utkomst med annat arbete inom skolväsendet

eller annorstädes. Det vore givetvis icke rättvist att lämna ifrågavarande

lärarinnor, i den mån annan sysselsättning icke kunde beredas dem, helt

utan understöd, då ämneslärarinnor vid statsunderstödda privatläroverk och

vissa småskollärarinnor vid privatläroverkens förberedande klasser redan tillerkänts

dylik förmån. Å andra sidan borde, såsom av 1933 års riksdag i

skrivelse nr 256 framhållits, tillses, att statsverket icke lämuade hjälp i andra

fall än sådana, där billighetsskäl motiverade ett ingripande från statens sida.

I detta sammanhang ville statskontoret erinra, att inom statens eget verksamhetsområde

under de senare åren vid åtskilliga tillfällen förekommit avskedanden

av icke-ordinarie personal, som blivit överflödig genom organisatoriska

åtgärder. Så hade exempelvis varit fallet vid försvarsväsendets omorganisation

år 1925 och nu senast vid omorganisationen av domänverket.

I dessa fall hade de från statsverket utgående understöden regelmässigt tillmätts

relativt knappt; och det syntes statskontoret icke föreligga skäl att

av statsmedel bereda sådan personal, som varit anställd hos kommuner och

enskilda, större förmåner än statens egna under liknande omständigheter

entledigade befattningshavare. Även örn statskontoret sålunda ansåge, att

den nu ifrågavarande personalgruppen icke borde lämnas helt utan understöd,

syntes det dock ämbetsverket angeläget, att man med hänsyn till konsekvenserna

framginge med nödig försiktighet.

Enligt statskontorets mening vore det därvid till fördel att uppställa

vissa allmänna riktlinjer att tjäna till ledning vid understödsfrågornas avgörande.

Statskontoret finge i sådant avseende föreslå följande.

Såsom allmän förutsättning för understöd torde böra gälla, att i ekonomiskt

hänseende verkligt ömmande omständigheter vore för handen, vilket

bland annat innebure, att understöd till gift lärarinna borde beviljas endast

i det fall att, enligt verkställd utredning, mannen vore urståndsatt att försörja

hustrun och familjen i övrigt.

För att komma ifråga till understöd borde vidare vederbörande i minst

fem år hava varit anställd vid mindre folkskola eller såsom biträdande

lärarinna vid folkskola.

Därest tjänstetiden understege tio år, syntes understödet böra utgå allenast

med ett engångsbelopp, varierande efter tjänstetidens längd, men högst

uppgående förslagsvis till ett års avlöning.

För lärarinnor med tjänstetid av minst tio år borde understödet kunna

bestämmas till ett årligt belopp, varierande efter antalet tjänstår, förslagsvis

sålunda, att understödet utginge vid en tjänstetid av

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

35

intill 15 år med 5/1 a av senast åtnjuten årslön,

» 20 » » e/i2 » » » » ,

» 25 » > 7/i3 » » » » ,

därutöver * v» » »

I intet fall borde det årliga understödet utgå med belopp överstigande

1,500 kronor och ej heller under längre tid än intill dess vederbörande uppnått

60 år, d. v. s. inträdde i pensionsåldern.

Prövningen av understödsfrågor av förevarande art ankomme givetvis på

riksdagen, antingen fråga vore örn engångsbelopp eller örn årligt understöd.

Därest emellertid, sedan årligt understöd beviljats, vederbörande erhölle

mera stadigvarande anställning vid statlig eller statsunderstödd läroanstalt,

eller eljest finge sin ekonomiska ställning så ändrad, att förutsättningarna

för understödets åtnjutande icke längre vore för handen, torde understödet

böra i fortsättningen bortfalla eller i varje fall vederbörligen reduceras. Med

hänsyn härtill syntes den anordningen böra träffas, att, sedan understödet

för första året tillgodonjutits, en årlig prövning av understödsbehovet skulle

äga rum genom skolöverstyrelsen, som, i händelse skäl därtill funnes föreligga,

ägde att förklara, att understöd ej vidare skulle utgå, eller att det

skulle på visst sätt nedsättas. För möjliggörande av sådan prövning borde

vederbörande vara skyldig att, därest fortsatt understöd önskades, före utgången

av varje budgetår till skolöverstyrelsen inkomma med ansökning

därom, varvid redogörelse borde lämnas för sökandens anställningsförhållanden

och ekonomiska ställning samt de förändringar däri, som kunde

hava inträtt.

