Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under sjunde huvudtiteln gjorda framställningar angående bidrag till skattetyngda kommuner samt förstärkning av skatteutjämningsmedlens fond jämte en i ämnet väckt motion.

1934-05-29 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1934:139, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under sjunde huvudtiteln gjorda framställningar angående bidrag till skattetyngda kommuner samt förstärkning av skatteutjämningsmedlens fond jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 139.

1

Nr 139.

Ankom till riksdagens kansli den 29 maj 1934 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

under sjunde huvudtiteln gjorda framställningar angående

bidrag till skattetyngda kommuner samt förstärkning

av skatteutjämningsmedlens fond jämte en i ämnet väckt

motion.

(3:e avd.)

I den till riksdagen avlåtna, den 3 januari 1934 dagtecknade propositionen

(nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov för hudgetåret

1934/1935 har Kungl. Majit under sjunde huvudtiteln (punkterna 25 och

26 av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet över finansärenden

för samma dag) föreslagit riksdagen att

dels höja ordinarie förslagsanslaget till bidrag till skattetyngda kommuner,

nu 5,300,000 kronor, med 3,600,000 kronor till 8,900,000 kronor;

dels bemyndiga Kungl. Majit att under år 1934 av skatteutjämningsmedlens

fond använda ett belopp av högst 1,000,000 kronor för beredande enligt

av departementschefen angivna grunder av understöd åt synnerligt skattetyngda

kommuner, vilka icke uppfylla de i förordningen den 16 december

1927 (nr 462) stadgade villkoren för erhållande av dylikt understöd;

dels ock till förstärkning av skatteutjämningsmedlens fond för budgetåret

1934/1935 anvisa ett extra anslag av 10,000,000 kronor.

Under en följd av år hava till utjämning av det kommunala skattetrycket

understöd lämnats åt synnerligt skattetyngda kommuner.

Ifrågavarande understöd utanordnas från en under statskontorets förvaltning

stående fond, »skatteutjämningsmedlens fond». Medel till understödens

bestridande beredas genom anlitande av vissa särskilda för

ändamålet avsedda intäkter. Till skatteutjämningen skall sålunda, jämlikt

71 § kommunalskattelagen, användas skatt, som utgöres för gemensamt

kommunalt ändamål, liksom ock, jämlikt förordning den 28 september

1928 (nr 376), hälften av den särskilda skatten å vissa lotterivinster.

Huvuddelen av ifrågavarande medel är emellertid avsedd att anskaffas

genom anlitande av utjämningsskatten (förordning den 28 september 1928,

nr 375). Av dessa intäkter inflyter skatten för gemensamt kommunalt

ändamål direkt till skatteutjämningsmedlens fond. Lotterivinstskatten

Bihang till riksdagens protokoll 193A. 6 sami. Nr 139—142.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 139.

och utjämningsskatten däremot ingå på riksstatens inkomstsida, den förra

bland stämpelmedlen och den senare såsom självständig inkomsttitel. De

från dessa båda inkomstkällor inflytande medlen omföras sedermera till

skatteutjämningsmedlens fond över det under sjunde huvudtiteln uppförda

ordinarie förslagsanslaget till bidrag till skattetyngda kommuner.

Av utjämningsskattens grundbelopp uttogos för åren 1929, 1930 och 1931

respektive 85, 85 och 80 procent. För åren 1932 och 1933 har uttagits hela

grundbeloppet.

Anslaget till bidrag till skattetyngda kommuner — beräknat efter sammanlagda

beloppet av nyssnämnda två intäkter — var i riksstaten uppfört

för budgetåret 1929/1930 med 5,000,000 kronor, för budgetåret 1930/1931

med 6,000,000 kronor och för budgetåret 1931/1932 med 5,600,000 kronor. För

nästlidna och innevarande budgetår har anslaget bestämts till 5,300,000

kronor.

Utdelningen av ifrågavarande understöd regleras genom en förordning

av den 16 december 1927 (nr 462). Denna förordning, som i förhållande

till tidigare meddelade bestämmelser i ämnet i vissa hänseenden

utvidgade gränserna för bidragsverksamheten, tillämpades första

gången under år 1929.

