Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare stöd från statens sida åt Kalix träindustriaktiebolag.

1934-06-01 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1934:148, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare stöd från statens sida åt Kalix träindustriaktiebolag.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 148.

1

Nr 148.

Ankom till riksdagens kansli den 1 juni 1934 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare

stöd från statens sida åt Kalix träindustriaktiebolag.

(4:e avd.)

I en till riksdagen den 27 april 1934 avlåten proposition, nr 266, har

Kungl. Maj:t under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för samma dag föreslagit riksdagen dels medgiva,

att till stöd åt Kalix träindustriaktiebolag må på de villkor, som av

Kungl. Majit bestämmas, utlämnas ett lån å 1,500,000 kronor, dels ock bland

utgifter för kapitalökning under rubrik »Statens utlåningsfonder: Fonden för

låneunderstöd» för sagda ändamål för budgetåret 1934/1935 anvisa ett reservationsanslag,

att utgå av andra statsinkomster än lånemedel, av 1,500,000

kronor.

I proposition den 20 maj 1927, nr 252, föreslog Kungl. Majit riksdagen att

dels medgiva, att Kungl. Maj :t finge enligt i statsrådsprotokollet över socialärenden

för nämnda dag angivna grunder lämna bistånd till återupptagande

av viss industriell verksamhet i Nederkalix socken i Norrbottens län, dels ock

å riksstaten för budgetåret 1927/1928 bland utgifter för kapitalökning under

titeln »Låneunderstöd» för understöd till återupprättande av viss industriell

verksamhet anvisa ett reservationsanslag å 2,000,000 kronor, därav att täckas

av andra statsinkomster än lånemedel 500,000 kronor och att täckas av lånemedel

1,500,000 kronor. Vad sålunda föreslagits bifölls av riksdagen, som i

skrivelse den 8 juni 1927, nr 310, anmälde sitt beslut i frågan.

Kungl. Majit föreslog därefter i proposition den 27 januari 1928, nr 38,

riksdagen att medgiva, att vid lämnande av det i förstnämnda proposition avsedda

biståndet till återupprättande av industriell verksamhet i Nederkalix

socken finge tillämpas de grunder, som av föredragande departementschefen

angivits i statsrådsprotokollet över socialärenden för sistnämnda dag. I skrivelse

den 17 februari 1928, nr 19, anmälde riksdagen, att riksdagen bifallit

vad Kungl. Majit sålunda föreslagit.

Slutligen har Kungl. Majit i proposition den 20 mars 1931, nr 197, föreslagit

riksdagen att dels medgiva, att Kungl. Maj :t finge genom teckning av

aktier ävensom genom vissa andra åtgärder lämna ytterligare bistånd till den

av Kalix träindustriaktiebolag bedrivna industriella verksamheten i Neder
Bihang

till riksdagens protokoll 1984. 6 sami. Nr 148.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 148.

kalix socken, allt i överensstämmelse med av föredragande departementschefen

i statsrådsprotokollet över socialärenden den 20 mars 1931 angivna grunder,

dels ock bland utgifter för kapitalökning under rubriken »Fonden för statens

aktier» till teckning av aktier i nämnda aktiebolag för budgetåret 1931/1932

anvisa ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor. I skrivelse den 6 maj 1931,

nr 179, anmälde riksdagen, att riksdagen bifallit vad sålunda föreslagits.

Då aktiebolaget Ytterstfors-Munksund, vilket ägde de i Nederkalix socken

belägna sågverken vid Karlsborg och Båtskärsnäs, nödgades under åren 1924

—1925 inskränka samt under år 1926 nästan helt och hållet nedlägga driften

vid dessa anläggningar, medförde detta inom kommunen en omfattande arbetslöshet.

På grund härav sökte man därstädes bilda ett nytt aktiebolag huvudsakligen

med intressenter från orten, vilket bolag skulle från aktiebolaget

Ytterstfors-Munksund, som gått i konkurs, förvärva sågverket vid Karlsborg

ävensom en bolaget tillhörig sulfatfabrik därstädes, vilken redan tidigare nedlagts,

och iståndsätta dessa anläggningar för en årlig tillverkning av cirka

15,000 ton sulfatcellulosa och 8,000 standards sågade trävaror. Underhandlingar

inleddes dels med Ytterstforsbolagets konkursbo örn förvärv av anläggningarna

och dels med domänstyrelsen örn leverans av erforderligt virke från

statens skogar i Norrbotten. Under utredningsarbetet kom man till det resultatet,

att det nya bolaget, för att detsammas ställning skulle bliva tillräckligt

stark och för att erforderligt biträde av vissa intresserade skulle säkerställas,

måste hava ett aktiekapital av minst 3,000,000 kronor. Svårigheter mötte

emellertid att anskaffa ett så stort ^aktiekapital, och sedan andra utvägar förgäves

försökts, vände sig representanter för ortsintresset till Kungl. Maj :t med

anhållan örn statens bistånd för förverkligande av det eftersträvade målet. .

