Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av vissa utav Kungl. Maj:t dels i statsverkspropositionen under utgifter för kapitalökning, dels ock i propositionerna nr 47, 107 och 156 gjorda framställningar angående anslag till byggnadsarbeten, avseende ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde.

1934-05-23 · 37 sidor, varav 37 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 37 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1934:124, Utlåtande i anledning av vissa utav Kungl. Maj:t dels i statsverkspropositionen under utgifter för kapitalökning, dels ock i propositionerna nr 47, 107 och 156 gjorda framställningar angående anslag till byggnadsarbeten, avseende ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

1

Nr 124.

Ankom till riksdagens kansli den 23 maj 1934 kl. 11 f. m.

Utlåtande i anledning av vissa utav Kungl. Maj:t dels i statsverkspropositionen

under utgifter för kapitalökning, dels ock

i propositionerna nr 47, 107 och 156 gjorda framställningar

angående anslag till byggnadsarbeten, avseende

ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde.

(2:a avd.)

l:o) Uppförande av en byggnad för ett landsarkiv i Härnösand.

I den till riksdagen den 3 januari 1934 avlåtna propositionen angående statsverkets

tillstånd och behov för budgetåret 1934/1935 har Kungl. Majit under

utgifter för kapitalökning (bil. 6, punkt 2, sid. 3—4 av det vid propositionen

fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för

nämnda dag) föreslagit riksdagen att av det till uppförande av en byggnad

för ett landsarkiv i Härnösand av 1930 års riksdag beviljade anslaget å

330,000 kronor för budgetåret 1934/1935 såsom reservationsanslag anvisa

återstoden, 100,000 kronor.

1930 års riksdag beviljade till uppförande i huvudsaklig överensstämmelse

med företedda ritningar oeh kostnadsförslag av en byggnad för landsarkivet

i Härnösand ett anslag av 330,000 kronor. Av detta belopp hava

hittills anvisats för budgetåret 1930/1931 50,000 kronor, för budgetåret 1931/

1932 50,000 kronor och för budgetåret 1933/1934 130,000 kronor eller tillhopa

230,000 kronor.

I skrivelse den 24 augusti 1933 har byggnadsstyrelsen bland annat anfört,

att under alla omständigheter byggnaden kunde beräknas vara färdigställd

under loppet av budgetåret 1934/1935, samt hemställt, att för nämnda budgetår

måtte anvisas återstoden, 100,000 kronor, av det för byggnadsföretaget

beviljade beloppet.

Departementschefen har biträtt byggnadsstyrelsens förslag samt anfört,

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 6 sami. Nr 124—125. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

Utskottet.

bland annat, att de för nästkommande budgetår erforderliga medlen, 100,000

kronor, torde böra anvisas under rubriken »Fonden för förlag till statsverket».

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag om anvisande för nästkommande

budgetår för här ifrågavarande ändamål av ett anslag å 100,000

kronor. Beträffande sättet för täckande av det sålunda tillstyrkta anslaget

kommer utskottet senare under riksdagen att avgiva förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må av det till uppförande av en byggnad

för ett landsarkiv i Härnösand av 1930 års riksdag beviljade

anslaget å 330,000 kronor för budgetåret 1934/1435

såsom reservationsanslag anvisa återstoden, 100,000 kronor.

2:o) Nybyggnad för statens historiska museum m. m. Kungl. Maj:t

har (utgifter för kapitalökning, bil. 6, punkt 3, sid. 4—6 i statsrådsprotokollet)

föreslagit riksdagen att av det av 1931 års riksdag till örn- och nybyggnadsarbeten

för statens historiska museum, vitterhetsakademien och

andra under nämnda akademi ställda statssamlingar beviljade beloppet av

3.850.000 kronor för budgetåret 1934/1935 anvisa ett reservationsanslag av

530.000 kronor.

För örn- och nybyggnadsarbeten för statens historiska museum, vitterhetsakademien

och andra under nämnda akademi ställda statssamlingar å f. d.

positionsartilleriregementets kasernområde i Stockholm, i huvudsaklig överensstämmelse

med av byggnadsstyrelsen i underdånig skrivelse den 31 januari

1931 framlagda ritningar, beskrivning och kostnadsförslag, har 1931

års riksdag beviljat ett belopp av 3,850,000 kronor. Av detta belopp hava

hittills anvisats för budgetåret 1931/1932 150,000 kronor och för budgetåret

1933/1934 400,000 kronor eller tillhopa 550,000 kronor.

I skrivelse den 28 augusti 1933 har byggnadsstyrelsen, med förmälan att

den av styrelsen tidigare skisserade arbetsplanen givetvis numera icke kunde

följas på grund av uppskov med arbetenas påbörjande, anfört, att under

förutsättning att arbetena kunde påbörjas senast med ingången av år 1934

för budgetåret 1934/1935 skulle erfordras anvisandet av ett anslag av

1.250.000 kronor.

Departementschefen har för ändamålet för nästkommande budgetår föreslagit

ett anslag av 530,000 kronor, vadan sålunda, med inräknande av hittills

anvisade 550,000 kronor, ett belopp av 1,080,000 kronor skulle stå till

förfogande för byggnadsföretagets igångsättande. Departementschefen har

vidare anfört, att anslaget torde böra anvisas under rubriken: »Fonden för

förlag till statsverket».

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

3

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag tillstyrker utskottet anvisandet för

här ifrågavarande ändamål för nästkommande budgetår av ett anslag av

530,000 kronor. Beträffande sättet för täckande av det sålunda tillstyrkta

anslaget kommer utskottet senare under riksdagen att avgiva förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må av det av 1931 års riksdag till örn- och

nybyggnadsarbeten för statens historiska museum, vitterhetsakademien

och andra under nämnda akademi ställda statssamlingar

beviljade beloppet av 3,850,000 kronor för budgetåret

1934/1935 anvisa ett reservationsanslag av 530,000

kronor.

3:o) Uppförande och inredning av byggnad för kvinnokliniken vid

akademiska sjukhuset i Uppsala. Kungl. Majit har (utgifter för kapitalökning,

bil. 6, punkt 5) föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition

i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, till uppförande och inredning

av byggnad för obstetrisk-gynekologiska kliniken vid akademiska

sjukhuset i Uppsala för budgetåret 1934/1935 beräkna ett reservationsanslag

av 316,425 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 23 februari

1934 dagtecknad proposition, nr 156, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för nämnda

dag, föreslagit riksdagen att till uppförande och inredning av nybyggnad för

kvinnokliniken vid akademiska sjukhuset i Uppsala för budgetåret 1934/

1935 bland utgifter för kapitalökning under rubriken: »Fonden för förlag

till statsverket» anvisa ett reservationsanslag av 316,375 kronor.

Medicinska fakulteten vid universitetet i Uppsala hemställde i skrivelse

den 23 oktober 1933 till större akademiska konsistoriet, att konsistoriet måtte

söka utverka proposition till 1934 års riksdag om ett anslag å 316,375 kronor

till nybyggnad för kvinnokliniken vid akademiska sjukhuset i Uppsala.

Av framställningen inhämtas, att ögonkliniken vore inrymd i samma paviljong

(1) som den obstetriska avdelningen. Den gynekologiska avdelningen

vore provisoriskt inredd i en entresolvåning i den nya kirurgiska byggnaden.

Fakulteten hade tagit del av de utredningar, som genom direktionens för

sjukhuset försorg utförts i och för ernående av förbättrade sjukvårdsmöjligheter

å den obstetrisk-gynekologiska kliniken samt i intimt samband härmed

å ögonkliniken. Under nuvarande tryckta ekonomiska tider borde endast

ett provisorium komma till stånd för att avhjälpa de mest trängande

bristerna å den obstetrisk-gynekologiska kliniken, men ett dylikt provisorium

borde utgöra ett led i den definitiva lösningen av de båda klinikernas byggnadsfråga,

så att de på provisoriet nedlagda kostnaderna icke bleve helt

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

eller till stor del tillspillogivna. Vid utredningen av frågan hade följande

alternativ befunnits lämpliga att närmare undersökas och utredas.

1) Ombyggnad av paviljong 1 till en moderniserad obstetrisk-gynekologisk

klinik och ögonklinik, vilken ombyggnad kunde ske etappvis (kostnad

1.233.000 kronor).

2) Ombyggnad av paviljong 1 till obstetrisk-gynekologisk klinik samt förläggande

av ögonkliniken i bröstpaviljongen efter nödiga ombyggnads- och

reparationsarbeten å densamma (kostnad 1,205,000 kronor).

3) Fullständig nybyggnad för den obstetrisk-gynekologiska kliniken, möjlig

att genomföra i etapper, samt förläggning av ögonkliniken inom den i viss

omfattning moderniserade paviljong 1 (kostnad 1,273,750 kronor).

Vid sin bedömning av de olika alternativa förslagen framhåller fakulteten

som sammanfattning, att en modernisering av den obstetrisk-gynekologiska

kliniken vore ofrånkomlig samt att fakulteten i likhet med sjukhusdirektionen

ansåge, att man vid lösningen av klinikens byggnadsfråga

borde följa den plan, som betecknats med alternativ 3. Detta alternativ

innebure, att den obstetrisk-gynekologiska kliniken förlädes i en nybyggnad,

medan ögonkliniken, som ävenledes vore i trängande behov av utvidgning,

erhölle utökade och förbättrade lokaler i den paviljong, där den

nu vöre förlagd. Önskvärt vore, att denna byggnadsplan kunde genomföras

en etapp, men med hänsyn till det nuvarande ekonomiska läget och även

med hänsyn till andra viktiga byggnadsfrågor för fakultetens teoretiska

institutioner — en nybyggnad för de medicinsk-kemiska och farmakologiska

institutionerna vore synnerligen trängande — ville fakulteten stanna vid

tanken, att utbyggnaden skedde i två etapper. Sedan den första etappen

fullbordats, skulle den obstetrisk-gynekologiska kliniken erhålla den provisoriska

utvidgning, som vore ett ofrånkomligt villkor för att sjukvården

skulle kunna bedrivas på ett tillfredsställande sätt, och ifrågavarande etapp

läte sig sedan utan större tekniska svårigheter infogas i den definitiva

byggnaden. Enligt gjorda beräkningar droge ifrågavarande etapp en

byggnadskostnad av 452,750 kronor, inventariekostnaderna belöpte sig till

150.000 kronor och kostnaderna för utökning av värmecentralen till 30,000

kronor. Den summa, universitetet skulle äska av statsmedel för byggnadsplanens

realiserande, skulle under sådana förhållanden bliva 316,375 kronor.

Då vid tidigare nybyggnader av detta slag kostnaderna delats lika mellan

universitet och landsting, förutsatte nämligen fakulteten, att en sådan fördelning

även nu komme till stånd och att sålunda Uppsala län vid kommande

urtima landsting beviljade en summa utgörande hälften av byggnadskostnaderna.

Universitetets drätselnämnd bade intet att erinra mot fakultetens hemställan.

I skrivelse den 18 november 1933 till kanslersämbetet för rikets universitet

anmälde det större akademiska konsistoriet, att Uppsala läns landsting

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

5

vid urtima möte den 15 november 1933 beslutat att till nybyggnad för

kvinnokliniken vid akademiska sjukhuset i Uppsala i huvudsaklig överensstämmelse

med ovannämnda alternativ 3 bevilja ett anslag av högst 316,375

kronor att utgå till universitetet såsom räntefritt lån. Detta lån skulle lämnas

på samma villkor som tidigare, då landstinget bidragit till ny- eller

ombyggnadsarbeten vid sjukhuset och under förutsättning att tio nya platser

för vårdbehövande från länet tillkomme. Konsistoriet hemställde om

utverkande av proposition till 1934 års riksdag om beviljande av ett statsanslag

av 316,375 kronor för uppförande av ifrågavarande byggnad enligt

ovannämnda alternativ 3.

Kanslern för rikets universitet bar i utlåtande den 8 december 1933 hemställt

örn proposition till 1934 års riksdag i enlighet med konsistoriets framställning.

Beträffande finansieringen av den föreslagna nybyggnaden genom

räntefritt lån från landstinget hänvisade kanslern till ett samma dag avgivet

utlåtande rörande de närmare villkoren för uppförande av ett centralsanatorium

i anslutning till det akademiska sjukhuset. I sistnämnda utlåtande

anföres i detta hänseende bland annat följande:

Efter sammanslagningen år 1857 av dåvarande länslasarett och akademiska

sjukhus hade Uppsala läns landsting bidragit till uppförande av nya sjukhusbyggnader

genom räntefria lån till universitetet till sammanlagt belopp

av 3,242,646 kronor 36 öre emot rätt till inteckning i sjukhustomten med

samtliga därå uppförda byggnader. Denna rätt till inteckning hade dock

endast begagnats beträffande ett belopp av 242,646 kronor 36 öre. Taxeringsvärdet

av själva sjukhustomten uppginge för närvarande till 181,000

kronor och motsvarande värde av sjukhusbyggnaderna till 8,000,000 kronor.

Under förutsättning att statsverket bidroge till uppförande av ett centralsanatorium

i anslutning till akademiska sjukhuset med visst närmare angivet

belopp, hade landstinget för enahanda ändamål beviljat universitetet ett

räntefritt lån å 843,900 kronor. En föreliggande framställning angående

statsanslag till en nybyggnad för kvinnokliniken avsåge ett räntefritt lån å

316,375 kronor. I händelse av statsmakternas bifall till dessa två framställningar

om statsanslag, kornme alltså landstingets räntefria lån till universitetet

att uppgå till sammanlagt 4,402,921 kronor 36 öre. Enligt nu gällande

mellan universitetet och landstinget upprättade kontrakt angående akademiska

sjukhuset, vilket kontrakt utlöpte år 1966 och vars bestämmelser rörande

de räntefria lånen vore avsedda att gälla jämväl i fråga örn de nu beviljade

lånen, skulle de räntefria lånen efter viss uppsägningstid till landstinget

återbetalas, därest vid kontraktstidens utgång sjukhuset skulle av universitetet

avyttras eller ny överenskommelse mellan universitetet och landstinget

då icke skulle kunna träffas.

