Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under sjunde huvudtiteln gjorda framställningar angående bidrag till skattetyngda kommuner samt förstärkning av skatteutjämningsmedlens fond jämte en i ämnet väckt motion.
1934-05-29 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1934:139, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under sjunde huvudtiteln gjorda framställningar angående bidrag till skattetyngda kommuner samt förstärkning av skatteutjämningsmedlens fond jämte en i ämnet väckt motion.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 139.
1
Nr 139.
Ankom till riksdagens kansli den 29 maj 1934 kl. 2 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under sjunde huvudtiteln gjorda framställningar angående
bidrag till skattetyngda kommuner samt förstärkning
av skatteutjämningsmedlens fond jämte en i ämnet väckt
motion.
(3:e avd.)
I den till riksdagen avlåtna, den 3 januari 1934 dagtecknade propositionen
(nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov för hudgetåret
1934/1935 har Kungl. Majit under sjunde huvudtiteln (punkterna 25 och
26 av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet över finansärenden
för samma dag) föreslagit riksdagen att
dels höja ordinarie förslagsanslaget till bidrag till skattetyngda kommuner,
nu 5,300,000 kronor, med 3,600,000 kronor till 8,900,000 kronor;
dels bemyndiga Kungl. Majit att under år 1934 av skatteutjämningsmedlens
fond använda ett belopp av högst 1,000,000 kronor för beredande enligt
av departementschefen angivna grunder av understöd åt synnerligt skattetyngda
kommuner, vilka icke uppfylla de i förordningen den 16 december
1927 (nr 462) stadgade villkoren för erhållande av dylikt understöd;
dels ock till förstärkning av skatteutjämningsmedlens fond för budgetåret
1934/1935 anvisa ett extra anslag av 10,000,000 kronor.
Under en följd av år hava till utjämning av det kommunala skattetrycket
understöd lämnats åt synnerligt skattetyngda kommuner.
Ifrågavarande understöd utanordnas från en under statskontorets förvaltning
stående fond, »skatteutjämningsmedlens fond». Medel till understödens
bestridande beredas genom anlitande av vissa särskilda för
ändamålet avsedda intäkter. Till skatteutjämningen skall sålunda, jämlikt
71 § kommunalskattelagen, användas skatt, som utgöres för gemensamt
kommunalt ändamål, liksom ock, jämlikt förordning den 28 september
1928 (nr 376), hälften av den särskilda skatten å vissa lotterivinster.
Huvuddelen av ifrågavarande medel är emellertid avsedd att anskaffas
genom anlitande av utjämningsskatten (förordning den 28 september 1928,
nr 375). Av dessa intäkter inflyter skatten för gemensamt kommunalt
ändamål direkt till skatteutjämningsmedlens fond. Lotterivinstskatten
Bihang till riksdagens protokoll 193A. 6 sami. Nr 139—142.
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 139.
och utjämningsskatten däremot ingå på riksstatens inkomstsida, den förra
bland stämpelmedlen och den senare såsom självständig inkomsttitel. De
från dessa båda inkomstkällor inflytande medlen omföras sedermera till
skatteutjämningsmedlens fond över det under sjunde huvudtiteln uppförda
ordinarie förslagsanslaget till bidrag till skattetyngda kommuner.
Av utjämningsskattens grundbelopp uttogos för åren 1929, 1930 och 1931
respektive 85, 85 och 80 procent. För åren 1932 och 1933 har uttagits hela
grundbeloppet.
Anslaget till bidrag till skattetyngda kommuner — beräknat efter sammanlagda
beloppet av nyssnämnda två intäkter — var i riksstaten uppfört
för budgetåret 1929/1930 med 5,000,000 kronor, för budgetåret 1930/1931
med 6,000,000 kronor och för budgetåret 1931/1932 med 5,600,000 kronor. För
nästlidna och innevarande budgetår har anslaget bestämts till 5,300,000
kronor.
Utdelningen av ifrågavarande understöd regleras genom en förordning
av den 16 december 1927 (nr 462). Denna förordning, som i förhållande
till tidigare meddelade bestämmelser i ämnet i vissa hänseenden
utvidgade gränserna för bidragsverksamheten, tillämpades första
gången under år 1929.