Den allmänna plan, från vilken man år 1927 utgick, var i huvudsak följande.

Det skulle bildas ett aktiebolag med ett aktiekapital av minst 3,000,000

kronor. Av minimikapitalet skulle 800,000 kronor tecknas av Ytterstforsbolagets

konkursbo och likvideras genom överlåtande av konkursboets fastigheter

vid Karlsborg med visst mindre undantag, 200,000 kronor tecknas och likvideras

i vanlig ordning av enskilda samt återstoden, 2,000,000 kronor, tecknas

antingen av staten eller av personer inom orten, vilka för ändamålet erhållit

lån av staten. Lånen till dessa personer skulle, åtminstone i huvudsak, förmedlas

av en för ändamålet bildad förening — »Föreningen Nederkalix Industri

u. p. a.» — vilken skulle utlämna lån till sina medlemmar mot revers och

säkerhet av aktier i bolaget, och skulle denna förening av staten erhålla lån

intill ett belopp av högst 2,000,000 kronor mot säkerhet av de reverser, som

lämnades av låntagarna hos föreningen, och de till pant för dessa reverser

lämnade aktierna. Därest icke i form av lån för dylikt ändamål toges i anspråk

hela det belopp av 2,000,000 kronor, som staten skulle tillhandahålla,

skulle staten teckna aktier för återstoden, dock högst för 500,000 kronor. För

att bolagets virkesbehov skulle i huvudsak säkerställas, skulle domänstyrelsen

med bolaget avsluta ett långfristigt kontrakt örn leverans av virke.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 148.

3

I en till socialdepartementet den 5 juli 1933 inkommen skrivelse har bolaget

anhållit, att Kungl. Maj:t ville av tillgängliga medel bevilja bolaget

ett lån å 1,000,000 kronor mot säkerhet av inteckningar i bolagets fastigheter.

I skrivelsen har bolaget bland annat anfört följande:

Det år 1930 inträffade prisfallet å bolagets produkter fortsatte även år 1931

och åsamkade bolaget en förlust av i runt tal 760,700 kronor. Detta tvingade

bolaget att hösten 1932 hos domänstyrelsen anhålla örn ett års ytterligare förlängd

kredit å råvaran, vilket också beviljades, sedan frågan underställts

Kungl. Maj:ts prövning. Även år 1932 fortsatte prisfallet på sågade trävaror,

men på grund av den prisförbättring på sulfatmassa, som inträffade

under året, kunde bolaget få driften att gå ihop detta år samt därjämte vidtaga

vissa avskrivningar på lagervärdena, men icke på fastigheterna.

Bolaget framhöll därjämte, att man måste räkna med att dess skuld till

domänstyrelsen, som vid årsskiftet 1932/1933 uppgick till 981,425 kronor 89

öre och som förfölle till betalning den 15 september 1933, icke skulle kunna

infrias inom föreskriven tid.

Under sommaren 1933 ordnades emellertid bolagets mellanhavande med

domänstyrelsen tillsvidare på det sättet, att bolaget medgavs att till den 1

juni 1934 framskjuta betalningen av ett belopp av 723,706 kronor 30 öre jämte

ränta, sedan skulden i övrigt inbetalts till förfallodagen. Nämnda anordning

vidtogs för att under tiden möjligheterna för sanering av bolaget skulle kunna

bliva föremål för undersökning och prövning.

Kungl. Maj:t uppdrog den 19 januari 1934 åt t. f. försäljningschefen hos

domänstyrelsen K. O. Norlin och civilingenjören E. W. Bosaeus att inom socialdepartementet

såsom sakkunniga biträda med utredning angående Kalix

träindustriaktiebolags kapitalbehov och förutsättningarna för fortsatt drift

vid bolagets anläggningar. Den 2 mars 1934 avlämnade de sakkunniga promemoria

i ämnet. Efter en orientering rörande företagets tillkomst framhålla

de sakkunniga i nämnda promemoria, att bolaget icke av egna medel

kunde fullgöra den framskjutna likviden samt att bolagets ställning i övrigt

vore sådan, att det för upprätthållande av drift i den utsträckning, som bolagets

nuvarande resurser medgåve, behövdes viss förstärkning av rörelsekapitalet

utöver vad som erfordrades för gäldande av skulden till domänstyrelsen.

De sakkunniga hava återgivit bolagets balansräkning för den 31 december

1933, vilken är av följande utseende:

Tillgångar:

Jordbruks- och andra fastigheter.............. 37,369: 63

Sågverks- och brädgårdsanläggningen............ 544,820: 09

Fabriksanläggningen.................... 4,350,951:07

Inventarier vid sågverket............ 77,033: 77

» » skogsavdelningen........ 8,887:18

» » sulfatfabriken...........52,598:85 138,519:80

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr l-b-8.

