Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. under budgetåret 1934/ 1935 jämte i ämnet väckta motioner.

1934-05-23 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1934:120, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. under budgetåret 1934/ 1935 jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 120.

1

Nr 120.

Ankom till riksdagens kansli den 23 maj 1934 kl. 11 f. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar angående dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst m. fl. under budgetåret 1934/

1935 jämte i ämnet väckta motioner.

(4:e avd.)

Uti den till riksdagen avlåtna, den 3 januari 1934 dagteeknade propositionen

(nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret

1934/1935 har Kungl. Majit, under åberopande av det vid propositionen

under rubrik »Utgifterna. För flera huvudtitlar gemensamma frågor;

6. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl.» fogade

utdraget av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen

dels godkänna de av departementschefen förordade grunderna för dyrtidstillägg

åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. under budgetåret

1934/1935,

dels ock besluta,

att dyrtidstillägg åt befattningshavare och pensionärer vid postverket,

telegrafverket, statens järnvägar, statens vattenfallsverk, domänverket

och statens reproduktionsanstalt eller vid av nämnda verk övertagna företag

eller inrättningar samt dyrtidstillägg åt befattningshavare vid bankoch

fondinspektionen, sparbanksinspektionen, stuteriväsendet ävensom patent-

och registreringsverket, försäkringsinspektionen, flottans pensionskassa

och statens pensionsanstalt skola utgå av de medel, av vilka verkets

eller institutionens omkostnader i övrigt bestridas, så ock att dyrtidstillägg

åt befattningshavare vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsens väg-,

bro- och vägtrafikinspektion samt vid vägorganisationen i länen skola utgå

av statens automobilskattemedelsfond,

samt att, där arbetslönerna vid försvarsväsendets verkstäder och fabriker

m. fl. anläggningar äro uppdelade i grundlöner och dyrtidstillägg,

kostnaderna för dyrtidstilläggen skola bestridas från vederbörande underhålls-

eller anskaffningsanslag.

I enlighet med grunderna för kamrarnas remiss av statsverkspropositionen

behandlar utskottet denna framställning med undantag av de delar,

som beröra befattningshavare under jordbruksdepartementet samt

pensionsstaterna.

Bihang lill riksdagens protokoll 1934. 6 saini. Nr 120—121.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 120.

Vidare har Kungl. Maj:t i förutnämnda, den 3 januari 1934 dagtecknade

proposition (nr 1) under de huvudtitlar, vilka äro föremål för statsutskottets

behandling, föreslagit riksdagen att till bestridande av kostnader för

dyrtidstillägg för budgetåret 1934/1935 såsom extra förslagsanslag anvisa

under andra huvudtiteln

» tredje »

» fjärde »

departementet .

lantförsvaret......

sjöförsvaret ......

flygvapnet..........

» femte huvudtiteln

» sjätte »

» sjunde »

» åttonde »

» tionde »

kronor 950,000

» 135,000

... kronor 25,000

» 2,700,000

» 1,000,000

» 95,000 »

................................. »

................................. »

................................ »

»

3.820.000

3.300.000

105,000

1.650.000

5.350.000

520,000.

I anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen framställda förslag

hava inom riksdagen väckts följande motioner, nämligen

dels en inom första kammaren av herr J. Pålsson väckt motion, nr 27,

däri hemställts, att riksdagen måtte besluta att dyrtidstillägg icke utgår

åt någon efter den 1 januari 1934 i statens tjänst tillsatt extra eller ordinarie

befattningshavare samt ej heller åt i statsrådsprotokollet omnämnda

tjänsteinnehavare, som efter denna dag befordras till högre lönegrad nya

ålderstillägg, pension eller dylikt;

dels två likalydande motioner, väckta den ena, nr 90, inom första kammaren

av herr I. Pauli m. fl. och den andra, nr 161, inom andra kammaren

av herr I. Sefve, i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta, att

dyrtidstillägget till ordinarie befattningshavare vid de allmänna läroverken

för månad under kommande budgetår måtte beräknas på en tolvtedel

av årslönen;

