Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående understöd åt vissa lärarinnor, som på grund av folkskoleväsendets omorganisation förlorat sin anställning, m. m., dels ock Kungl. Majlis i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln, punkten 137, gjorda framställning angående ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter.
1934-05-04 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1934:104, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående understöd åt vissa lärarinnor, som på grund av folkskoleväsendets omorganisation förlorat sin anställning, m. m., dels ock Kungl. Majlis i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln, punkten 137, gjorda framställning angående ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter.
Dokumentets text
32
Statsutskottets utlåtande Nr 104.
Nr 104.
Ankom till riksdagens kansli den 4 maj 1934 kl. 4 e. m.
Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående
understöd åt vissa lärarinnor, som på grund av folkskoleväsendets
omorganisation förlorat sin anställning, m. m.,
dels ock Kungl. Majlis i statsverkspropositionen under
åttonde huvudtiteln, punkten 137, gjorda framställning
angående ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter.
(2:a avd.)
l:o) Understöd åt vissa lärarinnor, som på grund av folkskoleväsendets
omorganisation förlorat sin anställning. I en till riksdagen
avlåten, den 16 februari 1934 dagtecknad proposition (nr 134) har Kungl.
Majit, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för samma dag, föreslagit riksdagen att medgiva, att från det
ordinarie förslagsanslaget till avlöning åt lärare vid folkskolor må under de
närmare villkor och bestämmelser, Kungl. Majit kan finna skäl fastställa,
utgå följande understöd, nämligen dels till förra lärarinnan vid Älgöns mindre
folkskola i Lycke skoldistrikt Alice Maria Lova Hansén ett engångsbelopp av
2,178 kronor, dels ock till förra lärarinnan vid Årtebäcks mindre folkskola i
Förlösa skoldistrikt Tekla Elisabet Johansson årligen tillsvidare 1,050 kronor,
till förra lärarinnan vid Valbergs mindre folkskola i Dals-Eds skoldistrikt
Ebba Cecilia Zakrisson årligen tillsvidare 1,200 kronor, till förra lärarinnan
vid Ollsta mindre folkskola i Häggenås skoldistrikt Maria Karolina Rådström,
född Königsson, årligen tillsvidare 1,100 kronor, till förra lärarinnan
vid Stockeds mindre folkskola i Tynderö skoldistrikt Elin Teresia Söderberg,
född Långström, tillsvidare årligen 1,050 kronor, samt till förra biträdande
lärarinnan vid Burviks folkskola i Burviks skoldistrikt Emma Aurora
Löfstedt, född Holmgren, tillsvidare årligen 1,500 kronor.
I skrivelse den 15 april 1932, nr 107, i anledning av en till riksdagen
avlåten proposition, nr 100, anförde riksdagen bland annat, att riksdagen
i likhet med departementschefen ansåge lämpligt, att frågan örn understöd
Statsutskottets utlåtande Nr 104.
33
åt lärarinnor, vilka varit anställda vid privatläroverkens förberedande klasser
och blivit entledigade på grund av nämnda klassers avveckling i samband
med genomförandet av den år 1927 beslutade omorganisationen av
det högre skolväsendet, avgjordes från fall till fall.
Sedan skolöverstyrelsen i skrivelse den 19 april 1932 i anledning av en
av centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening gjord framställning
avgivit utredning och förslag angående understöd åt biträdande
lärare vid folkskola och lärare vid mindre folkskola, vilka på grund av
skolväsendets omorganisation mist sin anställning, förordade statskontoret
i anslutning till 1932 års riksdags ovannämnda uttalande att jämväl frågan
örn understöd åt ifrågavarande lärarinnor vid mindre folkskolor och biträdande
lärarinnor vid folkskolor upptoges till prövning i enahanda ordning,
eller sålunda att varje särskilt fall efter verkställd utredning bragtes under
riksdagens prövning.
Genom beslut den 11 november 1932 fann härefter Kungl. Maj:t—med
förklarande att Kungl. Majit förutsatte, att skolöverstyrelsen skulle vidtaga
på densamma ankommande åtgärder för att understödsfrågor av ifrågakomna
slag från fall till fall bragtes under Kungl. Maj:ts prövning — vad
i omförmälda ärende förekommit icke i dåvarande sammanhang föranleda
någon Kungl. Maj:ts vidare åtgärd.
Enligt statsrådsprotokollet hava ansökningar örn understöd inkommit från
de sex i Kungl. Majlis förslag omförmälda lärarinnorna.
Av statsrådsprotokollet inhämtas, att Hansén är född år 1894 och har
tjänstgjort som lärarinna under sammanlagt 18 terminer, att Johansson är
född år 1890 och har tjänstgjort som lärarinna under sammanlagt omkring
36 terminer, att Zakrisson är född år 1882 och har en sammanlagd tjänstgöringstid
av 53 terminer, att Rådström är född år 1885 och har en sammanlagd
tjänstgöringstid av omkring 40 terminer, att Söderberg är född år
1888 och har en sammanlagd tjänstgöringstid av omkring 38 terminer samt
att Löfstedt är född år 1881 och har en sammanlagd tjänstgöringstid av
53 terminer.