Lager av sågtimmer.............. 329,802: 62

» » sulfatved............... 412,262:88

Råvaror, stubbören............... 2,568: 08

Lager av sågade trävaror............ 523,758:54

» splittved............... 11,915:50

» » träkol................ 300: —

» » ved................. 2,603:50

» » sulfatmassa.............. 159,027: —

» » biprodukter.......•...... 1,900: —

» » råmaterialier............. 249,569:58

» » sågavfall............... 500: —

Lager av förrådsmaterialier:

sågverket............ 51,375:13

sulfatfabriken.......... 142,065:25 193,440:38 1,887,648:08

Pråmar.......................... 50,000: —

Ångaren »Vikingen».............. 8,000: —

Slup »Motor».................. 2,000: — 10,000:_

Skogsavdelningens förlag.................. 57,288: 06

Diverse personer...................... 32,200: 77

Kassabehållning...................... 357: 39

Vinst och förlustkonto:

Balanserad förlust från 1932.......... 1,806,110: 02

Årets vinst.................. 2,191: 38 1,803,918: 64

Kronor 8,913,073: 53

Skulder:

Statskontoret, industrilånefonden .............. 315,407:99

Postsparbanken....................... 500,000: —

Domänstyrelsen...................... 1,340,083:01

A. B. Svenska Handelsbanken:

Checkräkning................. 53,181:76

Reverslån.................. 1,000,000: —

Accepter................... 500,000: — 1,553,181: 76

Reglerad brandskada.................... 17,700: —

Skogsavdelningen..................... 6,049:84

Diverse personer................... ■ . . 176,150:93

Kronor 3,908,573:53

Eget aktiekapital: aktiekapitalet........... » 5,004,500: —

Kronor 8,913,073:53

Tillgångar enligt förestående................ 7,109,154: 89

Främmande skulder.................. . . . 3,908,573:53

Tillgångar över främmande skulder.........Kronor 3,200,581: 36

Emot balansräkningen hava de sakkunniga framställt erinringar beträffande

dels avskrivningarna, dels ock lagervärdena.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 148.

5

Resultatet av den sålunda reviderade balansräkningen framgår av följande

av de sakkunniga gjorda uppställning, i vilken hänsyn tagits till de olika

beräkningarna i fråga örn avskrivningarna:

I bokslutet upptagna tillgångar .

Härifrån avgår:

för avskrivningar.......

å lagervärden.........

Avgår från 1932 balanserad förlust

Återstående värden.......

Avgår främmande skulder ....

Återstår netto tillgångar.....

av det nuvarande aktiekapitalet.

8,915,265 8,915,265

1,131,073 903,900

237,554 1,368,627 237,554

1,141,454

7,546,638

7,773,811

...... 1,806,110

1,806,110

...... 5,740,528

5,967,701

...... 3,908,573

3,908,573

...... 1,831,955

2,059,128

motsvarande 36.6 f

41.1 i.

De sakkunniga framhålla i detta sammanhang, att det icke med hänsyn till

hittills tillämpat förfaringssätt vid bokslutsuppställningarna kunde av föreliggande

förvaltningsberättelser utläsas, huru totalförlusten per den 31 december

1933 fördelade sig på respektive år. Den ojämförligt största förlusten torde

dock belöpa på åren 1930 och 1931.

Aktiekapitalet fördelar sig enligt de sakkunniga sålunda:

Av enskilda personer tecknat och kontant inbetalt . . . 158,100

Av enskilda personer, tillhörande industriföreningen, tecknat

1,597,900, varav inbetalts per 9/2 1934 ..... 204,272: 15

Resterande belopp.................. 1,393,627: 85

utgör alltjämt lån från staten med säkerhet i aktierna.

Av staten direkt tecknat och inbetalt......... 398,500

Summa kontant inbetalt............... 2,154,500

Av kon kursförvaltningen i aktiebolaget Ytterstfors—Munksund

tecknat och genom överlåtelse av fastigheterna

inbetalt1 ..................... 850,000 3,004,500

Av staten ytterligare direkt tecknat och inbetalt...... . . 2,000,000

Summa aktiekapital per 31/12 1933 5,004,500

Av staten hade alltså, framhålla de sakkunniga, direkt eller via industriföreningen

tecknats 3,792,128 kronor eller 76 % av aktiekapitalet. Enskilda personer

hade tecknat 362,372 kronor och konkursförvaltningen i aktiebolaget

Ytterstfors-Munksund 850,000 kronor, utgörande respektive 7 % och 17 % av

aktiekapitalet.