Trots den tveksamhet kanslern sedan länge hyst i fråga om det sätt, varpå

nybyggnader för akademiska sjukhusets räkning hittills finansierats, funne

kanslern dock situationen ännu icke vara sådan, att det med hänsyn särskilt

till det trängande behovet av de två föreslagna nybyggnaderna kunde

anses försvarligt att för en avsevärd tid framåt fördröja eller rent av äventyra

tillkomsten av dessa nybyggnader genom att nu ifrågasätta en ändring

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

av kontraktets bestämmelser i syfte att vid kontraktstidens utgång bättre än

hittills skett säkerställa universitetets ekonomiska intressen.

På grund härav tillstyrkte kanslern godkännande av de utav Uppsala

läns landsting antagna villkoren för ovannämnda sanatoriums uppförande,

i den mån de rörde universitetet, och för den framtida driften därav.

Även örn frågan örn återbetalning av de räntefria lånen hittills kunnat

betraktas som ett spörsmål av mer teoretisk natur, kunde kanslern dock icke

underlåta att redan nu uttala stora betänkligheter emot en fortsättning i

framtiden på den inslagna vägen. Under årens lopp måste det ena nybyggnadsbehovet

efter det andra vid akademiska sjukhuset tillgodoses. Därest

dessa nybyggnader alltjämt skulle finansieras på sätt som hittills skett och

universitetet alltså för de nya lånen skulle ikläda sig en ansvarighet, vars

innebörd vore svävande och vars slutliga lösning lämnades åt framtiden,

kunde för universitetet i dess helhet synnerligen allvarliga konsekvenser

uppstå. Det bleve nödvändigt att söka finna någon utväg i fråga örn finansieringen

av nybyggnader för akademiska sjukhusets räkning, som mindre

än hittills äventyrade universitetets förmögenhet. Vilka åtgärder, som i

nämnda hänseende lämpligen borde vidtagas, vore kanslern ej i tillfälle att

nu bestämt angiva.

Sedan byggnadsstyrelsen i utlåtande den 21 december 1933 yttrat sig

över den föreliggande framställningen och därvid anfört, bland annat, att

byggnadsfrågan i sin helhet borde bliva föremål för ytterligare och mer

ingående utredning, utarbetades nya ritningar, vilka medicinska fakulteten

i förnyat yttrande förklarade sig kunna godkänna under förutsättning att

den nuvarande bröstkliniken icke efter kvinnoklinikens uppförande komme

att användas såsom tuberkulossjukhus.

I förnyat yttrande den 17 januari 1934 framhöll det större akademiska

konsistoriet bland annat, att byggnadsförslaget enligt de nya ritningarna

vore allenast en variant av det såsom alternativ 3 betecknade förslaget

och skilde sig från detta däri, att enligt de nu föreliggande ritningarna

den nya klinikbyggnaden skulle ha formen av ett fristående »rakhus» i

stället för en till den kirurgiska kliniken fogad vinkelbyggnad; planen och

rumsanordningen vore i övrigt väsentligen desamma. Den nu föreliggande

varianten av alternativ 3 hade legat till grund såväl för Uppsala läns landstings

beslut i ärendet som för konsistoriets föregående prövning av detsamma,

ehuru fullständiga ritningar då icke ännu förelåge.

I förnyat utlåtande den 1 februari 1934 anförde byggnadsstyrelsen bland

annat, att enligt det nya förslaget nybyggnaden för kvinnokliniken vore avsedd

att förläggas på sådant avstånd från den kirurgiska paviljongen och

bröstkliniken, att vissa av byggnadsstyrelsen tidigare påpekade olägenheter

beträffande den först avsedda förläggningen undanröjts. Med hänsyn härtill

och då enligt vad styrelsen under hand erfarit från vederbörande universitetsmyndigheter

det nuvarande sjukhusområdet av dessa myndigheter

icke ansåges lämpligen kunna tagas i anspråk för någon ytterligare nybyggnad,

varför det torde vara vederbörandes avsikt att söka åvägabringa

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

7

en utvidgning av sjukhusområdet, funne sig styrelsen, som för sin del icke

kunde finna, att sjukhusområdet kunde erbjuda annan lämpligare byggnadsplats,

kunna tillstyrka den nu föreslagna förläggningen av kvinnokliniken,

ehuru någon generalplan över sjukhusets utbyggnad icke upprättats.

Det nya förslaget framkallade ej heller i övrigt några väsentligare erinringar

från styrelsens sida. Den för genomförande av den första byggnadsetappen

angivna kostnaden 452,750 kronor ansåg styrelsen rimlig.

Departementschefen erinrar, att medicinska fakulteten i sitt senast i

ärendet avgivna yttrande påpekat, att ritningarna av fakulteten godkänts,

under förutsättning att den nuvarande bröstkliniken icke efter kvinnoklinikens

uppförande komme att användas såsom tuberkulossjukhus. Bröstpaviljongen

skulle, såsom fakulteten i sitt första yttrande angivit, bliva disponibel för andra

ändamål än direkta sjukvårdsbehov. Fakulteten hade därvid tänkt sig byggnadens

anordnande såsom bostadshus för sjukvårdspersonal, varigenom en

årlig besparing av 15,000 kronor skulle uppkomma. Den sålunda till nedläggande

föreslagna bröstkliniken skulle ersättas av ett centralsanatorium,

till vilket Uppsala läns landsting under förutsättning av erforderligt statsbidrag

anslagit medel. Frågan härom hade av Kungl. Majit under punkt 54

av statsverkspropositionens femte huvudtitel underställts riksdagens prövning.

I detta sammanhang erinrade departementschefen örn att riksdagens revisorer,

som avlagt besök vid akademiska sjukhuset, i sin den 15 december

1933 avgivna berättelse anfört:

Revisorerna konstaterade vid sitt besök, att ögonavdelningens lokaler

voro otillräckliga. Barnbördsavdelningen var vid revisorernas besök i hög

grad överbelagd, och har detta enligt vad för revisorerna uppgivits sedan

lång tid tillbaka varit fallet, något som med hänsyn till den särskilt å denna

avdelning stora smittorisken måste betecknas såsom en mycket allvarlig

olägenhet. För denna avdelnings räkning fanns allenast ett isoleringsrum.

För verkställandet av förlossningar funnes endast ett rum, i vilket således

samtliga patienter med pågående förlossningsarbete måste sammanföras.

Särskild operationssal för förlossningsfall saknades, varför även operationerna

måste utföras å förlossningsrummet. Enligt vad revisorerna inhämtat,

hava fall av barnsängsfeber förekommit å barnbördsavdelningen, utan

att vid verkställda undersökningar något framkommit, som kunnat läggas

läkare eller sjukvårdspersonal till last. Gynekologiska avdelningen har inretts

i en entresolvåning i den nya för kirurgiska fall avsedda byggnaden.

Särskild operationssal för denna avdelning saknas, varför den för öronavdelningen

avsedda operationssalen provisoriskt upplåtits till den gynekologiska

avdelningen.

Revisorerna hava ansett sig icke kunna underlåta att bringa omförmälda

förhållanden till riksdagens kännedom.

För egen del anför därefter departementschefen bland annat:

»Behovet av uppförande och inredning av en nybyggnad för kvinnokliniken

vid akademiska sjukhuset synes mig vara så trängande — såsom senast

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

Utskottet.

av statsrevisorerna vitsordats — att jag icke tvekar att tillstyrka det nu

föreliggande förslaget. De erinringar, som av byggnadsstyrelsen tidigare

framställts mot universitetsmyndigheternas förslag, hava sedermera av dessa

beaktats, och någon meningsskiljaktighet i sakfrågan föreligger sålunda icke.

Jag anser mig därför böra förorda det framlagda förslaget i huvudsaklig

överensstämmelse med det såsom 3 betecknade alternativet och de senast

upprättade ritningarna, mot vilka jag ej funnit anledning till erinran. Förevarande

förslag till nybyggnad står i visst samband med det i statsverkspropositionen

under femte huvudtiteln (s. 99) omförmälda förslaget angående

uppförande av ett centralsanatorium i Uppsala inom akademiska sjukhusets

område. Medicinska fakulteten har nämligen vid sitt förordande av det nu

ifrågavarande förslaget till förläggning av kvinnokliniken förutsatt, att den

nuvarande bröstkliniken icke efter kvinnoklinikens uppförande kommer att

användas såsom tuberkulossjukhus, en förutsättning som uppfylles, därest

ett centralsanatorium kommer till stånd enligt därom av Kungl. Majit framlagt

förslag.

Det föreliggande förslaget slutar på en summa av 632,750 kronor. Uppsala

läns landsting har anslagit hälften av sistnämnda summa eller 316,375

kronor. Beträffande formen för sistnämnda anslags utgående har den tidigare

kommit till användning beträffande nybyggnader för akademiska sjukhuset,

och har jag ej någon erinran att göra mot densamma. Det av statsmedel

erforderliga beloppet utgör således 316,375 kronor.»

Utskottet har funnit den i ärendet förebragta utredningen giva vid handen,

att behovet av den föreslagna nybyggnaden för kvinnokliniken vid

akademiska sjukhuset i Uppsala är i hög grad trängande. De uttalanden,

som gjorts av riksdagens år 1933 församlade revisorer, visa med styrka på

behovet av en snar förbättring av de rådande förhållandena, och utskottet

har vid besök å platsen fått ytterligare bekräftelse härpå. Utskottet tillstyrker

alltså förslaget om en nybyggnad.

Vederbörande myndigheter ävensom departementschefen hava för byggnadsföretaget

förordat ett med alternativ 3 betecknat förslag med kvinnokliniken

placerad såsom en fristående byggnad på den framför den nuvarande

bröstkliniken belägna gårdsplanen. ATid sitt förordande av detta förslag

har medicinska fakulteten förutsatt, att den nuvarande bröstkliniken

icke efter kvinnoklinikens uppförande kommer att användas såsom tuberkulossjukhus,

en förutsättning, som skulle uppfyllas, därest ett centralsanatorium

komme till stånd enligt därom av Kungl. Majit framlagt förslag.

Utskottet vill erinra, att utskottet tidigare i utlåtande nr 119 tillstyrkt sistberörda

förslag. Förutsättningen för utförande av byggnadsföretaget i enlighet

med det föreslagna alternativet föreligger alltså, i vad på statsverket

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

9

ankommer, och utskottet tillstyrker i anslutning härtill, att berörda alternativ

lägges till grund för arbetets utförande.

Kostnaderna för byggnadsföretaget hava beräknats till 632,750 kronor,

varav Uppsala läns landsting anslagit hälften eller 316,375 kronor. Det av

statsmedel erforderliga beloppet, alltså likaledes 316,375 kronor, tillstyrkes

av utskottet.

Landstingets anslag har beslutats skola, på samma sätt som tidigare vid

liknande tillfällen ägt rum, utgå i form av räntefritt lån till universitetet.

Med anledning av vad kanslern för rikets universitet i sitt i statsrådsprotokollet

återgivna utlåtande den 8 december 1933 anfört rörande det hittills

använda sättet i fråga örn finansieringen av landstingets andel i nybyggnader

för akademiska sjukhusets räkning vill utskottet — som i likhet med

departementschefen icke har något att erinra mot att berörda form för anslags

utgående nu kommer till användning — framhålla vikten av att denna

fråga upptages till övervägande av vederbörande myndigheter.

I anslutning till vad sålunda anförts får utskottet — som senare under

riksdagen kommer att avgiva förslag beträffande sättet för täckande av det

nu utav utskottet tillstyrkta anslaget — hemställa,

att riksdagen må till uppförande och inredning av nybyggnad

för kvinnokliniken vid akademiska sjukhuset i

Uppsala för budgetåret 1934/1935 anvisa ett reservationsanslag

av 316,375 kronor.

4:o) Uppförande av en växthusbyggnad för den botaniska institutionen

vid universitetet i Uppsala. Kungl. Majit har (utgifter för kapitalökning,

bil. 6, punkt 6, sid. 10—14 i statsrådsprotokollet) föreslagit riksdagen

att till uppförande av en växthusbyggnad för den botaniska institutionen

vid universitetet i Uppsala i huvudsaklig överensstämmelse med ett

i ärendet företett, såsom alternativ II betecknat förslag för budgetåret 1934/

1935 anvisa ett reservationsanslag av 192,625 kronor.

I skrivelse den 14 juni 1933 till kanslern för rikets universitet hemställde

det större konsistoriet vid universitetet i Uppsala örn anslag av 192,625

kronor för uppförande i huvudsaklig överensstämmelse med ett såsom alternativ

II betecknat förslag av en ny växthusbyggnad för botaniska institutionen

vid universitetet.

Enligt utredningen i ärendet vore det nuvarande s. k. lilla växthuset ej

endast för sitt ändamål alldeles för litet utan det hotade att snart falla

sönder. Det hade en med glas överbyggd golvyta av endast 340 kvadratmeter.

Behovet av ett nytt växthus kunde motiveras bland annat med

nödvändigheten att råda hot för den nuvarande trängseln, som försvårade

växternas skötsel och omöjliggjorde för de studerande att i växthusen studera

växterna. I ett nytt växthus avsågs att placera en stor del av det växt
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

material, som nu provisoriskt förvarades i det s. k. frigidariet i den gamla

institutionsbyggnaden. Slutligen borde med ett nytt växthus tillgodoses de

oundgängliga behoven av dels ett särskilt förökningshus eller en förökningsavdelning

under glas och dels en särskild varmavdelning för vattenväxter.