I utlåtande över dessa framställningar har skolöverstyrelsen framhållit
bland annat, att samtliga sökande styrkt, att de blivit entledigade från sin
tjänst på grund av skolorganisatoriska åtgärder, att de lämnade intygen och
uppgifterna syntes ådagalägga, att de sökande ekonomiskt befunne sig i
små eller rentav fattiga omständigheter, att i en del fall intygats, att sökanden
efter entledigandet förgäves sökt erhålla förnyad anställning vid skola,
att en av de sökande, Ebba Zakrisson, lede av sjukdom, som med all sannolikhet
bomme att bliva varaktig och göra henne urståndsatt att söka och
innehava tjänst som lärarinna, att understödet i detta fall borde beräknas
med hänsyn till storleken av den pension, som tillkomme obotligt sjuk småskollärarinna
samt med denna beräkningsgrund bestämmas till 1,200 kronor,
samt att understödsbeloppet i övriga fall syntes böra beräknas till 2/s av
den beräknade avlöningen, då befattningshavaren entledigades, med skålig
Bihang till riksdagens protokoll 1934. 6 sami. Nr 103—104. 3
34
Statsutskottets utlåtande Nr 104.
avrundning nedåt och i varje fall icke till högre belopp än 1,500 kronor.
Med hänsyn härtill syntes understöden böra bestämmas för Hansén till 1,300
kronor, för Johansson till 1,400 kronor, för Rådström till 1,400 kronor, för
Söderberg till 1,400 kronor och för Löfstedt till 1,500 kronor.
Statskontoret har föreslagit vissa allmänna riktlinjer att tjäna till ledning
vid understödsfrågans avgörande.
Enligt vad i skolöverstyrelsen inhämtats, torde den personalgrupp, som
det här gällde, omfatta högst ett femtiotal lärarinnor, vilka genom de vidtagna
organisationsändringarna inom skolväsendet kunde beräknas bliva avskedade
från sina tjänster. Av dessa torde dock ett större eller mindre antal
kunna förväntas erhålla sin utkomst med annat arbete inom skolväsendet
eller annorstädes. Det vore givetvis icke rättvist att lämna ifrågavarande
lärarinnor, i den mån annan sysselsättning icke kunde beredas dem, helt
utan understöd, då ämneslärarinnor vid statsunderstödda privatläroverk och
vissa småskollärarinnor vid privatläroverkens förberedande klasser redan tillerkänts
dylik förmån. Å andra sidan borde, såsom av 1933 års riksdag i
skrivelse nr 256 framhållits, tillses, att statsverket icke lämuade hjälp i andra
fall än sådana, där billighetsskäl motiverade ett ingripande från statens sida.
I detta sammanhang ville statskontoret erinra, att inom statens eget verksamhetsområde
under de senare åren vid åtskilliga tillfällen förekommit avskedanden
av icke-ordinarie personal, som blivit överflödig genom organisatoriska
åtgärder. Så hade exempelvis varit fallet vid försvarsväsendets omorganisation
år 1925 och nu senast vid omorganisationen av domänverket.
I dessa fall hade de från statsverket utgående understöden regelmässigt tillmätts
relativt knappt; och det syntes statskontoret icke föreligga skäl att
av statsmedel bereda sådan personal, som varit anställd hos kommuner och
enskilda, större förmåner än statens egna under liknande omständigheter
entledigade befattningshavare. Även örn statskontoret sålunda ansåge, att
den nu ifrågavarande personalgruppen icke borde lämnas helt utan understöd,
syntes det dock ämbetsverket angeläget, att man med hänsyn till konsekvenserna
framginge med nödig försiktighet.
Enligt statskontorets mening vore det därvid till fördel att uppställa
vissa allmänna riktlinjer att tjäna till ledning vid understödsfrågornas avgörande.
Statskontoret finge i sådant avseende föreslå följande.
Såsom allmän förutsättning för understöd torde böra gälla, att i ekonomiskt
hänseende verkligt ömmande omständigheter vore för handen, vilket
bland annat innebure, att understöd till gift lärarinna borde beviljas endast
i det fall att, enligt verkställd utredning, mannen vore urståndsatt att försörja
hustrun och familjen i övrigt.
För att komma ifråga till understöd borde vidare vederbörande i minst
fem år hava varit anställd vid mindre folkskola eller såsom biträdande
lärarinna vid folkskola.
Därest tjänstetiden understege tio år, syntes understödet böra utgå allenast
med ett engångsbelopp, varierande efter tjänstetidens längd, men högst
uppgående förslagsvis till ett års avlöning.
