Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under utgifter för kapitalökning och i propositionen nr 118 gjorda framställningar angående anslag till byggnadsarbeten, avseende kommunikationsdepartementets verksamhetsområde.

1934-06-01 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1934:151, Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under utgifter för kapitalökning och i propositionen nr 118 gjorda framställningar angående anslag till byggnadsarbeten, avseende kommunikationsdepartementets verksamhetsområde.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 151.

1

Nr 151.

Ankom till riksdagens kansli den 1 juni 1934 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen

under utgifter för kapitalökning

och i propositionen nr 118 gjorda framställningar

angående anslag till byggnadsarbeten, avseende kommunikationsdepartementets

verksamhetsområde.

(3:e och 4:e avd.)

l:o) Beredande av utvidgade lokaler åt generaltullstyrelsen m. m. I den

till riksdagen avlåtna, den 3 januari 1934 dagtecknade propositionen (nr 1) angående

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1934/1935 har Kungl.

Majit (punkt 38, sid. 88—99, av det vid propositionen under rubrik »Utgifter

för kapitalökning. Bil. 4» fogade utdraget av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för samma dag) föreslagit riksdagen att till beredande av

utvidgade lokaler åt generaltullstyrelsen m. m. bevilja ett belopp av 2,312,000

kronor samt därav för budgetåret 1934/1935 anvisa ett reservationsanslag av

525.000 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

Såsom redan organisationsnämnden framhållit, måste med hänsyn till det

år 1928 mellan kronan och Stockholms stad träffade s. k. Kanslihus-Kungsholmsavtalet

generaltullstyrelsens lokalfråga vinna sin slutliga lösning före

den 1 oktober 1937.

Härvid äro, såsom av den lämnade redogörelsen framgår, två möjligheter

tänkbara. Dels kan generaltullstyrelsen, efter inlösen av vissa fastigheter

samt betydande örn- och nybyggnadsarbeten, kvarbliva inom kvarteret Argus

(det s. k. Argusprojektet), dels kunna å annan plats i staden, förslagsvis å

Ladugårdsgärde, nya lokaler uppföras för styrelsen (det s. k. nybyggnadsprojektet).

Det kapital, som enligt byggnadsstyrelsens beräkningar skulle tagas i anspråk

för Argusprojektet, (2,312,000 + 525,000) 2,837,000 kronor, skulle med

137.000 kronor överstiga det beräknade kapitalvärdet å nybyggnadsprojektet,

(1,900,000 + 800,000) 2,700,000 kronor. I betraktande av å ena sidan de stora

praktiska fördelar, som äro förenade med Argusprojektet och vilka närmare

belysts i de av organisationsnämnden, byggnadsstyrelsen och generaltullstyrelsen

gjorda uttalandena, samt å andra sidan de av nämnden och de båda

ämbetsverken framhållna olägenheterna av en förflyttning till annan plats,

och då vidare den relativt obetydliga merkostnaden icke synes kunna tillmätas

avgörande betydelse i jämförelse med de tungt vägande sakliga skäl, som anförts

för Argusprojektet, har jag funnit mig böra uttala min anslutning till

detta förslag.

För det förslag till lösning av här förevarande fråga enligt det sålunda av

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 6 sami. Nr 151. 1142 84

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 151.

Utskottet.

mig förordade alternativet, som av byggnadsstyrelsen uppgjorts i samråd med

generaltullstyrelsen, har jag i det föregående redogjort.

Yad till en början tomtfrågan beträffar innefattar förslaget, dels att från

Stockholms stad skulle inlösas de i Kanslihus-Kungsholmsavtalet ingående

fastigheterna nr 3 och 7 i kvarteret Argus med ett beräknat värde av 1,672,000

kronor, varifrån emellertid skulle gå i avräkning det kronan för samma fastigheter

enligt berörda avtal tillerkända beloppet, 525,000 kronor — den kontanta

löseskillingen skulle alltså bliva 1,147,000 kronor — dels ock att fastigheterna

nr 1 och 2 i samma kvarter skulle förvärvas för en sammanlagd kostnad

av 155,000 kronor.