Ett år 1932 uppgjort förslag till nytt växthus, avsett att förläggas utanför

den botaniska trädgårdens område, ungefär mitt emot den zoologiska

institutionen, upptog för nybyggnader en med glas överbyggd golvyta av

1,440 kvadratmeter, vartill komme diverse andra utrymmen. Kostnaderna

för detta förslag beräknades till 267,700 kronor.

För att minska byggnadskostnaderna utarbetades ett nytt reviderat förslag,

vilket icke avsåg en allmän minskning av måtten på alla husen utan

i stället uteslöt vissa i det tidigare förslaget upptagna särskilda avdelningar.

En sådan planering ansågs fördelaktig även ur den synpunkten, att härigenom

ett framtida utbyggande av växthuset kunde ske efter den ursprungliga

planen. Kostnaderna för det nya förslaget, benämnt alternativ II, beräknades

till 167,500 kronor. Kostnadsberäkningarna voro med vissa smärre

undantag grundade på anbud från svenska firmor.

Universitetets drätselnämnd anförde bland annat följande:

Drätselnämnden funne efter tagen del av kostnadsberäkningarna för ifrågavarande

byggnadsföretag att vissa utgiftsposter vore synnerligen knappt

tilltagna. A andra sidan syntes alla möjligheter vara uttömda för ytterligare

besparingar vare sig genom minskning av byggnadens dimensioner

eller eljest. Vidare tillkomme det osäkerhetsmoment, som läge i svenska

kronans framtida värde i förhållande till utländska valutor, en omständighet,

som vid detta byggnadsföretag vore av särskild vikt emedan vissa konstruktioner

m. m. överhuvudtaget icke kunde utföras inom landet.

Drätselnämnden, som genom tidigare erfarenheter funnit anledning att

vid byggnadsföretag i allmänhet beräkna en viss procents tillägg för oförutsedda

utgifter, ansåge ett dylikt tillägg i detta fall mer än eljest erforderligt.

Ett belopp av 15 procent å den beräknade kostnaden, 167,500 kronor,

eller 25,125 kronor, syntes böra tilläggas i kostnadsberäkningarna. I sagda

belopp torde jämväl kontrollantarvoden kunna inrymmas. Hela det belopp,

som borde begäras av riksdagen, bleve alltså 192,625 kronor.

Kanslern förklarade sig i utlåtande den 10 oktober 1933 finna behovet

av den föreslagna nybyggnaden vara obestridligt. Då emellertid organisationsnämnden

i sin tioårsplan upptagit anslag till detta bygge först under

budgetåret 1936/1937 ansåge sig kanslern ej böra redan nu äska anslag för

ändamålet.

Byggnadsstyrelsen anförde i utlåtande den 9 november 1933, att styrelsen

icke hade något att erinra beträffande ritningarna.

Det syntes icke styrelsen möjligt att trots de beskärningar av byggnaden,

som alternativ II innebure, genomföra byggnadsföretaget för en lägre kostnad

än den av större akademiska konsistoriet angivna, 192,625 kronor.

Däremot syntes det byggnadsstyrelsen icke uteslutet, att företaget skulle

för denna kostnad kunna utföras med användande av svenskt material i

större utsträckning, än vad som i framställningen avsåges, även om man

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

11

därvid skulle bliva nödsakad att avstå från vissa patenterade specialordningar.

Därest byggnadsföretaget komme att anförtros byggnadsstyrelsen,

komme styrelsen givetvis att före arbetenas igångsättande närmare undersöka

möjligheten härför.

Statens organisationsnämnd hade i sitt betänkande föreslagit, att ifrågavarande

växthus skulle komma till utförande under budgetåret 1936/1937.

Då det emellertid måste anses föreligga ett starkt behov av nybyggnaden i

fråga, funne sig byggnadsstyrelsen för sin del icke hava något att erinra

mot att medel för ändamålet anvisades redan för budgetåret 1934/1935.

Departementschefen har anfört bland annat följande:

»Det nu framlagda förslaget avser, att här ifrågavarande växthusbyggnad

skall uppföras något tidigare än som beräknats i den av organisationsnämnden

uppgjorda tioårsplanen för statens byggnadsverksamhet. Med hänsyn

till vad som anförts beträffande det trängande behovet av det nya växthuset

vill jag förorda, att detsamma redan nu får utföras i huvudsaklig

överensstämmelse med det såsom II betecknade alternativet.

De för detta alternativ föreliggande ritningarna och kostnadsberäkningarna

hava icke givit mig anledning till någon erinran. Jag vill dock betona,

att vid arbetets utförande det noga bör undersökas, örn icke svenskt material

må kunna användas i större utsträckning än som beräknats.

Jag vill vidare tillstyrka, att medel för byggnadsföretaget måtte upptagas

bland utgifter för kapitalökning under rubriken ''Fonden för förlag till statsverket''.

»

Såsom i statsrådsprotokollet framhållits, har sedan åtskilliga år ett starkt

behov gjort sig gällande av ett nytt växthus för den botaniska institutionen

vid universitetet i Uppsala. Härtill har bidragit, att det nu befintliga s. k.

lilla växthuset blivit så bristfälligt, att det årligen kräver betydande reparationer.

Utskottet har vid besök å platsen kunnat konstatera dessa bristfälligheter,

vilka äro högst avsevärda, ävensom det trängande behovet av

en nybyggnad. Det kan icke enligt utskottets förmenande vara förenligt

med klok sparsamhet att under ännu några år bibehålla den gamla växthusbyggnaden,

vars nödtorftiga underhåll kräver betydande summor men

vars ersättande med en ny dock icke kan undvikas. Med hänsyn härtill

ävensom till vad i övrigt i äreudet anförts finner sig utskottet böra tillstyrka

Kungl. Maj:ts förslag om uppförande under nästkommande budgetår av en

ny växthusbyggnad.

I ärendet företedda ritningar och kostnadsberäkningar, de senare slutande

på ett belopp av 192,625 kronor, hava icke givit utskottet anledning till

erinran. Utskottet vill emellertid i likhet med departementschefen understryka,

att vid byggnadens utförande svenskt material i största möjliga utsträckning

bör komma till användning. Enligt vad utskottet inhämtat lärer

detta också vara möjligt i större utsträckning än vad tidigare beräknats

utan att kostnadssumman på grund härav behöver överskridas.

Utskottet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

Utskottet.

I anslutning till vad sålunda anförts får utskottet — som senare under

riksdagen kommer att avgiva förslag beträffande sättet för täckande av det

nu utav utskottet tillstyrkta anslaget — hemställa,

att riksdagen må till uppförande av en växthusbyggnad

för den botaniska institutionen vid universitetet i Uppsala

i huvudsaklig överensstämmelse med ett i ärendet företett,

såsom alternativ II betecknat förslag för budgetåret 1934/

1935 anvisa ett reservationsanslag av 192,625 kronor.

5:o) Om- och tillbyggnadsarbeten vid universitetsbiblioteket i Uppsala.

Kungl. Majit har (utgifter för kapitalökning, bil. 6, punkt 7, sid. 14

—15 i statsrådsprotokollet) föreslagit riksdagen att av det av 1933 års riksdag

till örn- och tillbyggnadsarbeten vid universitetsbiblioteket i Uppsala

beviljade beloppet av 450,000 kronor för budgetåret 1934/1935 anvisa såsom

reservationsanslag återstoden, 300,000 kronor.

1933 års riksdag beviljade — i anledning av Kungl. Majits proposition,

nr 67 — till om- och tillbyggnadsarbeten vid universitetsbiblioteket i Uppsala

i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet företedda ritningar och

kostnadsförslag ett belopp av 450,000 kronor samt anvisade därav för budgetåret

1933/1934 ett reservationsanslag av 150,000 kronor.

I skrivelse den 28 augusti 1933 har byggnadsstyrelsen beräknat, att byggnadsarbetena

kunde igångsättas våren 1934 och avslutas senast med utgången

av budgetåret 1934/1935. Den ännu icke anvisade delen av det beviljade

beloppet eller 300,000 kronor borde sålunda anvisas för sistnämnda

budgetår.

Departementschefen har intagit samma ståndpunkt samt anfört, bland

annat, att det för budgetåret 1934/1935 anvisade anslaget borde uppföras

bland utgifter för kapitalökning under rubriken: »Fonden för förlag till

statsverket».

Utskottet tillstyrker Kungl. Majits förslag, att återstoden av det för här

ifrågavarande byggnadsföretag erforderliga beloppet, 300,000 kronor, anvisas

för nästkommande budgetår. Utskottet — som senare under riksdagen

kommer att avgiva förslag beträffande sättet för täckande av det nu utav

utskottet tillstyrkta anslaget — hemställer alltså,

att riksdagen må av det av 1933 års riksdag till om- och

tillbyggnadsarbeten vid universitetsbiblioteket i Uppsala beviljade

beloppet av 450,000 kronor för budgetåret 1934/1935

anvisa såsom reservationsanslag återstoden, 300,000 kronor.

6:o) Uppförande av en byggnad m. m. för den kemiska institutionen

vid universitetet i Lund. Kungl. Majit har (utgifter för kapitalökning,

bil. 6, punkt 8, sid. 15—16 i statsrådsprotokollet) föreslagit riksdagen

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

13

att av det till uppförande av en byggnad m. ro. för kemiska institutionen

vid universitetet i Lund av 1933 års riksdag beviljade anslaget å 1,890,000

kronor för budgetåret 1934/1935 anvisa ett reservationsanslag av 200,000

kronor.

1933 års riksdag beviljade — i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

under utgifter för kapitalökning bil. 4, punkt 7, framställda

förslag — till uppförande i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet

företedda ritningar och kostnadsförslag av en byggnad m. m. för kemiska

institutionen vid universitetet i Lund ett belopp av 1,890,000 kronor samt

anvisade därav för budgetåret 1933/1934 ett reservationsanslag av 600,000

kronor.

Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 28 augusti 1933 anfört bland annat,

att styrelsen beräknade att kunna igångsätta arbetena under våren 1934

samt att arbetena skulle kunna genomföras under en tid av omkring två år.

Byggnaden borde sålunda kunna tagas i anspråk för sitt ändamål våren

1936. Under denna förutsättning skulle erfordras för budgetåret 1934/1935

ett anslag av 800,000 kronor och för budgetåret 1935/1936 återstående

490,000 kronor, i vilket sistnämnda belopp skulle ingå den summa av

129,400 kronor, som, enligt vad i statsverkspropositionen anförts, av vederbörande

professorer beräknats till inköp av instrument, maskiner och apparater.

Byggnadsstyrelsen hemställde sålunda, att för ändamålet för budgetåret

1934/1935 måtte anvisas ett reservationsanslag av 800,000 kronor.

Departementschefen har anfört bland annat följande:

»Jag anser mig böra för nästkommande budgetår föreslå för ändamålet

ett belopp av 200,000 kronor, vadan sålunda, med inräknande av hittills

beviljade 600,000 kronor, 800,000 kronor skulle stå till förfogande för byggnadsföretagets

igångsättande. Anslaget bör uppföras bland utgifter för kapitalökning

under rubriken ''Fonden för förlag till statsverket’».

Enligt vad utskottet under hand inhämtat från byggnadsstyrelsen, beräknas

arbetena på här ifrågavarande institutionsbyggnad kunna igångsättas

först omkring den 1 oktober 1934, enär det visat sig nödvändigt att revidera

ritningarna. Med utgångspunkt härifrån har byggnadsstyrelsen beräknat,

att för budgetåret 1934/1935 ett sammanlagt belopp av 700,000 kronor

skulle bliva erforderligt för byggnadsarbetenas ändamålsenliga och planmässiga

bedrivande. Med hänsyn till osäkerheten i fråga om den tidpunkt, då

här förevarande byggnadsarbeten verkligen kunna komma att igångsättas,

och då i varje fall ett belopp av 600,000 kronor kommer att stå till förfogande

för arbetenas igångsättande och bedrivande under en byggnadstid av

högst nio månader, håller emellertid utskottet före, att någon ytterligare

medelsanvisning för här ifrågavarande ändamål för nästkommande budgetår

icke är av behovet oavvisligen påkallad.

Utskottet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

14 Statsutskottets utlåtande Nr 124.

I anslutning härtill hemställer utskottet,

att Kungl. Maj:ts här förevarande förslag icke må av

riksdagen bifallas.

7 :o) Om- och tillbyggnadsarbeten vid universitetsbiblioteket i Lund.

Kungl. Majit har (utgifter för kapitalökning, bil. 6, punkt 9, sid. 17—18 i

statsrådsprotokollet) föreslagit riksdagen att av det av 1933 års riksdag till

örn- och tillbyggnadsarbeten vid universitetsbiblioteket i Lund beviljade beloppet

av 400,000 kronor för budgetåret 1934/1935 anvisa såsom reservationsanslag

återstoden, 200,000 kronor.

1933 års riksdag beviljade — i anledning av Kungl. Majis proposition,

nr 83 — till örn- och tillbyggnadsarbeten vid universitetsbiblioteket i Lund

i huvudsaklig överensstämmelse med ett av arkitekten A. Noreen uppgjort

förslag ett belopp av 400,000 kronor samt anvisade därav för budgetåret

1933/1934 ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

I skrivelse den 28 augusti 1933 har byggnadsstyrelsen anfört, bland annat,

att arbetena förväntades kunna igångsättas under våren 1934. Då byggnadsföretaget

torde kunna fullbordas på omkring ett år, torde företaget

beräknas vara avslutat i god tid före utgången av budgetåret 1934/1935.

Den ännu icke anvisade delen av det beviljade beloppet eller 200,000 kronor

borde sålunda anvisas för sistnämnda budgetår.

Departementschefen har biträtt byggnadsstyrelsens förslag och bland annat

anfört, att återstoden av anslaget syntes böra uppföras bland utgifter för

kapitalökning under rubrik »Fonden för förlag till statsverket».