Självfallet vore, att de i det föregående angivna grunderna för understöds

meddelande borde kunna jämkas i såväl ena som andra riktningen, i den

mån särskilda omständigheter därtill föranledde.

Beträffande nu ifrågavarande ansökningar anför statskontoret följande:

Såvitt ämbetsverket kunnat finna, fyllde sökandena de förutsättningar,

som i det föregående uppställts för att komma i åtnjutande av understöd.

Efter prövning av de olika fallen hade statskontoret för sin del kommit

till den uppfattningen, att sökandena borde kunna tillerkännas understöd

med följande belopp, nämligen

till Alice Hansén ett engångsbelopp av 2,178 kronor,

» Elisabeth Johansson årligen, tillsvidare 1,050 kronor,

» Ebba Zakrisson

» ,

» 1,200 »

i

» Maria Rådström

» ,

» 1,100

t

» Teresia Söderberg

» ,

» 1,050 »

samt

» Emma Löfstedt

» »

» 1,500

Härtill borde anmärkas, dels att statskontoret vid understödsbeloppens utmätande

i likhet med skolöverstyrelsen ansett, att hänsyn borde tagas till

den sänkning av index för dyrtidstilläggs bestämmande, som inträtt efter

sökandenas avgång ur tjänst, dels och att statskontoret på de av skolöverstyrelsen

anförda skälen funnit sig ej kunna upptaga understödet till Ebba

Zakrisson till högre belopp än som av överstyrelsen föreslagits.

Slutligen anför statskontoret ifråga örn sättet för understödens bestridande,

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

att ämbetsverket icke kunde dela skolöverstyrelsens uppfattning, att desamma

borde bestridas från förslagsanslaget till avlöning åt lärare vid folkskolor.

I varje fall borde så ske endast undantagsvis. Nämnda anslag

hade, statskontoret veterligen, hittills icke anlitats för andra ändamål än anslagets

rubrik angåve, och det syntes ämbetsverket bidraga till ordning och

reda i budgethänseende, om — i likhet med vad som ägde rum beträffande

ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter —

ifrågavarande understöd finge utgå från särskilt anslag.

Departementschefen har anfört följande:

»Såsom av det anförda framgår, hava ifrågavarande lärarinnor mistat sina

förutvarande anställningar vid folkskola eller mindre folkskola på grund av

skolorganisatoriska åtgärder utan att därefter hava kunnat erhålla något

annat förvärvsarbete. I likhet med de hörda myndigheterna anser jag skäligt,

att något understöd nu beredes dem.

I fråga om storleken av de understöd, som sålunda böra utgå, vill jag

ansluta mig till vad statskontoret i sådant avseende föreslagit.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att i samband med beslut örn

understödens utbetalande meddela närmare villkor och bestämmelser därför

i huvudsaklig överensstämmelse med av statskontoret angivna riktlinjer.

Skolöverstyrelsen har förordat, att ifrågavarande understöd skola bestridas

ur det ordinarie förslagsanslaget till avlöning av lärare vid folkskolor. Häremot

har statskontoret anfört vissa betänkligheter. Utan att ur principiell

synpunkt vilja ifrågasätta det berättigade i statskontorets uppfattning finner

jag mig dock för min del böra förorda, att anslagsfrågan, åtminstone tills

vidare, löses i enlighet med skolöverstyrelsens förslag. Förevarande kostnader

torde sålunda böra få bestridas ur det ordinarie förslagsanslaget till

avlöning åt lärare vid folkskolor.»