De åtgärder, som i anledning av Kalixbolagets iråkade läge främst torde sättas

i fråga, äro enligt de sakkunnigas förmenande antingen att uppskjuta

en definitiv sanering av företaget till dess bolagets nuvarande kontrakt örn

1 Aktierna liava sedermera övertagits av aktiebolaget Svenska handelsbanken.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr lh8.

virkesleveranser från domänverket utgår vintern 1935—1936 samt tillsvidare

lämna bolaget erforderlig kapitalförstärkning i form av lån, eller ock, att snarast

genomföra den erforderliga saneringen av företaget.

För först angivna alternativ talar enligt de sakkunniga väsentligen följande:

Kalixbolagets hittillsvarande verksamhetstid har infallit under en allmän

ekonomisk kris, som särskilt drabbat cellulosa- och trävaruindustrierna. Först

med år 1934 synes en för bolagets ekonomiska resultat fördelaktig återgång

till normala marknadsförhållanden vara att vänta. De talrika enskilda personer

och lokala samfälligheter i Norrbotten, som tecknat aktier i bolaget, torde

därför icke utan skäl kunna göra gällande, att ett slutligt bedömande av företagets

ekonomiska förhållanden bör ske ej blott på resultaten av en rad exceptionella

krisår utan även efter vad som under ett par år av någorlunda normala

konjunkturer kan framkomma.

Därest på grund härav Kalixbolaget enligt sin hos Kungl. Majit gjorda

framställning skulle beviljas ett lån, torde numera föreliggande omständigheter

påkalla annat lånebelopp än det i framställningen avsedda.

Kapitalbehovet för en årstillverkning och skeppning av 8,500 standards sågade

varor och 20,000 ton cellulosa skulle intill skeppningssäsongens början

innevarande år bliva följande:

Skuldökning januari.............. 163,210 kronor

» februari......... 208,260 »

> mars............... 214,260 »

» april............... 259,810 »

» maj ............... 260,260 »

Likvid till domänverket Vs 1934 jämte ränta . . 735,330 »

Summa 1,841,130 kronor.

Av detta belopp beräknas 550,000—850,000 kronor skola täckas av gällande

kreditavtal med aktiebolaget Svenska handelsbanken. Med utgångspunkt från

minsta beloppet, 550,000 kronor, skulle återstå att täcka cirka 1,290,000 kronor.

Då förlagsskulden till aktiebolaget Svenska handelsbanken den 1 januari

1934 uppgick till 1,553,182 kronor, skulle icke ens det högsta här beräknade

beloppet för kreditökningen bringa skulden att uppnå det avtalade maximibeloppet

2,500,000 kronor. Differensen emellan beloppen 850,000 och 550,000

kronor torde böra utgöra reserv för eventuell förskjutning av tiderna för inkomster

och utgifter under första avskeppningsmånaden för säsongen, nämligen

juni månad.

De sakkunniga framhålla därefter önskvärdheten av att till bolagets förfogande

utöver nyssnämnda 1,290,000 kronor kunde ställas 75,000 kronor för

anordnande av hyvleri samt 75,000 kronor för rationellare utnyttjande av

träbränsle, vilket skulle bringa totala erforderliga beloppet för ett nytt lån upp

till 1,440,000 kronor, eller i avrundat tal 1,500,000 kronor. Då lånen från reservationsanslaget

till främjande av enskild företagsamhet i ett flertal fall vore

räntefria under två års tid från utlämnandet, syntes icke omotiverat att räntefrihet

beviljades för nu frågasatt lån intill 1935 års utgång. Enär de sakkunniga

förutsatte, att definitivt avgörande rörande företagets framtida förhållanden

skulle träffas omkring nyssnämnda tidpunkt, hava de sakkunniga

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 148.

7

föreslagit, att beslut om räntefot från den 1 januari 1936 samt örn amorteringstid

då meddelades av Kungl. Maj :t.

Till stöd för det av de sakkunniga sist angivna alternativet, definitiv sanering,

anföres att bolagets aktiekapital redan gått förlorat till så stor del, att laga

skyldighet till likvidation skulle inträda redan efter en ytterligare förlust av

cirka 300,000 kronor, vilket belopp väsentligt understege den genomsnittliga

årsförlusten under bolagets hittillsvarande verksamhetstid, samt att det osäkerhetstillstånd,

som rådde intill dess att definitiva linjer för bolagets framtid

förelåge, givetvis försvårade en effektiv och planmässig driftledning.