För lärarinnor med tjänstetid av minst tio år borde understödet kunna
bestämmas till ett årligt belopp, varierande efter antalet tjänstår, förslagsvis
sålunda, att understödet utginge vid en tjänstetid av
Statsutskottets utlåtande Nr 104.
35
intill 15 år med 5/1 a av senast åtnjuten årslön,
» 20 » » e/i2 » » » » ,
» 25 » > 7/i3 » » » » ,
därutöver * v» » »
I intet fall borde det årliga understödet utgå med belopp överstigande
1,500 kronor och ej heller under längre tid än intill dess vederbörande uppnått
60 år, d. v. s. inträdde i pensionsåldern.
Prövningen av understödsfrågor av förevarande art ankomme givetvis på
riksdagen, antingen fråga vore örn engångsbelopp eller örn årligt understöd.
Därest emellertid, sedan årligt understöd beviljats, vederbörande erhölle
mera stadigvarande anställning vid statlig eller statsunderstödd läroanstalt,
eller eljest finge sin ekonomiska ställning så ändrad, att förutsättningarna
för understödets åtnjutande icke längre vore för handen, torde understödet
böra i fortsättningen bortfalla eller i varje fall vederbörligen reduceras. Med
hänsyn härtill syntes den anordningen böra träffas, att, sedan understödet
för första året tillgodonjutits, en årlig prövning av understödsbehovet skulle
äga rum genom skolöverstyrelsen, som, i händelse skäl därtill funnes föreligga,
ägde att förklara, att understöd ej vidare skulle utgå, eller att det
skulle på visst sätt nedsättas. För möjliggörande av sådan prövning borde
vederbörande vara skyldig att, därest fortsatt understöd önskades, före utgången
av varje budgetår till skolöverstyrelsen inkomma med ansökning
därom, varvid redogörelse borde lämnas för sökandens anställningsförhållanden
och ekonomiska ställning samt de förändringar däri, som kunde
hava inträtt.
Självfallet vore, att de i det föregående angivna grunderna för understöds
meddelande borde kunna jämkas i såväl ena som andra riktningen, i den
mån särskilda omständigheter därtill föranledde.
Beträffande nu ifrågavarande ansökningar anför statskontoret följande:
Såvitt ämbetsverket kunnat finna, fyllde sökandena de förutsättningar,
som i det föregående uppställts för att komma i åtnjutande av understöd.
Efter prövning av de olika fallen hade statskontoret för sin del kommit
till den uppfattningen, att sökandena borde kunna tillerkännas understöd
med följande belopp, nämligen
till Alice Hansén ett engångsbelopp av 2,178 kronor,
» Elisabeth Johansson årligen, tillsvidare 1,050 kronor,
» Ebba Zakrisson
» ,
» 1,200 »
i
» Maria Rådström
» ,
» 1,100
t
» Teresia Söderberg
» ,
» 1,050 »
samt
» Emma Löfstedt
» »
» 1,500
Härtill borde anmärkas, dels att statskontoret vid understödsbeloppens utmätande
i likhet med skolöverstyrelsen ansett, att hänsyn borde tagas till
den sänkning av index för dyrtidstilläggs bestämmande, som inträtt efter
sökandenas avgång ur tjänst, dels och att statskontoret på de av skolöverstyrelsen
anförda skälen funnit sig ej kunna upptaga understödet till Ebba
Zakrisson till högre belopp än som av överstyrelsen föreslagits.
Slutligen anför statskontoret ifråga örn sättet för understödens bestridande,
36
Statsutskottets utlåtande Nr 104.
att ämbetsverket icke kunde dela skolöverstyrelsens uppfattning, att desamma
borde bestridas från förslagsanslaget till avlöning åt lärare vid folkskolor.
I varje fall borde så ske endast undantagsvis. Nämnda anslag
hade, statskontoret veterligen, hittills icke anlitats för andra ändamål än anslagets
rubrik angåve, och det syntes ämbetsverket bidraga till ordning och
reda i budgethänseende, om — i likhet med vad som ägde rum beträffande
ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter —
ifrågavarande understöd finge utgå från särskilt anslag.
Departementschefen har anfört följande:
»Såsom av det anförda framgår, hava ifrågavarande lärarinnor mistat sina
förutvarande anställningar vid folkskola eller mindre folkskola på grund av
skolorganisatoriska åtgärder utan att därefter hava kunnat erhålla något
annat förvärvsarbete. I likhet med de hörda myndigheterna anser jag skäligt,
att något understöd nu beredes dem.
I fråga om storleken av de understöd, som sålunda böra utgå, vill jag
ansluta mig till vad statskontoret i sådant avseende föreslagit.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att i samband med beslut örn
understödens utbetalande meddela närmare villkor och bestämmelser därför
i huvudsaklig överensstämmelse med av statskontoret angivna riktlinjer.