dels två likalydande motioner, väckta den ena, nr 198, inom första kammaren

av herr J. Johansson i Friggeråker och den andra, nr 165, inom

andra kammaren av herr G. Johanson i Hallagården, i vilka hemställts,

att riksdagen måtte besluta sådan ändring i gällande bestämmelser angående

dyrtidstillägg till befattningshavare i statens tjänst, att befattningshavare

å indragningsstat med oreglerad avlöning, som åtnjuter pensionsförhöjning,

i dyrtidstilläggshänseende behandlas efter samma grunder som

personal med reglerad lön;

dels två likalydande motioner, väckta den ena, nr 199, inom första kammaren

av herr J. Johansson i Friggeråker och den andra, nr 166, inom

andra kammaren av herr G. Johanson i Hallagården m. fl., i vilka hemställts,

att riksdagen måtte besluta sådan ändring i gällande bestämmel
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 120.

3

ser om dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, att varken procentuellt

dyrtidstillägg eller barntillägg utgå å sådan arvodestjänst, som

icke är avsedd att utgöra innehavarens huvudsakliga verksamhet;

dels två likalydande motioner, väckta den ena, nr 272, inom första kammaren

av herr A. Henriksson m. fl. och den andra, nr 394, inom andra kammaren

av herr A. Hansson i Rubbestad m. fl., i vilka hemställts, att riksdagen

måtte besluta örn sådan ändring i de av Kungl. Majit föreslagna

grunderna för dyrtidstilläggens utgående att dyrtidstillägg å nyreglerad

avlöning helt slopas, samt att å oreglerad avlöning procenttalet för dyrtidstillägget

utgår med en tredjedel av talet för levnadskostnadsökningen

•enligt socialstyrelsens index;

dels två likalydande motioner, väckta den ena, nr 273, inom första kammaren

av herr E. B. Andersson i Fältenborg m. fl. och den andra, nr 389,

inom andra kammaren av herr A. Hilding m. fl., i vilka hemställts, att

riksdagen måtte besluta sådan ändring i vad i statsverkspropositionen under

Utgifterna. För flera huvudtitlar gemensamma frågor, punkt 6, Dyrtidstillägg

till befattningshavare i statens tjänst m. fl. föreslagits, att dyrtidstilläggen

under budgetåret 1934/1935 skola beräknas efter hälften av

det tal, som enligt nu gällande beräkningsgrunder överstiger ett indextal

av 136;

dels en inom andra kammaren av herr E. Bengtsson i Kullen väckt motion,

nr 180, däri hemställts, det riksdagen måtte besluta om sådan ändring

i de av Kungl. Majit föreslagna grunderna för dyrtidstilläggens utgående,

att å s. k. nyreglerad avlöning dyrtidstilläggen helt slopas; att å s. k. oreglerad

avlöning procenttalet för dyrtidstillägget utgår med Va av talet för

levnadskostnadsökningen enligt socialstyrelsens index, varvid procenttalet

i förekommande fall avjämnas till närmast lägre hela tal, dock med den

begränsningen, att det maximibelopp, å vilket dyrtidstillägg må utgå, fastställes

till 400 kronor per månad; att beträffande tjänstepensioner och

familjepensioner det dyrtidstillägg, som skall utgå, sänkes i relation till

den sänkning och maximering, som ovan föreslagits för s. k. icke reglerad

avlöning;

dels ock en inom andra kammaren av herr P. M. Olsson i Blädinge väckt

motion, nr 477, däri hemställts, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl.

Majit anhålla, att det täcktes Kungl. Majit låta verkställa utredning i vad

mån statstjänstemännens löner lämpligen må till större eller mindre del

kunna beräknas utgå efter gällande priser å jordbrukets viktigare livsmedel

oell efter verkställd utredning för riksdagen framlägga det förslag

vartill utredningen kunnat föranleda; samt att nuvarande dyrtidstillägg

såsom lönefyllnad till statens tjänstemän och befattningshavare avvecklas.

Med stöd av § 46 riksdagsordningen har utskottet infordrat utlåtanden

dels av statskontoret och skolöverstyrelsen över motionerna 1:90 och

lii 161, dels ock av statskontoret över motionerna T: 198 och TI: 165.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 120.