Mot Kungl. Maj :ts förslag, att återstoden av det för här ifrågavarande

byggnadsföretag erforderliga beloppet, 200,000 kronor, skulle anvisas för

nästkommande budgetår, har utskottet intet att erinra. Utskottet — som

senare under riksdagen kommer att avgiva förslag beträffande sättet för täckande

av förevarande anslag — hemställer alltså,

att riksdagen må av det av 1933 års riksdag till örn- och

tillbyggnadsarbeten vid universitetsbiblioteket i Lund beviljade

beloppet av 400,000 kronor för budgetåret 1934/1935

anvisa såsom reservationsanslag återstoden, 200,000 kronor.

8:o) Uppförande av byggnader för karolinska sjukhuset m. m.

Kungl. Majit har (utgifter för kapitalökning bil. 6, punkt 10, sid. 18—23

i statsrådsprotokollet) föreslagit riksdagen att av det till uppförande av byggnader

för karolinska sjukhuset i Stockholm m. m. av 1931 års riksdag beviljade

beloppet av 11,626,984 kronor för budgetåret 1934/1935 anvisa ett

reservationsanslag av 1,413,000 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

15

Efter det omfattande utredningar och förberedelser verkställts, beträffande

vilka utskottet hänvisar till 1933 års statsverksproposition, bilagan 4, utgifter

för kapitalökning, beslöt 1931 års riksdag, bland annat,

att uppförandet av det nya kliniska sjukhus, benämnt karolinska sjukhuset,

varom 1930 års riksdag fattat beslut, skulle — med beaktande av

vad riksdagen härutinnan anfört — i huvudsaklig överensstämmelse med

av arkitekten E. C. Westman år 1928 upprättade, sedermera överarbetade

ritningar och kostnadsförslag i första byggnadsetappen omfatta:

a) följande kliniker med polikliniker, nämligen en medicinsk, en kirurgisk,

en radioterapeutisk, en oftalmologisk, en oto-laryngologisk och en obstetrisk-gynekologisk

klinik, ävensom ett röntgendiagnostiskt institut;

b) följande för klinikerna gemensamma inrättningar, nämligen isoleringsavdelning,

tandpoliklinik, centrallaboratorium, badavdelning, gymnastikavdelning,

apotek, desinfektionsavdelning, kök och matsalar, tvättinrättning,

begravningskapell, personalbostäder, förråds- och verkstadslokaler ävensom

ångpanneanläggning; samt

c) en patologisk institution;

att med den radioterapeutiska kliniken skulle sammanföras cancerföreningens

i Stockholm nuvarande vårdanstalt för kräftsjuka, radiumhemmet, ävensom

forskningsavdelningar, allt i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer,

som en av Hans Majestät Konungen tillsatt kommitté i betänkande

den 23 maj 1929 angivit och som av honom godkänts, samt i enlighet med

den närmare överenskommelse, som Kungl. Majit kunde komma att träffa

med styrelserna för jubileumsfonden och cancerföreningen;

att avtal finge träffas rörande samarbete för sjukhusets uppförande och

drift mellan staten, Stockholms stad och Stockholms läns landsting i enlighet

med av chefen för ecklesiastikdepartementet i statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden den 14 mars 1930 förordade samt av staden och landstinget

godtagna bestämmelser; samt

att byggnadsföretaget skulle — med beaktande av vad riksdagen härutinnan

anfört — finansieras i huvudsaklig överensstämmelse med de av

nämnde departementschef i samma statsrådsprotokoll förordade grunderna.

Tillika beviljade riksdagen i enlighet härmed till ifrågavarande byggnadsarbeten

i första etappen samt till bestridande av utgifter för uppgörande

av detaljritningar, arbetsbeskrivningar m. m., ävensom till övriga i samband

med dessa byggnadsarbeten stående administrationskostnader ett belopp av

11,626,984 kronor samt anvisade därav för budgetåret 1931/1932 såsom

extra reservationsanslag 750,000 kronor.

Med anledning av vad riksdagen anfört i samband med sitt nyssberörda

beslut tillsatte Kungl. Majit härefter genom beslut den 3 juli 1931 en särskild

byggnadskommitté — karolinska sjukhusets byggnadskommitté — att

handhava byggnadsföretaget.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

Genom beslut samma den 23 oktober 1931 godkände vidare Kungl. Majit

för sin del de bestämmelser rörande samarbete för karolinska sjukhusets

uppförande och drift mellan staten, Stockholms stad och Stockholms läns

landsting, som återgivits i propositionen nr 132 till 1931 års riksdag och

som såväl av staden och landstinget som av riksdagen enligt skrivelsen den

28 maj 1931 för dess del godkänts. I anslutning härtill har också den 23

oktober 1931 avtal träffats och underskrivits mellan statsrådet och chefen

för ecklesiastikdepartementet å Kungl. Majits och kronans vägnar å ena

sidan och Stockholms stads hälsovårdsnämnd, respektive Stockholms läns

landstings förvaltningsutskott å den andra.

För här ifrågavarande ändamål hava vidare anvisats för budgetåret 1932/

1933 500,000 kronor och för budgetåret 1933/1934 1,114,000 kronor.

Med skrivelse den 21 oktober 1933 har karolinska sjukhusets byggnadskommitté

gjort framställning rörande anslag för byggnadsarbetenas fortsättande

under budgetåret 1934/1935. Kommittén har därvid avgivit en utförlig

arbetsredogörelse för budgetåret 1932/1933, enligt vilken utredn ngsoch

ritningsarbetena för såväl sjukhusets byggnader som anläggningar i

övrigt fortgått i huvudsaklig överensstämmelse med gjorda beräkningar samt

å byggnadsplatsen verkställts vissa schaktnings- och sprängningsarbeten ävensom

arbeten för ledningars framdragande, samt vidare utfört beräkningar

rörande det för budgetåret 1934/1935 erforderliga beloppet. Under förutsättning

att arbetena med sjukhusets uppförande hade kunnat taga sin början

vid sistlidna årsskifte beräknade kommittén ett belopp av 1,863,000 kronor

vara erforderligt för nästkommande budgetår.

Departementschefen har anfört bland annat följande:

»Ett fullföljande av karolinska sjukhusets utbyggnad under budgetåret

1934/1935 torde stå i överensstämmelse med de av riksdagen tidigare fattade

besluten örn sjukhusets uppförande. Jag tillstyrker sålunda, att medel för

ändamålet anvisas jämväl för nästkommande budgetår.

Jag anser mig för nästkommande budgetår böra räkna med ett belopp

av 1,413,000 kronor. I likhet med vad som föreslagits beträffande bestridandet

av kostnaderna för åtskilliga andra byggnadsföretag vill jag vidare

förorda, att detta belopp upptages bland utgifter för kapitalökning under

rubriken ''Fonden för förlag till statsverket’.»

I en till utskottet ingiven, den 21 april 1934 dagtecknad skrivelse har

härefter karolinska sjukhusets byggnadskommitté inkommit med förnyad

framställning angående medelsbehovet för sjukhusets uppförande under budgetåret

1934/1935.

Berörda framställning är av följande lydelse:

I statsverkspropositionen till 1934 års riksdag har Kungl. Majit föreslagit

riksdagen att av det till uppförande av byggnader för karolinska sjukhuset

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

17

i Stockholm m. m. av 1931 års riksdag beviljade beloppet av 11,626,984

kronor för budgetåret 1934/1935 anvisa ett reservationsanslag av 1,413,000

kronor.

Detta belopp är lägre än det belopp, karolinska sjukhusets byggnadskommitté

i skrivelse den 21 oktober 1933 föreslagit skulle av riksdagen äskas

för nämnda budgetår. Den av kommittén uppgjorda kostnadsberäkningen

grundade sig på den förutsättningen, att arbetena med sjukhusets uppförande,

som till följd av då pågående arbetskonflikt inom byggnadsfacket

legat nere, ånyo kunde taga sin början omkring årsskiftet 1933/1934. Skulle

så icke bliva fallet och i följd därav medelsbehovet för nästkommande budgetår

undergå en mera avsevärd förändring, ämnade kommittén inkomma

med ny anslagsberäkning.

I anslutning till detta uttalande och då byggnadsarbetena för sjukhuset

numera återupptagits har kommittén ansett sig böra verkställa ny beräkning

av kostnaderna under budgetåret 1934/1935 för sjukhusets uppförande.

Härvid vill kommittén framhålla, att å ena sidan genom det nya kollektivavtalet

i byggnadsbranschen arbetskostnaderna nedgått, att å andra sidan

prisstegringar å vissa materialier såsom trä och järn ägt rum, men att dessa

båda faktorer i huvudsak motväga varandra. Huruvida de reducerade arbetskostnaderna

komma att medverka till att byggnadskostnaderna för sjukhusföretaget

i dess helhet nedbringas låter sig för närvarande icke bedömas.

Kommittén har under nu förhandenvarande förhållanden funnit sig kunna

beräkna kostnaderna för sin verksamhet under tiden 1 juli 1933—30 juni

1935 till följande belopp:

för administration .............................kronor

» arkitekt, experter och kontroll.................. »

» centralbyggnaden: byggnadskostnad.............. »

» sysslomanskontoret: byggnadskostnad ............ »

» Konung Gustaf V:s jubileumsklinik: byggnadskostnad »

» ekonomikomplexet: byggnadskostnad............. »

» entrekomplexet: byggnadskostnad ............... »

» kulverter

därav belöpande på sjukhuset........... 25,000

därav belöpande på Konung Gustaf V:s jubileumsklinik

..................... 30,000 »

» vägarbeten och terrasseringar huvudsakligen inom tomten »

» vatten-, avlopps-, gas- och elektriska ledningar inom

tomten och byggnader..................... »

75,000

400.000

2,380,000

210.000

750.000

430.000

55.000

50.000

1,000,000

Summa kronor 5,350,000

Enligt de grunder, efter vilka Konung Gustaf V:s jubileumsfond skall

bidraga till uppförande av Konung Gustaf V:s jubileumsklinik, torde hälften

av den i sammanställningen upptagna kostnaden 750,000 kronor för jubileumskliniken

eller 375,000 kronor samt halva kostnaden 30,000 kronor för

på jubileumskliniken belöpande kulvertar elior 15,000 kronor, sålunda tillhopa

390,000 kronor, böra bestridas av jubileumsfonden. Under iakttagande

härav skulle återstoden 4,960,000 kronor av det totala kostnadsbeloppet fördelas

mellan övriga intressenter i sjukhuset, nämligen staten, Stockholms

stad och Stockholms läns landsting.

I skrivelse den 12 november 1932 har kommittén angivit vissa grunder

för fördelning mellan parterna av under byggnadstiden erforderliga medel.

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 6 sami. Nr 124—125. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

Utskottet.

Enligt dessa grunder skulle staden erlägga 29,70 procent, landstinget 9,79

procent samt staten 60,51 procent.

Med iakttagande härav har för budgetåret 1933/1934 anvisats av staden

546,000 kronor, av landstinget 180,000 kronor och av staten 1,114,000

kronor eller tillhopa 1,840,000 kronor.

För budgetåret 1934/1935 skulle parterna behöva anvisa (4,960,000—

1,840,000) 3,120,000 kronor.

Fördelas nu nämnda för budgetåret 1934/1935 erforderliga belopp å 3,120,000

kronor efter ovan angivna grunder, skall staden bidraga med 927,000 kronor,

landstinget med 305,000 kronor och staten med 1,888,000 kronor.

Emellertid är att märka, att från det belopp, som belöper å staten, bör

dragas den till 479,062 kronor 42 öre uppgående medelsreservationen per

den 30 juni 1933 av de av riksdagen till sjukbusanläggningen anvisade medlen.

Från statens sida skulle sålunda behöva anvisas i runt tal 1,409,000

kronor.

Av det för budgetåret 1934/1935 beräknade medelsbebovet 3,120,000 kronor

belöper sålunda

på Stockholms stad .........................kronor 927,000: —

» Stockholms läns landsting.................. » 305,000: —

» staten................................. » 1,409,000: —

kronor 2,641,000:—,

varjämte finnes tillgänglig reservationen per den 30 juni

1933 av anvisade statsmedel.......... »_479,062: 42,

summa kronor 3,120,062: 42,

eller i runt tal.................................. 3,120,000: —.

Det belopp, som i överensstämmelse härmed skulle behöva att av riksdagen

anvisas, understiger med 4,000 kronor det av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen

äskade.

Under åberopande av vad sålunda anförts får kommittén vördsamt hemställa,

att statsutskottet ville föreslå riksdagen att av det till uppförande av

byggnader för karolinska sjukhuset i Stockholm m. m. av 1931 års riksdag

beviljade beloppet av 11,626,984 kronor för budgetåret 1934/1935 anvisa ett

reservationsanslag av 1,409,000 kronor.

Utskottet tillstyrker, att medel för fortsättande av här förevarande byggnadsföretag

anvisas för nästkommande budgetår. Mot det av karolinska

sjukhusets byggnadskommitté i dess skrivelse den 21 april 1934 härför såsom

erforderligt beräknade beloppet, 1,409,000 kronor eller 4,000 kronor

mindre än det belopp, som vid tiden för statsverkspropositionens avlåtande

kunde beräknas, har utskottet icke funnit något att erinra.

Utskottet — som senare under riksdagen kommer att avgiva förslag beträffande

sättet för täckande av det nu utav utskottet tillstyrkta anslaget —

hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

av det till uppförande av byggnader för karolinska sjukhuset

i Stockholm m. m. av 1931 års riksdag beviljade

beloppet av 11,626,984 kronor för budgetåret 1934/1935

anvisa ett reservationsanslag av 1,409,000 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

19

9:o) Nybyggnad för kanslilokaler m. m. för tekniska högskolan.

Kungl. Majit har (utgifter för kapitalökning bil. 6, punkt 11 sid. 24 i statsrådsprotokollet)

föreslagit riksdagen att till uppförande i huvudsaklig överensstämmelse

med av departementschefen under förevarande punkt omförmälda,

av professorn E. Lallerstedt avgivna förslag samt för inredning av

ett laboratorium för svetsningsteknik vid tekniska högskolan för budgetåret

1934/1935 anvisa ett reservationsanslag av 26,100 kronor.