Skolöverstyrelsen har förordat, att ifrågavarande understöd skola bestridas
ur det ordinarie förslagsanslaget till avlöning av lärare vid folkskolor. Häremot
har statskontoret anfört vissa betänkligheter. Utan att ur principiell
synpunkt vilja ifrågasätta det berättigade i statskontorets uppfattning finner
jag mig dock för min del böra förorda, att anslagsfrågan, åtminstone tills
vidare, löses i enlighet med skolöverstyrelsens förslag. Förevarande kostnader
torde sålunda böra få bestridas ur det ordinarie förslagsanslaget till
avlöning åt lärare vid folkskolor.»
Enligt vad utskottet erfarit föreligger emellertid ytterligare ett likartat
fall, nämligen ifråga örn förra biträdande lärarinnan vid Håsjö folkskola
Katarina Karolina Persson. Av handlingarna i detta ärende framgår, att
Karolina Persson anhållit att komma i åtnjutande av årligt understöd från
den tid, då hon genom skolväsendets omorganisation entledigades från sin
anställning och till dess hon kunde erhålla anställning.
Sökanden, som är född den 19 januari 1891, har efter avlagd småskollärarexamen
i Ostersund år 1921 tjänstgjort såsom biträdande lärarinna vid
Håsjö folkskola i Håsjö skoldistrikt under tiden den 1 september 1921—
den 31 december 1926 eller tillhopa 11 terminer. Från befattningen entledigades
hon från och med den 1 januari 1927 på grund av tjänstens förändring
till ordinarie folkskollärarinnetjänst. Sedermera har hon endast
innehaft vikariat vid Raftälvens mindre folkskola i Föllinge skoldistrikt
under tiden den 20 september—den 19 december 1930 samt den 7 januari
— den 11 februari 1931. Med inräknande härav har hennes sammanlagda
tjänstetid som lärarinna uppgått till något mer än 12 terminer.
Enligt företedda intyg har sökanden i flera år varit arbetslös. Hon har en
Statsutskottets utlåtande Nr 104.
37
kvarstående studieskuld å 4,000 kronor, saknar hem, har en beklagansvärd
ställning samt har under år 1932 förgäves sökt anställning vid folkskoleväsendet.
Hennes avlöningsförmåner under sista året av hennes anställning
såsom biträdande lärarinna vid Håsjö folkskola utgjorde: lön 1,250
kronor, värdet av naturaförmånerna bostad och bränsle 300 kronor samt
dyrtidstillägg 388 kronor, eller sammanlagt 1,938 kronor. 2/s av sistnämnda
belopp utgör 1,292 kronor.
Skolöverstyrelsen har under hänvisning till vad överstyrelsen anfört i sitt
tidigare utlåtande över förutnämnda framställningar hemställt, att Kungl.
Majit täcktes föreslå riksdagen att medgiva att från förslagsanslaget till avlöning
åt lärare vid folkskolor måtte under de närmare villkor och bestämmelser,
Kungl. Majit kunde finna skäligt fastställa, till Persson utgå ett årligt
understöd med ett till 1,200 kronor avrundat belopp.
Statskontoret har erinrat örn de riktlinjer för utgåendet av ifrågavarande
understöd, som av ämbetsverket angivits i dess i det föregående omförmälda
utlåtande, samt anfört, att enligt nämnda riktlinjer sökanden, som syntes
fylla de allmänna förutsättningarna för att komma i åtnjutande av understöd,
skulle kunna tillerkännas ett engångsbelopp av förslagsvis 1,700 kronor.
Statskontoret förutsatte, att riksdagens medgivande även i detta fall
inhämtades och att i övrigt i fråga örn sökanden skulle gälla samma villkor
som beträffande de i statskontorets nyssnämnda utlåtande avsedda lärarinnorna.
Kungl. Majits här förevarande framställning avser beredande av under- utskottet,
stöd åt vissa biträdande lärarinnor vid folkskola och lärarinnor vid mindre
folkskola, vilka på grund av skolväsendets omorganisation mist sin anställning.
Utskottet anser samma skäl, som tidigare åberopats för beredande av
understöd åt lärarinnor vid privatläroverkens förberedande klasser, vilka
blivit entledigade på grund av nämnda klassers avveckling i samband med
genomförandet av den år 1927 beslutade omorganisationen av det högre
skolväsendet, kunna åberopas för nu ifrågavarande lärarinnor och tillstyrker
därför, att åtgärder vidtagas i enlighet med vad Kungl. Majit föreslagit.
Liksom när fråga varit örn understöd åt lärarinnor vid privatläroverken
böra här förevarande understödsfrågor bedömas från fall till fall.