Enligt vad utskottet erfarit föreligger emellertid ytterligare ett likartat

fall, nämligen ifråga örn förra biträdande lärarinnan vid Håsjö folkskola

Katarina Karolina Persson. Av handlingarna i detta ärende framgår, att

Karolina Persson anhållit att komma i åtnjutande av årligt understöd från

den tid, då hon genom skolväsendets omorganisation entledigades från sin

anställning och till dess hon kunde erhålla anställning.

Sökanden, som är född den 19 januari 1891, har efter avlagd småskollärarexamen

i Ostersund år 1921 tjänstgjort såsom biträdande lärarinna vid

Håsjö folkskola i Håsjö skoldistrikt under tiden den 1 september 1921—

den 31 december 1926 eller tillhopa 11 terminer. Från befattningen entledigades

hon från och med den 1 januari 1927 på grund av tjänstens förändring

till ordinarie folkskollärarinnetjänst. Sedermera har hon endast

innehaft vikariat vid Raftälvens mindre folkskola i Föllinge skoldistrikt

under tiden den 20 september—den 19 december 1930 samt den 7 januari

— den 11 februari 1931. Med inräknande härav har hennes sammanlagda

tjänstetid som lärarinna uppgått till något mer än 12 terminer.

Enligt företedda intyg har sökanden i flera år varit arbetslös. Hon har en

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

37

kvarstående studieskuld å 4,000 kronor, saknar hem, har en beklagansvärd

ställning samt har under år 1932 förgäves sökt anställning vid folkskoleväsendet.

Hennes avlöningsförmåner under sista året av hennes anställning

såsom biträdande lärarinna vid Håsjö folkskola utgjorde: lön 1,250

kronor, värdet av naturaförmånerna bostad och bränsle 300 kronor samt

dyrtidstillägg 388 kronor, eller sammanlagt 1,938 kronor. 2/s av sistnämnda

belopp utgör 1,292 kronor.

Skolöverstyrelsen har under hänvisning till vad överstyrelsen anfört i sitt

tidigare utlåtande över förutnämnda framställningar hemställt, att Kungl.

Majit täcktes föreslå riksdagen att medgiva att från förslagsanslaget till avlöning

åt lärare vid folkskolor måtte under de närmare villkor och bestämmelser,

Kungl. Majit kunde finna skäligt fastställa, till Persson utgå ett årligt

understöd med ett till 1,200 kronor avrundat belopp.

Statskontoret har erinrat örn de riktlinjer för utgåendet av ifrågavarande

understöd, som av ämbetsverket angivits i dess i det föregående omförmälda

utlåtande, samt anfört, att enligt nämnda riktlinjer sökanden, som syntes

fylla de allmänna förutsättningarna för att komma i åtnjutande av understöd,

skulle kunna tillerkännas ett engångsbelopp av förslagsvis 1,700 kronor.

Statskontoret förutsatte, att riksdagens medgivande även i detta fall

inhämtades och att i övrigt i fråga örn sökanden skulle gälla samma villkor

som beträffande de i statskontorets nyssnämnda utlåtande avsedda lärarinnorna.

Kungl. Majits här förevarande framställning avser beredande av under- utskottet,

stöd åt vissa biträdande lärarinnor vid folkskola och lärarinnor vid mindre

folkskola, vilka på grund av skolväsendets omorganisation mist sin anställning.

Utskottet anser samma skäl, som tidigare åberopats för beredande av

understöd åt lärarinnor vid privatläroverkens förberedande klasser, vilka

blivit entledigade på grund av nämnda klassers avveckling i samband med

genomförandet av den år 1927 beslutade omorganisationen av det högre

skolväsendet, kunna åberopas för nu ifrågavarande lärarinnor och tillstyrker

därför, att åtgärder vidtagas i enlighet med vad Kungl. Majit föreslagit.