Under åren 1929 och 1930 uppgingo understödens sammanlagda belopp,

i runda tal, till 5,792,000 kronor respektive 6,108,000 kronor. Vid jämförelse

med tidigare år inneburo dessa belopp en avsevärd höjning. I övervägande

grad var höjningen beroende av att ett väsentligt ökat antal landskommuner

erhöllo bidrag, vartill kom, att enligt de nya bestämmelserna

understöd kunde tilldelas icke blott landskommuner utan även städer och

municipalsamhällen. Understöd beviljades år 1929 åt inalles 4 städer,

13 municipalsamhällen och 656 landskommuner samt under år 1930 åt 4

städer, 18 municipalsamhällen och 736 landskommuner.

Under år 1931 utdelades understöd med ett sammanlagt belopp av i runt

tal 5,839,000 kronor till 3 städer, 16 municipalsamhällen och 752 landskommuner.

Trots att antalet understödda kommuner ökades, företedde alltså

det totala understödsbeloppet i jämförelse med år 1930 en viss nedgång.

Denna nedgång torde i huvudsak hava berott på att kommunerna

kommit i åtnjutande av de särskilda statsbidrag till beredande av utjämning

av skoldistriktens kostnader för folkskoleväsendet, som utgingo jämlikt

kungörelsen den 30 juli 1930 (nr 321).

Den minskning i det totala beloppet av beviljade understöd, som sålunda

kom till synes under år 1931, förbyttes under år 1932 i en av kommunernas

försämrade ekonomiska ställning betingad kraftig stegring av understödsbeloppet.

Under år 1932 utdelades understöd till ett sammanlagt belopp av

i avrundat tal 7,402,000 kronor till 5 städer, 14 municipalsamhällen och

799 landskommuner.

De medel, som stodo till förfogande för 1933 års utdelning av understöd

till skattetyngda kommuner, uppgingo till sammanlagt i runt tal 10,840,000

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 139.

3

kronor. De utdelade understödens sammanlagda belopp steg till 10,780,000

kronor; understöd utgingo till 8 städer, 1 köping, 23 municipalsamhällen

och 866 landskommuner. Genom denna utdelning blev sålunda skatteutjämningsmedlens

fond praktiskt taget uttömd.

I fråga örn behovet av medel under år 1934 till understöd åt synnerligt

skattetyngda kommuner har inom finansdepartementet, med ledning av

uppgifter som införskaffats genom länsstyrelserna, verkställts särskild

utredning. Den överslagsberäkning, som på grundval av utredningen ägt

rum, har givit vid handen, att anspråken på utjämningsmedel under

innevarande år torde komma att högst väsentligt överstiga det belopp,

som sistlidet år utdelades. Ehuru den verkställda beräkningen helt naturligt

måste vara mycket approximativ, har räknats med, att vid en

understödstilldelning under år 1934 efter i huvudsak de grunder, som under

senare år tillämpats, medelsbehovet kan komma att röra sig örn ett

belopp av eirka 18 miljoner kronor.

De medel, vilka stå till förfogande för skatteutjämningsunderstöd under

år 1934, utgöras — bortsett från den obetydliga behållning i skatteutjämningsmedlens

fond, som kvarstår efter utbetalningen av de år 1933 beslutade

understöden — av fondens inkomster under nu löpande budgetperiod.

Dessa inkomster torde kunna uppskattas till omkring 5.5 miljoner kronor,

därav 3.9 miljoner kronor utgöra den under innevarande budgetår inflytande

utjämningsskatten.

De anförda siffrorna har departementschefen ansett visa, att de senaste

årens ekonomiska utveckling med därav föranledd kraftig ökning av det

kommunala skattetrycket fullständigt sprängt den ursprungliga ramen

för skatteutjämningsbidragens finansiering. Såvitt man nu kunde döma,

vore här icke fråga örn en hastigt övergående stegring i anspråken på dylika

bidrag, utan allt talade för att man hade att räkna med en åtminstone

för de närmaste åren bestående ökning i medelsbehovet för kommunal

skatteutjämning. På grund härav och då det enligt departementschefens

mening vore angeläget, att de kommuner, vilka tyngdes av en exceptionellt

stor skattebörda, fortfarande genom skatteutjämningsbidrag erhölle

lättnad efter i huvudsak de normer, som för närvarande tillämpades, har

departementschefen funnit nödvändigt, att särskilda åtgärder vidtoges till

förstärkning för framtiden av de medel, vilka stå till buds för skatteutjämning.