Kungl. Majit har vidare (utgifter för kapitalökning, bil. 6, punkt 12, sid.

24—28 i statsrådsprotokollet) föreslagit riksdagen att till uppförande och

inredning i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet företedda ritningar

och kostnadsförslag av byggnad, inrymmande lokaler för tekniska högskolans

kansli samt dess laboratorium för byggnadsstatik m. m., å högskolans

område vid Valhallavägen i Stockholm för budgetåret 1934/1935 anvisa ett

reservationsanslag av 478,500 kronor.

Av skäl, för vilka i det följande kommer att närmare redogöras, har utskottet

upptagit här förevarande båda framställningar till behandling i ett

sammanhang.

Av statsrådsprotokollet inhämtas i fråga örn förstnämnda ärende angående

uppförande och inredning av ett laboratorium för svetsningsteknik,

att tekniska högskolans lärarkollegium i en av högskolans styrelse med tillstyrkande

utlåtande den 15 september 1933 till Kungl. Majit överlämnad

framställning hemställt örn anslag för uppförande och inredning av ett

laboratorium i svetsningsteknik. Enligt ett av professorn E. Lallerstedt

framlagt förslag till nybyggnad, som förordats av lärarkollegiet, beräknas

kostnaderna för byggnaden till 20,000 kronor. Härtill komma ytterligare

dels kostnaden för erforderlig elektrisk utrustning, 1,000 kronor, och dels

utgifterna för svetsningsteknisk utrustning utöver vad som erbjudits högskolan

såsom gåva av enskilda firmor samt för övrig inredning, beräknade till

5,100 kronor. För laboratoriets inrättande erforderligt anslag uppgår sålunda

sammanlagt till 26,100 kronor, vilket belopp kollegiet hemställer måtte

begäras av 1934 års riksdag.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 12 oktober 1933 förklarat sig icke

hava något att erinra beträffande kostnaden för laboratoriebyggnaden.

Departementschefen har för egen del rörande detta ärende anfört bland

annat följande:

»De föreliggande kostnadsberäkningarna hava icke heller givit mig anledning

till erinran.

I anslutning till vad jag i annat sammanhang anfört beträffande inrättande

av en speciallärarbefattning i svetsningsteknik vid högskolan vill

jag förorda bifall jämväl till ifrågavarande framställning om nybyggnad

för ett svetsningstekniskt laboratorium. De nuvarande lokalerna vid hög
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

skolan synas icke lämna möjlighet för ett tillfredsställande ordnande av

undervisnings- och forskningsarbetet i detta ämne. Det erforderliga anslaget,

26,100 kronor, torde böra upptagas bland utgifter för kapitalökning

under rubriken ''Fonden för förlag till statsverket’.»

Beträffande förslaget rörande uppförande av nybyggnad m. m. för tekniska

högskolan inhämtas av statsrådsprotokollet bland annat, att en del av

högskolans institutioner ävensom lokalerna för rektorsexpedition och kansli

fortfarande äro förlagda till högskolans gamla lokaler vid Drottninggatan i

Stockholm. Byggnadsstatiska och byggnadstekniska laboratorierna åter befinna

sig bland dem, som redan överflyttats till komplexet vid Valhallavägen.

Vid upprepade tillfällen har tekniska högskolans lärarkollegium gjort

särskilda framställningar örn uppförande av nybyggnad för laboratoriet

för byggnadsstatik samt för högskolans kansli m. m. I skrivelse den 9

september 1931 anförde kollegiet i sådant hänseende bland annat följande:

Behovet av en gemensam byggnad för byggnadsstatiskt och byggnadslekniskt

laboratorium vore synnerligen trängande, dels på grund av ämnenas

stora betydelse i och för sig, dels emedan vid tiden för planerandet av

den stora utbyggnaden vid Valhallavägen — färdig 1917 — så gott som

ingen hänsyn hade tagits till lokaler vare sig för institutionerna för byggnadsstatik

eller byggnadsteknik. Professurerna i byggnadsstatik och byggnadsteknik

vore nämligen ej besatta, då de ursprungliga planerna och

kostnadsberäkningarna uppgjordes. Givetvis kvarstode fortfarande behovet

av båda dessa laboratorier, men med hänsyn till det ekonomiska läget

hade det icke ansetts lämpligt att nu anhålla örn medel till laboratorier

för båda institutionerna utan endast för institutionen för byggnadsstatik,

som för närvarande hade det mest prekära läget. Det mindre utrymme,

som nu disponerades av byggnadsstatiska institutionen skulle efter dess

överflyttning till ny byggnad iordningställas för att sedermera tagas i

anspråk för byggnadstekniska institutionen, som då finge en viss utvidgning,

innebärande åtminstone någon förbättring av det nu bekymmersamma

läget.

Till minskande av anläggningskostnaderna för nybyggnad av det byggnadsstatiska

laboratoriet hade föreslagits att icke göra detsamma friliggande

utan sammanbygga detsamma med erforderliga lokaler för kansli

m. m. till en byggnad belägen som pendang till biblioteksbyggnaden.

Lokalerna för styrelse, lärarkollegium, rektor, sekreterare, kamrerare och

kanslipersonal i byggnaderna vid Drottninggatan erfordrades nu för andra

ändamål, nämligen dels för lantmäteriundervisningen, som vore förlagd i

omedelbar närhet till dessa lokaler och som utvidgade sig naturligt åt det

håll, där kanslilokalerna nu vore belägna, dels för speciallärare och assistenter,

vilka för närvarande hade det synnerligen bekymmersamt ställt ur

utrymmessynpunkt.

En förflyttning av kansliet m. m. från de nuvarande lokalerna torde därför

anses som en tvingande nödvändighet, och det vore då naturligast, att

erforderligt utrymme bereddes i en nybyggnad vid Valhallavägen, dit givetvis

ingen av de lokaler, som ovan sagts skulle komma att inkräkta på

nuvarande kansliutrymmet, lämpligen kunde förläggas.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

21

Det kunde även med hänsyn till kansliets läge framhållas, att det hade

en mera naturlig förläggning vid Valhallavägen, ty det kunde sägas att

i runt tal omkring 4/s av samtliga professorer och speciallärare hade sin

tjänstgöring vid Valhallavägen och cirka 3U av de studerande vore för

sina studier i huvudsak hänvisade till byggnaderna vid Valhallavägen.

I byggnaden hade även föreslagits tre vaktmästarbostäder, av vilka en

avsetts för en kanslivaktmästare och två för laboratorievaktmästare.

För tillgodoseendet av här framställda krav hade professor E. Lallerstedt

på anmodan utfört ett förslag till en byggnad vid Valhallavägen såsom

pendang till högskolans biblioteksbyggnad. Förslaget, daterat augusti 1931,

slutade å 478,500 kronor.

För kanslilokalerna komme de nuvarande möblerna och övrig utrustning

att till större delen kunna direkt användas. För nyanskaffning av möbler

torde ett anslag av högst 10,000 kronor vara erforderligt. För flyttning av

och utrustning för det byggnadsstatiska laboratoriet kunde beräknas en

kostnad av högst 2,000 kronor.

Lärarkollegiet hemställde, att Kungl. Majit täcktes i proposition till 1932

års riksdag föreslå uppförande av ifrågavarande nybyggnad i huvudsaklig

överensstämmelse med de av professor E. Lallerstedt i augusti 1931 utförda

ritningarna.

Styrelsen för tekniska högskolan tillstyrkte i skrivelse den 24 september

1931 bifall till framställningen.

Byggnadsstyrelsen, som efter anmodan av rektorsämbetet vid tekniska

högskolan granskat de av professor E. Lallerstedt uppgjorda ritnings- och

kostnadsförslagen, meddelade i skrivelse till rektorsämbetet den 10 september

1931, att byggnadsstyrelsen icke haft något att erinra emot nämnda

förslag eller emot den till 478,500 kronor beräknade kostnadssumman.

Framställningen föranledde icke något Kungl. Majit förslag till 1932 års

riksdag.

I högskolans petita till 1933 års riksdag upptog högskolans lärarkollegium

ånyo frågan och anförde därvid bland annat, att ett starkt behov av

nybyggnaden fortfarande förelåge.

I utlåtande den 15 december 1932 vitsordade byggnadsstyrelsen angelägenheten

av att nybyggnaden komme till utförande, samt framhöll samtidigt,

att byggnadsföretaget icke vore mera omfattande än att det med

fördel skulle kunna genomföras under loppet av ett år.

I proposition nr 82 till 1933 års riksdag framlade härefter Kungl. Majit

förslag örn uppförande av ifrågavarande byggnad, men förslaget blev av

riksdagen avvisat.

Högskolans lärarkollegium har därefter i en med utlåtande den 15 september

1933 av styrelsen för högskolan till Kungl. Majit överlämnad framställning

ånyo hemställt örn anslag för byggnadens uppförande.

Departementschefen har rörande ifrågavarande ärende anfört följande:

»Behovet av den ifrågasatta nybyggnaden vid tekniska högskolan synes

vara väl styrkt redan med hänsyn till de byggnadsstatiska och byggnads
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

Utskottet.

tekniska institutionernas nuvarande trångboddhet och till de olägenheter,

vilka äro förbundna med kanslilokalernas förläggning till de gamla lokalerna

vid Drottninggatan. Härtill kommer emellertid, att till följd av 1932

års riksdags beslut beträffande lantmäteriundervisningens inordnande vid

högskolan denna är i behov av ej oväsentligt ökade utrymmen, sedan från

och med läsåret 1935—1936 den nya fackavdelningen blivit till fullo utbyggd.

Därest icke, såsom beräknats, de lokaler, som för närvarande disponeras

för kansliändamål, vid nämnda tid kunna tagas i anspråk för

lantmäteriundervisningen, torde möjligheter saknas att inom de av högskolan

brukade egendomarna ställa till förfogande erforderliga utrymmen

för denna undervisning.

Under sådana omständigheter anser jag det ofrånkomligt, att den föreslagna

nybyggnaden omedelbart kommer till stånd. Jag vill därför förorda,

att anslag nu beviljas till byggnadens uppförande i huvudsaklig

överensstämmelse med företedda ritningar och med den placering, som i

framställningen föreslagits. I det erforderliga anslagsbeloppet, 478,500 kronor,

ingå jämväl 7,500 kronor för inredning av det nuvarande byggnadsstatiska

laboratoriets lokaler för byggnadstekniska institutionens räkning.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen beräknas vissa medel komma

att bliva erforderliga för anskaffning av möbler och utrustning m. m.

för de nya lokalerna. Summan angives till sammanlagt 12,000 kronor. I

den mån besparingar uppkomma å byggnadsanslaget, torde dessa i första

hand böra användas för nu berörda ändamål. I övrigt lärer framställning

härom, sedan byggnaden fullbordats, böra göras till riksdagen.

Det erforderliga anslagsbeloppet torde böra upptagas bland utgifter för

kapitalökning under rubriken Tondén för förlag till statsverket’.»

I en den 2 maj 1934 dagtecknad promemoria har tekniska högskolans

rektor anfört huvudsakligen följande:

Sedan en för behandling av frågan örn förläggningen av föreslaget svetsningslaboratorium

vid tekniska högskolan tillsatt kommitté dryftat och

inför högskolans lärarkollegium redogjort för sin uppfattning angående

svetsningslaboratoriets förläggning och därvid kommit till den uppfattningen,

att laboratoriet i fråga lämpligast borde förläggas i sammanhang

med byggnadsstatiska laboratoriet, hade lärarkollegiet på sammanträde

den 2 maj 1934 beslutat att, under förutsättning att medel av statsmakterna

ställdes till förfogande för nybyggnad för kansli, byggnadsstatiskt

laboratorium m. m., föreslå, att svetsningslaboratoriet förlädes inom det

byggnadsstatiska laboratoriet i nämnda byggnad. För den händelse så

skedde hade beräknats, att det i högskolans riksdagspetita upptagna beloppet

av sammanlagt 26,100 kronor (varav för enbart svetsningslaboratoriebyggnaden

20,000 kronor) skulle kunna minskas med 10,000 kronor.

Av den i ärendet förebragta utredningen har utskottet funnit behovet av

den ifrågasatta nybyggnaden för tekniska högskolans kansli m. m. vara

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

23

fullt bestyrkt. Redan de olägenheter, som måste vara förknippade med

kanslilokalernas förläggning till de gamla lokalerna vid Drottninggatan,

dit endast en mindre del av professorer och studerande hava sitt arbete

förlagt, tala för att en förändring av kansliets förläggning kommer till

stånd. Avgörande för utskottets ställningstagande har emellertid varit det

oavvisliga kravet på utökade och förbättrade lokaler för högskolans fackavdelning

för lantmäteri. När riksdagen år 1932 efter upprepade utredningar

beslöt, att lantmäteriundervisningen skulle förläggas till tekniska

högskolan, skedde ingen motsvarande utvidgning av de till högskolans förfogande

stående lokalerna. Utskottet kan icke finna annat än att det nu

framlagda förslaget örn nybyggnad i första hand måste betraktas som en

konsekvens av berörda riksdagsbeslut. I jämförelse med kostnaderna för en

nybyggnad för en fristående lantmäterikögskola — något som i annat fall

torde hava varit ofrånkomligt — kunna de nu beräknade byggnadskostnaderna

icke betraktas som höga. Vidare får ej förbises, att genom det nu

framlagda förslaget lösning vinnes på åtskilliga andra för tekniska högskolan

aktuella byggnadsfrågor.

Den nyinrättade fackavdelningen för lantmäteri kommer att från och

med läsåret 1935/1936 vara fullt utbildad, omfattande fyra årsklasser. De

nya lokalerna böra alltså kunna tagas i bruk från och med ingången av

höstterminen 1935, och med hänsyn härtill finner utskottet ett vidare

uppskov med här förevarande byggnadsföretag icke vara försvarligt. Utskottet

tillstyrker alltså, att medel för ändamålet anvisas för nästkommande

budgetår. Till frågan örn det erforderliga beloppet återkommer utskottet

i det följande.