Liksom när fråga varit örn understöd åt lärarinnor vid privatläroverken

böra här förevarande understödsfrågor bedömas från fall till fall.

Såsom av statsrådsprotokollet framgår, bar statskontoret framlagt vissa

allmänna riktlinjer att tjäna till ledning vid avgörandet av understödsfrågor

av här förevarande art. De sålunda uppdragna riktlinjerna, åt vilka departementschefen

givit sin anslutning, hava synts utskottet lämpligt avvägda,

och utskottet tillstyrker alltså, att desamma läggas till grund för frågornas

bedömande. Givetvis skall, såsom statskontoret framhållit, prövningen av

understödsfrågorna ankomma på riksdagen, antingen fråga är örn engångsbelopp

eller örn årligt understöd.

De understödsbelopp, som av Kungl. Majit föreslagits för de i proposi
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

tionen nr 134 omförmälda sex lärarinnorna, hava beräknats med ledning

av berörda riktlinjer oell hava ej givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet har vidare funnit sig böra till behandling upptaga den efter avlåtandet

av här förevarande proposition till utskottet överlämnade framställningen

örn understöd åt förra biträdande lärarinnan Katarina Karolina

Persson. Av den i ärendet förebragta utredningen finner utskottet framgå,

att jämväl i detta fall anledning till beviljande av understöd föreligger. Statskontorets

förslag, att understödet skulle utgå i form av det engångsbelopp

å 1,700 kronor, står i överensstämmelse med de förut omförmälda riktlinjerna,

och anser sig alltså utskottet böra tillstyrka riksdagen att besluta i

enlighet med vad statskontoret föreslagit.

Såsom departementschefen framhållit, torde det få ankomma på Kungl.

Majit att i samband med beslut örn understödens utbetalande meddela närmare

villkor och bestämmelser därför i huvudsaklig överensstämmelse med

de av statskontoret angivna riktlinjerna.

Departementschefen har, i anslutning till vad skolöverstyrelsen föreslagit,

förordat, att här ifrågavarande understöd skulle, åtminstone tills vidare, bestridas

av det ordinäre förslagsanslaget till avlöning åt lärare vid folkskola.

I likhet med statskontoret har utskottet emellertid funnit vissa skäl tala för

att — på sätt redan äger rum beträffande ersättning åt vissa lärarinnor vid

statsunderstödda enskilda läroanstalter — förevarande understöd böra utgå från

särskilt anslag. I all synnerhet örn ytterligare understöd ifrågasättas och

belastningen å avlöningsanslaget på grund härav kan beräknas stiga, synes

statskontorets förslag hava mycket fog för sig. Under förhandenvarande

omständigheter har utskottet icke ansett sig böra motsätta sig Kungl. Maj:ts

förslag i denna del men håller före, att denna fråga bör tagas under förnyat

övervägande.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att från det ordinarie förslagsanslaget

till avlöning åt lärare vid folkskolor må under de

närmare villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna

skäl fastställa, utgå följande understöd, nämligen

I a) till förra lärarinnan vid Algöns mindre folkskola i

Lycke skoldistrikt Alice Maria Lova Hansén ett engångsbelopp

av 2,178 kronor,

b) till förra biträdande lärarinnan vid Håsjö folkskola i

Håsjö skoldistrikt Katarina Karolina Persson ett engångsbelopp

av 1,700 kronor,

II a) till förra lärarinnan vid Artebäcks mindre folkskola i

Förlösa skoldistrikt Tekla Elisabet Johansson årligen tillsvidare

1,050 kronor,

b) till förra lärarinnan vid Valbergs mindre folkskola i

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 104. 39

Dals-Eds skoldistrikt Ebba Cecilia Zakrisson årligen tillsvidare

1,200 kronor,

c) till förra lärarinnan vid Ollsta mindre folkskola i Häggenås

skoldistrikt Maria Karolina Rådström, född Königsson,

årligen tillsvidare 1,100 kronor,

d) till förra lärarinnan vid Stockeds mindre folkskola i

Tynderö skoldistrikt Elin Teresia Söderberg, född Långström,

tillsvidare årligen 1,050 kronor, samt

e) till förra biträdande lärarinnan vid Burviks folkskola i

Burviks skoldistrikt Emma Aurora Löfstedt, född Holmgren,

tillsvidare årligen 1,500 kronor.