Enligt de av 1923 och 1925 års riksdagar antagna grunderna utgå dyrtidstilläggen

med vissa procent å månadslönen. Beträffande befattningshavare

med oreglerad avlöninng är procenttalet för dyrtidstillägget lika

med hälften av talet för levnadskostnadsökningen enligt socialstyrelsens

index, därvid procenttalet i förekommande fall av jämnas till närmast

lägre hela tal. För befattningshavare med nyreglerad avlöning utgår

dyrtidstillägget efter ett 18 enheter lägre procenttal. Förhöjning av dyrtidstillägget

på grund av försörjningsplikt gent emot harn under 16 års

ålder tillkommer befattningshavare vid oreglerade verk med 5 kronor och

vid reglerade verk med 4 kronor för månad och harn. För befattningshavare

under 25 år och utan försörjningsplikt, som nu nämnts, nedsättes

dyrtidstillägget med en tiondel. Vid levnadskostnadsindex av 155

eller 154 — det indextal varmed departementschefen räknat för nästkommande

budgetår —- blir procenttalet för dyrtidstillägget enligt dessa regler

27 vid oreglerade verk och (27 -—18 =) 9 vid nyreglerade verk. Vid

nuvarande levnadskostnadsindex av 153 (= 152) utgår dyrtidstillägget

med 26, respektive 8 procent.

1931 års riksdag beslöt beträffande dyrtidstillägg under budgetåret

1931/1932, att, örn gällande levnadskostnadsindex under sagda budgetår

nedginge under siffran 160, dyrtidstillägg likväl skulle beräknas efter

sistnämnda siffra.

För budgetåret 1932/1933 gällde på grund av 1932 års riksdags beslut,

att dyrtidstilläggen skulle utgå efter ett fast indextal av 156. Därjämte

stadgades en avvikelse beträffande de maximibelopp för månad, å vilka

enligt 1923 års grunder dyrtidstillägg må utgå. Ifrågavarande maximibelopp

fastställdes för nyreglerad avlöning till 700 kronor i månaden (i

stället för 800 kronor) och för oreglerad avlöning till 600 kronor i månaden

(i stället för 650 kronor).

Det vid 1933 års riksdag fattade beslutet örn dyrtidstillägg under budgetåret

1933/1934 innebar väsentligen en återgång till förut gällande

grunder för dyrtidstilläggens fastställande. Dyrtidstilläggen skola alltså

under detta budgetår utgå efter en kvartalsvis rörlig index och i övrigt

i huvudsak enligt de vid 1923 och 1925 års riksdagar fastställda

grunderna, dock med den avvikelsen, att, i vad avser bestämmande av

viss maximigräns för dyrtidstilläggen, de grunder, som härutinnan fastställts

av 1932 års riksdag, skola oförändrade tillämpas under budgetåret

1933/1934.

Departementschefen, som icke ansett sig böra föreslå någon ändring i

de för löpande budgetår gällande grunderna för dyrtidstilläggen, laar förordat,

att dyrtidstilläggen bestämmas att jämväl för budgetåret 1934/1935

utgå enligt vid 1923 och 1925 års riksdagar antagna allmänna grunder

samt att de för innevarande budgetår gällande maximeringsföreskrifterna

vinna fortsatt tillämpning under nästa budgetår. Till grund för

beräknandet av anslagen för dyrtidstillägg har lagts ett indextal av 154.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 120.

5

Verkställda beräkningar rörande kostnaderna för dyrtidstillägg enligt

de sålunda föreslagna grunderna utvisa, att dessa kostnader belöpa sig

till 15.9 miljoner kronor för befattningshavare och pensionärer vid

affärsverken samt till 42.o miljoner kronor för övriga till dyrtidstillägg

berättigade. De sålunda beräknade kostnaderna fördela sig på följande

sätt:

Milj. kr

Dyrtidstillägg vid affärsverken ............................................................................ 15.9

Dyrtidstillägg i övrigt: Milj. kr.

