Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till tilläggsstat för budgetåret 1933/1934, i vad den rör anslag till statliga och statskommunala reservarbeten samt till främjande av bostadsbyggande.

1934-05-11 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1934:111, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till tilläggsstat för budgetåret 1933/1934, i vad den rör anslag till statliga och statskommunala reservarbeten samt till främjande av bostadsbyggande.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr lil.

1

Nr lil.

Ankom till riksdagens kansli den 11 maj 1934 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till tilläggsstat för budgetåret 1933/1934, i vad den rör anslag

till statliga och statskommunala reservarbeten samt

till främjande av bostadsbyggande.

(3:e och 4:e avd.)

l:o) Statliga och statskommunala reservarbeten. I den till riksdagen

den 2 mars 1934 avlåtna propositionen (nr 230) med förslag till tilläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1933/1934 har Kungl. Majit under avdelning

Utgifterna, IV. 6., Statliga och statskommunala reservarbeten, föreslagit

riksdagen att dels, med ändring av vad 1933 års riksdag enligt

skrivelse nr 356 därutinnan förklarat, besluta, att den vid ingången av

budgetåret 1933/1934 å reservationsanslaget till bekämpande av arbetslösheten

förefintliga reservationen i sin helhet skall kvarstå å sagda anslag,

dels ock å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1933/1934 till statliga

och statskommunala reservarbeten anvisa ett reservationsanslag av

15,000,000 kronor, att utgå av lånemedel.

1933 års riksdag anvisade för innevarande budgetår av lånemedel ett

reservationsanslag a 55 miljoner kronor till statliga och statskommunala

reservarbeten. Därjämte förklarade riksdagen, att den del av den å det

för budgetåret 1932/1933 anvisade reservationsanslaget till bekämpande

av arbetslösheten uppkommande reservationen, som överstege 20 miljoner

kronor, skulle, med undantag av vad som erfordrades i anledning av riksdagens

beslut örn disposition av medel för Hellefors Bruks Aktiebolag,

överföras till förstnämnda reservationsanslag. Denna del''av reservationen

har beräknats uppgå till ett belopp av över 3.6 miljoner kronor. Det

för statliga och statskommunala reservarbeten disponibla beloppet utgjorde

alltså vid ingången av löpande budgetperiod närmare 59 miljoner

kronor.

Vid anmälan i årets statsverksproposition av frågan örn beräknande av

anslag för nästa budgetår till bekämpande av arbetslösheten (femte huvudtiteln,

punkt 9) omnämnde chefen för socialdepartementet, att statens

arbetslöshetskommission i skrivelse den 15 december 1933 bland annat anfört,

att som anslagsförstärkning till den genom kommissionen bedrivna

verksamheten för budgetåret 1933/1934 erfordrades ett belopp av i avrunBihang

till riksdagens protokoll 1934. 6 samt. Nr lil. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr lil.

dat tal 15 miljoner kronor, vilket belopp, såvitt då kunde bedömas, endast

syntes behöva tagas i anspråk till bestridande av kostnader för statliga

och statskommunala reservarbeten. Enär behovet av detta förstärkningsanslag

tydligen ej komme att göra sig gällande förrän mot slutet av löpande

budgetår, hade kommissionen ansett lämpligast, att frågan örn anslagsbeloppets

definitiva bestämmande finge anstå till längre fram, då

hänsyn även kunde tagas till de under vintern eventuellt inträffade förändringar

på arbetsmarknaden, som till äventyrs kunde påkalla modifikationer

i fråga örn storleken av den erforderliga anslagssumman.

För egen del framhöll departementschefen bland annat, att han i likhet

med arbetslöshetskommissionen ansåge frågan örn förstärkningsanslag för

innevarande budgetår böra något anstå, till dess det vore möjligt att vinna

en säkrare överblick över arbetslöshetens utveckling ävensom över de

statliga lijälpåtgärdernas inverkan på densamma samt följaktligen på

medelsbehovet för arbetslöshetskommissionens verksamhet.

I skrivelse den 16 februari 1934 har arbetslöshetskommissionen gjort

framställning örn sådant förstärkningsanslag, som i det föregående berörts.