Jämväl behovet av ett laboratorium i svetsningsteknik vid tekniska högskolan

har utskottet funnit trängande. Med hänsyn till den allmänt kända

betydelse, som svetningstekniken numera erhållit såsom ett nödvändigt

hjälpmedel för industrien i dess helhet, finner utskottet i likhet med

departementschefen av vikt, att de blivande ingenjörerna bibringas en

grundläggande utbildning i detta ämne. Riksdagen har också tidigare i år

bifallit Kungl. Majtts förslag örn anvisande av medel för att möjliggöra

inrättandet av en speciallärarbefattning i svetsningsteknik vid tekniska

högskolan. Då de nuvarande lokalerna vid högskolan, såsom departementschefen

framhållit, icke synas lämna möjlighet för ett tillfredsställande

ordnande av undervisnings- och forskningsarbetet i detta ämne, finner

sig utskottet böra tillstyrka, att åtgärder vidtagas för beredande av erforderliga

lokaler härför.

Under ärendets handläggning inom utskottet har upplysts, att frågan

örn lokaler för laboratoriet i svetsningsteknik skulle kunna vinna en ändamålsenlig

lösning genom laboratoriets förläggning inom det byggnadsstatiska

laboratoriet i den ifrågasatta byggnaden för kansli m. m.

Kostnaderna för inredning och utrustning hava då beräknats kunna be
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

gränsas från tidigare angivna 26,100 kronor till 16,100 kronor. Det sålunda

framlagda förslaget Ilar synts utskottet innebära en lämplig lösning på

här föreliggande byggnadsfråga, och utskottet vill därför uttala sin anslutning

därtill.

Kostnaderna för byggnaden för kansli m. m. hava beräknats till 478,500

kronor. Detta belopp har icke givit utskottet anledning till erinran. Vid

bifall till vad utskottet nyss tillstyrkt torde det emellertid böra ökas med

det för laboratorium för svetsningsteknik erforderliga beloppet, 16,100

kronor, till 494,600 kronor, vilket belopp nu torde böra av riksdagen beviljas

såsom ett anslag. Då byggnaden icke skall tågås i anspråk förrän från

och med ingången av höstterminen 1935, synes det emellertid icke vara

erforderligt, att hela detta belopp anvisas redan för nästkommande budgetår.

Enligt vad utskottet inhämtat, lärer utan olägenhet kunna anstå

med anvisandet av ett belopp av 100,000 kronor till budgetåret 1935/1936.

I anslutning härtill skulle för budgetåret 1934/1935 ett belopp av 394,600

kronor behöva anvisas.

Mot de för byggnaden för kansli m. m. framlagda ritningarna har utskottet

icke funnit något att erinra. Det torde få ankomma på Kungl.

Majit att efter vederbörlig utredning besluta örn de ändringar härutinnan,

som bliva erforderliga på grund av svetsningslaboratoriets förläggande

till denna byggnad.

I anslutning till vad sålunda anförts får utskottet — som senare under

riksdagen kommer att avgiva förslag beträffande sättet för täckande av

det nu utav utskottet tillstyrkta anslaget — hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förslag,

till uppförande och inredning i huvudsaklig överensstämmelse

med i ärendet företedda ritningar och kostnadsförslag,

dock med de ändringar härutinnan, som bliva erforderliga

med anledning av vad utskottet i det föregående

tillstyrkt, å tekniska högskolans område vid Valhallavägen

i Stockholm av byggnad, inrymmande lokaler för tekniska

högskolans kansli samt dess laboratorier för byggnadsstatik

och svetsningsteknik m. m., bevilja ett belopp av

494,600 kronor samt därav för budgetåret 1934/1935 såsom

reservationsanslag anvisa 394,600 kronor.

10:o) Uppförande av byggnad för fackavdelningen för väg- och

vattenbyggnad vid Chalmers tekniska institut. Kungl. Majit har (utgifter

för kapitalökning, bil. 6, punkt 13), föreslagit riksdagen att, i avbidan

på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd,

till uppförande och inredning av byggnad för fackavdelningen för väg- och

vattenbyggnad vid Chalmers tekniska institut för budgetåret 1934/1935 beräkna

ett reservationsanslag av 400,000 kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

25

Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 9 februari

1934 dagteeknad proposition, nr 107, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för nämnda

dag, föreslagit riksdagen att, under av departementschefen i statsrådsprotokollet

angiven förutsättning beträffande ändring i avtalet med Göteborgs

stad rörande upplåtelse av tomt för Chalmers tekniska institut, till uppförande

å nyssnämnda tomt av byggnad för fackavdelningen för väg- och

vattenbyggnad vid nämnda institut i huvudsaklig överensstämmelse med

föreliggande av professor S. Hultin justerade ritningar för budgetåret 1934/

1935 bland utgifter för kapitalökning under rubriken: »Fonden för förlag till

statsverket» anvisa ett reservationsanslag av 400,000 kronor.

Enligt ett den 31 december 1920 av Kungl. Majit godkänt avtal mellan

Kungl. Majit och kronan å ena sidan och Göteborgs stad å den andra

överlät Göteborgs stad »i syfte att bereda Kungl. Majit och Kronan möjlighet

dels att uppföra en kemisk och en fysisk institutionsbyggnad och

dels att uppföra byggnader, avsedda att inrymma den nuvarande högre

avdelningen vid Chalmerska institutet eller en densamma ersättande högre

teknisk läroanstalt», åt Kungl. Majit och kronan med full äganderätt

utan ersättning en areal om 96,000 kvadratmeter av stadens egendomar

Landala och Gibraltar. I överensstämmelse med överlåtelsens syhe finge

området endast användas för nyss angivna ändamål. De kemiska och

fysiska institutionsbyggnaderna skulle vara uppförda å den överlåtna arealen

inom fem år (denna frist förlängdes senare till den 31 december 1926) samt

byggnader för den högre tekniska läroanstalten i övrigt inom femton år,

allt räknat från och med den 1 januari 1920. För den händelse Kungl.

Majit och kronan i något avseende bröte emot nyss angivna bestämmelser,

skulle det upplåtna området omedelbart i gravationsfritt skick återlämnas

till staden utan någon som helst ersättning; dock skulle, därest Kungl.

Majit och kronan inom föreskriven tid uppfört en eller flera av de avsedda

byggnaderna, Kungl. Majit och kronan bibehållas vid sin äganderätt

till så mycket av den överlåtna arealen, som erfordrades för att den eller

de uppförda byggnaderna kunde fylla sitt ändamål, under förbehåll att

Kungl. Majit och kronan i övrigt iakttoge vederbörande bestämmelser. Storleken

av och gränserna för den areal, som sålunda erfordrades, skulle, i

regel, bestämmas av styrelsen för institutet samt drätselkammaren i Göteborg.

A ifrågavande tomt hava sedermera, på sätt av statsrådsprotokollet närmare

framgår, uppförts byggnader för de kemiska och fysiska institutionerna

vid Chalmers tekniska institut. Några andra byggnader för institutets

räkning hava icke uppförts å markområdet.

Vid sin anmälan den 4 januari 1929 inför Kungl. Majit av en av institutets

styrelse den 14 september 1928 gjord framställning angående anslag

till uppgörande av detaljerade ritningar och kostnadsförslag till en ny byggnad

för byggnadsteknik erinrade dåvarande departementschefen under punkt

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

139 i 1929 års åttonde huvudtitel bland annat, att, ifall byggnader för högre

avdelningen vid institutet eller en densamma ersättande högre teknisk läroanstalt

icke uppförts inom därför föreskriven tid, vederbörande till statsverket

överlämnade tomtområde skulle, i den mån det icke tagits i anspråk

genom då uppförda byggnader eller erfordrades för att dessa måtte kunna

fylla sin uppgift, återlämnas till staden. På departementschefens hemställan

beslöt Kungl. Majit föreslå riksdagen att till ritningar m. m. för en nybyggnad

för byggnadsteknik vid institutet anvisa ett anslag av 9,000 kronor för

budgetåret 1929/1930.

Riksdagen anförde i sin skrivelse den 26 april 1929, nr 8 A, under punkt

132, att riksdagen visserligen uppmärksammat de av departementschefen berörda

bestämmelserna i ifrågavarande avtal. Emellertid ansåge riksdagen

det icke lämpligt att, innan resultatet av den utredning rörande institutets

omorganisation till en teknisk högskola förelåge, varom riksdagen gjort hemställan

under punkt 131 i samma skrivelse, igångsätta förberedande åtgärder

för institutets fortsatta utbyggande. Riksdagen förutsatte att, därest till

följd av nu berörda förhållanden den i avtalet mellan staden och kronan

angivna tidsgränsen skulle behöva överskridas, staden icke skulle befinnas

ovillig att medgiva erforderlig förlängning av respittiden. Riksdagen ansåge

på grund av vad sålunda anförts, att något anslag till ritningar m. m.

för omförmälda nybyggnad icke borde beviljas för budgetåret 1929/1930.

Under punkt 121 i samma skrivelse anförde riksdagen vid behandlingen

av ett utav Kungl. Majit framlagt förslag till omläggning av undervisningen

vid tekniska högskolans fackavdelning för skeppsbyggnad bland

annat:

Riksdagen hade icke kunnat undgå att i detta sammanhang jämväl taga

i betraktande de framkomna önskemålen om det Chalmerska institutets ombildning

till en teknisk högskola och det därmed nära sammanhängande

spörsmålet örn denna läroanstalts och tekniska högskolans inbördes förhållande.

Riksdagen ansåge sig visserligen, i saknad av närmare utredning i

ämnet, icke kunna bedöma, huruvida kravet på en omorganisation av institutet

till en högskola kunde vara befogat. Men klart vore att, därest detta

krav skulle befinnas välgrundat, spörsmålet örn en fördelning av den högre

tekniska utbildningen mellan de två anstalterna, tekniska högskolan och

Chalmers tekniska institut, måste bringas till en lösning i samband med

en eventuell omorganisation av sistnämnda institut. Sådana förhållandena

nu vore ordnade, förelåge otvivelaktigt en dubbelorganisation, i det att vardera

läroanstalten i vissa fack, bland annat skeppsbyggeri, meddelade en

högre teknisk undervisning. Huruvida detta även innebure en överorganisation

vore icke möjligt att då avgöra, men riksdagen holle för sannolikt,

att en allsidig utredning av båda dessa frågor, Chalmerska institutets ombildning

till en teknisk högskola samt detta instituts och tekniska högskolans

inbördes ställning, kunde giva uppslag till en mera praktisk och samtidigt

mindre kostsam organisation av den högre tekniska undervisningen. Med

den ståndpunkt, riksdagen sålunda intagit, hade riksdagen icke ansett sig

kunna bifalla det av Kungl. Majit framlagda förslaget örn en ändrad an
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

27

ordning av skeppsbyggeriundervisningen vid tekniska högskolan, enär ett

bifall till detta förslag givetvis skulle innebära ett föregripande av ovanberörda

utredning.

Under punkt 131 av samma skrivelse anförde riksdagen vidare bland

annat följande med anledning av två vid riksdagen väckta motioner, i vilka

hemställts, att riksdagen måtte besluta att uppföra professorerna vid Chalmerska

institutet i samma lönegrad som professorerna vid tekniska högskolan,

medförande ett ytterligare anslag under åttonde huvudtiteln å 12,480

kronor.

Av vad riksdagen anfört framginge, att riksdagen icke ansett sig kunna

bifalla de väckta motionerna, men att riksdagen å andra sidan funne önskvärt,

att en allsidig utredning verkställdes såväl rörande frågan örn Chalmers

tekniska instituts omorganisation till en teknisk högskola som ock

rörande spörsmålet örn tekniska högskolans och nämnda instituts inbördes

ställning. Det syntes böra ankomma på Kungl. Maj:t att, på sätt Kungl.

Majit funne lämpligt, företaga denna utredning samt för riksdagen framlägga

det förslag, vartill utredningen kunde föranleda.

I anslutning härtill anhöll riksdagen, att Kungl. Majit måtte verkställa

utredning angående frågan örn Chalmers tekniska instituts omorganisation

till en teknisk högskola samt angående den nuvarande tekniska högskolans

och nämnda instituts inbördes ställning ävensom för riksdagen framlägga

det förslag, vartill utredningen kunde föranleda.

Med anledning av vad riksdagen sålunda anfört och hemställt utverkade

dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet den 6 december 1929 Kungl.

Majits bemyndigande att tillkalla högst fem sakkunniga för att inom nämnda

departement biträda med utredning av frågan angående organisationen av

den högre tekniska undervisningen, varvid särskilt borde tagas under omprövning

frågan örn omorganisation av Chalmers tekniska instituts högre

avdelning till en teknisk högskola samt förhållandet mellan tekniska högskolan

och en eventuell teknisk högskola i Göteborg.

I skrivelse till chefen för ecklesiastikdepartementet den 25 oktober 1932

hemställde de med anledning härav tillkallade sakkunniga — under hänvisning

till de kostnader, förslagets genomförande skulle medföra, och rådande

ekonomiska förhållanden — örn befrielse från det dem anförtrodda utredningsuppdraget.

Genom beslut den 4 november 1932 biföll Kungl. Majit vad de sakkunniga

sålunda hemställt.

Institutets styrelse har i skrivelse den 7 december 1933 anmält, att styrelsen

hos Göteborgs stads drätselkammare, andra avdelningen, hemställt

om förlängning av den tid, inom vilken enligt ovanberörda avtal nybyggnaderna

skulle vara uppförda, med ytterligare tio år, alltså till och med

den 31 december 1944.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

I anledning härav hade avdelningen anfört, att den vore villig tillmötesgå

styrelsens framställning med den begränsning att uppskovet bestämdes till

fem år, därvid nybyggnadsskyldigheten således skulle vara fullgjord senast

den 31 december 1939.