Då ett förvärvande av samtliga nu angivna fastigheter synes vara en nödvändig

förutsättning för byggnadsfrågans ändamålsenliga lösning, tillstyrker

jag förslaget härom. Mot de för fastigheterna beräknade köpesummorna, sådana

de fastställts vid de av byggnadsstyrelsen förda preliminära förhandlingarna

eller tillhopa (1,147,000 + 155,000) 1,302,000 kronor, synes intet vara

att erinra.

De av byggnadsstyrelsen framlagda och av generaltullstyrelsen i huvudsak

godkända ritningarna och kostnadsberäkningarna — de sistnämnda slutande

på 781,000 kronor för byggnadskostnader, grundförstärkningar, inredningar

m. m., 118,000 kronor för ledningsarbeten samt 111,000 kronor för oförutsedda

utgifter, ritningar, kontroll och administration eller tillhopa 1,010,000 kronor

— hava icke givit mig anledning till erinran.

Yad beträffar det av generaltullstyrelsen framförda önskemålet örn beredande

av lokaler inom byggnadskomplexet även för tullverkets undervisningsanstalt,

synes byggnadsstyrelsen hava anfört bärande skäl för sin uppfattning,

att så icke lämpligen kan ske. I stället torde man, såsom byggnadsstyrelsen

framhållit, få inrikta strävandena på att bereda anstalten lokal i det närmaste

grannskapet, förslagsvis i något av de gamla riksbankshusen.

De erforderliga anslagsmedlen, tillhopa 2,312,000 kronor, skulle enligt byggnadsstyrelsens

förslag fördelas med 525,000 kronor på budgetåret 1934/1935,

540,000 kronor på budgetåret 1935/1936 och 1,247,000 kronor (därav 1,147,000

kronor för inlösen av fastigheterna nr 3 och 7 i kvarteret Argus) för budgetåret

1936/1937. Med det för nästkommande budgetår äskade beloppet skulle

bestridas dels köpeskillingarna för fastigheterna nr 1 och 2 i kvarteret Argus

med 155,000 kronor, dels kostnaderna för förberedande arbeten, ritningar m. m.

med 50,000 kronor samt för byggnads- och ledningsarbeten för nybyggnaderna

inom sistnämnda fastigheter med 320,000 kronor. Mot vad sålunda föreslagits

har jag icke funnit något att erinra.

Enligt vad statens organisationsnämnd vitsordat och utskottet också vid

besök på platsen iakttagit äro generaltullstyrelsens nuvarande lokaler trånga

samt till en stor del också otidsenliga och olämpliga för sitt ändamål. Ett

ytterligare skäl för att lokalfrågan nu vinner sin lösning utgör också det

mellan kronan och Stockholm år 1928 slutna fastighetsavtalet, enligt vilket

kronan skall den 1 oktober 1937 till staden avträda de av generaltullstyrelsen

nu inom kvarteret Argus vid Skeppsbron disponerade tomterna och byggnaderna.

Förevarande ombyggnadsförslag innefattar nu att staten skulle för en

summa av 1,147,000 kronor återlösa äganderätten till de i nyssnämnda avtal

med Stockholms stad ingående fastigheterna nr 3 och 7 i kvarteret Argus, varjämte

av enskilda skulle för en sammanlagd kostnad av 155,000 kronor förvärvas

fastigheterna nr 1 och 2 i samma kvarter. Själva ombyggnadskostna
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 151. 3

derna hava beräknats till 1,010,000 kronor. Totalkostnaderna för ombyggnaden

kunna alltså beräknas uppgå till 2,312,000 kronor.

Då alltså generaltullstyrelsens behov av förbättrade lokaler ej synes lämpligen

kunna längre undanskjutas och då det framlagda ombyggnadsförslaget

ej heller i övrigt givit utskottet anledning till erinran, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till beredande av utvidgade lokaler åt generaltullstyrelsen

m. m. bevilja ett belopp av 2,312,000 kronor

samt därav för budgetåret 1934/1935 såsom reservationsanslag

anvisa ett belopp av 525,000’ kronor.