Beträffande kapitalbehovet vid en sanering uttala de sakkunniga följande:

Det av moderniseringsåtgärder föranledda kapitalbehovet torde i förstone

böra inskränkas till förut omnämnda cirka 150,000 kronor för hyvleri och

rationellare bränsle- och kraftförsörjning. Därefter torde i ordningen följa

det utlägg på 830,000 kronor jämte med produktionsökningen sammanhängande

ökning av rörelsekapitalet med cirka 1,150,000 kronor eller tillsammans cirka

2,000,000 kronor, som sågens och brädgårdens iordningställande påkalla. Först

i sista hand skulle utbyggnaden av cellulosafabriken och därav betingade

avsevärda ökning av såväl anläggnings- som rörelsekapital komma i fråga.

Vid saneringen bör bolagets nuvarande aktiekapital nedsättas till det belopp,

som kan anses återstå av företagets egna kapital, alltså omkring 35 % av nominella

5,004,500 kronor. Erforderligt nytt kapital utgör tillsammans cirka

3,500,000 kronor, motsvarande dels de 1,500,000 kronor, som likvider till domänverket

m. m. enligt föregående utredning omedelbart påkalla, dels cirka

2,000,000 kronor för den i sinom tid utökade sågverksrörelsen. Det på grund

av större försågning högre lagervärdet bör ge möjlighet till ökad förlagskredit

utan bistånd från statens sida. Sålunda torde statsverket icke behöva bidraga

till saneringen med högre belopp än 3,000,000 kronor. Denna insats förutsättes

skola ske i form av aktieteckning och det nya aktiekapitalet sålunda

komma att utgöra 4,750,000 kronor.

Den förlust, som statsverket i samband med saneringen får att bokföra,

utgöres av skillnaden emellan nuvarande och nedsatt nominellt värde på såväl

de bolagets aktier, som statsverket direkt tecknat, som även större delen av

industriföreningens aktiestock. Därutöver torde vid likvidation av föreningen

framkomma viss förlust, som omnämnes i det följande.

I fråga örn industriföreningen anföra de sakkunniga slutligen:

Den vid bildandet av Kalix träindustriaktiebolag föreliggande planen, att

med Föreningen Nederkalix Industri u. p. a. som mellanhand anskaffa en avsevärd

del av det nya företagets kapital från enskilda inom orten, har sedermera

visat sig ohållbar. Den långvariga krisen har för ett flertal föreningsmedlemmar,

särskilt jordbrukare och arbetare, gjort det svårt eller omöjligt

att verkställa avtalade amorteringar och räntelikvider. De som säkerheter

lämnade personliga reverserna äro av samma anledning till stor del värdelösa.

Därjämte synes en påfallande passivitet vid bevakandet av föreningens intressen

hava förelegat från föreningens styrelses sida, vilket även föranlett upprepade

erinringar av föreningens revisorer.

Den ursprungliga planen för amortering och förräntning av det statslån på

1,597,700 kronor, som år 1928 lämnades föreningen, följdes blott till år

1930, då den första amorteringen erlades. Sedermera begärdes och erhölls

uppskov med 1931 och 1932 års amorteringar. År 1933 har föreskriven amor
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr lh8.

tering underlåtits och icke ens ett sedan länge föreliggande styrelsebeslut om

framställning till Kungl. Majit örn uppskov med inbetalning av förfallen ränta

och amortering har verkställts. Anmärkningsvärt är vidare, att belopp,

som av föreningsmedlemmar inbetalts såsom avbetalning på tecknade aktier,

sedermera av föreningen använts att hos statskontoret likvidera förfallna, men

av flertalet medlemmar försummade räntor. Vid utgången den 30 juni 1933

av senaste räkenskapsår redovisades sålunda en kapitalfordran hos föreningens

medlemmar av 1,395,321:85 kronor emot en kapitalskuld till statskontoret av

1,512,970 kronor. För skillnaden 117,648: 15 kronor har statskontoret ingen

säkerhet i medlemmarnas reverser, enär medlemmarna äga rätt att individuellt

utbekomma sina aktier efter till föreningen gjord inbetalning. Redan vid utgången

av senaste bokslutsåret utgjorde föreningens bokförda fordran för upplupna,

ej betalda räntor 178,910:07 kronor, och denna fordran torde till större

delen vara värdelös. Föreningens styrelse har också själv funnit föreningens

ställning ohållbar och ifrågasatte i sin den 7 september 1933 daterade berättelse,

att föreningen borde träda i likvidation. En sådan åtgärd synes numera

ofrånkomlig och torde icke böra uppskjutas, även örn ett definitivt ordnande

av Kalix Träindustriaktiebolags förhållanden ännu icke skulle anses

lämpligt.

På sätt statskontoret angivit häftade enligt den av Kalix träindustriaktiebolag

framlagda balansräkningen per den 31 december 1933 bolaget i skuld

— i runda tal — till statskontoret med 315,000 kronor, till postsparbanken

med 500,000 kronor och till domänstyrelsen med 1,340,000 kronor, varjämte

från statskontoret utbetalats dels för teckning av statens aktier i bolaget

2,398,500 kronor dels ock, för möjliggörande av aktieteckning i bolaget av enskilda,

till industriföreningen ett lån, å vilket den 31 december 1933 återstode

oguldet omkring 1,513,000 kronor i kapital och 76,000 kronor i förfallna räntor.