Såsom av statsrådsprotokollet framgår, bar statskontoret framlagt vissa
allmänna riktlinjer att tjäna till ledning vid avgörandet av understödsfrågor
av här förevarande art. De sålunda uppdragna riktlinjerna, åt vilka departementschefen
givit sin anslutning, hava synts utskottet lämpligt avvägda,
och utskottet tillstyrker alltså, att desamma läggas till grund för frågornas
bedömande. Givetvis skall, såsom statskontoret framhållit, prövningen av
understödsfrågorna ankomma på riksdagen, antingen fråga är örn engångsbelopp
eller örn årligt understöd.
De understödsbelopp, som av Kungl. Majit föreslagits för de i proposi
-
38
Statsutskottets utlåtande Nr 104.
tionen nr 134 omförmälda sex lärarinnorna, hava beräknats med ledning
av berörda riktlinjer oell hava ej givit utskottet anledning till erinran.
Utskottet har vidare funnit sig böra till behandling upptaga den efter avlåtandet
av här förevarande proposition till utskottet överlämnade framställningen
örn understöd åt förra biträdande lärarinnan Katarina Karolina
Persson. Av den i ärendet förebragta utredningen finner utskottet framgå,
att jämväl i detta fall anledning till beviljande av understöd föreligger. Statskontorets
förslag, att understödet skulle utgå i form av det engångsbelopp
å 1,700 kronor, står i överensstämmelse med de förut omförmälda riktlinjerna,
och anser sig alltså utskottet böra tillstyrka riksdagen att besluta i
enlighet med vad statskontoret föreslagit.
Såsom departementschefen framhållit, torde det få ankomma på Kungl.
Majit att i samband med beslut örn understödens utbetalande meddela närmare
villkor och bestämmelser därför i huvudsaklig överensstämmelse med
de av statskontoret angivna riktlinjerna.
Departementschefen har, i anslutning till vad skolöverstyrelsen föreslagit,
förordat, att här ifrågavarande understöd skulle, åtminstone tills vidare, bestridas
av det ordinäre förslagsanslaget till avlöning åt lärare vid folkskola.
I likhet med statskontoret har utskottet emellertid funnit vissa skäl tala för
att — på sätt redan äger rum beträffande ersättning åt vissa lärarinnor vid
statsunderstödda enskilda läroanstalter — förevarande understöd böra utgå från
särskilt anslag. I all synnerhet örn ytterligare understöd ifrågasättas och
belastningen å avlöningsanslaget på grund härav kan beräknas stiga, synes
statskontorets förslag hava mycket fog för sig. Under förhandenvarande
omständigheter har utskottet icke ansett sig böra motsätta sig Kungl. Maj:ts
förslag i denna del men håller före, att denna fråga bör tagas under förnyat
övervägande.
I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må medgiva, att från det ordinarie förslagsanslaget
till avlöning åt lärare vid folkskolor må under de
närmare villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna
skäl fastställa, utgå följande understöd, nämligen
I a) till förra lärarinnan vid Algöns mindre folkskola i
Lycke skoldistrikt Alice Maria Lova Hansén ett engångsbelopp
av 2,178 kronor,
b) till förra biträdande lärarinnan vid Håsjö folkskola i
Håsjö skoldistrikt Katarina Karolina Persson ett engångsbelopp
av 1,700 kronor,
II a) till förra lärarinnan vid Artebäcks mindre folkskola i
Förlösa skoldistrikt Tekla Elisabet Johansson årligen tillsvidare
1,050 kronor,
b) till förra lärarinnan vid Valbergs mindre folkskola i
Statsutskottets utlåtande Nr 104. 39
Dals-Eds skoldistrikt Ebba Cecilia Zakrisson årligen tillsvidare
1,200 kronor,
c) till förra lärarinnan vid Ollsta mindre folkskola i Häggenås
skoldistrikt Maria Karolina Rådström, född Königsson,
årligen tillsvidare 1,100 kronor,
d) till förra lärarinnan vid Stockeds mindre folkskola i
Tynderö skoldistrikt Elin Teresia Söderberg, född Långström,
tillsvidare årligen 1,050 kronor, samt
e) till förra biträdande lärarinnan vid Burviks folkskola i
Burviks skoldistrikt Emma Aurora Löfstedt, född Holmgren,
tillsvidare årligen 1,500 kronor.