Enligt uppgifter, som lämnats i denna skrivelse, utgjorde under november

månad sistlidna kalenderår antalet i statliga reservarbeten anställda 17,691

och antalet anställda i statskommunala reservarbeten 14,207. Motsvarande

siffror voro för december månad samma år 16,374, respektive 12,241

och för januari 1934 19,493, respektive 13,879. Arbetslöshetskommissionen

har i nyssnämnda skrivelse anfört bland annat följande.

Den i skrivelsen den 15 december 1933 omnämnda och till 15 miljoner

kronor beräknade anslagsförstärkningen för budgetåret 1933/1934 syntes

kunna reduceras till 10 miljoner kronor. Den faktiska medelsåtgången

tillsammanlagt under månaderna december 1933 och januari 1934 hade

nämligen med cirka 5 miljoner kronor understigit den beräknade, på grund

av att det bland annat icke varit möjligt att giva de statliga reservarbetena

den avsedda omfattningen. Någon avsevärd besparing härutöver

syntes dock knappast vara att räkna med under återstoden av innevarande

budgetår, ty även örn anställningssiffrorna för de i arbetslöshetskommissionens

regi bedrivna reservarbetena ej skulle komma att nå upp till

beräknad numerär, vore likväl tydligt, att hjälpformen statskommunala

reservarbeten komme att uppvisa större siffror än som tidigare beräknats.

I anslutning till vad sålunda anförts har arbetslöshetskommissionen

hemställt, att ett belopp av 10 miljoner kronor måtte anvisas såsom anslagsförstärkning

för budgetåret 1933/1934, avsett att användas till statliga

och statskommunala reservarbeten.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

Antalet hjälpsökande arbetslösa utgjorde i avrundat tal enligt arbetslöshetskommissionens

månadsrapporter under november 1933 170,700 och

under december samma år 171,065. Den 31 januari 1934 utgjorde motsvarande

antal 171,540, vilket innebär en stegring från december räknat med

475 personer.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr lil.

3

Visserligen torde för närvarande vissa tecken tyda på någon förbättring

i näringslivet, och därjämte har man otvivelaktigt anledning förvänta,

att de övriga statliga hjälpåtgärderna för arbetslösa, som beslötos

av 1933 års riksdag, i betydligt högre grad än hittills komma att under

återstående del av innevarande budgetår inverka på arbetslöshetens omfattning.

Likväl kommer det tydligen — jag åberopar härvid de alltjämt

mycket höga siffrorna för antalet hjälpsökande arbetslösa —• att bliva

nödvändigt, att även under budgetårets fortsättning de möjligheter, som

reservarbetslinjen erbjuder, utnyttjas i så stor utsträckning, som över

huvud taget är möjligt. Jag ansluter mig alltså till arbetslöslietskommissionens

i det föregående återgivna beräkningar i denna del. Det synes

mig under rådande förhållanden närmast vara att beklaga, att man knappast

vågar räkna med att reservarbeten under nämnda tid kunna anordnas

i väsentligt större utsträckning än arbetslöshetskommissionen sålunda

beräknat. Jämväl i fråga örn medelsbehovet för statskommunala reservarbeten

ansluter jag mig till arbetslöshetskommissionens uppfattning.

Vid sin beräkning av det ytterligare medelsbehovet har arbetslöshetskommissionen

bland tillgångarna å anslaget till statliga och statskommunala

reservarbeten upptagit den del av reservationen å femte huvudtitelns

anslag till bekämpande av arbetslösheten, som enligt 1933 års riksdags beslut

skulle överföras till de för reservarbeten anvisade medlen. Till vilket

belopp ifrågavarande del av reservationen uppgår, kan ännu icke

exakt angivas, då det icke är känt, huruvida den för Hellefors Bruks

Aktiebolag anvisade krediten kommer att i sin helhet uttagas. Skulle

krediten tagas i anspråk med hela sitt belopp, 1,500,000 kronor, kommer

den del av reservationen, som enligt riksdagens beslut skulle överföras

till anslaget till reservarbeten, att uppgå till i runt tal 3,650,000 kronor,

Då storleken av det belopp, som skulle överföras, icke kunnat fixeras,

har överföringsåtgärden ännu icke i riksbokföringen verkställts. Det synes

mig kunna ifrågasättas, örn nämnda belopp av reserverade skattemedel

bör tagas i anspråk för reservarbeten, då hela medelsbehovet i övrigt

för detta ändamål för innevarande budgetår anvisats under fonden för

förlag till statsverket, att utgå av lånemedel med kort amorteringstid.