Emellertid hade — framhölle avdelningen — behov framträtt för staden

att återfå viss del av de genom avtalet överlåtna områdena. Därvid avsåges

ett område norr örn den till det överlåtna området gränsande idrottsplatsen,

innehållande en areal av vid pass 4,080 kvadratmeter. Utgående

från dessa synpunkter hade avdelningen upprättat förslag till överenskommelse

med bestämmelser, innefattande medgivande till ett femårigt uppskov

med fullgörandet av byggnadsskyldigheten och överlåtelse till staden av

ovannämnda areal. Det vore emellertid styrelsens avsikt att träda i närmare

förhandlingar med staden, innan ärendet underställdes Kungl. Maj:ts

prövning.

För att förekomma förnyad framställning från stadens sida örn ytterligare

inskränkning av det för institutets nybyggnader avsedda området, hemställde

styrelsen örn medel till nybyggnad för en av institutets fackavdelningar

ur anslag till beredskapsarbeten.

Lärarkollegiet hade förordat nybyggnad för fackavdelningen för vägoch

vattenbyggnad på grund av följande skäl.

Fackavdelningen för väg- och vattenbyggnad vore för närvarande institutets

största fackavdelning. I denna vore nämligen innevarande termin av

högre avdelningens 413 elever 130 inskrivna. Fackavdelningen hade icke

något laboratorium. Eleverna hade för utförande av för dem erforderliga

försök varit hänvisade till laboratoriet för maskinbyggnad. Kostnaderna för

det i nybyggnaden ingående laboratoriet utgjordes av kostnader för själva

byggnaden, för inredningsarbeten och utrustning. Kostnaderna för den del

av den instrumentella utrustningen, som behövde införskaffas från utlandet,

bleve för ifrågavarande fackavdelning jämförelsevis små.

Av utredningen i ärendet framgår, att kostnaderna för ifrågavarande byggnadsarbete

på grundval av ett av professorn i väg- och vattenbyggnadslära

vid institutet S. Hultin uppgjort förslag till nybyggnad beräknats ligga

mellan 1,000,000 och 1,200,000 kronor.

Departementschefen har för egen del, under åberopande av en av medlemmarna

av 1929 års förutnämnda sakkunnigberedning avgiven, den 29

januari 1934 dagtecknad promemoria, anfört bland annat följande:

»Örn icke inom utgången av år 1934 byggnader för institutets högre avdelning

utöver redan förefintliga byggnader för de kemiska och fysiska institutionerna

uppförts, skall enligt ovannämnda avtal den av Göteborgs stad

upplåtna arealen med undantag för det område, som erfordras för att redan

befintliga byggnader må fylla sitt ändamål, omedelbart med full äganderätt

i gravationsfritt skick återlämnas till staden utan ersättning. Institutets

styrelse har nu anmält, att utsikter förefinnas till förlängning av fristen

med ytterligare fem år men att staden synes vara benägen att vid ett sådant

medgivande knyta villkor örn återlämnande till staden av viss del av

de genom avtalet överlåtna områdena. För de fortsatta förhandlingarna i

ämnet skulle det tvivelsutan vara av betydelse att hava vidtagit åtgärder

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

29

för uppförandet av förevarande sedan länge planerade och av behovet påkallade

nybyggnad för fackavdelningen för väg- och vattenbyggnad.

I allt fall synes mig i betraktande av de bristfälliga anordningar, som

känneteckna de nuvarande arbetslokalerna vid institutet, med byggnadsföretaget

ej kunna anstå under så lång tid, att spörsmålet om den närmare avvägningen

av den högre tekniska undervisningen mellan institutet och tekniska

högskolan hinner få sin lösning. Såsom framgår av den utav 1929

års sakkunniga senast avgivna promemorian, kan det nu föreliggande förslaget

icke anses komma att föregripa denna fråga. Jag hänvisar till de

skäl, som anföras i denna promemoria. Vad angår frågan örn en eventuell

differentiering av undervisningen mellan de båda fackavdelningarna för vägoch

vattenbyggnad vid tekniska högskolan och Chalmers tekniska institut,

kommer densamma att av Kungl. Majit uppmärksammas och skyndsamt

göras till föremål för närmare utredning. Under alla förhållanden lärer den

ifrågavarande fackavdelningen vid Chalmers tekniska institut tvivelsutan vara

i behov av de förbättrade och moderniserade utrymmen, som det föreliggande

förslaget innebär. Jag kan från denna synpunkt sålunda icke finna några

betänkligheter mot att tillstyrka åtgärder för igångsättande av det föreslagna

byggnadsföretaget.

De föreliggande av professor Hultin justerade ritningarna torde i huvudsak

kunna ligga till grund för arbetet. Det synes mig lämpligt, att planläggandet

och utförandet av byggnadsföretaget, liksom skedde i fråga om

byggnaderna för de fysiska och kemiska institutionerna, varder anförtrott

åt en särskild byggnadskommitté. Innan arbetena igångsättas, torde kommittén,

såsom likaledes fallet var vid sistnämnda byggnadsarbeten vid institutet,

böra till Kungl. Majit ingiva fullständiga huvudritningar jämte beskrivning,

utarbetade i huvudsaklig anslutning till professor Hultins nyssnämnda

förslag, ävensom ny kostnadsberäkning och byggnadsplan för uppförande

av ifrågavarande byggnad å den av staden för ändamålet upplåtna tomten.

Byggnadsföretaget bör utföras inom ramen av ett anslag av 1,100,000 kronor.

Byggnadskommittén må emellertid erhålla i uppdrag att i görligaste

mån söka nedbringa kostnadsbeloppet. Detta belopp bör därför ej nu fixeras.

För nästkommande budgetår torde för ritningarnas uppgörande samt byggnadsarbetenas

igångsättande m. m. anvisas ett belopp av 400,000 kronor att

upptagas bland utgifter för kapitalökning under rubriken ''Fonden för förlag

till statsverket’.

Utöver nu angivna kostnader komma sedermera att erfordras anslagsmedel

till inredning och utrustning av den nya institutionsbyggnaden. De

härför erforderliga kostnaderna hava av professor Hultin uppskattats till

omkring 200,000 kronor, vilken summa dock angivits såsom approximativ.

En närmare utredning på denna punkt torde sedermera bliva erforderlig.

Likaledes kommer den nya byggnaden att medföra ökade kostnader i avseende

å drift och underhåll, eventuellt även avlöning åt vaktmästare eller eldare.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

Utskottet.

I vad mån dessa kostnader kunna täckas förmedelst institutets elevavgifter

eller till en del komma att belasta statsverket, torde likaledes böra närmare

utredas.

Anslaget bör beviljas under förutsättning att erforderlig uppgörelse träffas

mellan Kungl. Majit och Kronan och Göteborgs stad angående tomtfrågan,

innefattande förlängning av fristen för byggnadsarbetenas utförande.»

Såsom i statsrådsprotokollet erinrats, begärdes av 1929 års riksdag utredning

angående frågan örn Chalmers tekniska instituts omorganisation till en

teknisk högskola samt angående den nuvarande tekniska högskolans och

nämnda instituts inbördes ställning, vilken utredning ännu icke slutförts.

Vid sin prövning av Kungl. Majits här förevarande förslag har utskottet

funnit sig böra ansluta sig till den av 1929 års riksdag intagna ståndpunkten,

att det icke torde vara lämpligt att, innan resultatet av berörda utredning

föreligger, igångsätta förberedande åtgärder för institutets fortsatta utbyggande.

Under erinran att årets riksdag tidigare (skrivelse nr 8, punkt 84) framhållit

önskvärdheten av att sagda utredning så bedrives, att de av densamma

berörda frågorna utan alltför stor tidsutdräkt må kunna vinna sin

lösning, finner sig utskottet böra avstyrka Kungl. Majits här förevarande

förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att Kungl. Majits här förevarande förslag icke må av

riksdagen bifallas.

Illo) Nedläggande av förskolan för blinda i Växjö m. m. Kungl.

Majit har (utgifter för kapitalökning, bil. 6, punkt 14) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd,

till ombyggnad och inredning av förskolan för blinda å Tomteboda

samt till omändring och inredning av de av förskolan för blinda i Växjö

för närvarande disponerade lokalerna till hantverksskola för blinda kvinnor

för budgetåret 1934/1935 beräkna ett reservationsanslag av 283,150 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 12 januari

1934 dagtecknad proposition, nr 47, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för nämnda dag,

föreslagit riksdagen att

ej mindre besluta

dels att med utgången av juni 1935 nedlägga förskolan för blinda i Växjö;

dels ock att från och med höstterminen 1935 upprätta en hantverksskola

för blinda kvinnor, vilken skall förläggas till de genom nedläggandet av

förskolan för blinda i Växjö ledigblivna lokalerna;

än även för budgetåret 1934/1935 bevilja

dels till ombyggnad av förskolans å Tomteboda fastighet i huvudsaklig

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

31

överensstämmelse med av arkitekten Th. Kellgren upprättade ritningar och

kostnadsförslag samt till inredning m. m. ett reservationsanslag av 221,650

kronor;

dels ock till reparations- och ändringsarbeten å den för hantverksskolan

i Växjö för blinda kvinnor avsedda fastigheten likaledes i huvudsaklig överensstämmelse

med av arkitekten Th. Kellgren upprättade ritningar och

kostnadsförslag samt till inredning m. m. ett reservationsanslag av 61,500

kronor.

I skrivelse den 5 maj 1933, nr 8, anförde riksdagen under punkt 194

bland annat, att riksdagen uppmärksammat, att elevantalet vid förskolan för

blinda i Växjö sedan några år varit statt i sjunkande, vilket torde sammanhänga

därmed, att överhuvudtaget antalet av dem, som lede av blindhet,

numera alltjämt minskades. Detta förhållande syntes riksdagen utgöra

anledning att taga under övervägande möjligheten att nedlägga denna läroanstalt

och överföra eleverna till Tomtebodainstitutet, vilket som bekant nyligen

fått sina lokaler utvidgade. Tidpunkten för ett sådant övervägande

förefölle särskilt lämplig just nu med hänsyn till att, enligt vad riksdagen

inhämtat, rektorsbefattningen för närvarande endast uppehölles på förordnande

och två av skolans tre lärarinnor vore pensionsmässiga. Det syntes

riksdagen angeläget, att Kungl. Majit ägnade uppmärksamhet åt denna

fråga.

Kungl. Majit anbefallde den 12 maj 1933 skolöverstyrelsen att, i den mån

så erfordrades, i samråd med byggnadsstyrelsen verkställa utredning angående

nedläggande av förskolan för blinda i Växjö och därmed sammanhängande

spörsmål. Samtidigt föreskrev Kungl. Majit, att lärarinnebefattningarna

vid skolan, i den mån de vore eller bleve lediga, icke skulle tillsättas

med ordinarie innehavare.

Enligt lag den 29 maj 1896 (nr 34) angående blindundervisningen, sådan

den lyder enligt lag den 17 juni 1932 (nr 256), upprättas erforderliga anstalter

för blinda barns uppfostran och undervisning av staten. Dessa anstalter

utgöras av dels förskolor, till vilka är förlagd den grundläggande

blindundervisningen, dels institut och hantverksskolor för undervisningens

fortsättande och avslutande. Institutet för blinda är förlagt till Tomteboda,

och med institutet är förenad en förskola för blinda. Förutom denna förskola

finnes för närvarande ännu en förskola för blinda i Växjö. Endast

en statlig hantverksskola för blinda är upprättad, nämligen hantverksskolan

i Kristinehamn för blinda. Denna skola är avsedd för män. Motsvarande

utbildning för blinda kvinnor omhänderhaves av en enskild anstalt, hantverksskolan

i Uppsala för blinda kvinnor, vilken åtnjuter statsunderstöd.

Undervisningen av blinda med korpplicerat lyte torde icke behöva i detta

sammanhang beröras.

Vid ovannämnda den 1 december 1933 överlämnade utredning har skol
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

överstyrelsen såsom sakkunnigt biträde anlitat inspektören för blindundervisningen,

rektor Gustaf Ek.

Av utredningen framgår, att antalet blinda barn avsevärt minskats under

de senare åren. Minskningen vore avgjort större för Växjöskolan än för

Tomtebodaskolan.

Enligt utredningsmannens uppfattning talade alla skäl för att förskolan

å Tomteboda borde bibehållas och utvidgas och barnen från förskolan

i Växjö överflyttas dit. Förskolan borde örn möjligt vara förlagd till den

mellersta delen av landet. De jämförelsevis få barnen från Götaland kunde

utan olägenhet undervisas å Tomteboda. Resorna för dessa barn bleve ej

längre än för barnen från vissa delar av Svealand för att nu ej tala om

Norrland. På grund av sitt byggnadssätt vore förskolan vid Tomteboda

lättare att utvidga. Den under nuvarande omständigheter tyngst vägande

synpunkten vore emellertid, att barndomsskolorna för blinda vore förlagda

till ett och samma ställe. Med ett större antal elever vore det nämligen

lättare och förenat med mindre utgifter att ordna med den specialundervisning

av skilda slag, som vid blindskolorna alltmer måste göra sig gällande

och som vore svår att få till stånd vid en mindre skola. Vidare vore det

för en god ögonvård, särskilt under barnaåren, nödvändigt, att man hade

tillgång till ögonläkare och ögonklinik. Detta senare hade saknats vid förskolan

i Växjö.

Ett önskemål, som länge gjort sig gällande, vore att staten helt övertoge

de vuxna blinda kvinnornas hantverksutbildning, i likhet med vad som redan

år 1884 skedde beträffande de blinda männens. Den privata hantverksskolans

i Uppsala lokaler vore otillräckliga för att skolan skulle kunna utvecklas

och bliva landets blinda kvinnor till största möjliga gagn. Växjöskolans

lokaler vore mycket lämpliga för en liantverksskola av ifrågavarande

storlek. Däremot vore det ej tänkbart att förlägga denna hantverksskola

till Tomteboda. Att ha vuxna, nästan fullvuxna och barn å samma

plats, stötte på många och betydande svårigheter.