Statens engagemang i bolaget uppgick sålunda vid nämnda tidpunkt

till i runt tal 6,142,000 kronor. Enligt vad domänstyrelsen upplyst, utgör

emellertid styrelsens fordran hos bolaget numera 2,157,796 kronor 21 öre, vadan

alltså statens engagemang i bolaget uppgår till i runt tal 7 miljoner

kronor.

Kommerskollegium och socialstyrelsen hava i fråga om det av de sakkunniga

föreslagna lånebeloppet av 1,500,000 kronor framhållit, att däri inginge

vissa belopp för en del såsom önskvärda betecknade nyanläggningar. Det

syntes emellertid ämbetsverken icke lämpligt att vid nu ifrågasatta kapitalförsträckning

gå utöver det belopp, som oundgängligen erfordrades för att tillgodose

det omedelbara finansieringsbehovet, vilket de sakkunniga beräknat till

1,290,000 kronor eller, avrundat uppåt, till omkring 1,300,000 kronor. Ämbetsverken

föreslå därför, att lånebeloppet sättes till 1,300,000 kronor samt att till

grund för lånevillkoren lägges bolagets erbjudande med de tillägg, som av de

sakkunniga föreslagits. Ämbetsverken erinra därjämte, att av lånebeloppet

åtskilligt mer än hälften komme att tillgodogöras statliga verk och fonder.

Departementschefen har framhållit, att driften vid Kalix träindustriaktiebolags

anläggningar vid Karlsborg icke kan upprätthållas, därest icke bistånd

i en eller annan form lämnas bolaget. Med hänsyn till de allmänna

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 148.

9

betingelserna för industriell drift av ifrågavarande slag inom Kalixorten har

departementschefen förklarat sig anse, att staten, som dels direkt tecknat

aktier i Kalixbolaget till ett belopp av 2,398,500 kronor, dels ock för möjliggörande

av aktieteckning i bolaget av enskilda tillhandahållit industriföreningen

ett lån, å vilket den 31 december 1933 återstod oguldet omkring

1,513,000 kronor i kapital och 76,000 kronor i förfallna räntor, bäst tillgodosåge

sina ekonomiska intressen i företaget genom fortsatt drift vid dess anläggningar.

Härefter fortsätter departementschefen:

Frågan örn ytterligare bistånd från statens sida för driftens uppehållande

bör emellertid framför allt ses ur sociala synpunkter. Av de av arbetslöshetskommissionen

lämnade uppgifterna framgår, att en omfattande arbetslöshet

råder inom Nederkalix kommun. Ett nedläggande av bolagets verksamhet

skulle självfallet i hög grad försvåra de rådande förhållandena. Då

arbetslösheten för närvarande nått avsevärt större omfattning än vid tidpunkterna

för statens tidigare ingripanden, synas mig de skäl, som förut lett till

bistånd från statens sida, alltjämt kunna med oförminskad styrka åberopas.

Beaktas bör jämväl att en ökad arbetslöshet givetvis skulle sträcka sina verkningar

även till befolkningsgrupper, som icke direkt arbeta för bolagets räkning.

I betraktande av kommunens under senare år sjunkande skatteunderlag

torde med visshet kunna förutsägas, att en driftinställelse vid Karlsborgsverken

skulle få mycket ödesdigra konsekvenser för kommunen i dess helhet

samt för statsverket nödvändiggöra än längre gående åtgärder till hjälp åt

det växande antalet arbetslösa.

Jag tillåter mig att i detta sammanhang erinra, att min företrädare i ämbetet

vid övervägandet av de senast vidtagna stödåtgärderna framhållit, att

man vid bedömandet av frågan örn bistånd av statsmedel till bolaget icke borde

bortse från det förhållandet att, örn dåvarande prisförhållanden komme att

förbliva oförändrade under en längre tid, ytterligare förluster för bolaget icke

torde kunna undgås. På grund av den stora betydelsen ur olika sociala synpunkter

av rörelsens fortgång hade departementschefen, detta oaktat, kommit

till den uppfattningen, att staten borde för Kalixbolagen möjliggöra att i dittillsvarande

omfattning fortsätta verksamheten. De befarade förlusterna hava

inträffat, men nuvarande konjunkturer ingiva av allt att döma förhoppningar

om förbättrade resultat av bolagets rörelse.