2: o) Tillbyggnad till och grundförstärkning av lantmäteristyrelsens hus i

Stockholmn!, m. Kungl. Maj:t har (punkt 39, sid. 99 och 100) föreslagit riksdagen

att av det utav 1933 års riksdag för tillbyggnad till och grundförstärkning

av lantmäteristyrelsens hus i Stockholm m. m. beviljade beloppet av

232,500 kronor för budgetåret 1934/1935 såsom reservationsanslag anvisa återstoden

132,500 kronor.

För ifrågavarande byggnadsföretag, till vilket för innevarande budgetår

anvisats 100,000 kronor, äskas nu återstoden 132,500 kronor av det för företaget

beviljade beloppet 232,500 kronor. Då enligt vad utskottet inhämtat

arbetena beräknas komma att bliva fullbordade före utgången av instundande

budgetår, tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må av det utav 1933 års riksdag för tillbyggnad

till och grundförstärkning av lantmäteristyrelsens hus i Stockholm

m. m. beviljade beloppet av 232,500 kronor för budgetåret

1934/1935 såsom reservationsanslag anvisa återstoden, 132,500

kronor.

3:o) Örn- och tillbyggnad av landsstatshuset i Karlskrona. Under förmälan

att enligt vad som inhämtats förevarande byggnadsföretag beräknas

vara färdigställt före den 30 juni 1935 får utskottet med tillstyrkande av

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 40, sid. 100) hemställa,

att riksdagen må av det utav 1933 års riksdag till om- och

tillbyggnad av landsstatshuset i Karlskrona beviljade beloppet

av 170,000 kronor för budgetåret 1934/1935 såsom reservationsanslag

anvisa återstoden, 70,000 kronor.

4:o) Om- och tillbyggnad av länsresidenset i Kristianstad. Kungl.

Maj :t har (punkt 41, sid. 100—107) föreslagit riksdagen att till örn- pch

tillbyggnad av länsresidenset i Kristianstad bevilja ett belopp av 262,000

kronor samt därav för budgetåret 1934/1935 anvisa ett reservationsanslag av

130,000 kronor.

Departementschefen, som funnit utredningen giva vid handen, att åtgärder

äro erforderliga för beredande av utökade och förbättrade lokaler för länsstyrelsen

i Kristianstads län, har anfört följande;

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 151.

Utskottet.

Organisationsnämnden har i sitt utlåtande hållit före, att härmed borde

kunna anstå till budgetåret 1938/1939. Såväl länsstyrelsen som byggnadsstyrelsen

hava däremot gjort gällande, att länsstyrelsens nuvarande lokalförhållanden

vöre sådana, att föreliggande fråga borde upptagas till omedelbar

prövning, så att lokalerna kunde färdigställas inom två å tre år. Vid besök på

platsen har jag fått det intrycket, att ett uppskjutande av lokalfrågans lösning

skulle innebära avsevärda olägenheter för arbetet inom länsstyrelsen. Jag vill

alltså föreslå, att medel för byggnadsarbetenas påbörjande äskas redan för

nästkommande budgetår.

För åvägabringande av den ifrågasatta utvidgningen hava två alternativ

framlagts. Enligt det ena skulle ‘länsresidensets vind inredas dels till arkivlokaler

och dels till tjänsterum för vägingenjören; genom friläggande av arkivutrymmen

i de övriga våningarna skulle därvid sex nya arbetsrum utvinnas.

Enligt det andra alternativet skulle på länsresidensets tomt uppföras en nybyggnad,

varvid länsstyrelsens lokalbehov — delvis även genom ändringar i

den nuvarande byggnaden — skulle, i motsats till vad fallet bleve enligt det

förra alternativet, komma att fullständigt tillgodoses samt dessutom utrymme

beredas även åt lantmäterikontoret, som likaledes är i behov av utvidgade och

för sitt ändamål mera lämpade lokaler än dem, som nu förhyras. I likhet med

organisationsnämnden och ämbetsverken finner jag övervägande skäl tala för

det sistnämnda alternativet, och jag tillstyrker därför, att detta genomföres.

