Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående fyra bestållningsliavares vid försvarsväsendet löneförmåner.

1934-05-11 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1934:112, Utlåtande i anledning av väckt motion angående fyra bestållningsliavares vid försvarsväsendet löneförmåner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 112.

1

Nr 112.

Ankom till riksdagens kansli den 11 maj 1934 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående fyra bestållningsliavares

vid försvarsväsendet löneförmåner.

(l:a avd.)

Uti en inom andra kammaren av herrar E. Laurén och C. Jonsson i Eskilstuna

väckt motion (nr 81) har hemställts, att riksdagen måtte medgiva att

beträffande fabriksförvaltaren av lia klassen A. H. Glafström, tygförvaltaren

av l:a klassen F. S. Engdahl samt tygförvaltarna av 2:a klassen A. E. Ekblad

och A. C. Alsing stadgandet i 10 § avlöningsreglementet får tillämpas såsom

örn det gällt under vars och ens hela tjänstetid i oavbruten följd vid försvarsväsendet,

ävensom att omräkning ifråga om nyssnämnda beställningshavares

placering i löneklass må komma till stånd, så att de från och med tidpunkten

från reglementets ikraftträdande den 1 januari 1928 i sina då innehavda

beställningar må erhålla den ändrade placering i löneklass som följer

av detta riksdagens medgivande.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning, får

utskottet hänvisa till motionen.

Över föreliggande motion har utskottet med stöd av § 46 riksdagsordningen

infordrat vid detta utlåtande fogat yttrande från försvarsväsendets lönenämnd.

Ehuru enligt utskottets mening åtskilliga skäl tala lill förmån för den i

motionen gjorda framställningen, anser sig utskottet med hänsyn till svårigheten

att överblicka, vilka konsekvenser ett bifall till densamma skulle

komma att medföra, dock icke nu berett att tillstyrka vidtagandet av åtgärd

i av motionärerna angiven riktning.

Utskottet hemställer alltså,

att herrar Laurens och Jonssons i Eskilstuna förevarande

motion (II: 81) icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 11 maj 1934.

På statsutskottets vägnar:

ANDEUS ANDEKSON.

Utskottet.

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 0 sand. Nr 112—113.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 112.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Hamrin, Svensson i Kompersmåla, Nilsson i

Malmö, Borell, Oscar Olsson, Bagge, Asplund, Walles, Thelin, Nilsson i bredriksfält,

Pauli och Jonsson i Lycksele; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Holmgren, heriksson i Stockholm,

Persson i Falla, Jonsson i Eskilstuna, Andersson i Prästbol, Holmdahl, Nilsson

i Hörby, Olofsson i Digernäs, Norling, Weijne och Svedberg

Bilaga.

Till Riksdagens statsutskott.

Genom beslut den 20 april 1934 Ilar Kungl. Maj:t anbefallt försvarsväsendets

lönenämnd att snarast möjligt till statsutskottet avgiva yttrande

»iver en inom andra kammaren av E. Laurén och C. Jonsson i Eskilstuna

väckt motion, nr 81, i vilken hemställts, »att riksdagen måtte medgiva att

beträffande fabriksförvaltaren av Ira klassen A. H. Glafström, tygförvaltaren

av l:a klassen F. S. Engdahl samt tygförvaltarna av 2:a klassen A. E.

Ekblad och A. C. Alsing stadgandet i 10 § avlöningsreglementet får tillämpas

så som örn det gällt under vars och ens hela tjänstetid i oavbruten följd

vid försvarsväsendet, ävensom att omräkning ifråga örn nyssnämnda beställningshavares

placering i löneklass må komma till stånd, så att de från

och med tidpunkten från reglementets ikraftträdande den 1 januari 1928 i

sina då innehavda beställningar må erhålla den ändrade placering i löneklass

som följer av detta riksdagens medgivande».

I anledning av förevarande remiss får lönenämnden anföra följande.

Såsom framgår av den vid motionen fogade bilagan, har frågan om löneklassuppflyttning

för vissa av de beställningshavare, som i motionen avses,

tidigare varit föremål för statsmakternas bedömande. I anledning av den i

bilagan omförmälda framställningen avgav försvarsväsendets lönenämnd

den 18 juni 1931 utlåtande i ärendet. Lönenämnden anförde därvid följande:
»Den

av arméns fabrikers och tyganstalters tjänstemannaförening gjorda

framställningen går ut på en ändring av den i anledning av stadgandet i

10 § 1 mom. i 1927 års officersavlöningsreglemente i 42 § av samma reglemente

meddelade övergångsbestämmelsen. I 1930 års militäravlöningssakkunnigas

betänkande med förslag till militärt avlöningsreglemente m. m.,

vilket betänkande för närvarande är på remiss hos lönenämnden, föreslås

ändring såväl av förstnämnda stadgande som av övergångsbestämmelsen.