Genom det föreliggande förslaget kunde det nyss antydda önskemålet väl

tillgodoses. De fördelar, som därigenom stöde att vinna, sammanfattas av

utredningsmannen på följande sätt:

1. Blindundervisningen bleve fullständigt ordnad.

2. Genom att övertaga förskolan i Växjö hade skolan tillförsäkrat sig goda

och välbelägna lokaler för framtiden.

3. Skolan erhölle avsevärt bättre och rymligare lokaler än vad nu vore

fallet och kunde sålunda bättre tillgodose de blinda kvinnornas yrkesutbildning.

4. En statligt ordnad hantverksskola kunde och borde bli en centralpunkt

för främjande av de blinda kvinnornas utkomstmöjligheter.

5. Samma bestämmelser beträffande avlöningar, lärarkompetens m. m.,

som gällde för andra blindskolor, komme även att gälla för denna skola.

Inspektörens för blindundervisningen förslag innebär sålunda,

att förskolan för blinda nedlägges från och med den 1 juli 1935, varvid

skolans dåvarande elever överflyttas till förskolan för blinda å Tomteboda,

att för budgetåret 1934/1935 ett anslag av 221,650 kronor beviljas för

utvidgning av Tomteboda-institutet i enlighet med av arkitekten Th. Kellgren

på uppdrag av byggnadsstyrelsen uppgjort förslag,

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

33

att från och med den 1 juli 1935 fastställes ny stat för institutet och

förskolan för blinda å Tomteboda i enlighet med av den sakkunnige framlagt

förslag,

att från och med den 1 juli 1935 upprättas en hantverksskola i Växjö

för blinda kvinnor

samt att till vissa härför erforderliga ändringsarbeten och inventarier för

budgetåret 1934/1935 beviljas anslag å tillhopa 57,000 kronor.

Förslaget har i stort sett tillstyrkts av de hörda myndigheterna och sammanslutningarna.

Dock har byggnadsstyrelsen ansett, att de beräknade kostnaderna

för byggnadsarbetena inom Växjöskolan borde höjas med 4,500 kronor.

Departementschefen har för egen del anfört följande:

»En förflyttning av förskolan för blinda i Växjö till förskolan vid institutet

å Tomteboda medför enligt utredningen en engångsutgift av 221,650

kronor samt från och med budgetåret 1935/1936 en minskning av statens

årliga utgifter för blindundervisningen av omkring 22,000 kronor. Då av

utredningen att döma några olägenheter ej skulle vållas av en sådan förflyttning

utan fastmer obestridliga fördelar och då enligt miu mening några

hållbara skäl ej anförts för det motsatta alternativet — förflyttning av förskolan

å Tomteboda till Växjö — anser jag mig böra tillstyrka förstnämnda

alternativ. Kungl. Majit torde därför nu böra föreslå riksdagen att besluta

att med utgången av juni månad 1935 nedlägga förskolan för blinda i

Växjö. För budgetåret 1934/1935 torde vidare böra anvisas för ombyggnad

och inredning m. m. av Tomteboda-institutet erforderligt anslag. Jag har

inte funnit något att erinra mot de härför beräknade kostnaderna, 221,650

kronor, i vilket belopp är inräknat utgifter för inventarier med 15,750 kronor.

Genom nu ifrågasatta åtgärder öppnas möjligheter att ordna frågan örn

statens övertagande av hantverksundervisningen för blinda kvinnor. En

lösning av denna fråga i överensstämmelse med den sakkunniges av skolöverstyrelsen

med flera förordade förslag synes mig både ändamålsenlig och

naturlig. Den härav föranledda årliga kostnadsökningen — omkring 2,700

kronor förutom löneförbättring, ålderstillägg och dyrtidstillägg åt rektor och

tre lärarinnor — är relativt obetydlig örn hänsyn tages till de med förslaget

förenade fördelarna. Engångsutgiften 61,500 kronor, i vilket belopp ingå

utgifter för inventarier med 15,000 kronor, torde heller icke vara ägnad att

ingiva betänkligheter. Riksdagens medgivande torde därför böra inhämtas

till upprättande av en hantverksskola för blinda kvinnor från och med höstterminen

1935 i de lokaler, som kunna disponeras genom nedläggandet av

förskolan för blinda i Växjö. De för reparationer och ändringar m. m. av

Växjö-skolans lokaler beräknade kostnaderna, som böra täckas genom anslag

för budgetåret 1934/1935, hava icke givit mig anledning till erinran.

De för budgetåret 1934/1935 erforderliga anslagen torde böra uppföras

bland utgifter för kapitalökning under rubrik ''Fonden för förlag till statsverket.

’»

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 0 sami. Nr 124—123.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

Utskottet.

Kungl. Maj:ts här förevarande förslag avser i första hand, att förskolan

för blinda i Växjö skall nedläggas och dess elever överflyttas till förskolan

vid institutet för blinda å Tomteboda. Denna sammanslagning av de båda

förskolorna, på vars möjlighet 1933 års riksdag riktade uppmärksamheten,

finner utskottet välmotiverad och ändamålsenlig, och utskottet tillstyrker

fördenskull Kungl. Maj:ts förslag i denna del.

Genom nedläggandet av förskolan i Växjö öppnas tillika möjligheter att

genom disponerande av de ledigblivande lokalerna i Växjö på ett tillfredsställande

sätt ordna frågan örn statens övertagande av hantverksundervisningen

för blinda kvinnor. Det framlagda förslaget örn upprättande av en

hantverksskola i Växjö för blinda kvinnor finner utskottet i likhet med departementschefen

innebära en ändamålsenlig och naturlig lösning av denna

fråga, och utskottet tillstyrker alltså förslaget jämväl i denna del.

För genomförandet av den ifrågasatta omorganisationen erfordras dels

ombyggnad av förskolans å Tomteboda fastighet, dels reparations- och ändringsarbeten

å den för hantverksskolan i Växjö avsedda fastigheten. De

för dessa arbeten framlagda ritningarna och kostnadsberäkningarna, vilka

sistnämnda sluta å respektive 221,650 kronor och 61,500 kronor, hava icke

givit utskottet anledning till erinran.

I anslutning till vad sålunda anförts får utskottet — som senare under

riksdagen kommer att avgiva förslag beträffande sättet för täckande av de

nu utav utskottet tillstyrkta anslagen — hemställa,

att riksdagen må

I. besluta

a) att med utgången av juni 1935 nedlägga förskolan för

blinda i Växjö;

b) att från och med höstterminen 1935 upprätta en hantverksskola

för blinda kvinnor, vilken skall förläggas till

de genom nedläggandet av förskolan för blinda i Växjö

ledigblivna lokalerna;

II. för budgetåret 1934/1935 bevilja

a) till ombyggnad av förskolans å Tomteboda fastighet

i huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekten Th. Kellgren

upprättade ritningar och kostnadsförslag samt till inredning

m. m. ett reservationsanslag av 221,650 kronor;

b) till reparations- och ändringsarbeten å den för hantverksskolan

i Växjö för blinda kvinnor avsedda fastigheten

likaledes i huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekten

Th. Kellgren upprättade ritningar och kostnadsförslag samt

till inredning m. m. ett reservationsanslag av 61,500 kronor.

Stockholm den 23 maj 1934.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

35

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Hamrin, Lindblad, Svensson i Kompersmåla, Nilsson i

Malmö, Borell, Oscar Olsson, Bagge, Asplund, Walles, Alexander Nilsson, Nylander och

Jonsson i Lycksele; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson, Strindlund, Törnkvist i

Karlskrona, Jeppsson, Andersson i Höör, Persson i Falla, Svensson i Grönvik, Jonsson i

Eskilstuna, Holmdahl, Olsson i Staxäng och Weijne.

Reservationer:

vid punkt 4:o) (uppförande av en växthusbyggnad för den botaniska institutionen

vid universitetet i Uppsala) av herrar Svensson i Kompersmåla,

Borell, Bagge, Nylander, Persson i Falla, Holmdahl och Olsson i Staxäng,

vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Av den i ärendet förebragta utredningen finner utskottet, som tillika avlagt

besök å platsen, behovet av en ny växthusbyggnad inom en icke alltför

långt avlägsen framtid styrkt. Emellertid har utskottet icke funnit sig

övertygat om nödvändigheten av att denna byggnad kommer till utförande

redan under nästkommande budgetår. Statens organisationsnämnd, som

behandlat denna fråga, höll före, att nybyggnaden borde komma till utförande

först under budgetåret 1936/1937, och med hänsyn härtill har kanslern

för rikets universitet ansett sig ej böra redan nu äska anslag för ändamålet.

Ur synpunkten av beredande av arbetstillfällen finner utskottet ej

heller denna byggnad vara så angelägen; i Uppsala hava redan under detta

budgetår igångsatts och komma jämväl under nästkommande budgetår att

igångsättas en rad betydande statliga byggnadsföretag, varigenom rikliga

arbetstillfällen i byggnadsbranschen komma att beredas. Den förhandenvarande

statsfinansiella situationen bjuder slutligen enligt utskottets förmenande

till den största återhållsamhet, när det gäller igångsättandet av nya

byggnadsföretag. Ur nu angivna synpunkter anser sig utskottet böra för

närvarande avstyrka här förevarande förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att Kungl. Maj:ts här förevarande förslag icke må av

riksdagen bifallas.»

vid punkt 9:o) (nybyggnad för kanslilokaler m. m. för tekniska högskolan)

dels av herrar Svensson i Kompersmåla, Borell, Bagge, Nylander, Strindlund,

Törnkvist i Karlskrona, Persson i Falla, Holmdahl och Olsson i Staxäng,

vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 124.

»Utskottet har icke av den i ärendet förebragta utredningen funnit sig

övertygat om nödvändigheten av att den föreslagna nybyggnaden för kansli

m. m. för tekniska högskolan redan nu kommer till utförande.

Det mest bärande skälet för en nybyggnad är onekligen fackavdelningens

för lantmäteri behov av ökade och ändamålsenliga lokaler. Emellertid vill

utskottet framhålla, att denna fackavdelning redan under läsåret 1934/1935

kommer att omfatta fyra årsklasser — därav en utgör avslutningskurs för

den tidigare lantmäteriundervisningen — och att alltså i alla händelser

under nästkommande läsår provisoriska åtgärder måste vidtagas för att bereda

erforderliga lokaler för denna fackavdelning. Det torde enligt utskottets

förmenande icke vara uteslutet att låta detta provisorium vara ännu

ett eller annat år.

Utskottet vill vidare erinra, att frågan om anslag för här ifrågavarande

ändamål var föremål för prövning vid 1933 års riksdag utan att då vinna

riksdagens bifall. Därvid erinrades, att statens organisationsnämnd i sitt

betänkande den 25 oktober 1932 med plan för statens byggnadsverksamhet

under närmast kommande tioårsperiod ansett, att den föreslagna nybyggnaden

borde komma till stånd under tioårsperioden samt upptagit kostnadsbeloppet

på budgetåren 1937/1938 och 1938/1939.

Under förhandenvarande förhållanden synes den största försiktighet böra

iakttagas, då fråga är örn igångsättandet av nya byggnadsföretag. Härtill

kommer slutligen, att under alla omständigheter i huvudstaden en rad stora

statliga byggnadsföretag redan igångsatts eller med det snaraste torde komma

att igångsättas, vadan arbetstillgången inom byggnadsbranschen även

vid ett uppskov med här förevarande byggnadsföretag torde bliva god.

Av nu angivna skäl finner sig utskottet böra avstyrka Kungl. Maj:ts här

förevarande förslag.

Vad så beträffar frågan om uppförande och inredning av ett laboratorium för

svetsningsteknik har utskottet visserligen funnit behovet härav styrkt. Under

ärendets handläggning inom utskottet har emellertid upplysts, att frågan

örn lokaler för svetsningslaboratoriet skulle kunna vinna en ändamålsenlig

lösning genom laboratoriets förläggning inom det byggnadsstatiska laboratoriet

i den ifrågasatta byggnaden för kansli m. m. Kostnaderna för inredning

och utrustning hava då beräknats kunna begränsas från. tidigare angivna

26,100 kronor till 16,100 kronor. Det sålunda framlagda förslaget

har synts utskottet kunna innebära en lämplig lösning på här förevarande

lokalfråga. Då emellertid närmare utredning i ämnet saknas och utskottet

icke är berett att utan dylik utredning taga ståndpunkt till den ifrågasatta

förändringen av det framlagda förslaget till nybyggnad för kansli m. m.,

finner utskottet häri ytterligare ett skäl för uppskov med utförandet av sistberörda

byggnad. A andra sidan kan givetvis icke utskottet i det läge,

frågan numera kommit, tillstyrka anvisande av medel för uppförande av

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 124. 37

en särskild byggnad för laboratorium för svetsningsteknik. Utskottet nödgas

alltså avstyrka jämväl Kungl. Maj:ts förslag i denna del.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

a) att Kungl. Maj:ts förslag om nybyggnad för kanslilokaler

m. m. för tekniska högskolan icke må av riksdagen

bifallas;

b) att Kungl. Maj:ts förslag om uppförande och inredning

av ett laboratorium för svetsningsteknik vid tekniska

högskolan icke må av riksdagen bifallas.»;

dels ock av herrar Hamrin och Jonsson i Lycksele, vilka ansett, att utskottet

bort avstyrka Kungl. Maj:ts här förevarande förslag.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1934:304 Skrivelse till Konungen i anledning av vissa utav Kungl. Magit dels i statsverkspropositionen under utgifter för kapitalökning, dels ock i propositionerna nr 47 s. 1 i texten