2:o) Ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda enskilda

läroanstalter. I den till riksdagen avlåtna, den 3 januari 1934 dagtecknade

propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret

1934/1935 har Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln (punkt 137, sid. 169—

173 av det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden för nämnda dag) föreslagit riksdagen att dels besluta, att

nu gällande bestämmelser i fråga örn ersättning i de hänseenden, som av

departementschefen i statsrådsprotokollet angivits, till lärarinna i övningsämne

vid enskild högre flickskola skola hava tillämpning jämväl å lärarinna i

övningsämne vid högre goss- eller samskola; dels medgiva, att enahanda

rättigheter och förmåner med avseende på överflyttning i statstjänst och

ersättning för mistad arbetsinkomst, som tillerkänts lärarpersonalen vid de

statsunderstödda enskilda läroanstalter, vilkas verksamhet nedlägges eller

inskränkes till följd av den år 1927 beslutade omorganisationen av det högre

skolväsendet, må tillkomma lärarpersonalen vid Västerås högre elementarläroverk

för flickor jämväl i den mån som verksamheten vid sistnämnda

läroanstalt kan komma att lida inskränkning till följd av den av 1930 års

riksdag beslutade omorganisationen av högre allmänna läroverket i Västerås;

dels medgiva att till förra lärarinnan i de förberedande klasserna vid

Ystads högre läroverk för flickor Bertha Ekedahl må för tiden den 1 juli

1934—den 31 december 1939 utgå ett understöd med 1,500 kronor för år

räknat; dels ock till beredande av ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra

förslagsanslag av 47,200 kronor.

För här ifrågavarande ändamål utgår för budgetåret 1933/1934 ett anslag

av 36,800 kronor.

Skolöverstyrelsen har beträffande ersättning åt lärarinna i övningsämne

vid högre goss- och samskola anfört bland annat:

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

Från och med läsåret 1933—1934 hade påbörjats avveckling av en högre

samskola, nämligen Sofi Almquists samskola i Stockholm. Givetvis förelåge,

med hänsyn till de speciella skolförhållandena i huvudstaden, särskilda

svårigheter att till full evidens bevisa, att nedläggandet av en enskild

skola stöde i omedelbart sammanhang med den år 1927 beslutade omorganisationen

av det högre skolväsendet. Inför den minskning i lärjungantalet,

som ägt rum, hade skolans ledning icke vidare ansett sig i stånd att upprätthålla

skolan. Grunden till minskningen i lärjungantalet syntes väsentligen

vara att söka i den omständigheten, att skolans lärjungerekrytering,

till följd av den för skolan säregna organisationen i undervisningshänseende,

huvudsakligen skedde från de förberedande klasserna. Genom att målsmännen

numera, till följd av folkskolans genom skolreformen förändrade

ställning såsom grundskola för den högre undervisningen, i väsentligt större

utsträckning läte sina barn genomgå folkskolan, hade utsikterna för en tillfredsställande

rekrytering å real- och flickskolestadiet vid skolan avsevärt

förminskats. Därtill komme, att inrättandet av högre allmänt läroverk för

flickor samt av realskollinjen vid statens normalskola för flickor sannolikt

kunde ha övat visst inflytande på lärjungetillströmningen till Almquistska

samskolan. Då härav syntes framgå, att skolans nedläggande åtminstone

i viss utsträckning föranletts av förhållanden i samband med det högre

skolväsendets omorganisation, funne sig överstyrelsen böra föreslå en sådan

utvidgning av ersättningsbestämmelserna, att ersättning kunde utgå till lärarinna

i övningsämne jämväl vid högre goss- och samskolor.

