Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under sjunde huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till kostnader för årlig taxering jämte en i ämnet väckt motion.
1934-06-08 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1934:156, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under sjunde huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till kostnader för årlig taxering jämte en i ämnet väckt motion.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 156.
1
Nr 156.
Ankom till riksdagens kansli den 8 juni 1934 kl. 11 f. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under sjunde huvudtiteln gjorda framställning angående
anslag till kostnader för årlig taxering jämte en i ämnet
väckt motion.
(3:e avd.)
I den till riksdagen den 3 januari 1934 avlåtna propositionen (nr 1) angående
statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1934/1935 har
Kungl. Majit under sjunde huvudtiteln (punkt 20, sid. 51—54, av det vid
propositionen fogade statsrådsprotokollet över finansärenden för sagda
dag) föreslagit riksdagen att höja ordinarie förslagsanslaget till kostnader
för årlig taxering, nu 2,500,000 kronor, med 200,000 kronor till 2,700,000
kronor.
Den övervägande delen av kostnaderna för det årliga taxeringsarbetet
bestrides av statsmedel och täckes från det under sjunde huvudtiteln
uppförda ordinarie förslagsanslaget till kostnader för årlig taxering.
Av de från detta anslag bestridda kostnaderna utgöres huvudparten
av sådana, vilka jämlikt 145 § 4 mom. taxeringsförordningen
en gång årligen prövas av Kungl. Majit. Efter förslag av länsstyrelserna
ställer Kungl. Majit därvid till förfogande åt varje länsprövningsnämnd
visst belopp till ersättning åt ordförandena och kronoombuden
i taxeringsnämnderna samt till gottgörelse för i samband med
taxeringsförrättningarna lämnat biträde av städernas tjänstemän m. m.
Därjämte har Kungl. Majit sedan år 1922 tillerkänt Stockholms stad
och under de senaste två åren även staden Norrköping bidrag till kostnader,
som dessa städer åtagit sig för särskilda anstalter för taxeringsarbetet.
Vidare utgå från anslaget medel till gäldande av vissa av länsprövningsnämndernas
arbeten föranledda utgifter, till vilka enligt 145 §
5 mom. taxeringsförordningen vederbörande nämnd må efter förslag av
länsstyrelsen använda erforderligt belopp. Jämlikt en år 1922 vidtagen
ändring i sistnämnda författningsrum äger Kungl. Majit numera utfärda
särskilda föreskrifter rörande dispositionen av medel för ifrågavarande
ändamål. Förutom dessa utgifter täckas från anslaget vissa
andra kostnader för taxeringsarbetet, såsom gottgörelse till sakkunniga,
Bihang till riksdagens protokoll 1934. 6 sami. Nr 156—158.
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 156.
ersättning till häradsskrivare för avskrifter av taxeringslängder, resekostnads-
och traktamentsersättningar, kostnader för mellankommunala
prövningsnämnden ävensom utgifter för tryckning av deklarationsblanketter
och blanketter till taxeringslängder m. m.
I efterföljande tabell hava sammanställts uppgifter å dels de i riksstaten
upptagna anslagsbeloppen för ett vart av budgetåren 1926/1927—
1932/1933, dels ock nettoutgifterna från anslaget under samma period.
Utgifterna hava därvid uppdelats i två grupper, nämligen av Kungl.
Maj:t jämlikt 145 § 4 mom. taxeringsförordningen anvisade belopp
(inom parentes angivas av länsstyrelserna begärda belopp) samt övriga
kostnader.
Nettoutgifter å anslaget
Budgetår
Anslag å
riksstaten
kronor
Av Kungl.
Majit an- visade belopp
kronor
Övriga
kostnader
kronor
Summa
kronor
1926/1927 .......................................
3,000,000
2,477,800
(2,955,300)
549,800
3,027,600
1927/1928 .......................................
2,800,000 1
2,310,600
(3,005,700)
474,300
2,784,900
1928/1929 .......................................
2,800,000
2,294,900
(2,785,400)
684,700
2,979,600
1929/1930 .......................................
3,200,000
2,535,300
(3,146,200)
927,200
3,462,500
1930/1931 .......................................
3,400,000
2,620,900
(3,226,300)
953,500
3,574,400
1931/1932 .......................................
3,400,000
2,730,000
(3,258,300)
977,400
3,707,400
1932/1933 .......................................
3,000,000
2,300,600
(2,705,000)
713,700
3,014,300
De i tabellen såsom »övriga kostnader» upptagna beloppen fördela sig
för budgetåren 1931/1932 och 1932/1933 på i huvudsak följande utgiftsgrupper:
-
1931/1932
1932/1933
Ersättning till sakkunniga................................................
87,000
64,600
Kostnader för prövningsnämndernas arbeten (145 § 5 mom.
taxeringsförordningen) .............................................