För sådant syfte har departementschefen ansett en höjning av utjämningsskatten

i första hand böra ifrågakomma, varigenom ökade medel

skulle beredas för utdelning från skatteutjämningsmedlens fond från och

med år 1935. Utjämningsskatten är för närvarande bestämd på sådant sätt,

att grundbeloppet motsvarar en tredjedel av kommunala progressivskattens

grundbelopp. Vid tiden för de nuvarande bestämmelsernas tillkomst var

denna avvägning av utjämningsskatten tillräcklig för anskaffande av den

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 139.

väsentliga delen av de för skatteutjämningen erforderliga medlen. Under

nu rådande förhållanden Ilar departementschefen ansett rimligt, att

möjlighet beredes att genom utjämningsskatt uttaga en större del av de

för skatteutjämningsbidrag erforderliga medlen än för närvarande kan

ske. Den utvägen har synts departementschefen lämpligen böra väljas,

att grundbeloppet för utjämningsskatten bestämmes till två tredjedelar

av kommunala progressivskattens grundbelopp. Allt fortfarande borde

det ankomma på Kungl. Majit att för varje år bestämma, huru stor del

av grundbeloppet, som skulle uttagas.

Departementschefen har framlagt förslag till proposition, nr 35, rörande

den ändring i förordningen den 28 september 1928 (nr 375) örn utjämningsskatt,

som erfordras för genomförande av vad han sålunda förordat.

Vad angår storleken av den skatteinkomst, som genom berörda författningsändring

kan vinnas, har riksräkenskapsverket beräknat, att enligt

nu gällande bestämmelser utjämningsskatten för år 1934 — vilken

skatt skall uppföras på budgeten för 1934/1935 — under förutsättning att

fulla grundbeloppet för skatten uttages, kommer att giva ett belopp av

3.7 miljoner kronor. Vid bifall till vad departementschefen nyss föreslagit

har utjämningsskatten under enahanda förutsättning beräknats inbringa

7.4 miljoner kronor. Med detta belopp har utjämningsskatten uppförts å

riksstatsförslagets inkomstsida.

Enligt hittills tillämpad ordning för skatteutjämningsbidragens finansiering

skall emellertid, såsom redan framhållits, den under budgetåret

1934/1935 inflytande avkastningen av utjämningsskatten uppsamlas

i skatteutjämningsmedlens fond för att stå till förfogande först vid

utdelningen av understöd år 1935. Medel för 1934 års tilldelning av understöd

måste följaktligen till väsentlig del anskaffas på annan väg.

För detta ändamål har departementschefen förordat, att, på sätt för nu

löpande budgetår ägt rum, å riksstaten uppföres ett särskilt anslag, avsett

att vid början av nästkommande budgetår överföras till skatteutjämningsmedlens

fond. I gällande riksstat är motsvarande anslag uppfört med ett

belopp av 4 miljoner kronor. Med hänsyn till utfallet av nyssnämnda beräkningar

rörande understödsbehovet under innevarande år har departementschefen

ansett sig icke kunna föreslå, att anslaget sättes lägre än 10

miljoner kronor.

Enligt vad departementschefen anfört, kunna de inkomster till skatteutjämningsmedlens

fond, som enligt gällande ordning stå till förfogande för

1934 års utdelning, beräknas till omkring 5.5 miljoner kronor. Lägges

härtill det ifrågasatta förstärkningsanslaget å 10 miljoner kronor, skulle

den tillgängliga behållningen i fonden vid tiden för utbetalande av 1934

års skatteutjämningsbidrag komma att uppgå till 15 å 16 miljoner kronor.

Det är att döma av förut omförmälda beräkningar möjligt, att summan

av 1934 års bidrag kommer att överstiga den vid utdelningstillfället

bokförda behållningen å fonden. Örn så skulle bliva fallet, lärer hinder

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 139.

5

icke böra möta att ändock å fonden avföra understödsbeloppen, varvid

ett tillfälligtvis uppkommande bokföringsmässigt underskott får täckas

av under året successivt inflytande inkomster till fonden.

Vad härefter angår beloppet av det under sjunde huvudtiteln upptagna

förslagsanslaget till bidrag till skattetyngda kommuner — vilket anslag,

såsom förut nämnts, avses för omföring till skatteutjämningsmedlens

fond av dels inflytande utjämningsskatt, dels ock halva inkomsten av

lotterivinstskatten och vilket väsentligen skall bereda tillgång för utdelning

under år 1935 — har utjämningsskatten för budgetåret 1934/1935 med

den av departementschefen föreslagna förändringen av grunden för skattens

uttagande beräknats inbringa 7.4 miljoner kronor. Då halva den under

samma budgetår inflytande lotterivinstskatten torde kunna beräknas

till omkring 1.5 miljon kronor, har omförmälda förslagsanslag ansetts

böra i förslaget till riksstat uppföras med 8.9 miljoner kronor.