Mot byggnadsstyrelsens på grundval av detta alternativ upprättade ritningsförslag

synes icke vara något att invända. Kostnaderna för byggnadsföretaget

hava beräknats till 262,000 kronor. I detta belopp ingår en post å 215,000

kronor för ny- och tillbyggnadsarbeten, överensstämmande med den av organisationsnämnden

angivna kostnaden för motsvarande arbeten. Härjämte har bj^ggnadsstyrelsen

beräknat ett belopp av 47,000 kronor bliva erforderligt för vissa

tidigare icke förutsedda ombyggnadsarbeten. Mot de sålunda framlagda kostnadsberäkningarna

har jag icke funnit anledning till erinran.

Enligt byggnadsstyrelsens förslag skulle det för arbetenas utförande beräknade

totalbeloppet fördelas på två budgetår med 130,000 kronor för budgetåret

1934/1935 och 132,000 kronor för budgetåret 1935/1936. Till detta förslag

ansluter jag mig.

I likhet med departementschefen har utskottet vid sin prövning av ärendet

funnit frågan om förbättrade lokalförhållanden för länsstyrelsen i Kristianstad

icke längre böra undanskjutas, utan nu vinna sin lösning.

Förevarande förslag örn lokalbehovets tillgodoseende i huvudsak genom en

på länsresidenstomten uppförd nybyggnad har ej givit utskottet anledning till

erinran.

Enligt vad Kungl. Maj:t föreslagit skulle det erforderliga beloppet (262,000

kronor) fördelas med 130,000 kronor på nästkommande budgetperiod och återstoden,

132,000 kronor, på budgetåret 1935/1936. Byggnadsarbetena torde

emellertid ej kunna omedelbart påbörjas. Med hänsyn härtill har utskottet

ansett, att för nästkommande budgetår bör anvisas endast ett belopp av 65,000

kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj :ts förevarande förslag,

må till om- och tillbyggnad av länsresidenset i Kristianstad

bevilja ett belopp av 262,000 kronor samt därav för budgetåret

1934/1935 såsom reservationsanslag anvisa ett belopp av 65,000

kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 151.

5

5:o) Nybyggnad för lantmäterikontoret i Värmlands län m. m.

Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkt 42, sid. 107 och 108) att för färdigställande

av ifrågavarande byggnadsföretag skulle anvisas återstoden av det

erforderliga beloppet, får utskottet, som inhämtat att företaget beräknas bliva

fullbordat under instundande budgetperiod, hemställa,

att riksdagen må av det utav 1933 års riksdag till nybyggnad

för lantmäterikontoret i Värmlands län m. m. beviljade beloppet

av 236,000 kronor för budgetåret 1934/1935 såsom reservationsanslag

anvisa återstoden, 100,000 kronor.

6:o) Nybyggnad för lantmäterikontoret i Västmanlands län m. m.

Kungl. Majit har (punkt 43, sid. 108) föreslagit riksdagen att i avbidan på

den proposition i ämnet, som kan bliva riksdagen förelagd, till nybyggnad för

lantmäterikontoret i Västmanlands län m. m. för budgetåret 1934/1935 beräkna

ett reservationsanslag av 190,000 kronor.

Därefter har Kungl. Majit i en den 9 februari 1934 till riksdagen avlåten

proposition, nr 118, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för nämnda dag föreslagit riksdagen

att till nybyggnad för lantmäterikontoret i Västmanlands län m. m. för

budgetåret 1934/1935 anvisa ett reservationsanslag, att utgå av lånemedel, av

179,000 kronor.

Departementschefen har anfört följande:

Uppenbarligen föreligger ett trängande behov av att ökade och i övrigt ändamålsenligare

lokaler beredas åt lantmäterikontoret i Västmanlands län. Av utredningen

framgår, att detta behov icke kan tillgodoses annorledes än genom

uppförande av nybyggnad samt att det med hänsyn till de nuvarande lokalernas

otillfredsställande beskaffenhet är önskvärt, att åtgärder härför redan nu vidtagas.