402,000
314,000
Resekostnads- och traktamentsersättningar .......................
60,200
48,100
Kostnader för mellankommunala prövningsnämnden .........
40,000
40,600
Ersättning till häradsskrivare för avskrifter av taxeringslängder
257,000
138,000
Kostnader för tryckning av blanketter.............................
117,400
104,000
Övriga kostnader............................................................
13,800
4,400
Summa
977,400
713,700
Statsutskottets utlåtande Nr 156.
3
För innevarande budgetår har en nedsättning av anslagets belopp ägt
rum från 3,000,000 kronor till 2,500,000 kronor. Erinras må emellertid,
att under vartdera av budgetåren 1932/1933 och 1933/1934 ett extra förslagsanslag
varit uppfört å riksstaten till bestridande av kostnaderna
för 1933 års allmänna fastighetstaxering.
De av Kungl. Majit för innevarande budgetår från anslaget till kostnader
för årlig taxering anvisade beloppen enligt 145 § 4 mom. taxeringsförordningen
utgöra sammanlagt 1,886,100 kronor, vilket alltså innebär en nedsättning
i förhållande till nästföregående budgetår av omkring 415,000
kronor och i förhållande till budgetåret 1931/1932 av omkring 844,000 kronor.
För innevarande liksom för nästföregående budgetår har Kungl. Maj :t
vidare, med stöd av förenämnda stadgande i 145 § 5 mom. taxeringsförordningen,
för varje prövningsnämnd fastställt ett högsta belopp för de i sagda
författningsrum avsedda utgifterna. För löpande budgetår utgör summan
av de för ändamålet av Kungl. Majit anvisade beloppen i runt tal
270.000 kronor. Då motsvarande kostnader uppgått för budgetåret 1931/
1932 till något över 400,000 kronor och för budgetåret 1932/1933 till omkring
314.000 kronor, har även i fråga örn hithörande utgifter en högst betydande
kostnadsminskning genomförts. Sedan Kungl. Majit genom cirkulär
den 30 augusti 1932 (nr 398) anbefallt länsstyrelserna att iakttaga sparsamhet
vid bestämmande av gottgörelse åt sakkunnig, som anlitats för taxeringsarbete,
hava jämväl kostnaderna för sakkunniga något reducerats.
Slutligen må nämnas, att Kungl. Majit genom cirkulär till länsstyrelserna
den 26 maj 1933 (nr 227) nedsatt den till häradsskrivarna utgående
ersättningen för avskrifter av taxeringslängder med 20 procent. Utgiftsminskningen
i anledning av sistnämnda åtgärd har emellertid ännu
icke kommit fullt till synes; den nedgång i kostnaderna för ifrågavarande
avskrifter, som inträtt under budgetåret 1932/1933, har huvudsakligen
sin grund i att ersättning för 1933 års fastighetslängder gäldats
från anslag till kostnader för allmänna fastighetstaxeringen år 1933.
De nedsättningar, som under de båda senaste åren vidtagits i arvodena
till ordförande och kronoombud i taxeringsnämnderna, hava föranlett
ett flertal länsstyrelser att i särskilda skrivelser framföra
allvarliga erinringar. Likaledes hava åtskilliga länsprövningsnämnder
enligt finansdepartementet tillhandakomna protokollsutdrag uttalat
sina betänkligheter i anledning av den under år 1933 beslutade reduktionen
av dessa arvoden. Såväl länsstyrelserna som prövningsnämnderna
hava framhållit, att för ändamålet anvisade belopp icke möjliggjort beredande
av skälig gottgörelse för nedlagt arbete och havda kostnader.
Från flera håll har vidare betonats att, därest ersättningsbeloppen icke
höjdes, svårighet skulle uppkomma att erhålla fullt kvalificerade personer
för ifrågavarande uppdrag.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 156.
Utskottet.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»Det torde icke kunna bestridas, att de betänkligheter, som av vissa
länsstyrelser och prövningsnämnder uttalats i anledning av vidtagna
minskningar. i arvodena till ordförande och kronoombud i taxeringsnämnderna,
icke helt sakna fog, åtminstone såvitt angår ersättningen
till sådana för taxeringsarhetet anlitade personer, vilka ej äro anställda
vid länsstyrelse, eller fögderiförvaltning. Det synes mig vara önskvärt,
att de av taxeringsmyndigheterna framförda synpunkterna i möjligaste
mån vinna beaktande. I nuvarande statsfinansiella läge finner jag mig
dock icke kunna av denna anledning förorda höjning av förevarande anslag.
. Emellertid har jag låtit inom departementet igångsätta en undersökning,
huruvida icke genom vissa ändringar i 145 § taxeringsförordningen
möjlighet skulle kunna vinnas att utan sådan höjning disponera
något större belopp till ersättning för arbetet i taxeringsnämnderna än
under innevarande budgetår varit möjligt. Härjämte överväges utfärdande
av vissa föreskrifter i syfte att åstadkomma grundval för en mera
tillfredsställande fördelning än hittills av för ändamålet tillgängliga
medel. Jag torde få tillfälle att framdeles återkomma till nu berörda
spörsmål.