Under åren 1929 och 1930 uppgingo understödens sammanlagda belopp,
i runda tal, till 5,792,000 kronor respektive 6,108,000 kronor. Vid jämförelse
med tidigare år inneburo dessa belopp en avsevärd höjning. I övervägande
grad var höjningen beroende av att ett väsentligt ökat antal landskommuner
erhöllo bidrag, vartill kom, att enligt de nya bestämmelserna
understöd kunde tilldelas icke blott landskommuner utan även städer och
municipalsamhällen. Understöd beviljades år 1929 åt inalles 4 städer,
13 municipalsamhällen och 656 landskommuner samt under år 1930 åt 4
städer, 18 municipalsamhällen och 736 landskommuner.
Under år 1931 utdelades understöd med ett sammanlagt belopp av i runt
tal 5,839,000 kronor till 3 städer, 16 municipalsamhällen och 752 landskommuner.
Trots att antalet understödda kommuner ökades, företedde alltså
det totala understödsbeloppet i jämförelse med år 1930 en viss nedgång.
Denna nedgång torde i huvudsak hava berott på att kommunerna
kommit i åtnjutande av de särskilda statsbidrag till beredande av utjämning
av skoldistriktens kostnader för folkskoleväsendet, som utgingo jämlikt
kungörelsen den 30 juli 1930 (nr 321).
Den minskning i det totala beloppet av beviljade understöd, som sålunda
kom till synes under år 1931, förbyttes under år 1932 i en av kommunernas
försämrade ekonomiska ställning betingad kraftig stegring av understödsbeloppet.
Under år 1932 utdelades understöd till ett sammanlagt belopp av
i avrundat tal 7,402,000 kronor till 5 städer, 14 municipalsamhällen och
799 landskommuner.
De medel, som stodo till förfogande för 1933 års utdelning av understöd
till skattetyngda kommuner, uppgingo till sammanlagt i runt tal 10,840,000
Statsutskottets utlåtande Nr 139.
3
kronor. De utdelade understödens sammanlagda belopp steg till 10,780,000
kronor; understöd utgingo till 8 städer, 1 köping, 23 municipalsamhällen
och 866 landskommuner. Genom denna utdelning blev sålunda skatteutjämningsmedlens
fond praktiskt taget uttömd.
I fråga örn behovet av medel under år 1934 till understöd åt synnerligt
skattetyngda kommuner har inom finansdepartementet, med ledning av
uppgifter som införskaffats genom länsstyrelserna, verkställts särskild
utredning. Den överslagsberäkning, som på grundval av utredningen ägt
rum, har givit vid handen, att anspråken på utjämningsmedel under
innevarande år torde komma att högst väsentligt överstiga det belopp,
som sistlidet år utdelades. Ehuru den verkställda beräkningen helt naturligt
måste vara mycket approximativ, har räknats med, att vid en
understödstilldelning under år 1934 efter i huvudsak de grunder, som under
senare år tillämpats, medelsbehovet kan komma att röra sig örn ett
belopp av eirka 18 miljoner kronor.
De medel, vilka stå till förfogande för skatteutjämningsunderstöd under
år 1934, utgöras — bortsett från den obetydliga behållning i skatteutjämningsmedlens
fond, som kvarstår efter utbetalningen av de år 1933 beslutade
understöden — av fondens inkomster under nu löpande budgetperiod.
Dessa inkomster torde kunna uppskattas till omkring 5.5 miljoner kronor,
därav 3.9 miljoner kronor utgöra den under innevarande budgetår inflytande
utjämningsskatten.
De anförda siffrorna har departementschefen ansett visa, att de senaste
årens ekonomiska utveckling med därav föranledd kraftig ökning av det
kommunala skattetrycket fullständigt sprängt den ursprungliga ramen
för skatteutjämningsbidragens finansiering. Såvitt man nu kunde döma,
vore här icke fråga örn en hastigt övergående stegring i anspråken på dylika
bidrag, utan allt talade för att man hade att räkna med en åtminstone
för de närmaste åren bestående ökning i medelsbehovet för kommunal
skatteutjämning. På grund härav och då det enligt departementschefens
mening vore angeläget, att de kommuner, vilka tyngdes av en exceptionellt
stor skattebörda, fortfarande genom skatteutjämningsbidrag erhölle
lättnad efter i huvudsak de normer, som för närvarande tillämpades, har
departementschefen funnit nödvändigt, att särskilda åtgärder vidtoges till
förstärkning för framtiden av de medel, vilka stå till buds för skatteutjämning.