2:o) Ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda enskilda
läroanstalter. I den till riksdagen avlåtna, den 3 januari 1934 dagtecknade
propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret
1934/1935 har Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln (punkt 137, sid. 169—
173 av det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden för nämnda dag) föreslagit riksdagen att dels besluta, att
nu gällande bestämmelser i fråga örn ersättning i de hänseenden, som av
departementschefen i statsrådsprotokollet angivits, till lärarinna i övningsämne
vid enskild högre flickskola skola hava tillämpning jämväl å lärarinna i
övningsämne vid högre goss- eller samskola; dels medgiva, att enahanda
rättigheter och förmåner med avseende på överflyttning i statstjänst och
ersättning för mistad arbetsinkomst, som tillerkänts lärarpersonalen vid de
statsunderstödda enskilda läroanstalter, vilkas verksamhet nedlägges eller
inskränkes till följd av den år 1927 beslutade omorganisationen av det högre
skolväsendet, må tillkomma lärarpersonalen vid Västerås högre elementarläroverk
för flickor jämväl i den mån som verksamheten vid sistnämnda
läroanstalt kan komma att lida inskränkning till följd av den av 1930 års
riksdag beslutade omorganisationen av högre allmänna läroverket i Västerås;
dels medgiva att till förra lärarinnan i de förberedande klasserna vid
Ystads högre läroverk för flickor Bertha Ekedahl må för tiden den 1 juli
1934—den 31 december 1939 utgå ett understöd med 1,500 kronor för år
räknat; dels ock till beredande av ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra
förslagsanslag av 47,200 kronor.
För här ifrågavarande ändamål utgår för budgetåret 1933/1934 ett anslag
av 36,800 kronor.
Skolöverstyrelsen har beträffande ersättning åt lärarinna i övningsämne
vid högre goss- och samskola anfört bland annat:
40
Statsutskottets utlåtande Nr 104.
Från och med läsåret 1933—1934 hade påbörjats avveckling av en högre
samskola, nämligen Sofi Almquists samskola i Stockholm. Givetvis förelåge,
med hänsyn till de speciella skolförhållandena i huvudstaden, särskilda
svårigheter att till full evidens bevisa, att nedläggandet av en enskild
skola stöde i omedelbart sammanhang med den år 1927 beslutade omorganisationen
av det högre skolväsendet. Inför den minskning i lärjungantalet,
som ägt rum, hade skolans ledning icke vidare ansett sig i stånd att upprätthålla
skolan. Grunden till minskningen i lärjungantalet syntes väsentligen
vara att söka i den omständigheten, att skolans lärjungerekrytering,
till följd av den för skolan säregna organisationen i undervisningshänseende,
huvudsakligen skedde från de förberedande klasserna. Genom att målsmännen
numera, till följd av folkskolans genom skolreformen förändrade
ställning såsom grundskola för den högre undervisningen, i väsentligt större
utsträckning läte sina barn genomgå folkskolan, hade utsikterna för en tillfredsställande
rekrytering å real- och flickskolestadiet vid skolan avsevärt
förminskats. Därtill komme, att inrättandet av högre allmänt läroverk för
flickor samt av realskollinjen vid statens normalskola för flickor sannolikt
kunde ha övat visst inflytande på lärjungetillströmningen till Almquistska
samskolan. Då härav syntes framgå, att skolans nedläggande åtminstone
i viss utsträckning föranletts av förhållanden i samband med det högre
skolväsendets omorganisation, funne sig överstyrelsen böra föreslå en sådan
utvidgning av ersättningsbestämmelserna, att ersättning kunde utgå till lärarinna
i övningsämne jämväl vid högre goss- och samskolor.
Vid Almquistska samskolan vore anställda inalles sex lärarinnor i övningsämnen,
av vilka emellertid, under förutsättning av ersättningsbestämmelsernas
utvidgning på föreslaget sätt, blott två ifrågakomme till ersättning.
Dessa båda lärarinnor inträdde för övrigt i pensionsåldern respektive åren
1935 och 1936. Från de ifrågavarande lärarinnorna hade inkommit ansökningar
örn ersättning för minskning i tjänstgöring till följd av skolans avveckling.
Därest bestämmelserna om ersättning komme att avse dessa lärarinnor,
skulle under budgetåret 1934/1935 ersättning kunna förutses bliva
beviljad till de båda lärarinnorna med ett sammanlagt belopp av högst inemot
1,500 kronor. Då, såvitt överstyrelsen nu kunde överblicka, ingen
annan övningslärarinna vare sig vid Sofi Almquists samskola eller vid någon
högre goss- eller samskola i övrigt ifrågakomme till ersättning, skulle sålunda,
under förutsättning av den nu föreslagna utvidgningen av ersättningsbestämmelserna,
den nu förevarande anslagsposten behöva ökas allenast
med ovannämnda belopp, 1,500 kronor.
I en vid skolöverstyrelsens framställning fogad reservation har dåvarande
undervisningsrådet Björck anfört, att han för sin del icke kunde finna nöjaktigt
styrkt, att nedläggandet av Sofi Almquists samskola föranletts av 1927
års skolreform och att han förty vore förhindrad tillstyrka överstyrelsens
förslag, i vad det avsåge ersättning åt lärarinnor vid sagda skola. Ifrågavarande
anslag behövde sålunda höjas allenast med 8,900 kronor till 45,700
kronor.
Statskontoret har, i betraktande av vad skolöverstyrelsen anfört, icke ansett
sig böra göra någon erinran mot överstyrelsens förslag.
Departementschefen anför i nu förevarande avseende följande:
Statsutskottets utlåtande Nr 104.