1. Allmänna anslagen till dyrtidstillägg åt befattningshavare i

statens tjänst å huvudtitlarna II—X .................................... 16.6

2. Statsunderstödda undervisningsanstalter .................................... 17.4

3. Övriga dyrtidstillägg å huvudtitlarna II—X ............................ 0.5

4. F. d. befattningshavare saint änkor och barn m. fl............. 6.5

5. Pensionerade båtsmän m. fl..................................................... 1-0 42.0

Summa 57.9

Vid beräkningen av anslaget för dyrtidstillägg vid statsunderstödda

undervisningsanstalter bar hänsyn tagits till den tillfälliga utgiftsminskning

för nästa budgetår, som uppkommer vid den av riksdagen numera

godkända omläggningen av redovisningsåret för vissa statsbidragsberäkningar

m. m. vid folkundervisningen.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, att dyrtidstilläggen

under nästkommande budgetår bestämmas utgå efter samma

grunder, som gälla för innevarande budgetår. Med denna ståndpunkt

kan utskottet alltså icke biträda de i väckta motioner framförda förslagen

örn ändring i de allmänna grunderna för dyrtidstilläggens utgående.

I herrar Paulis m. fl. och Sefves motioner 1:90 och 11:161 har föreslagits,

att dyrtidstillägget för befattningshavare vid de allmänna läroverken

skulle beräknas på en tolftedel av årslönen. I likhet med vad

statskontoret och skolöverstyrelsen i sina över motionerna avgivna yttranden

framhållit anser utskottet, att åtgärder böra vidtagas i syfte att

undanröja de olägenheter, som uppkomma därigenom, att befattningshavares

avlöning utbetalas med olika belopp olika delar av året. Då en

i ämnet verkställd utredning är beroende på Kungl. Maj:ts prövning,

förutsätter utskottet, att Kungl. Majit föranstaltar örn de anordningar,

som befinnas lämpliga för vinnande av nämnda syfte.

I sitt yttrande över herrar Johanssons i Friggeråker och Johansons

i Hallagården motioner 1:198 och 11:165 har statskontoret tillstyrkt genomförandet

från och med nästkommande budgetår av motionärernas i

besparingssyfte framkomna förslag, att befattningshavare å indragningsstat

med oreglerad avlöning, som åtnjuter pensionsförhöjning, i dyrtidstilläggshänseende

behandlas efter samma grunder, som befattningshavare

å indragningsstat med reglerad lön. Utskottet anser förslaget för
-

Vtskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Statsutskottets utlåtande Nr 120.

tjänt av beaktande och förväntar, att åtgärder i denna riktning vidtagas

av Kungl. Maj:t.

Det av herrar Johansson i Friggeråker och Johanson i Hallagården

m. fl. i motionerna 1:199 och II: 166 ifrågasatta borttagandet av procentuellt

dyrtidstillägg och barntillägg å sådan arvodestjänst, som icke är

avsedd att utgöra innehavarens huvudsakliga verksamhet, ansluter sig

till ett av riksdagens år 1933 församlade revisorer i denna fråga gjort

uttalande. I sitt yttrande i anledning av revisorernas uttalande har statskontoret

med hänsyn till den bristande enhetlighet, som vore rådande på

detta område, ej ansett det lämpligen låta sig göra att utan vidare i

större eller mindre utsträckning avskaffa för närvarande utgående dyrtidstillägg,

utan funnit, att åtgärder i denna riktning borde föregås av

en närmare utredning i ämnet. Hela frågan örn nu förekommande arvodesbelopp

och örn dyrtidstillägg å dem borde underkastas en ingående

granskning i syfte att, i den mån så läte sig göra, få arvodena bestämda

efter mera enhetliga grunder, än vad nu vore fallet, och i samband därmed

i möjligaste mån avveckla systemet med dyrtidstillägg å arvoden.

Utskottet har funnit förevarande spörsmål förtjänt av vidare övervägande

genom Kungl. Maj:ts försorg.

Beträffande herr Olssons i Blädinge motion II: 477 örn beräkning av

statstjänstemännens avlöning på grundval av priserna å jordbrukets viktigaste

produkter vill utskottet endast erinra, att ett vid 1933 års riksdag

framställt liknande yrkande ej vann riksdagens bifall. Under framhållande

därjämte att en av samme motionär vid innevarande riksdag väckt

motion örn årliga utredningar rörande produktionskostnaderna för de viktigaste

livsmedlen ej föranlett någon riksdagens åtgärd, får utskottet avstyrka

motionen.

Vid beräkningen av anslag till dyrtidstillägg för nästkommande budgetår

har utskottet ej funnit anledning frångå det av Kungl. Maj:t till

utgångspunkt tagna medelindexet 154. Utskottet tillstyrker alltså Kungl.