För sådant syfte har departementschefen ansett en höjning av utjämningsskatten
i första hand böra ifrågakomma, varigenom ökade medel
skulle beredas för utdelning från skatteutjämningsmedlens fond från och
med år 1935. Utjämningsskatten är för närvarande bestämd på sådant sätt,
att grundbeloppet motsvarar en tredjedel av kommunala progressivskattens
grundbelopp. Vid tiden för de nuvarande bestämmelsernas tillkomst var
denna avvägning av utjämningsskatten tillräcklig för anskaffande av den
4
Statsutskottets utlåtande Nr 139.
väsentliga delen av de för skatteutjämningen erforderliga medlen. Under
nu rådande förhållanden Ilar departementschefen ansett rimligt, att
möjlighet beredes att genom utjämningsskatt uttaga en större del av de
för skatteutjämningsbidrag erforderliga medlen än för närvarande kan
ske. Den utvägen har synts departementschefen lämpligen böra väljas,
att grundbeloppet för utjämningsskatten bestämmes till två tredjedelar
av kommunala progressivskattens grundbelopp. Allt fortfarande borde
det ankomma på Kungl. Majit att för varje år bestämma, huru stor del
av grundbeloppet, som skulle uttagas.
Departementschefen har framlagt förslag till proposition, nr 35, rörande
den ändring i förordningen den 28 september 1928 (nr 375) örn utjämningsskatt,
som erfordras för genomförande av vad han sålunda förordat.
Vad angår storleken av den skatteinkomst, som genom berörda författningsändring
kan vinnas, har riksräkenskapsverket beräknat, att enligt
nu gällande bestämmelser utjämningsskatten för år 1934 — vilken
skatt skall uppföras på budgeten för 1934/1935 — under förutsättning att
fulla grundbeloppet för skatten uttages, kommer att giva ett belopp av
3.7 miljoner kronor. Vid bifall till vad departementschefen nyss föreslagit
har utjämningsskatten under enahanda förutsättning beräknats inbringa
7.4 miljoner kronor. Med detta belopp har utjämningsskatten uppförts å
riksstatsförslagets inkomstsida.
Enligt hittills tillämpad ordning för skatteutjämningsbidragens finansiering
skall emellertid, såsom redan framhållits, den under budgetåret
1934/1935 inflytande avkastningen av utjämningsskatten uppsamlas
i skatteutjämningsmedlens fond för att stå till förfogande först vid
utdelningen av understöd år 1935. Medel för 1934 års tilldelning av understöd
måste följaktligen till väsentlig del anskaffas på annan väg.
För detta ändamål har departementschefen förordat, att, på sätt för nu
löpande budgetår ägt rum, å riksstaten uppföres ett särskilt anslag, avsett
att vid början av nästkommande budgetår överföras till skatteutjämningsmedlens
fond. I gällande riksstat är motsvarande anslag uppfört med ett
belopp av 4 miljoner kronor. Med hänsyn till utfallet av nyssnämnda beräkningar
rörande understödsbehovet under innevarande år har departementschefen
ansett sig icke kunna föreslå, att anslaget sättes lägre än 10
miljoner kronor.
Enligt vad departementschefen anfört, kunna de inkomster till skatteutjämningsmedlens
fond, som enligt gällande ordning stå till förfogande för
1934 års utdelning, beräknas till omkring 5.5 miljoner kronor. Lägges
härtill det ifrågasatta förstärkningsanslaget å 10 miljoner kronor, skulle
den tillgängliga behållningen i fonden vid tiden för utbetalande av 1934
års skatteutjämningsbidrag komma att uppgå till 15 å 16 miljoner kronor.
Det är att döma av förut omförmälda beräkningar möjligt, att summan
av 1934 års bidrag kommer att överstiga den vid utdelningstillfället
bokförda behållningen å fonden. Örn så skulle bliva fallet, lärer hinder
Statsutskottets utlåtande Nr 139.
5
icke böra möta att ändock å fonden avföra understödsbeloppen, varvid
ett tillfälligtvis uppkommande bokföringsmässigt underskott får täckas
av under året successivt inflytande inkomster till fonden.
Vad härefter angår beloppet av det under sjunde huvudtiteln upptagna
förslagsanslaget till bidrag till skattetyngda kommuner — vilket anslag,
såsom förut nämnts, avses för omföring till skatteutjämningsmedlens
fond av dels inflytande utjämningsskatt, dels ock halva inkomsten av
lotterivinstskatten och vilket väsentligen skall bereda tillgång för utdelning
under år 1935 — har utjämningsskatten för budgetåret 1934/1935 med
den av departementschefen föreslagna förändringen av grunden för skattens
uttagande beräknats inbringa 7.4 miljoner kronor. Då halva den under
samma budgetår inflytande lotterivinstskatten torde kunna beräknas
till omkring 1.5 miljon kronor, har omförmälda förslagsanslag ansetts
böra i förslaget till riksstat uppföras med 8.9 miljoner kronor.