Härtill kommer, att den av fjolårets riksdag valda utvägen för överförande

av ifrågavarande reserverade medel synes ur budgetteknisk synpunkt

vara i viss mån mindro tillfredsställande, då en dylik överföring

skulle innebära, att för skattebudgeten anvisade anslagsmedel vid sidan

av riksstaten tillgodofördes lånebudgeten. På grund härav har jag, efter

samråd med chefen för finansdepartementet, funnit mig böra förorda,

att riksdagens samtycke inhämtas till att låta ifrågavarande reserverade

medelsbelopp kvarstå å femte huvudtitelns anslag till bekämpande

av arbetslösheten. Dels vinnes härigenom en enligt min mening välbehövlig

säkerhetsmarginal i fråga örn beräkningarna av medelsbehovet

för kontantunderstöd m. m. för innevarande budgetår, dels minskas

behovet av skattemedelsanvisning å riksstaten för nästkommande budgetår.

Till sistnämnda fråga återkommer jag i samband med äskande

av anslag till bekämpande av arbetslösheten för budgetåret 1934/1935.

Därest i enlighet med vad jag nu förordat ifrågavarande reserverade

medelsbelopp icke överföres till anslaget till reservarbeten, bör tydligen

viss höjning ske av det belopp, vartill arbetslöshetskommissionen uppskattat

behovet av förstärkning å detta anslag för innevarande budgetår.

Jag finner mig på grund härav och då även beträffande detta anslag

visst behov av säkerhetsmarginal föreligger böra föreslå, att det å

s. 4 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

4 , Statsutskottets utlåtande Nr lil.

tilläggsstaten erforderliga anslaget till statliga och statskommunala reservarbeten

upptages till 15 miljoner kronor.

I överensstämmelse med vad Kungl. Maj:t föreslagit har utskottet ansett

sig böra förorda, att den vid ingången av budgetåret 1933/1934 å reservationsanslaget

till bekämpande av arbetslösheten förefintliga reservationen

i sin helhet må kvarstå å sagda anslag.

Vad angår anslagsbehovet å tilläggsstat för löpande budgetår har, såsom

nämnts, Kungl. Majit upptagit det erforderliga anslaget till statliga

och statskommunala arbeten till 15,000,000 kronor.

Vid den prövning, utskottet ägnat frågan härom i det läge, vari den nu

befinner sig, har utskottet från arbetslöshetskommissionen inhämtat, att

enligt föreliggande uppgifter de för kommissionens verksamhet disponibla

behållningarna a reservationsanslaget till statliga och statskommunala

reservarbeten den 31 mars 1934 uppgingo till omkring 15,600,000 kronor

samt att behållningen å reservationsanslaget till bekämpande av arbetslösheten

samma dag utgjorde cirka 9,800,000 kronor. Sammanlagt uppgå

sålunda dessa behållningar till omkring 25,400,000 kronor. Enligt vad

kommissionen för närvarande ansåge sig kunna bedöma, skulle medelsåtgången

under återstående delen av innevarande budgetår å anslaget

till statliga och statskommunala reservarbeten kunna uppskattas till

20,150,000 kronor. Härvid vore emellertid att märka, att beräkningen —

särskilt vad beträffade statskommunala reservarbeten — måste bliva

synnerligen osäker, enär icke med större säkerhet kunde på förhand beräknas,

i vilken omfattning kommunerna komme att framställa anspråk

på förskott till beviljade arbeten eller i vilken utsträckning statsbidrag

till materialkostnader komme att utgå. Omöjligt vore sålunda icke, att

medelsåtgången för dessa arbeten kunde komma att bliva större än vad

kommissionen beräknat. Under antagande emellertid att kommissionens

beräkningar visade sig riktiga, skulle å anslaget till statliga och statskommunala

reservarbeten uppkomma ett underskott å 4,538,000 kronor.