Maj:ts förslag även i vad detsamma avser anslagsbeloppen.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må

a) beträffande befattningshavare, hörande under

andra—åttonde samt tionde huvudtitlarna ävensom

allmänna indragningsstaten, med bifall till Kungl.

Maj:ts förevarande förslag samt med avslag å motionerna

1:27 av herr Pålsson, I: 272 av herr Henriksson

m. fl. och II: 394 av herr Hansson i Rubbestad m. fl.,

I: 273 av herr Andersson i Fältenborg m. fl. och II: 389

av herr Hilding m. fl. samt II: 180 av herr Bengtsson i

Kullen, godkänna de av departementschefen i stats
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 120.

7

rådsprotokollet över finansärenden för den 3 januari

1934 förordade grunderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst m. fl. under budgetåret

1934/1935;

b) för budgetåret 1934/1935 såsom extra förslagsanslag

anvisa till dyrtidstillägg åt befattningshavare i

statens tjänst

under andra huvudtiteln ........................kronor

» tredje » ........................ »

» fjärde » försvarsdepar
-

950.000

135.000

» » »

» » »

7> J> »

» femte »

» sjätte »

» sjunde

» åttonde »

» tionde »

tementet ....

lantförsvaret

sjöförsvaret...

flygvapnet ....

» 25,000

» 2,700,000

» 1,000,000

» 95,000

» 3,300,000

» 105,000

* 1,650,000

» 5,350,000

» 520,000;

c) besluta,

ej mindre att dyrtidstillägg åt befattningshavare vid

postverket, telegrafverket, statens järnvägar, statens

vattenfallsverk eller vid av nämnda verk övertagna

företag eller inrättningar samt dyrtidstillägg åt befattningshavare

vid bank- och fondinspektionen, sparbanksinspektionen

ävensom patent och registreringsverket

och försäkringsinspektionen skola utgå av de

medel, av vilka verkets eller institutionens omkostnader

i övrigt bestridas, så ock att dyrtidstillägg åt befattningshavare

vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

väg-, bro- och vägtrafikinspektionen samt vid

vägorganisationen i länen skola utgå av statens automobilskattemedelsfond,

än även att, där arbetslönerna vid försvarsväsendets

verkstäder och fabriker m. fl. anläggningar äro uppdelade

i grundlöner och dyrtidstillägg, kostnaderna

för dyrtidstilläggen skola bestridas från vederbörande

underhålls- eller anskaffningsanslag.

II. att herrar Paulis m. fl. och Sefves motioner I: 90

och II: 161 må anses besvarade med vad utskottet

ovan anfört;

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Statsutskottets utlåtande Nr 120.

lil. att herrar Johanssons i Friggeråker och Johansons

i Hallagården motioner 1:198 och II: 165 må anses

besvarade med vad utskottet ovan anfört;

IV. att herrar Johanssons i Friggeråker och Johansons

i Hallagården m. fl. motioner 1:199 och II: 166

må anses besvarade med vad utskottet ovan anfört;

V. att herr Olssons i Blädinge motion II: 477 ej må

till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 23 maj 1934.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Hamrin, Lindblad, Svensson i Kompersmåla, Nilsson

i Malmö, Oscar Olsson, Bagge, Asplund, Walles, friherre Lagerfelt, Alexander Nilsson,

Nglander och Jonsson i Lycksele; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Holmgren, Jansson, Strindlund,

Törnkvist i Karlskrona, Jeppsson, Andersson i Höör, Persson i Falla, Svensson i Grönvik,

Andersson i Prästbol, Högström och Olsson i Staxäng.

Reservationer

dels av herrar Alexander Nilsson, Strindlund och Svensson i Grönvik,

vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Genom senaste årens starkt framträdande och särskilt bland jordbruksbefolkningen

kännbara depression Ilar landets ekonomiska barkraft avsevärt

försvagats. Samtidigt med att skattekällorna minskats, ställas alltjämt

de största anspråk på såväl stat som kommuner, då det gäller att

lindra nöd och arbetslöshet. Att kunna begränsa utgifterna för det allmänna

måste mer än eljest framstå som en tvingande nödvändighet, något

som ej heller statens befattningshavare lära undgå att helt heröras av.

