Utlåtande i anledning av väckt motion angående fyra bestållningsliavares vid försvarsväsendet löneförmåner.
1934-05-11 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1934:112, Utlåtande i anledning av väckt motion angående fyra bestållningsliavares vid försvarsväsendet löneförmåner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 112.
1
Nr 112.
Ankom till riksdagens kansli den 11 maj 1934 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av väckt motion angående fyra bestållningsliavares
vid försvarsväsendet löneförmåner.
(l:a avd.)
Uti en inom andra kammaren av herrar E. Laurén och C. Jonsson i Eskilstuna
väckt motion (nr 81) har hemställts, att riksdagen måtte medgiva att
beträffande fabriksförvaltaren av lia klassen A. H. Glafström, tygförvaltaren
av l:a klassen F. S. Engdahl samt tygförvaltarna av 2:a klassen A. E. Ekblad
och A. C. Alsing stadgandet i 10 § avlöningsreglementet får tillämpas såsom
örn det gällt under vars och ens hela tjänstetid i oavbruten följd vid försvarsväsendet,
ävensom att omräkning ifråga om nyssnämnda beställningshavares
placering i löneklass må komma till stånd, så att de från och med tidpunkten
från reglementets ikraftträdande den 1 januari 1928 i sina då innehavda
beställningar må erhålla den ändrade placering i löneklass som följer
av detta riksdagens medgivande.
I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning, får
utskottet hänvisa till motionen.
Över föreliggande motion har utskottet med stöd av § 46 riksdagsordningen
infordrat vid detta utlåtande fogat yttrande från försvarsväsendets lönenämnd.
Ehuru enligt utskottets mening åtskilliga skäl tala lill förmån för den i
motionen gjorda framställningen, anser sig utskottet med hänsyn till svårigheten
att överblicka, vilka konsekvenser ett bifall till densamma skulle
komma att medföra, dock icke nu berett att tillstyrka vidtagandet av åtgärd
i av motionärerna angiven riktning.
Utskottet hemställer alltså,
att herrar Laurens och Jonssons i Eskilstuna förevarande
motion (II: 81) icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 11 maj 1934.
På statsutskottets vägnar:
ANDEUS ANDEKSON.
Utskottet.
Bihang till riksdagens protokoll 1934. 0 sand. Nr 112—113.
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 112.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Hamrin, Svensson i Kompersmåla, Nilsson i
Malmö, Borell, Oscar Olsson, Bagge, Asplund, Walles, Thelin, Nilsson i bredriksfält,
Pauli och Jonsson i Lycksele; samt
från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Holmgren, heriksson i Stockholm,
Persson i Falla, Jonsson i Eskilstuna, Andersson i Prästbol, Holmdahl, Nilsson
i Hörby, Olofsson i Digernäs, Norling, Weijne och Svedberg
Bilaga.
Till Riksdagens statsutskott.
Genom beslut den 20 april 1934 Ilar Kungl. Maj:t anbefallt försvarsväsendets
lönenämnd att snarast möjligt till statsutskottet avgiva yttrande
»iver en inom andra kammaren av E. Laurén och C. Jonsson i Eskilstuna
väckt motion, nr 81, i vilken hemställts, »att riksdagen måtte medgiva att
beträffande fabriksförvaltaren av Ira klassen A. H. Glafström, tygförvaltaren
av l:a klassen F. S. Engdahl samt tygförvaltarna av 2:a klassen A. E.
Ekblad och A. C. Alsing stadgandet i 10 § avlöningsreglementet får tillämpas
så som örn det gällt under vars och ens hela tjänstetid i oavbruten följd
vid försvarsväsendet, ävensom att omräkning ifråga örn nyssnämnda beställningshavares
placering i löneklass må komma till stånd, så att de från
och med tidpunkten från reglementets ikraftträdande den 1 januari 1928 i
sina då innehavda beställningar må erhålla den ändrade placering i löneklass
som följer av detta riksdagens medgivande».
I anledning av förevarande remiss får lönenämnden anföra följande.
Såsom framgår av den vid motionen fogade bilagan, har frågan om löneklassuppflyttning
för vissa av de beställningshavare, som i motionen avses,
tidigare varit föremål för statsmakternas bedömande. I anledning av den i
bilagan omförmälda framställningen avgav försvarsväsendets lönenämnd
den 18 juni 1931 utlåtande i ärendet. Lönenämnden anförde därvid följande:
»Den
av arméns fabrikers och tyganstalters tjänstemannaförening gjorda
framställningen går ut på en ändring av den i anledning av stadgandet i
10 § 1 mom. i 1927 års officersavlöningsreglemente i 42 § av samma reglemente
meddelade övergångsbestämmelsen. I 1930 års militäravlöningssakkunnigas
betänkande med förslag till militärt avlöningsreglemente m. m.,
vilket betänkande för närvarande är på remiss hos lönenämnden, föreslås
ändring såväl av förstnämnda stadgande som av övergångsbestämmelsen.