I likhet med kommerskollegium och socialstyrelsen är jag av den uppfattningen,

att förhållandena äro sådana, att det icke gives rådrum förmera ingående

överväganden, enär risken för driftens inställande av brist på rörelsekapital

synes överhängande. Jag nödgas därför nu inskränka mig till att föreslå

åtgärd i syfte att tillgodose bolagets behov av dylikt kapital. _ Emellertid

är det min avsikt att, så snart riksdagens beslut i denna del föreligger, inför

Kungl. Majit framlägga förslag till en allsidig och sakkunnig utredning av

frågan örn förevarande industris upprätthållande och den medverkan från statens

sida i olika hänseenden, som i fortsättningen kan befinnas böra ifrågakomma,

därvid de riktlinjer, som antytts av 1933 års skogsindustrisakkunniga

samt nyssnämnda ämbetsverk, skola beaktas. I samband därmed finner jag

i hög grad påkallat, att, i anslutning till vad skogsindustrisakkunniga framhållit,

det mycket otillfredsställande sätt, på vilket industriföreningen fullgjort

sina förpliktelser gentemot statsverket, blir föremål för närmare undersökning

i syfte att jämväl i detta avseende förutsättningar för ordnade förhållanden

må uppnås.

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 6 sami. Nr 148.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 11+8.

Utskottet.

Av det sagda framgår, att jag tillstyrker, att bolaget nu tilldelas lån av

statsmedel för likviditetens återställande. Såsom framhållits hava de sakkunniga

föreslagit, att lånesumman måtte fastställas till 1,500,000 kronor, i vilket

belopp inginge kostnaderna för vissa särskilt önskvärda nyanläggningar.

Kommerskollegium och socialstyrelsen hava ifrågasatt, att kapitalförstärkningen

icke skulle gå utöver det belopp, som oundgängligen erfordras för att tillgodose

det omedelbara finasieringsbehovet, vilket av de sakkunniga beräknats

till ett belopp av 1,290,000 kronor. Enligt min mening tala vägande skäl för

att lånebeloppet i enlighet med de sakkunnigas, av skogsindustrisakkunniga

och länsstyrelsen i Norrbottens län tillstyrkta förslag fastställes till 1,500,000

kronor.

Beträffande förräntnings- och amorteringsvillkor synes det böra ankomma

på Kungl. Maj :t att fatta beslut. Likaledes torde Kungl. Maj :t böra hava

att pröva säkerheterna för det ifrågasatta lånet.

För beredande av medel för ändamålet torde anslag böra anvisas å nästkommande

års riksstat. Finansieringen synes böra ske genom ett anslag, som

anvisas såsom kapitalökning å fonden för låneunderstöd. Anslaget torde böra

erhålla reservationsanslags natur. Med hänsyn bland annat till vad statskontoret

anfört angående beskaffenheten av de hypotek, som skulle läggas såsom

säkerhet för ifrågavarande lån, har jag, efter samråd med chefen för

finansdepartementet, ansett mig böra föreslå, att anslaget anvisas att utgå av

skattemedel.

Att nu framställning måste göras örn ytterligare statsunderstöd till Kalixbolaget

måste uppenbarligen framstå som beklagligt. Som förklaring härtill

har dock kunnat åberopas, att bolagets hittillsvarande verksamhetstid infallit

under en allmän kris, som även för andra cellulosa- och trävaruföretag

varit ekonomiskt synnerligen prövande. Från sakkunnigt håll har vitsordats,

att företaget nationalekonomiskt sett äger fullt berättigande. I detta avseende

må erinras, att Kalixföretaget tillkommit som ett viktigt led i utvecklingen

av Norrbottens trävaruindustri. Denna utveckling, av vars befrämjande

staten som den störste skogsägaren i Norrbotten äger ett betydande

intresse, har gått mot en koncentration av förädlingsanläggningarna till utloppen

av de två största vattendragen, nämligen Piteälven med det av staten

ägda sågverket vid Lövholmen samt Kalixälven med därvarande av Kalixbolaget

ägda cellulosafabrik och sågverk.

Avgörande för utskottet vid dess prövning av frågan ha emellertid varit

de vittgående ekonomiska och sociala följder, som — enligt vad kommerskollegium

och socialstyrelsen vitsordat — ett avbrott i Kalixbolagets verksamhet

skulle få för den redan förut av arbetslöshet hårt drabbade Kalixbygden,

och utskottet har med hänsyn härtill ej velat motsätta sig Kungl.

Maj :ts förslag örn ett tillfälligt lån till bolaget å 1,500,000 kronor.

Avsikten är, att så snart riksdagens beslut föreligger företaga en allsidig

utredning, ägnad att läggas till grund för ett mera definitivt avgörande av

frågan örn Kalixföretagets fortsatta bestånd. Angeläget är, att härvid också

utan vidare dröjsmål undersökas de i propositionen anmärkta förhållandena

beträffande Kalix industriförening.