I ekonomiskt hänseende äro dessa alltjämt jämförelsevis gynnsamt ställda,

och deras förmåga att hära en inkomstminskning måste anses betydligt

större än många andra befolkningsgruppers.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 120.

9

Enligt Kungl. Maurts förslag skulle dyrtidstilläggsgrunderna bibehållas,

oförändrade för budgetåret 1934/1935; dyrtidstilläggen skulle alltså alltjämt

utgå efter en kvartalsvis rörlig index, varvid för nästkommande

budgetår räknats med ett indextal av 154. Utskottet, som emellertid funnit

en minskning av statens löneutgifter oundviklig, anser sig böra föreslå,

att dyrtidstilläggen för nästkommande budgetår bestämmas att utgå efter

fast, för hela budgetåret gällande indextal av 144. Detta innebär att dyrtidstilläggen

komma att utgå med 22, respektive 4 procent i stället för som

nu med. 26, respektive 8 procent. Den budgetära besparing, som härigenom

skulle uppnås i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag, kan uppskattas till

cirka 20 miljoner kronor; medan Kungl. Maj:t räknat med en total utgiftssumma

av 57.9 miljoner kronor, skulle densamma vid bifall till utskottets

förslag kunna begränsas till 38.5 miljoner kronor, på sätt framgår av följande

tabell.

Kostnaderna för dyrtidstilläggen vid index 144.

Mili. ki''-

Dyrtidstillägg vid affärsverken ............................................................... 8.5

Dyrtidstillägg i övrigt:

1. Allmänna anslagen till dyrtidstillägg åt befattningshavare i

statens tjänst å huvudtitlarna II—X............................... 10.2

2. Statsunderstödda undervisningsanstalter................................ 14.4

3. Övriga dyrtidstillägg å huvudtitlarna II—X .................... 0.4

4. F. d. befattningshavare samt änkor och barn m. fl........ 4.o

5. Pensionerade båtsmän m. fl..................................................... l.o 30.0

Summa 38.5

Utskottet, som alltså beaktat de i ett flertal motioner framförda kraven

på en allmän reduktion av dyrtidstilläggen, får med avseende å vissa

andra motionsvis framkomna detaljönskemål anföra följande.

I herrar Paulis m. fl.---utskottet avstyrka motionen.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må

a) beträffande befattningshavare, hörande under

andra—åttonde samt tionde huvudtitlarna ävensom

allmänna indragningsstaten, i anledning av Kungl.,

Maj:ts förevarande förslag samt motionerna I: 27 av

herr Pålsson, 1:272 av herr Henriksson m. fl. och

11:394 av herr Hansson i Rubbestad m. fl., 1:273 av

herr Andersson i Fältenborg m. fl. och II: 389 av herr

Hilding m. fl. samt II: 180 av herr Bengtsson i Kullen,

besluta, att dyrtidstilläggen åt befattningshavare i

statens tjänst m. fl. under budgetåret 1934/1935 skola

Bihang lill riksdagens protokoll 19,1''t. fl saini. Nr 120—121. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 120.

utgå efter ett fast indextal av 144 samt i övrigt enligt

de av departementschefen i statsrådsprotokollet över

finansärenden för den 3 januari 1934 förordade grunderna;
h)

för hudgetåret 1934/1935 såsom extra förslagsanslag

anvisa till dyrtidstillägg åt befattningshavare i

statens tjänst

ider andra huvudtiteln

........................ kronor

500,000

» tredje

»

........................ »

60,000

» fjärde

»

försvarsdepar- tementet ... »

11,000

» »

»

lantförsvaret »

1,200,000

» »

»

sjöförsvaret... »

500,000

»

flygvapnet .... »

45,000

» femte

»

........................ »

1,900,000

» sjätte

»

............ »

50,000

» sjunde

................ »

750,000

» åttonde

»

............... »

4,450,000

» tionde

c)----

II. ---

III. ---

IV. ---

V. ---

........................ »

270,000

dels av herrar Hamrin, Jonsson i Lycksele och Jeppsson;

dels och av herrar Svensson i Kompersmåla, Persson i Falla och Olsson

i Staxäng.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1934:284 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjä s. 1 i texten