Enligt sagda förslag skulle syftet med den föreliggande framställningen
komma att tillgodoses från och med tidpunkten för förslagets genomförande.
Ehuru de nu gällande bestämmelserna lett till viss ojämnhet i lönehänseende
mellan beställningshavare, som vid olika tidpunkter övergått till
beställning inom annan löneplan, anser lönenämnden dock detta förhållande
näppeligen utgöra tillräckligt skäl att utan avvaktan av prövningen
av de med nämnda betänkande framlagda förslagen företaga en ändring
av bestämmelserna på en enstaka punkt.
Statsutskottets utlåtande Nr 112.
3
Då vidare innevarande års riksdag1 — som på grund av motion haft att
pröva frågan om vidtagande av åtgärd i syfte att beträffande en av de
beställningshavare, vilka drabbats av antydda ojämnhet, förtaga verkningarna
av denna — icke funnit skäl föreligga härtill, finner sig lönenämnden
icke heller böra biträda det av arméförvaltningens civila departement
framförda förslaget.
Beträffande såväl föreningens som departementets förslag vill lönenämnden
för övrigt erinra, att desamma, i vad de avse retroaktivitet åt de ifrågasatta
åtgärderna, icke synas stå i överensstämmelse med eljest tillämpade
avlöningstekniska principer.»
Genom beslut den 6 november 1931 fann Kungl. Maj:t arméns fabrikers
och tyganstalters tjänstemannaförenings förenämnda framställning icke
föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.
Då i den nu föreliggande motionen några nya omständigheter icke förebragts,
som kunna föranleda lönenämnden till ett frångående av den ståndpunkt,
nämnden tidigare intagit i ärendet, har lönenämnden funnit sig icke
kunna tillstyrka någon åtgärd i motionens syfte.
I handläggningen av detta ärende hava deltagit, förutom undertecknad,
ordförande, ledamöterna Jansson, Giron, Almroos, Curtman, Tottie och
Magnusson.
Ledamöterna Giron, Almroos och Curtman hava avgivit bilagda särskilda
yttrande.
Stockholm den 25 april 1934.
G. AFZELIUS.
Georg Z. Topelius.
Särskilt yttrande
av ledamöterna Giron, Almroos och Curtman över motion II: 81 vid 1934
års riksdag rörande tillämpning av 10 § officersavlöningsreglementet å fyra
beställningshavare vid försvarsväsendet.
Såsom framgår av Kungl. Maj:ts proposition nr 7/1927, sidan 6, hava
bestämmelserna i 42 §, tredje stycket, av 1927 års officersavlöningsreglemente
tillkommit för att bereda rättvisa åt den personal, som övergått från
en löneplan till en annan före nämnda avlöningsreglementes ikraftträdande,
jämfört med den personal, för vilken övergången ägt rum efter denna
tidpunkt. Obestridligt har formuleringen av dessa bestämmelser i påtalade
fall emellertid lett till icke önskvärda konsekvenser i det att ifrågavarande
personer blivit i lönehänseende placerade efter i tjänsten avseviirt yngre,
vilket står i uppenbar strid mot gängse avlöningsprinciper.
1930 års militäravlöningssakkunniga hava även beaktat detta förhållande
och i sitt förslag till avlöningsreglemente § 69 mom. 3 liöreslagit .sådana
bestämmelser rörande reglementets tillämpning m. m., att syftet med
1 1913 års riksdag.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 112.
den föreliggande motionen skulle komma att tillgodoses från och med tidpunkten
för förslagets genomförande.
I utlåtande över 1930 års militäravlöningssakkunnigas betänkande med
förslag till militärt avlöningsreglemente m. m. har försvarsväsendets lönenämnd
intet haft att erinra mot förslaget i denna del, vilket sålunda i princip
ansetts riktigt.
När ett erkänt missförhållande sålunda föreligger, synes det endast vara
en gärd av rättvisa, att sådant om möjligt tillrättalägges. Att för en dylik
åtgärd avvakta den slutliga lönerevisionen för försvarsväsendets personal
synes oss vara en alltför osäker utväg, då erfarenheten givit vid handen,
att ställningstagandet till ovannämnda reglementsförslag undan för undan
uppskjutits.
På grund av vad sålunda framhållits tillstyrka vi bifall till motionen.
Stockholm den 25 april 1934.
M. Giron. Aug. Alniraos. C. W. Curt man.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.