Frågan örn platsen för en blivande nybyggnad har, såsom den lämnade redogörelsen

visar, varit föremål för upprepade överväganden. Det av organisationsnämnden

och byggnadsstyrelsen tillstyrkta förslaget innebär, att byggnaden

skulle placeras på ett väster örn slottet beläget område, vilket enligt upprättat

preliminärt avtal skulle av kronan förvärvas för en köpeskilling av 13,600

kronor. Mot den sålunda föreslagna lösningen synes ej vara något att invända.

Det område, varom nu är fråga, är en del av den mark, som — i samband med

upplåtelse från stadens sida av viss del av dess donationsjord för beredande av

plats för nytt länslasarett ■— år 1919 av kronan överläts på staden. Den sålunda

av kronan till staden överlåtna marken ikläddes likaledes donationsjords

natur, varjämte uppställdes vissa villkor angående områdets bebyggande m. m.

Hos Kungl. Majit föreligger nu en framställning från drätselkammaren i

Västerås och Västmanlands läns landstings förvaltningsutskott om godkännande

av en år 1929 mellan staden och landstinget träffad överenskommelse,

innefattande bland annat, att det av kronan till staden år 1919 överlåtna markområdet

skulle med full äganderätt av staden överlåtas till landstinget. Omförmälda

preliminära köpeavtal är uppgjort under förutsättning att denna framställning

vinner bifall. Nyssnämnda överenskommelse är alltså ännu beroende

på Kungl. Majits prövning. Enligt vad jag under hand inhämtat torde emellertid

möjlighet för kronan under alla förhållanden föreligga att för här angivna

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 151.

Utskottet.

köpeskilling förvärva nu ifrågavarande, för uppförande av lantmäterikontor

erforderliga markområde. På grund härav och med hänsyn till behovet av en

snar lösning av lantmäterikontorets byggnadsfråga har jag ansett denna kunna

och böra upptagas till behandling utan avvaktan av den slutliga prövningen av

förenämnda ärende, vilket ännu icke hunnit färdigberedas.

Det av byggnadsstyrelsen nu framlagda ritningsförslaget och den för byggnadsföretaget

beräknade kostnaden av 165,400 kronor hava ej givit mig anledning

till erinran.

Sammanlagda kostnaden för mark och husbyggnad skulle alltså uppgå till

(13,600 + 165,400) 179,000 kronor eller 11,000 kronor mindre än vad i riksstatsförslaget

beräknats.

För lantmäterikontoret i Västmanlands län — för närvarande förlagt till

Västerås slott — synes föreligga stort behov av ökade och lämpligare lokaler.

Enligt förevarande förslag skulle detta behov tillgodoses genom nybyggnad å

ett strax väster örn slottet beläget höjdområde. Tomtplatsen skulle för 13,600

kronor inköpas från Västmanlands läns landsting. Nybyggnaden beräknas

kosta 165,400 kronor, varför förslagets genomförande skulle draga en totalkostnad

av 179,000 kronor. Vad sålunda föreslagits har ej givit utskottet anledning

till erinran. Utskottet har emellertid funnit det böra från statsverkets

sida tillses, att statsverket icke betungas med några kostnader för underhåll

av området omkring lantmäterikontorets blivande byggnad.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till nybyggnad för lantmäterikontoret i Västmanlands

län m. m. för budgetåret 1934/1935 anvisa ett reservationsanslag

av 179,000 kronor.

7:o) Flygelbyggnad till landsstatshuset i Härnösand. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 44, sid. 108 och 109) tillstyrker utskottet, att

till ifrågavarande byggnadsföretag, som beräknas bliva färdigställt under

nästkommande budgetår, anvisas återstoden av det beviljade beloppet, och

hemställer alltså,

att riksdagen må av det utav 1933 års riksdag till flygelbyggnad

till landsstatshuset i Härnösand beviljade beloppet av

145.000 kronor för budgetåret 1934/1935 såsom reservationsanslag

anvisa återstoden 45,000 kronor.