I detta sammanhang har framhållits, att under nu rådande förhållanden

fall kunna tänkas förekomma, då för kommuner, vilka icke uppfylla

de författningsenliga förutsättningarna för skatteutjämningsbidrag,

likväl med hänsyn till rådande arbetslöshet eller andra av den ekonomiska

krisen föranledda omständigheter trängande behov av understöd till lindrande

av skattetrycket befinnes föreligga. Det har därför synts departementschefen

önskvärt, att möjlighet beredes Kungl. Majit att i dylika

fall utan hinder av gällande författningsbestämmelser bereda understöd

med iakttagande i tillämpliga delar av de grunder, efter vilka understöd

enligt författningen beräknas. Departementschefen har förordat, att riksdagens

bemyndigande inhämtas för Kungl. Majit att under nästkommande

budgetår i fall av avsedd art bevilja understöd från skatteutjämningsmedlens

fond, förslagsvis till ett sammanlagt belopp av högst 1 miljon

kronor.

Vidare har i detta sammanhang berörts frågan örn beredningen av ärenden

angående skatteutjämningsunderstöd. Dessa ärenden handläggas å finansdepartementets

byrå för kommunala låneärenden. Granskningen av

kommunernas framställningar örn understöd har hittills skett under ledning

av en å nämnda byrå placerad andre kanslisekreterare, vilken under den

tid — omkring 6 månader årligen — då granskningsarbetet pågått, utöver

sin lön åtnjutit särskild ersättning med belopp, motsvarande den

vikariatsersättning, som skulle tillkommit honom under förordnande å

förste kanslisekreterartjänst. Nämnda särskilda ersättning har — liksom

avlöning till vissa befattningshavare, vilka tillfälligt anställts för

biträde åt nämnde tjänsteman vid beredning och expediering av skatteutjämningsärendena

— enligt Kungl. Majits bestämmande bestritts från

skatteutjämningsmedlens fond. Med den betydligt ökade omfattning, som

skatteutjämningsförfarandet numera fått, har det synts departementschefen

böra tagas i övervägande, örn ej en förstärkning av den för detta

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 139.

Vtskottet.

arbete avsedda organisationen kan vara erforderlig för att vinna ökad

kontroll över att de till förfogande stående medlen fördelas så rättvist

som möjligt. I sådant syfte kunde bland annat ifrågakomma att, såsom

vid tillkomsten av gällande förordning örn understöd av skatteutjämningsmedel

förutsattes, med stöd av bestämmelserna i 6 § av förordningen

anordna räkenskapsgranskning eller undersökning av kommuners ekonomiska

förvaltning. För dylikt ändamål kunde det bliva erforderligt att

anlita sakkunnig arbetskraft. I den mån förstärkning av organisationen

i ett eller annat hänseende prövades påkallad, borde jämväl kostnaderna

härför bestridas av skatteutjämningsmedlens fond.

Departementschefen har ansett, att frågan örn en mera tillfredsställande

fördelning av den kommunala skattetungan med hänsyn till

numera inträdda förhållanden måste betraktas såsom en angelägenhet

av synnerlig vikt. Detta spörsmål har under de senaste åren varit föremål

för utredning av den s. k. skatteutjämningsberedningen, som den 12

december 1932 avgivit principbetänkande i ämnet. Enligt departementschefens

mening borde en vidsträcktare utjämning av det kommunala skattetrycket

snarast möjligt komma till stånd genom lämpliga omläggningar

beträffande sättet för bestridande av kostnaderna för en del allmänna

ändamål. Vissa förslag i sådant syfte vore under utformning. I detta

hänseende har erinrats, att Kungl. Majit på chefens för kommunikationsdepartementet

föredragning beslutat förelägga 1934 års riksdag

förslag till ny väglagstiftning, åsyftande bland annat en utjämning av

kostnaderna för vägväsendet. På hemställan av chefen för ecklesiastikdepartementet

hade vidare Kungl. Majit den 29 december 1933 bemyndigat

nämnde departementschef att tillkalla sakkunniga för fortsatt beredning av

frågan örn fördelning av det allmännas kostnader för folkskoleväsendet.

Även övriga delar av skatteutjämningsproblemet har departementschefen

ansett böra, så snart ske kan, upptagas till vidare utredning.