Vid Almquistska samskolan vore anställda inalles sex lärarinnor i övningsämnen,

av vilka emellertid, under förutsättning av ersättningsbestämmelsernas

utvidgning på föreslaget sätt, blott två ifrågakomme till ersättning.

Dessa båda lärarinnor inträdde för övrigt i pensionsåldern respektive åren

1935 och 1936. Från de ifrågavarande lärarinnorna hade inkommit ansökningar

örn ersättning för minskning i tjänstgöring till följd av skolans avveckling.

Därest bestämmelserna om ersättning komme att avse dessa lärarinnor,

skulle under budgetåret 1934/1935 ersättning kunna förutses bliva

beviljad till de båda lärarinnorna med ett sammanlagt belopp av högst inemot

1,500 kronor. Då, såvitt överstyrelsen nu kunde överblicka, ingen

annan övningslärarinna vare sig vid Sofi Almquists samskola eller vid någon

högre goss- eller samskola i övrigt ifrågakomme till ersättning, skulle sålunda,

under förutsättning av den nu föreslagna utvidgningen av ersättningsbestämmelserna,

den nu förevarande anslagsposten behöva ökas allenast

med ovannämnda belopp, 1,500 kronor.

I en vid skolöverstyrelsens framställning fogad reservation har dåvarande

undervisningsrådet Björck anfört, att han för sin del icke kunde finna nöjaktigt

styrkt, att nedläggandet av Sofi Almquists samskola föranletts av 1927

års skolreform och att han förty vore förhindrad tillstyrka överstyrelsens

förslag, i vad det avsåge ersättning åt lärarinnor vid sagda skola. Ifrågavarande

anslag behövde sålunda höjas allenast med 8,900 kronor till 45,700

kronor.

Statskontoret har, i betraktande av vad skolöverstyrelsen anfört, icke ansett

sig böra göra någon erinran mot överstyrelsens förslag.

Departementschefen anför i nu förevarande avseende följande:

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

41

»Såsom framgår av deri under punkt 169 av 1932 års åttonde huvudtitel

lämnade redogörelsen, hava de ursprungligen meddelade bestämmelserna

rörande ersättningar i förevarande avseende vid särskilda tillfällen i mån

av nya behovs framträdande utvidgats. Den av skolöverstyrelsen här förordade

utvidgningen av bestämmelserna rörande ersättning till övningslärarinna

vid enskild flickskola att gälla sådan lärarinna vid högre goss- eller

samskola finner jag motiverad och ansluter mig till förslaget. Erforderliga

författningsändringar torde Kungl. Majit framdeles få vidtaga.»

Beträffande understöd åt förutvarande lärarinnan vid de förberedande

klasserna vid Ystads högre läroverk för flickor Bertha Ekedahl har departementschefen

till en början erinrat att — såsom framginge av riksdagens

skrivelse den 15 april 1932, nr 107, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

angående tjänstårsberäkning för småskollärarinnor, vilka varit anställda

vid privatläroverkens förberedande klasser m. m. — det hade ansetts lämpligt,

att frågor om understöd i här förevarande hänseende åt dessa lärarinnor

prövades från fall till fall. Generella bestämmelser därom funnes sålunda

icke meddelade såsom i fråga om vissa andra lärarinnor vid dylika läroanstalter.

Departementschefen har vidare erinrat, att 1933 års riksdag i anledning

av Kungl. Maj:ts förslag (se Kungl. Majits proposition nr 146 och

riksdagens skrivelse nr 256) tillerkänt två förutvarande småskollärarinnor

dylika understöd att utgå under närmare bestämda tider.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Bertha Ekedahl, som är född

den 22 augusti 1885, sedan år 1914 varit anställd vid nämnda läroanstalt,

där hon med undantag av två läsår tjänstgjort huvudsakligen vid den numera

indragna förberedande skolan samt att hon, sedan hon med utgången

av vårterminen 1933 slutat sin tjänst vid skolan, icke kunnat erhålla annat

arbete och i övrigt saknade försörjningsmöjligheter.