8:o) Om- och tillbyggnad av landsstatshuset i Umeå. Beträffande Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 45, sid. 109) örn anvisande av slutanslag till förevarande

byggnadsarbeten, som enligt vad som inhämtats beräknas kunna fullbordas

under instundande budgetperiod, får utskottet, som icke funnit anledning

till erinran, hemställa,

att riksdagen må av det utav 1933 års riksdag till om- peli

tillbyggnad av landsstatshuset i Umeå beviljade beloppet av

238.000 kronor för budgetåret 1934/1935 såsom reservationsanslag

anvisa återstoden 138,000 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 151.

7

I fråga om sättet för beredande av täckning m. m. beträffande detta och

övriga i det föregående omförmälda anslag kommer utskottet att framdeles

avgiva yttrande.

Stockholm den 1 juni 1934.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Hamrin, Bergqvist, Nilsson i Malmö, Nilsson

i Gränebo, Oscar Olsson, Bagge, Asplund, Walles, Petrén, Nylander, Jonsson i

Lycksele och Tham; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson, Strindlund, Persson

i Fritorp, Eriksson i Stockholm, Jeppsson, Andersson i Höör, Persson i Falla,

Svensson i Grönvik, Jonsson i Eskilstuna, Andersson i Prästbol och Skoglund.

Reservationer

vid punkt l:o (beredande av utvidgade lokaler åt generaltullstyrelsen m. m.)

dels av herrar Bergqvist, Bagge, Nylander, Tham, Persson i Fritorp, Persson

i Falla och Skoglund, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava

följande lydelse:

»I samband med byggnadskonfliktens avveckling pågår för närvarande en

livlig byggnadsverksamhet i Stockholm, som ytterligare stimulerats av vissa

av staten igångsatta byggnadsföretag. I betraktande härav synes icke erforderligt

att i arbetslöshetslindrande syfte igångsätta ytterligare statliga byggen

i huvudstaden. Jämväl med hänsyn till den statsfinansiella situationen bör

försiktighet iakttagas vid beslutande av nya byggnadsföretag. Redan ur

dessa synpunkter kan stor tveksamhet hysas beträffande Kungl. Maj:ts förevarande

förslag örn beredande av förbättrade lokaler för generaltullstyrelsen.

Utskottet, som avlagt besök å platsen, har visserligen funnit styrelsens

lokalförhållanden mindre tillfredsställande men har å andra sidan ansett, att

lösningen av styrelsens byggnadsfråga kan utan större olägenhet något anstå.

Då alltså enligt utskottets mening medel för ifrågavarande ändamål icke

nu böra anvisas, hemställer utskottet,

att Kungl. Majlis förevarande förslag ej må av riksdagen

bifallas.»

dels ock av herr Hamrin;

vid punkt G:o (lantmäterikontoret i Västmanlands län) av herrar Hamrin,

Bergqvist, Nilsson i Gränebo, Bagge, Nylander, Jonsson i Lycksele, Tham,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 151.

Strindlund, Persson i Fritorp, Jeppsson, Persson i Falla och Skoglund, vilka

ansett att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Utredningen i ärendet synes icke giva bestämt vid handen att frågan om

förbättrade och utvidgade lokaler för lantinäterikontoret i Västmanlands län

bör lösas redan nu. I varje fall synes ifrågavarande lokalbehov icke vara av

den angelägenhetsgrad, att detsamma icke utan olägenhet kan anstå till något

kommande budgetår.

Därtill kommer, att ifrågavarande tomtplats, som statsverket skulle inköpa

från Västmanlands läns landsting, ingår i ett markområde, som enligt en

mellan landstinget och Västerås stad upprättad, på Kungl. Maj:ts prövning

ännu beroende överenskommelse, landstinget skulle förvärva från staden. Då

frågan örn landstingets äganderätt till omförmälda tomtplats sålunda icke

avgjorts, synas medel icke nu böra anvisas för inköp av densamma.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att Kungl. Maj:ts förevarande förslag ej må av riksdagen

bifallas.»

Stockholm 1984. K. L. Beckmans Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1934:427 Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under utgifter för kapitalökning och i propositionen nr 118 gjorda framst s. 10 i texten