Enligt sagda förslag skulle syftet med den föreliggande framställningen

komma att tillgodoses från och med tidpunkten för förslagets genomförande.

Ehuru de nu gällande bestämmelserna lett till viss ojämnhet i lönehänseende

mellan beställningshavare, som vid olika tidpunkter övergått till

beställning inom annan löneplan, anser lönenämnden dock detta förhållande

näppeligen utgöra tillräckligt skäl att utan avvaktan av prövningen

av de med nämnda betänkande framlagda förslagen företaga en ändring

av bestämmelserna på en enstaka punkt.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 112.

3

Då vidare innevarande års riksdag1 — som på grund av motion haft att

pröva frågan om vidtagande av åtgärd i syfte att beträffande en av de

beställningshavare, vilka drabbats av antydda ojämnhet, förtaga verkningarna

av denna — icke funnit skäl föreligga härtill, finner sig lönenämnden

icke heller böra biträda det av arméförvaltningens civila departement

framförda förslaget.

Beträffande såväl föreningens som departementets förslag vill lönenämnden

för övrigt erinra, att desamma, i vad de avse retroaktivitet åt de ifrågasatta

åtgärderna, icke synas stå i överensstämmelse med eljest tillämpade

avlöningstekniska principer.»

Genom beslut den 6 november 1931 fann Kungl. Maj:t arméns fabrikers

och tyganstalters tjänstemannaförenings förenämnda framställning icke

föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Då i den nu föreliggande motionen några nya omständigheter icke förebragts,

som kunna föranleda lönenämnden till ett frångående av den ståndpunkt,

nämnden tidigare intagit i ärendet, har lönenämnden funnit sig icke

kunna tillstyrka någon åtgärd i motionens syfte.

I handläggningen av detta ärende hava deltagit, förutom undertecknad,

ordförande, ledamöterna Jansson, Giron, Almroos, Curtman, Tottie och

Magnusson.

Ledamöterna Giron, Almroos och Curtman hava avgivit bilagda särskilda

yttrande.

Stockholm den 25 april 1934.

G. AFZELIUS.

Georg Z. Topelius.

Särskilt yttrande

av ledamöterna Giron, Almroos och Curtman över motion II: 81 vid 1934

års riksdag rörande tillämpning av 10 § officersavlöningsreglementet å fyra

beställningshavare vid försvarsväsendet.

Såsom framgår av Kungl. Maj:ts proposition nr 7/1927, sidan 6, hava

bestämmelserna i 42 §, tredje stycket, av 1927 års officersavlöningsreglemente

tillkommit för att bereda rättvisa åt den personal, som övergått från

en löneplan till en annan före nämnda avlöningsreglementes ikraftträdande,

jämfört med den personal, för vilken övergången ägt rum efter denna

tidpunkt. Obestridligt har formuleringen av dessa bestämmelser i påtalade

fall emellertid lett till icke önskvärda konsekvenser i det att ifrågavarande

personer blivit i lönehänseende placerade efter i tjänsten avseviirt yngre,

vilket står i uppenbar strid mot gängse avlöningsprinciper.

1930 års militäravlöningssakkunniga hava även beaktat detta förhållande

och i sitt förslag till avlöningsreglemente § 69 mom. 3 liöreslagit .sådana

bestämmelser rörande reglementets tillämpning m. m., att syftet med

1 1913 års riksdag.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 112.

den föreliggande motionen skulle komma att tillgodoses från och med tidpunkten

för förslagets genomförande.

I utlåtande över 1930 års militäravlöningssakkunnigas betänkande med

förslag till militärt avlöningsreglemente m. m. har försvarsväsendets lönenämnd

intet haft att erinra mot förslaget i denna del, vilket sålunda i princip

ansetts riktigt.

När ett erkänt missförhållande sålunda föreligger, synes det endast vara

en gärd av rättvisa, att sådant om möjligt tillrättalägges. Att för en dylik

åtgärd avvakta den slutliga lönerevisionen för försvarsväsendets personal

synes oss vara en alltför osäker utväg, då erfarenheten givit vid handen,

att ställningstagandet till ovannämnda reglementsförslag undan för undan

uppskjutits.

På grund av vad sålunda framhållits tillstyrka vi bifall till motionen.

Stockholm den 25 april 1934.

M. Giron. Aug. Alniraos. C. W. Curt man.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.