41
»Såsom framgår av deri under punkt 169 av 1932 års åttonde huvudtitel
lämnade redogörelsen, hava de ursprungligen meddelade bestämmelserna
rörande ersättningar i förevarande avseende vid särskilda tillfällen i mån
av nya behovs framträdande utvidgats. Den av skolöverstyrelsen här förordade
utvidgningen av bestämmelserna rörande ersättning till övningslärarinna
vid enskild flickskola att gälla sådan lärarinna vid högre goss- eller
samskola finner jag motiverad och ansluter mig till förslaget. Erforderliga
författningsändringar torde Kungl. Majit framdeles få vidtaga.»
Beträffande understöd åt förutvarande lärarinnan vid de förberedande
klasserna vid Ystads högre läroverk för flickor Bertha Ekedahl har departementschefen
till en början erinrat att — såsom framginge av riksdagens
skrivelse den 15 april 1932, nr 107, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående tjänstårsberäkning för småskollärarinnor, vilka varit anställda
vid privatläroverkens förberedande klasser m. m. — det hade ansetts lämpligt,
att frågor om understöd i här förevarande hänseende åt dessa lärarinnor
prövades från fall till fall. Generella bestämmelser därom funnes sålunda
icke meddelade såsom i fråga om vissa andra lärarinnor vid dylika läroanstalter.
Departementschefen har vidare erinrat, att 1933 års riksdag i anledning
av Kungl. Maj:ts förslag (se Kungl. Majits proposition nr 146 och
riksdagens skrivelse nr 256) tillerkänt två förutvarande småskollärarinnor
dylika understöd att utgå under närmare bestämda tider.
Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Bertha Ekedahl, som är född
den 22 augusti 1885, sedan år 1914 varit anställd vid nämnda läroanstalt,
där hon med undantag av två läsår tjänstgjort huvudsakligen vid den numera
indragna förberedande skolan samt att hon, sedan hon med utgången
av vårterminen 1933 slutat sin tjänst vid skolan, icke kunnat erhålla annat
arbete och i övrigt saknade försörjningsmöjligheter.
Skolöverstyrelsen har vitsordat, att nedläggandet av den förberedande
skolan vid ifrågavarande läroanstalt stått i sådant samband med 1927 års
skolreform, att ersättning till Bertha Ekedahl borde kunna ifrågasättas, då
jämväl omständigheterna i övrigt talade därför. Överstyrelsen föresloge, att
understöd finge utgå från och med budgetåret 1934/1935 med 1,500 kronor
årligen. Då Bertha Ekedahl med ingången av år 1940 såsom delägare i
svenska lärarinnornas pensionsförening inträdde i pensionsåldern, syntes för
närvarande understödet böra begränsas att avse tiden till och med utgången
av år 1939. Vid understödsbeloppets beräknande hade överstyrelsen gått
ut ifrån de grunder, som riksdagen tillämpat ifråga om de år 1933 beviljade
understöden till småskollärarinnor.
Statskontoret har instämt i vad skolöverstyrelsen anfört och hemställt.
Departementschefen har förordat vad myndigheterna i detta hänseende
tillstyrkt.
Bihang lill riksdagens protokoll 1934. 6 sami. Nr 103—104.
4
42
Statsutskottets utlåtande Nr 104.
Utskottet. I likhet med departementschefen finner utskottet sig böra tillstyrka, att
understöd må för tiden den 1 juli 1934—den 31 december 1939 utgå till
förra lärarinnan i de förberedande klasserna vid Ystads högre läroverk för
flickor Bertha Ekedahl. Med hänsyn till de av utskottet under föregående
punkt tillstyrkta riktlinjerna för understöd åt lärarinnor, som på grund av
folkskoleväsendets omorganisation förlorat sin anställning ■—■ vilka riktlinjer
synas böra givas tillämpning jämväl på understöd av här förevarande art —
har utskottet emellertid funnit en viss nedsättning av det utav Kungl. Majit
föreslagna beloppet böra vidtagas. Med utgångspunkt från den av Bertha
Ekedahl under läsåret 1932/1933 uppburna lönen skulle — örn hänsyn tages
till en sedan dess inträffad mindre sänkning av dyrtidstilläggsprocenten —
ersättningsbeloppet med viss avrundning nedåt bliva 1,250 kronor för år
räknat. Då emellertid nämnda årslön på grund av särskilda förhållanden
varit icke oväsentligt lägre än den, som eljest brukat tillkomma denna lärarinna,
har utskottet icke funnit fog för att avrunda beloppet nedåt utan
ansett sig böra förorda det belopp, som närmast svarar mot 6/i2 av den för
läsåret 1932/1933 uppburna lönen, d. v. s. 1,300 kronor. För åtnjutande av
detta understöd torde böra gälla samma villkor, som av utskottet under föregående
punkt tillstyrkts beträffande där berörda understöd.