I detta sammanhang har framhållits, att under nu rådande förhållanden
fall kunna tänkas förekomma, då för kommuner, vilka icke uppfylla
de författningsenliga förutsättningarna för skatteutjämningsbidrag,
likväl med hänsyn till rådande arbetslöshet eller andra av den ekonomiska
krisen föranledda omständigheter trängande behov av understöd till lindrande
av skattetrycket befinnes föreligga. Det har därför synts departementschefen
önskvärt, att möjlighet beredes Kungl. Majit att i dylika
fall utan hinder av gällande författningsbestämmelser bereda understöd
med iakttagande i tillämpliga delar av de grunder, efter vilka understöd
enligt författningen beräknas. Departementschefen har förordat, att riksdagens
bemyndigande inhämtas för Kungl. Majit att under nästkommande
budgetår i fall av avsedd art bevilja understöd från skatteutjämningsmedlens
fond, förslagsvis till ett sammanlagt belopp av högst 1 miljon
kronor.
Vidare har i detta sammanhang berörts frågan örn beredningen av ärenden
angående skatteutjämningsunderstöd. Dessa ärenden handläggas å finansdepartementets
byrå för kommunala låneärenden. Granskningen av
kommunernas framställningar örn understöd har hittills skett under ledning
av en å nämnda byrå placerad andre kanslisekreterare, vilken under den
tid — omkring 6 månader årligen — då granskningsarbetet pågått, utöver
sin lön åtnjutit särskild ersättning med belopp, motsvarande den
vikariatsersättning, som skulle tillkommit honom under förordnande å
förste kanslisekreterartjänst. Nämnda särskilda ersättning har — liksom
avlöning till vissa befattningshavare, vilka tillfälligt anställts för
biträde åt nämnde tjänsteman vid beredning och expediering av skatteutjämningsärendena
— enligt Kungl. Majits bestämmande bestritts från
skatteutjämningsmedlens fond. Med den betydligt ökade omfattning, som
skatteutjämningsförfarandet numera fått, har det synts departementschefen
böra tagas i övervägande, örn ej en förstärkning av den för detta
6
Statsutskottets utlåtande Nr 139.
Vtskottet.
arbete avsedda organisationen kan vara erforderlig för att vinna ökad
kontroll över att de till förfogande stående medlen fördelas så rättvist
som möjligt. I sådant syfte kunde bland annat ifrågakomma att, såsom
vid tillkomsten av gällande förordning örn understöd av skatteutjämningsmedel
förutsattes, med stöd av bestämmelserna i 6 § av förordningen
anordna räkenskapsgranskning eller undersökning av kommuners ekonomiska
förvaltning. För dylikt ändamål kunde det bliva erforderligt att
anlita sakkunnig arbetskraft. I den mån förstärkning av organisationen
i ett eller annat hänseende prövades påkallad, borde jämväl kostnaderna
härför bestridas av skatteutjämningsmedlens fond.
Departementschefen har ansett, att frågan örn en mera tillfredsställande
fördelning av den kommunala skattetungan med hänsyn till
numera inträdda förhållanden måste betraktas såsom en angelägenhet
av synnerlig vikt. Detta spörsmål har under de senaste åren varit föremål
för utredning av den s. k. skatteutjämningsberedningen, som den 12
december 1932 avgivit principbetänkande i ämnet. Enligt departementschefens
mening borde en vidsträcktare utjämning av det kommunala skattetrycket
snarast möjligt komma till stånd genom lämpliga omläggningar
beträffande sättet för bestridande av kostnaderna för en del allmänna
ändamål. Vissa förslag i sådant syfte vore under utformning. I detta
hänseende har erinrats, att Kungl. Majit på chefens för kommunikationsdepartementet
föredragning beslutat förelägga 1934 års riksdag
förslag till ny väglagstiftning, åsyftande bland annat en utjämning av
kostnaderna för vägväsendet. På hemställan av chefen för ecklesiastikdepartementet
hade vidare Kungl. Majit den 29 december 1933 bemyndigat
nämnde departementschef att tillkalla sakkunniga för fortsatt beredning av
frågan örn fördelning av det allmännas kostnader för folkskoleväsendet.
Även övriga delar av skatteutjämningsproblemet har departementschefen
ansett böra, så snart ske kan, upptagas till vidare utredning.
