Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående avskaffande av den ordinarie anställningsformen för ämbetsmän och tjänstemän i chefsställning.

1934-05-08 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1934:107, Utlåtande i anledning av väckt motion angående avskaffande av den ordinarie anställningsformen för ämbetsmän och tjänstemän i chefsställning.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 107.

3

Nr 107.

Ankom till riksdagens kansli den 8 maj 1934 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående avskaffande av

den ordinarie anställningsformen för ämbetsmän och

tjänstemän i chefsställning.

(3:e avd.)

I en inom andra kammaren av herr K. Kilbom m. fl. väckt motion, nr 495,

har hemställts, att riksdagen måtte hos regeringen hemställa örn utredning

och förslag till 1935 års riksdag om avskaffande av den ordinarie anställningsformen

för ämbetsmän och tjänstemän i chefsställning.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet

hänvisa till motionen.

Med anledning av förevarande motion vill utskottet erinra därom, att 1928

års lönekommitté i sitt den 21 juli 1930 avgivna betänkande med förslag

till allmänt avlöningsreglemente för ordinarie tjänstemän, tillhörande den

civila statsförvaltningen, till behandling förehaft frågan, efter vilka grunder

tillsättning i olika fall bör ske genom fullmakt eller konstitutorial. Kommittén

framhöll, bland annat, därvid, att praxis i detta avseende vore alltför

växlande för att tjäna till ledning för ett svar på frågan och att det enligt

kommitténs mening vore ett viktigt önskemål att erhålla enhetliga regler

ifråga om tjänstebefattningars tillsättande. För detta ändamål syntes

likväl en ganska omfattande utredning bliva erforderlig, i första hand avseende

att klarlägga, vilka kategorier av tjänstemän, regeringsformen § 36

avser, varefter konsekvenserna av denna undersökning borde dragas i form

av en rationell uppdelning av tjänstemännen i, å ena sidan, fullmaktstjänstemän

och, å andra sidan, konstitutorialtjänstemän. Kommittén hade förfrågat

sig hos ett antal experter på det statsrättsliga området, huruvida någon av

dem vore villig att biträda kommittén med en dylik utredning, men samtliga

hade på grund av för tillfället bristande tid sett sig nödsakade att lämna

avböjande svar. På grund härav och då utredningen syntes böra omfatta

jämväl frågan örn tjänstemäns tvångspensionering, fann sig kommittén böra

föreslå, att Kungl. Maj:! måtte föranstalta om densammas verkställande vid

lämplig tidpunkt.

Såsom känt är, befinner sig det av förenämnda kommitté avgivna förslaget

till allmänt avlöningsreglemente för civila statsförvaltningens ordinarie

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 107.

tjänstemän alltjämt under Kungl. Maj:ts prövning. Vid sådant förhållande

bör enligt utskottets mening det av motionärerna väckta spörsmålet angående

avskaffande av den ordinarie anställningsformen för ämbets- och

tjänstemän i chefsställning — sammanhängande som detta spörsmål är

med ifrågavarande ämbets- och tjänstemäns avlöningsförhållanden — icke

lösas fristående för sig utan upptagas i samband med den slutliga prövningen

av förslaget om en revision av gällande avlöningsreglemente. Utskottet

får alltså, under hänvisning tillika till vad utskottet i nästföregående utlåtande

anfört, hemställa,

att herr Kilboms m. fl. ifrågavarande motion, II: 495, icke

må föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 8 maj 1934.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Närvarande: se linder utlåtandet nr 106.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.