Vad medelsåtgången å anslaget till bekämpande av arbetslösheten beträffade,

syntes denna böra beräknas under återstoden av innevarande budgetår

till i runt tal 5,000,000 kronor. Härigenom skulle å detta anslag uppkomma

ett överskott på 4,819,000 kronor. Därest detta överskott finge

disponeras för täckande av bristen å förstnämnda anslag, skulle sålunda

redan beviljade medel komma att räcka för innevarande budgetår. Emellertid

uppkomme här en marginal å endast 300,000 kronor. Kommissionen

ville erinra örn att i ovan angivna belopp avseende disponibla medel jämväl

inräknats utestående fordringar till ett belopp överstigande 1,000,000

kronor, vilka alla icke kunde beräknas med säkerhet inflyta under budgetåret.

Kommissionen bar vidare reserverat cirka 1,000,000 kronor till väglånefonden

samt för vissa andra av statsmakterna beslutade utgifter avseende

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr lil.

5

Aktiebolaget Kreditkassan m. m. jämväl reserverat ett belopp å 1,000,000

kronor. Ehuru dessa sistnämnda belopp icke syntes komma att tagas

helt i anspråk före utgången av innevarande budgetår, kunde dock dels

med hänsyn till svårigheterna att beräkna den omfattning, i vilken utestående

fordringar komme att inflyta, dels med hänsyn till den ovisshet,

som kännetecknade kalkylerna beträffande medelsåtgången till statskommunala

reservarbeten, de redan beviljade medlen icke med säkerhet kunna

antagas vara tillfyllest till budgetårets slut. För mötande av oförutsedda

utgifter syntes därför ett belopp å 5,000,000 kronor böra upptagas å tillläggsstaten

för innevarande budgetår. Enär detta belopp närmast avsåge

att täcka ett underskott, uppkommet å anslaget till statliga och

statskommunala reservarbeten, vilket anslag utginge av lånemedel, syntes

omnämnda tilläggsanslag jämväl böra utgå av dylika medel.

Utskottet, som funnit sig kunna godtaga arbetslöshetskommissionens

senaste beräkningar av det för innevarande budgetår erforderliga förstärkningsanslaget

till statliga och statskommunala reservarbeten, får sålunda

under hänvisning till det anförda hemställa,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande

förslag

a) med ändring av vad 1933 års riksdag enligt skrivelse

nr 356 förklarat, besluta, att den vid ingången

av budgetåret 1933/1934 å reservationsanslaget till bekämpande

av arbetslösheten förefintliga reservationen

i sin helhet skall kvarstå å sagda anslag; samt

b) å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1933/1934 till statliga och statskommunala reservarbeten

anvisa ett reservationsanslag av 5,000,000 kronor.

Beträffande sättet för medlens anskaffande torde utskottet framdeles

under riksdagen få avgiva förslag.

2:o) Främjande av bostadsbyggande. Kungl. Majit har i den under

punkt 1 omförmälta propositionen under avdelning Utgifterna, IV. 9.,

Främjande av bostadsbyggande, föreslagit riksdagen att å tilläggsstat till

riksstaten för budgetåret 1933/1934 till främjande av bostadsbyggande, att

utgå enligt i statsrådsprotokollet angivna grunder, anvisa ett reservationsanslag

av 10,000,000 kronor, att utgå av lånemedel.

1933 års riksdag anvisade till främjande av bostadsbyggande ett reservationsanslag

av 15,000,000 kronor. Härav avsågos 10,000,000 kronor i första

hand för dylik verksamhet på landsbygden. Riksdagen uttalade, att,

därest medelsbehovet skulle visa sig uppgå till högre belopp, det syntes

få ankomma på Kungl. Majit att göra framställning till innevarande års

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr lil.

riksdag. Till bostadsbyggnadsverksamhet i städer och stadsliknande samhällen

avsågs återstoden, 5,000,000 kronor.

Kungl. Majit har den 30 juni 1933 utfärdat kungörelse fnr 473) angående

förbättringsbidrag och nybyggnadslån till främjande av byggnadsverksamhet

på landet samt den 16 september 1933 kungörelse (nr 545)

örn utsträckt tillämpning av förstnämnda kungörelse.