I samband med Kungl. Majits förevarande förslag har utskottet till

behandling förehaft en inom andra kammaren av herr L. Brännström

m. fl. väckt motion, nr 176, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta

att hos Kungl. Majit anhålla örn utredning örn ändrade bestämmelser för

fördelningen av det kommunala skatteutjämningsbidraget.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet

hänvisa till motionen.

Vad först beträffar Kungl. Majits förevarande förslag, får utskottet

erinra därom, att riksdagen i sin skrivelse nr 115 innevarande år tillkännagivit,

att riksdagen med bifall till Kungl. Majits den 3 januari 1934

dagtecknade proposition, nr 35, antagit det vid propositionen fogade förslaget

till förordning örn ändrad lydelse av 3 § förordningen den 28 sep
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Statsutskottets utlåtande Nr 139.

tember 1928 (nr 375) om utjämningsskatt. Härigenom har beslutats, att

utjämningsskattens grundbelopp skall utgöra två tredjedelar av den kommunala

progressivskattens grundbelopp i stället för vad förut gällt en tredjedel

av detsamma. Under hänvisning härtill och då utskottet icke funnit

anledning till erinran vare sig mot beräkningen av ordinarie förslagsanslaget

till bidrag till skattetyngda kommuner eller det för förstärkning

av skatteutjämningsmedlens fond för nästkommande budgetår

äskade extra anslaget, har utskottet alltså funnit sig böra tillstyrka vad

Kungl. Maj:t härutinnan föreslagit.

Såsom ovan nämnts, har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att bemyndiga

Kungl. Majit att under år 1934 av skatteutjämningsmedlens fond använda

ett belopp av högst 1,000,000 kronor för beredande enligt vissa av

departementschefen angivna grunder av understöd åt synnerligt skattetyngda

kommuner, vilka icke uppfylla de i förordningen den 16 december

1927 stadgade villkoren för erhållande av dylikt understöd. Med hänsyn

till de skäl, som till stöd för förslaget härutinnan anförts, har utskottet

ansett sig böra förorda detsamma, dock med den begränsning, att

maximibeloppet synts utskottet böra sättas till 500,000 kronor.

Vidkommande slutligen den motionsvis väckta frågan örn utredning angående

ändrade bestämmelser för fördelningen av det kommunala skatteutjämningsbidraget

delar utskottet motionärernas mening därom, att de

nu gällande bestämmelserna böra revideras. Såsom av statsrådsprotokollet

framgår, har ock departementschefen framhållit, att frågan örn en

mera tillfredsställande fördelning av den kommunala skattetungan med

hänsyn till numera inträdda förhållanden måste betraktas såsom en angelägenhet

av synnerlig vikt. Vissa förslag i sådant syfte äro sålunda under

utformning, och skatteutjämningsproblemet i dess helhet torde, enligt

vad departementschefen uttalat, bliva, så snart ske kan, föremål för

statsmakternas prövning.

Under hänvisning till vad sålunda anförts får utskottet alltså hemställa,

I:o) att riksdagen må

a) höja ordinarie förslagsanslaget till bidrag till

skattetyngda kommuner, nu 5,300,000 kronor, med

3,600,000 kronor till 8,900,000 kronor;

b) bemyndiga Kungl. Majit att under år 1934 av

skatteutjämningsmedlens fond använda ett belopp av

högst 500,000 kronor för beredande enligt av chefen

för finansdepartementet angivna grunder av understöd

åt synnerligt skattetyngda kommuner, vilka icke

uppfylla de i förordningen den 16 december 1927 (nr

462) stadgade villkoren för erhållande av dylikt understöd;
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 139.

c) till förstärkning av skatteutjämningsmedlens

fond för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra anslag

av 10,000,000 kronor;

samt

liro) att herr Brännströms m. fl. ovanberörda motion,

II: 176, må anses besvarad genom vad utskottet

anfört.

Stockholm den 29 maj 1934.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Hamrin, Lindblad, Bergqvist, Svensson i Kompersmåla,

Nilsson i Malmö, Nilsson i Gränebo, Borell, Oscar Olsson, Bergström, Nylander, Jonsson i

Lycksele och Sandén; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Holmgren, Jansson, Strindlund, Persson

i Fritorp, Andersson i Höör, Svensson i Grönvik, Jonsson i Eskilstuna, Holmdahl, Högström,

Weijne och Danielsson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1934:329 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under sjunde huvudtiteln gjorda framställningar angående bidrag till skattetyngda s. 4 i texten