Utskottet, som i likhet med departementschefen anser att täckning för ifra
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 148.

11

gavarande anslag bör beredas av vanliga statsinkomster och ej av lånemedel,

får hemställa,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, må

a) medgiva, att till stöd åt Kalix träindustriaktiebolag må

på de villkor, som av Kungl. Majit bestämmas, utlämnas ett

lån å 1,500,000 kronor; samt

b) bland utgifter för kapitalökning under rubrik »Statens

utlåningsfonder: Fonden för låneunderstöd» för sagda ändamål

för budgetåret 1934/1935 anvisa ett reservationsanslag av

1,500,000 kronor, att utgå av andra statsinkomster än

lånemedel.

Stockholm den 1 juni 1934.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Hamrin, Bergqvist, Nilsson i Malmö, Nilsson i

Gränebo, Oscar Olsson, Bagge, Asplund, Walles, Bergström, Nylander, Jonsson i

Lycksele och Tham; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Holmgren, Jansson, Strindlund,

Persson i Fritorp, Eriksson i Stockholm, Jeppsson, Andersson i Höör, Persson

i Falla, Svensson i Grönvik, Jonsson i Eskilstuna och Andersson i Prästbol.

Reservationer:

dels av herrar Nilsson i Gränebo, Bagge, Nylander, Tham, Holmgren, Persson

i Fritorp och Persson i Falla, som ansett, att utskottets yttrande och förslag

bort hava följande lydelse:

»Redan vid 1927 års riksdag, då beslut första gången fattades örn ekonomiskt

stöd åt Kalixbolaget, uttalade riksdagen starka betänkligheter häremot såväl

av principiella skäl som också på grund av sin tvekan örn bolagets allmänna

ekonomiska förutsättningar. Åt denna tveksamhet har också sedermera givits

uttryck, då vid 1928 och 1931 års riksdagar ytterligare ekonomiskt bistånd

utverkades åt bolaget.

Statens nuvarande direkta kapitalinsats för Kalix träindustriaktiebolag uppgår

till cirka 3,900,000 kronor, vartill komma lån från industrilånefonden å

315,000 kronor samt från postsparbanken å 500,000 kronor. Skulderna till

domänstyrelsen på grund av olikviderade virkesleveranser uppgå för närvarande

till cirka 2,100,000 kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 148.

De redan skedda statliga uppoffringarna å detta företag ha alltså varit

högst betydande. AJtt under sådana förhållanden nu till Kalixbolaget utlämna

ytterligare statsmedel måste tvivelsutan ingiva största betänkligheter, i

ali synnerhet som ingen som helst trygghet vinnes för bolagets fortbestånd.

Tvärtom antydes behovet av ytterligare statssubvention som sannolikt.

Departementschefen har i propositionen tillkännagivit sin avsikt att, så snart

riksdagens beslut föreligger, igångsätta en utredning örn Kalixindustriens upprätthållande

och »den medverkan från statens sida i olika hänseenden, som

i fortsättningen kan befinnas böra ifrågakomma». Det synes utskottet riktigast,

att denna utredning företages, innan frågan örn ytterligare bistånd till

Kalixföretaget av riksdagen prövas. Utskottet finner lämpligt, att en dylik

allsidig utredning med tillhjälp av anlitade fackmän snarast utföres. Angeläget

är, att härvid också utan vidare dröjsmål undersökas de i propositionen

anmärkta förhållandena beträffande Kalix industriförening.

Resultaten av dessa utredningar torde kunna föreligga i så god tid, att statsmakterna

redan i början av 1935 års riksdag kunna pröva huruvida och på

vad sätt staten bör ytterligare medverka för att trygga Kalixanläggningarnas

fortbestånd. Under förutsättning att domänstyrelsen i avvaktan härpå lämnar

ett tillfälligt ytterligare anstånd med virkeslikviderna beträffande såväl

kapital som ränta bör driften kunna tillsvidare fortgå utan något beslut vid

innevarande riksdag örn ytterligare penningförsträckning till bolaget. I detta

avseende är att märka den betydande finansiella lättnad, som bör inträda

för bolaget i och med skeppningssäsongens öppnande. Inflytande skeppningslikvider

synas väl räcka till beräknade utgifter intill nästkommande vår.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att Kungl. Maj:ts förevarande förslag ej må av riksdagen

bifallas.»;

dels av herrar Hamrin och Jeppsson, som ansett, att utskottet bort i enlighet

med förslag av kommerskollegium och socialstyrelsen tillstyrka anvisande

utav ett reservationsanslag å 1,300,000 kronor;

dels ock av herrar Strindlund och Svensson i Grönvik.

Stockholm 1934. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

341524

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1934:381 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående nionde huvudtitelns anslag till tryckningskostnader s. 6 i texten