Av Vissa andra anledningar torde emellertid en höjning av anslagsbeloppet
vara erforderlig. För innevarande budgetår kan förutses, att anslaget
— trots vidtagna nedskärningar av olika utgiftsposter — kommer
att överskridas med omkring 100,000 kronor. Med detta belopp lärer anslagsökning
böra ske. Ett i det närmaste lika stort belopp torde vidare
höra beräknas till åtskilliga ändamål, för vilka anslaget under nu löpande
budgetår icke behövt tagas i anspråk. Sistnämnda höjning betingas huvudsakligen
av att under år 1934 skall förekomma särskild fastighetstaxering,
för vilken kostnaderna skola bestridas från förevarande anslag.
Därjämte bör den genom Kungl. Maj:ts beslut den 10 november 1933
igångsatta utredningen rörande taxeringsutfallet vid 1933 års allmänna
fastighetstaxering, vilken utredning under innevarande budgetår bekostas
från det för budgetåret anvisade fastighetstaxeringsanslaget, under
nästkommande budgetperiod fullföljas med anlitande av anslaget till
kostnader för årlig taxering.
På grund av det anförda finner jag mig böra föreslå en höjning av
det för löpande budgetår anvisade anslaget med 200,000 kronor.»
I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till
behandling förebaft en inom andra kammaren av herr S. Linnér m. fl.
väckt motion, nr 205, vari hemställts, att anslaget till årlig taxering å riksstaten
för budgetåret 1934/1935 upptages till 3,200,000 kronor.
Utskottet får erinra därom, att, sedan Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen
till 1932 års riksdag föreslagit riksdagen minska det då å riksstaten
uppförda förslagsanslaget till kostnader för årlig taxering från
3,400,000 kronor till 3,200,000 kronor, riksdagen i sin skrivelse nr 7 A, punkt
20, anmälde för Kungl. Majit, att riksdagen av skäl, departementschefen
anfört, ansett, att en beskärning av anslaget borde kunna ske. Emellertid
syntes riksdagen, att anslaget skulle kunna utan risk för taxerings
-
Statsutskottets utlåtande Nr 156.
5
arbetets behöriga skötsel nedsättas till ett lägre belopp än Kungl. Majit
ifrågasatt. Riksdagen bestämde anslaget till 3,000,000 kronor och förutsatte
därvid, att något överskridande av anslaget icke komme att äga
rum.
Vidare får utskottet erinra därom, att 1933 års riksdag i likhet med
departementschefen ansåg nödvändigt, att med hänsyn till det statsfinansiella
läget kostnaderna för taxeringsarbetet, så långt möjligt vore,
nedbringades. Riksdagen bestämde i överensstämmelse med Kungl.
Maj:ts förslag anslaget för ifrågavarande kostnader till 2,500,000 kronor.
En då inom riksdagen väckt motion, 11:168, örn anslagets bestämmande
till 3,000,000 kronor avslogs alltså av riksdagen.
Enligt Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag skulle anslaget i fråga
för nästkommande budgetår höjas med 200,000 kronor eller till 2,700,000
kronor. Motionsvis har yrkats, att anslaget måtte upptagas till 3,200,000
kronor.
Vid den prövning, utskottet ägnat denna fråga, har utskottet i likhet
med departementschefen och motionärerna funnit en förhöjning av förevarande
anslag vara erforderlig. Vad anslagets storlek beträffar, har utskottet
ansett sig böra stanna för Kungl. Maj:ts förslag och kan sålunda
icke biträda motionärernas yrkande.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förevarande
förslag och med avslag å herr Linnérs m. fl.
motion, II: 205, i vad densamma skiljer sig från Kungl.
Maj:ts förslag, höja ordinarie förslagsanslaget till
kostnader för årlig taxering, nu 2,500,000 kronor, med
200,000 kronor till 2,700,000 kronor.
Stockholm den 8 juni 1934.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Hamrin, Lindblad, Svensson i Kompersmåla, Nilsson i
Malmö, Nilsson i Gränebo, Oscar Olsson, Bagge, Asplund, Walles, Thelin, Nylander och
Jonsson i Lycksele; samt
från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson, Strindlund, Törnkvist i
Karlskrona, Jeppsson, Andersson i Höör, Persson i Kalla, Svensson i Grönvik, Jonsson i
Eskilstuna, Norsell, Skoglund och Olsson i Staxäng.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1934:423 Skrivelse till Konungen i anledning av Kunql. Maj:ts i statsverkspropositionen under sjunde huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till kostnader för s. 2 i texten