I statsrådsprotokollet återgivas vissa av statens egnahemsstyrelse, som

har att såsom central myndighet handlägga ärenden rörande förbättringsbidrag

och nybyggnadslån, lämnade uppgifter angående den anslutning,

ifrågavarande verksamhet vunnit. Före den i vederbörande kungörelse

föreskrivna ansökningstidens utgång hade ansökningar örn bidrag

och lån gjorts till ett sammanlagt belopp av över 40 miljoner kronor.

Hälsovårdsnämnderna i de olika kommunerna hava tillstyrkt bidrag och

lån till ett belopp av tillhopa drygt 32 miljoner kronor. Hushållningssällskapens

egnahemsnämnder slutligen, vilka det tillkommer att, inom

ramen för av Kungl. Majit för ändamålet fastställda belopp, bevilja förbättringsbidrag

och nybyggnadslån, hava efter förberedande granskning

av ansökningarna beräknat behovet av statsmedel för ansökningar,

som borde tillgodoses, till belopp av i runt tal 25.7 miljoner kronor, varav

omkring 6 miljoner kronor eller alltså ungefär 23 procent skulle utgå såsom

nybyggnadslån.

Av de 10 miljoner kronor, som i första hand beräknats för landsbygdsverksamheten,

har Kungl. Majit ställt dels 9,600,000 kronor till egnahemsnämndernas

förfogande, dels 100,000 kronor till egnahemsstyrelsens

förfogande för ärenden, som på grund av klagomål över egnahemsnämnds

beslut kommit under egnahemsstyrelsens prövning. Återstoden — 300,000

kronor — är avsedd att användas för bestridande av administrationskostnader.

I skrivelse den 9 december 1933 har egnahemsstyrelsen hemställt örn anvisande

å tilläggsstat för löpande budgetår av ett anslag å 10 miljoner

kronor för verksamheten med förbättringsbidrag och nybyggnadslån på

landsbygden.

Bostadsutredningen för landsbygden, som den 16 februari 1934 till följd

av remiss avgivit utlåtande i ämnet, har från de synpunkter, som utredningen

i anledning av sitt uppdrag har att företräda, tillstyrkt egnahemsstyrelsens

förslag. I samband härmed har bostadsutredningen

ifrågasatt, att, då fråga vore örn medel från det föreslagna tilläggsanslaget,

tidpunkten, då byggnadsföretagen skulle vara fullbordade, skulle

framflyttas till utgången av år 1935.

Departementschefen har biträtt bostadsutredningens nyssnämnda förslag,

varav borde följa framflyttning även av vissa andra, nu stadgade

tidpunkter. I övrigt har departementschefen ansett att oförändrade regler

borde gälla för användningen av ifrågavarande förstärkningsanslag.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr lil.

7

Enligt vad utskottet inhämtat, hava ansökningar gjorts om lån från

det belopp å 5,000,000 kronor, som enligt 1933 års riksdags beslut i första

hand skulle avses till hostadsbyggnadsverksamhet i städer och stadsliknande

samhällen, till ett sammanlagt belopp överstigande 8,000,000 kronor,

och det tillgängliga anslagsbeloppet har redan till sin huvudsakliga

del — 4,600,000 kronor — disponerats. Överskott, vilket skulle kunna användas

för bostadsförbättringsverksamheten på landsbygden, uppkommer

tydligen icke å dessa medel.

Med hänsyn till det stora antalet ansökningar örn förbättringsbidrag

och nybyggnadslån, som ej kunna tillgodoses genom det för innevarande

budgetår anvisade anslaget, torde det sålunda — även örn en mera skärpt

gallring av ansökningarna kan befinnas nödig — vara lämpligt, att verksamheten

med dylika bidrag och lån tillsvidare fortsättes.

Utskottet vill härvid framhålla följande.

Verksamheten med förbättringsbidrag och nybyggnadslån är icke begränsad

till någon viss grupp av landsbygdsbefolkningen. Garantier hava

dock dels genom maximering av bidrags- och lånebeloppen och dels genom

krav på bostadslägenheternas behövlighet för framtiden skapats för

att verksamheten må komma att avse huvudsakligen smärre lägenheter.