Skolöverstyrelsen har vitsordat, att nedläggandet av den förberedande

skolan vid ifrågavarande läroanstalt stått i sådant samband med 1927 års

skolreform, att ersättning till Bertha Ekedahl borde kunna ifrågasättas, då

jämväl omständigheterna i övrigt talade därför. Överstyrelsen föresloge, att

understöd finge utgå från och med budgetåret 1934/1935 med 1,500 kronor

årligen. Då Bertha Ekedahl med ingången av år 1940 såsom delägare i

svenska lärarinnornas pensionsförening inträdde i pensionsåldern, syntes för

närvarande understödet böra begränsas att avse tiden till och med utgången

av år 1939. Vid understödsbeloppets beräknande hade överstyrelsen gått

ut ifrån de grunder, som riksdagen tillämpat ifråga om de år 1933 beviljade

understöden till småskollärarinnor.

Statskontoret har instämt i vad skolöverstyrelsen anfört och hemställt.

Departementschefen har förordat vad myndigheterna i detta hänseende

tillstyrkt.

Bihang lill riksdagens protokoll 1934. 6 sami. Nr 103—104.

4

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

Utskottet. I likhet med departementschefen finner utskottet sig böra tillstyrka, att

understöd må för tiden den 1 juli 1934—den 31 december 1939 utgå till

förra lärarinnan i de förberedande klasserna vid Ystads högre läroverk för

flickor Bertha Ekedahl. Med hänsyn till de av utskottet under föregående

punkt tillstyrkta riktlinjerna för understöd åt lärarinnor, som på grund av

folkskoleväsendets omorganisation förlorat sin anställning ■—■ vilka riktlinjer

synas böra givas tillämpning jämväl på understöd av här förevarande art —

har utskottet emellertid funnit en viss nedsättning av det utav Kungl. Majit

föreslagna beloppet böra vidtagas. Med utgångspunkt från den av Bertha

Ekedahl under läsåret 1932/1933 uppburna lönen skulle — örn hänsyn tages

till en sedan dess inträffad mindre sänkning av dyrtidstilläggsprocenten —

ersättningsbeloppet med viss avrundning nedåt bliva 1,250 kronor för år

räknat. Då emellertid nämnda årslön på grund av särskilda förhållanden

varit icke oväsentligt lägre än den, som eljest brukat tillkomma denna lärarinna,

har utskottet icke funnit fog för att avrunda beloppet nedåt utan

ansett sig böra förorda det belopp, som närmast svarar mot 6/i2 av den för

läsåret 1932/1933 uppburna lönen, d. v. s. 1,300 kronor. För åtnjutande av

detta understöd torde böra gälla samma villkor, som av utskottet under föregående

punkt tillstyrkts beträffande där berörda understöd.

Vad Kungl. Majit i övrigt under här förevarande punkt föreslagit har

icke givit utskottet anledning till erinran. Vid bifall till vad utskottet föreslagit

kan emellertid det av Kungl. Majit för här ifrågavarande ändamål

äskade anslaget minskas med 200 kronor till 47,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förslag,

a) besluta, att nu gällande bestämmelser i fråga örn ersättning

i de hänseenden, som av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 3 januari