Vad Kungl. Majit i övrigt under här förevarande punkt föreslagit har
icke givit utskottet anledning till erinran. Vid bifall till vad utskottet föreslagit
kan emellertid det av Kungl. Majit för här ifrågavarande ändamål
äskade anslaget minskas med 200 kronor till 47,000 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förslag,
a) besluta, att nu gällande bestämmelser i fråga örn ersättning
i de hänseenden, som av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 3 januari
1934 under punkten 137 angivits, till lärarinna i övningsämne
vid enskild högre flickskola skola hava tillämpning
jämväl å lärarinna i övningsämne vid högre goss- eller
samskola;
b) medgiva, att enahanda rättigheter och förmåner med
avseende på överflyttning i statstjänst och ersättning för
filistad arbetsinkomst, som tillerkänts lärarpersonalen vid
de statsunderstödda enskilda läroanstalter, vilkas verksamhet
nedlägges eller inskränkes till följd av den år 1927
beslutade omorganisationen av det högre skolväsendet, må
tillkomma lärarpersonalen vid Västerås högre elementarläroverk
för flickor jämväl i den mån som verksamheten vid
sistnämnda läroanstalt kan komma att lida inskränkning
till följd av den av 1930 års riksdag beslutade omorganisationen
av högre allmänna läroverket i Västerås;
Statsutskottets utlåtande Nr 104.
43
c) medgiva, att till förra lärarinnan i de förberedande
klasserna vid Ystads högre läroverk för flickor Bertha Ekedahl
må för tiden den 1 juli 1934—den 31 december 1939
utgå ett understöd med 1,300 kronor för år räknat;
d) till beredande av ersättning åt vissa lärarinnor vid
statsunderstödda enskilda läroanstalter för budgetåret 1934/
1935 anvisa ett extra förslagsanslag av 47,000 kronor.
Stockholm den 4 maj 1934.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Hamrin, Lindblad, Bergqvist, Olof Olsson, Svensson i
Kompersmåla, Kvarnzelius, Nilsson i Gränebo, Oscar Olsson, Bagge, Bergström, Thelin
och Pauli; samt
från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Törnkvist i Karlskrona, Persson i
Fritorp, Svensson i Grönvik, Jonsson i Eskilstuna, Holmdahl, Norsell, Högström, Olofsson
i Digernäs, Aronson, Andersson i Ovanmyra och Wtigne.
Reservation
vid punkt 2:o) (ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda enskilda
läroanstalter) av herrar Olof Olsson, Osear Olsson, Bergström, Svensson i
Grönvik, Jonsson i Eskilstuna, Norsell, Högström, Olofsson i Digernäs, Andersson
i Ovanmyra och Weig ne, vilka ansett, att utskottets utlåtande och
förslag bort hava följande lydelse:
»Utskottet har icke ansett sig kunna biträda vad Kungl. Maj:t under här
förevarande punkt föreslagit angående ersättning åt lärarinna i övningsämne
vid högre goss- eller samskola. Därest riksdagen bifölle detta förslag, synas
de nya bestämmelserna för närvarande endast kunna tillämpas å vissa lärarinnor
vid Sofi Almquists samskola i Stockholm. Emellertid har utskottet
av den i ärendet framlagda utredningen icke blivit övertygat örn att det
påbörjade nedläggandet av berörda skola föranletts av 1927 års skolreform.
Med hänsyn härtill finner utskottet anledning icke föreligga för riksdagen
att nu lämna det begärda bemyndigandet.
44
Statsutskottets utlåtande Nr 104.
Kostnaderna vid ett bifall till den av Kungl. Majit föreslagna utvidgningen
av ersättningsbestämmelserna hava för budgetåret 1934/1935 beräknats till
1,500 kronor, med vilket belopp alltså det under här förevarande punkt
äskade anslaget torde kunna minskas.
I likhet----berörda understöd.
Vad Kungl. Majit föreslagit i fråga örn lärarpersonalen vid Västerås
högre elementarläroverk för flickor har icke givit utskottet anledning till
erinran.
Vid bifall till vad utskottet i det föregående tillstyrkt kan det av Kungl.
Majit för här ifrågavarande ändamål äskade anslaget minskas med (1,500
+ 200) 1,700 kronor till 45,500 kronor.
I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) avslå Kungl. Majits förslag i vad detsamma avser rätt
till ersättning åt lärarinna i övningsämne vid högre gosseller
samskola;
b) medgiva, att —--i Västerås;
c) medgiva, att — — — år räknat;
d) till beredande av ersättning åt vissa lärarinnor vid
statsunderstödda enskilda läroanstalter för budgetåret 1934/
1935 anvisa ett extra förslagsanslag av 45,500 kronor.»
Stockholm 1934, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.
840920
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1934:293 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående understöd åt vissa lärarinnor, som på grund av folkskoleväsendets omorganisation s. 3 i texten