I samband med Kungl. Majits förevarande förslag har utskottet till
behandling förehaft en inom andra kammaren av herr L. Brännström
m. fl. väckt motion, nr 176, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta
att hos Kungl. Majit anhålla örn utredning örn ändrade bestämmelser för
fördelningen av det kommunala skatteutjämningsbidraget.
I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet
hänvisa till motionen.
Vad först beträffar Kungl. Majits förevarande förslag, får utskottet
erinra därom, att riksdagen i sin skrivelse nr 115 innevarande år tillkännagivit,
att riksdagen med bifall till Kungl. Majits den 3 januari 1934
dagtecknade proposition, nr 35, antagit det vid propositionen fogade förslaget
till förordning örn ändrad lydelse av 3 § förordningen den 28 sep
-
7
Statsutskottets utlåtande Nr 139.
tember 1928 (nr 375) om utjämningsskatt. Härigenom har beslutats, att
utjämningsskattens grundbelopp skall utgöra två tredjedelar av den kommunala
progressivskattens grundbelopp i stället för vad förut gällt en tredjedel
av detsamma. Under hänvisning härtill och då utskottet icke funnit
anledning till erinran vare sig mot beräkningen av ordinarie förslagsanslaget
till bidrag till skattetyngda kommuner eller det för förstärkning
av skatteutjämningsmedlens fond för nästkommande budgetår
äskade extra anslaget, har utskottet alltså funnit sig böra tillstyrka vad
Kungl. Maj:t härutinnan föreslagit.
Såsom ovan nämnts, har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att bemyndiga
Kungl. Majit att under år 1934 av skatteutjämningsmedlens fond använda
ett belopp av högst 1,000,000 kronor för beredande enligt vissa av
departementschefen angivna grunder av understöd åt synnerligt skattetyngda
kommuner, vilka icke uppfylla de i förordningen den 16 december
1927 stadgade villkoren för erhållande av dylikt understöd. Med hänsyn
till de skäl, som till stöd för förslaget härutinnan anförts, har utskottet
ansett sig böra förorda detsamma, dock med den begränsning, att
maximibeloppet synts utskottet böra sättas till 500,000 kronor.
Vidkommande slutligen den motionsvis väckta frågan örn utredning angående
ändrade bestämmelser för fördelningen av det kommunala skatteutjämningsbidraget
delar utskottet motionärernas mening därom, att de
nu gällande bestämmelserna böra revideras. Såsom av statsrådsprotokollet
framgår, har ock departementschefen framhållit, att frågan örn en
mera tillfredsställande fördelning av den kommunala skattetungan med
hänsyn till numera inträdda förhållanden måste betraktas såsom en angelägenhet
av synnerlig vikt. Vissa förslag i sådant syfte äro sålunda under
utformning, och skatteutjämningsproblemet i dess helhet torde, enligt
vad departementschefen uttalat, bliva, så snart ske kan, föremål för
statsmakternas prövning.
Under hänvisning till vad sålunda anförts får utskottet alltså hemställa,
I:o) att riksdagen må
a) höja ordinarie förslagsanslaget till bidrag till
skattetyngda kommuner, nu 5,300,000 kronor, med
3,600,000 kronor till 8,900,000 kronor;
b) bemyndiga Kungl. Majit att under år 1934 av
skatteutjämningsmedlens fond använda ett belopp av
högst 500,000 kronor för beredande enligt av chefen
för finansdepartementet angivna grunder av understöd
åt synnerligt skattetyngda kommuner, vilka icke
uppfylla de i förordningen den 16 december 1927 (nr
462) stadgade villkoren för erhållande av dylikt understöd;
-
8
Statsutskottets utlåtande Nr 139.
c) till förstärkning av skatteutjämningsmedlens
fond för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra anslag
av 10,000,000 kronor;
samt
liro) att herr Brännströms m. fl. ovanberörda motion,
II: 176, må anses besvarad genom vad utskottet
anfört.
Stockholm den 29 maj 1934.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Hamrin, Lindblad, Bergqvist, Svensson i Kompersmåla,
Nilsson i Malmö, Nilsson i Gränebo, Borell, Oscar Olsson, Bergström, Nylander, Jonsson i
Lycksele och Sandén; samt
från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Holmgren, Jansson, Strindlund, Persson
i Fritorp, Andersson i Höör, Svensson i Grönvik, Jonsson i Eskilstuna, Holmdahl, Högström,
Weijne och Danielsson.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1934:329 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under sjunde huvudtiteln gjorda framställningar angående bidrag till skattetyngda s. 4 i texten