Vidare gäller beträffande förbättringsbidrag, att dylikt må beviljas allenast,

örn sökanden prövas vara i behov av ekonomiskt bistånd för byggnadsföretagets

genomförande inom den närmare tiden. Med dessa begränsningar

står emellertid, inom ramen av tillgängliga medel, verksamheten

öppen för landsbygdens samtliga befolkningskategorier, och verksamheten

avser, bland annat, att bereda möjligheter till upprustning av

lantarbetarnas ej sällan bristfälliga lönebostäder. Såsom framgår av den

redogörelse, som lämnats i Kungl. Maj:ts proposition nr 234 (sid. 50—51),

hava emellertid ansökningar örn bidrag och lån för förbättring av lönebostäderna

endast gjorts i relativt ringa omfattning, och av de 33,435

lägenheter, vilka egnahemsnämnderna vid preliminär granskning av ansökningarna

ansett böra ifrågakomma till erhållande av bidrag och lån,

utgöra ej fler än 837 eller alltså endast omkring 2.5 procent lönebostäder.

Då landsbygdens befolkningsgrupper enligt utskottets mening böra på

ett sins emellan så långt möjligt rättvist sätt tillgodonjuta ifrågavarande

statshjälp, vill utskottet uttala, att vid fördelningen av ifrågavarande

förstärkningsanslag de ansökningar, som avse lönebostäderna, böra i

större mån än hittills skett beaktas.

Den ifrågavarande verksamheten tjänar framför allt två, var för sig

betydelsefulla ändamål, nämligen, å ena sidan, att bereda arbetstillfällen

samt, å andra sidan, att åstadkomma förbättringar av bostadsförhållandena

på landsbygden. Synnerligen angeläget är ej mindre att genom

ifrågavarande statshjälp i första hand sådana bostäder förbättras, där

förbättringshehovet är som störst, än även att de förbättringsarbeten, som

utföras, ur hygieniska och ekonomiska synpunkter äro ändamålsenliga.

Vt shott et.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr lil.

En maktpåliggande uppgift påvilar med hänsyn härtill egnahemsnämnderna,

vilka också nedlagt ett betydande arbete vid de utredningar i anledning

av inkomna ansökningar, som nämnderna enligt gällande bestämmelser

hava att företaga. Svårigheterna att erhålla en likformig behandling

av ifrågavarande ärenden synas emellertid icke hava kunnat övervinnas.

På grund härav får utskottet framhålla nödvändigheten av, att

egnahemsnämnderna — med biträde, då så kräves, av sakkunniga personer

— före det slutliga beslut meddelas, i erforderlig mån till förnyad

prövning upptaga sådana ansökningar, som anses vara av beskaffenhet

att kunna bifallas.

Mot förslaget örn framflyttning av tidpunkten, då byggnadsföretagen

skola vara fullbordade, har utskottet icke funnit skäl till erinran liksom

ej heller mot att i övrigt hittills tillämpade regler skola gälla för användningen

av förstärkningsanslaget.

Vad slutligen angår det belopp, som bör anvisas såsom förstärkningsanslag,

har utskottet med hänsyn till det anförda funnit anslaget kunna

begränsas till 8,000,000 kronor.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

att riksdagen må å tilläggsstat till riksstaten för

budgetåret 1933/1934 till främjande av bostadsbyggande,

att utgå i överensstämmelse med vad utskottet i

det föregående förordat, anvisa ett reservationsanslag

av 8,000,000 kronor.

Beträffande sättet för medlens anskaffande torde utskottet framdeles

under riksdagen få avgiva förslag.

Stockholm den 11 maj 1934.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

Irån lörsta kammaren: herrar Hamrin, Svensson i Kompersmåla, Nilsson i Malmö,

Borell, Oscar Olsson, Bagge, Aspland, Walles, Thelin, Nilsson i Fredriksfält, Pauli och

Jonsson i Lycksele; samt

Irån andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Holmgren, Eriksson i Stockholm,

Persson i Falla, Jonsson i Eskilstuna, Andersson i Prästbol, Holmdahl, Nilsson i Hörby,

Olofsson i Digernäs, Norling, Weijne och Svedberg.

841475. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1934.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.