1934 under punkten 137 angivits, till lärarinna i övningsämne

vid enskild högre flickskola skola hava tillämpning

jämväl å lärarinna i övningsämne vid högre goss- eller

samskola;

b) medgiva, att enahanda rättigheter och förmåner med

avseende på överflyttning i statstjänst och ersättning för

filistad arbetsinkomst, som tillerkänts lärarpersonalen vid

de statsunderstödda enskilda läroanstalter, vilkas verksamhet

nedlägges eller inskränkes till följd av den år 1927

beslutade omorganisationen av det högre skolväsendet, må

tillkomma lärarpersonalen vid Västerås högre elementarläroverk

för flickor jämväl i den mån som verksamheten vid

sistnämnda läroanstalt kan komma att lida inskränkning

till följd av den av 1930 års riksdag beslutade omorganisationen

av högre allmänna läroverket i Västerås;

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

43

c) medgiva, att till förra lärarinnan i de förberedande

klasserna vid Ystads högre läroverk för flickor Bertha Ekedahl

må för tiden den 1 juli 1934—den 31 december 1939

utgå ett understöd med 1,300 kronor för år räknat;

d) till beredande av ersättning åt vissa lärarinnor vid

statsunderstödda enskilda läroanstalter för budgetåret 1934/

1935 anvisa ett extra förslagsanslag av 47,000 kronor.

Stockholm den 4 maj 1934.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Hamrin, Lindblad, Bergqvist, Olof Olsson, Svensson i

Kompersmåla, Kvarnzelius, Nilsson i Gränebo, Oscar Olsson, Bagge, Bergström, Thelin

och Pauli; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Törnkvist i Karlskrona, Persson i

Fritorp, Svensson i Grönvik, Jonsson i Eskilstuna, Holmdahl, Norsell, Högström, Olofsson

i Digernäs, Aronson, Andersson i Ovanmyra och Wtigne.

Reservation

vid punkt 2:o) (ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda enskilda

läroanstalter) av herrar Olof Olsson, Osear Olsson, Bergström, Svensson i

Grönvik, Jonsson i Eskilstuna, Norsell, Högström, Olofsson i Digernäs, Andersson

i Ovanmyra och Weig ne, vilka ansett, att utskottets utlåtande och

förslag bort hava följande lydelse:

»Utskottet har icke ansett sig kunna biträda vad Kungl. Maj:t under här

förevarande punkt föreslagit angående ersättning åt lärarinna i övningsämne

vid högre goss- eller samskola. Därest riksdagen bifölle detta förslag, synas

de nya bestämmelserna för närvarande endast kunna tillämpas å vissa lärarinnor

vid Sofi Almquists samskola i Stockholm. Emellertid har utskottet

av den i ärendet framlagda utredningen icke blivit övertygat örn att det

påbörjade nedläggandet av berörda skola föranletts av 1927 års skolreform.

Med hänsyn härtill finner utskottet anledning icke föreligga för riksdagen

att nu lämna det begärda bemyndigandet.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

Kostnaderna vid ett bifall till den av Kungl. Majit föreslagna utvidgningen

av ersättningsbestämmelserna hava för budgetåret 1934/1935 beräknats till

1,500 kronor, med vilket belopp alltså det under här förevarande punkt

äskade anslaget torde kunna minskas.

I likhet----berörda understöd.

Vad Kungl. Majit föreslagit i fråga örn lärarpersonalen vid Västerås

högre elementarläroverk för flickor har icke givit utskottet anledning till

erinran.

Vid bifall till vad utskottet i det föregående tillstyrkt kan det av Kungl.

Majit för här ifrågavarande ändamål äskade anslaget minskas med (1,500

+ 200) 1,700 kronor till 45,500 kronor.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) avslå Kungl. Majits förslag i vad detsamma avser rätt

till ersättning åt lärarinna i övningsämne vid högre gosseller

samskola;

b) medgiva, att —--i Västerås;

c) medgiva, att — — — år räknat;

d) till beredande av ersättning åt vissa lärarinnor vid

statsunderstödda enskilda läroanstalter för budgetåret 1934/

1935 anvisa ett extra förslagsanslag av 45,500 kronor.»

Stockholm 1934, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.

840920

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1934:293 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående understöd åt vissa lärarinnor, som på grund av folkskoleväsendets omorganisation s. 3 i texten