Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under sjunde huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till kostnader för årlig taxering jämte en i ämnet väckt motion.

1934-06-08 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1934:156, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under sjunde huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till kostnader för årlig taxering jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 156.

1

Nr 156.

Ankom till riksdagens kansli den 8 juni 1934 kl. 11 f. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

under sjunde huvudtiteln gjorda framställning angående

anslag till kostnader för årlig taxering jämte en i ämnet

väckt motion.

(3:e avd.)

I den till riksdagen den 3 januari 1934 avlåtna propositionen (nr 1) angående

statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1934/1935 har

Kungl. Majit under sjunde huvudtiteln (punkt 20, sid. 51—54, av det vid

propositionen fogade statsrådsprotokollet över finansärenden för sagda

dag) föreslagit riksdagen att höja ordinarie förslagsanslaget till kostnader

för årlig taxering, nu 2,500,000 kronor, med 200,000 kronor till 2,700,000

kronor.

Den övervägande delen av kostnaderna för det årliga taxeringsarbetet

bestrides av statsmedel och täckes från det under sjunde huvudtiteln

uppförda ordinarie förslagsanslaget till kostnader för årlig taxering.

Av de från detta anslag bestridda kostnaderna utgöres huvudparten

av sådana, vilka jämlikt 145 § 4 mom. taxeringsförordningen

en gång årligen prövas av Kungl. Majit. Efter förslag av länsstyrelserna

ställer Kungl. Majit därvid till förfogande åt varje länsprövningsnämnd

visst belopp till ersättning åt ordförandena och kronoombuden

i taxeringsnämnderna samt till gottgörelse för i samband med

taxeringsförrättningarna lämnat biträde av städernas tjänstemän m. m.

Därjämte har Kungl. Majit sedan år 1922 tillerkänt Stockholms stad

och under de senaste två åren även staden Norrköping bidrag till kostnader,

som dessa städer åtagit sig för särskilda anstalter för taxeringsarbetet.

Vidare utgå från anslaget medel till gäldande av vissa av länsprövningsnämndernas

arbeten föranledda utgifter, till vilka enligt 145 §

5 mom. taxeringsförordningen vederbörande nämnd må efter förslag av

länsstyrelsen använda erforderligt belopp. Jämlikt en år 1922 vidtagen

ändring i sistnämnda författningsrum äger Kungl. Majit numera utfärda

särskilda föreskrifter rörande dispositionen av medel för ifrågavarande

ändamål. Förutom dessa utgifter täckas från anslaget vissa

andra kostnader för taxeringsarbetet, såsom gottgörelse till sakkunniga,

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 6 sami. Nr 156—158.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 156.

ersättning till häradsskrivare för avskrifter av taxeringslängder, resekostnads-

och traktamentsersättningar, kostnader för mellankommunala

prövningsnämnden ävensom utgifter för tryckning av deklarationsblanketter

och blanketter till taxeringslängder m. m.

I efterföljande tabell hava sammanställts uppgifter å dels de i riksstaten

upptagna anslagsbeloppen för ett vart av budgetåren 1926/1927—

1932/1933, dels ock nettoutgifterna från anslaget under samma period.

Utgifterna hava därvid uppdelats i två grupper, nämligen av Kungl.

Maj:t jämlikt 145 § 4 mom. taxeringsförordningen anvisade belopp

(inom parentes angivas av länsstyrelserna begärda belopp) samt övriga

kostnader.

Nettoutgifter å anslaget

Budgetår

Anslag å

riksstaten

kronor

Av Kungl.

Majit an- visade belopp

kronor

Övriga

kostnader

kronor

Summa

kronor

1926/1927 .......................................

3,000,000

2,477,800

(2,955,300)

549,800

3,027,600

1927/1928 .......................................

2,800,000 1

2,310,600

(3,005,700)

474,300

2,784,900

1928/1929 .......................................

2,800,000

2,294,900

(2,785,400)

684,700

2,979,600

1929/1930 .......................................

3,200,000

2,535,300

(3,146,200)

927,200

3,462,500

1930/1931 .......................................

3,400,000

2,620,900

(3,226,300)

953,500

3,574,400

1931/1932 .......................................

3,400,000

2,730,000

(3,258,300)

977,400

3,707,400

1932/1933 .......................................

3,000,000

2,300,600

(2,705,000)

713,700

3,014,300

De i tabellen såsom »övriga kostnader» upptagna beloppen fördela sig

för budgetåren 1931/1932 och 1932/1933 på i huvudsak följande utgiftsgrupper:
-

1931/1932

1932/1933

Ersättning till sakkunniga................................................

87,000

64,600

Kostnader för prövningsnämndernas arbeten (145 § 5 mom.

taxeringsförordningen) .............................................

402,000

314,000

Resekostnads- och traktamentsersättningar .......................

60,200

48,100

Kostnader för mellankommunala prövningsnämnden .........

40,000

40,600

Ersättning till häradsskrivare för avskrifter av taxeringslängder

257,000

138,000

Kostnader för tryckning av blanketter.............................

117,400

104,000

Övriga kostnader............................................................

13,800

4,400

Summa

977,400

713,700

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 156.

3

För innevarande budgetår har en nedsättning av anslagets belopp ägt

rum från 3,000,000 kronor till 2,500,000 kronor. Erinras må emellertid,

att under vartdera av budgetåren 1932/1933 och 1933/1934 ett extra förslagsanslag

varit uppfört å riksstaten till bestridande av kostnaderna

för 1933 års allmänna fastighetstaxering.

De av Kungl. Majit för innevarande budgetår från anslaget till kostnader

för årlig taxering anvisade beloppen enligt 145 § 4 mom. taxeringsförordningen

utgöra sammanlagt 1,886,100 kronor, vilket alltså innebär en nedsättning

i förhållande till nästföregående budgetår av omkring 415,000

kronor och i förhållande till budgetåret 1931/1932 av omkring 844,000 kronor.

För innevarande liksom för nästföregående budgetår har Kungl. Maj :t

vidare, med stöd av förenämnda stadgande i 145 § 5 mom. taxeringsförordningen,

för varje prövningsnämnd fastställt ett högsta belopp för de i sagda

författningsrum avsedda utgifterna. För löpande budgetår utgör summan

av de för ändamålet av Kungl. Majit anvisade beloppen i runt tal

270.000 kronor. Då motsvarande kostnader uppgått för budgetåret 1931/

1932 till något över 400,000 kronor och för budgetåret 1932/1933 till omkring

314.000 kronor, har även i fråga örn hithörande utgifter en högst betydande

kostnadsminskning genomförts. Sedan Kungl. Majit genom cirkulär

den 30 augusti 1932 (nr 398) anbefallt länsstyrelserna att iakttaga sparsamhet

vid bestämmande av gottgörelse åt sakkunnig, som anlitats för taxeringsarbete,

hava jämväl kostnaderna för sakkunniga något reducerats.

Slutligen må nämnas, att Kungl. Majit genom cirkulär till länsstyrelserna

den 26 maj 1933 (nr 227) nedsatt den till häradsskrivarna utgående

ersättningen för avskrifter av taxeringslängder med 20 procent. Utgiftsminskningen

i anledning av sistnämnda åtgärd har emellertid ännu

icke kommit fullt till synes; den nedgång i kostnaderna för ifrågavarande

avskrifter, som inträtt under budgetåret 1932/1933, har huvudsakligen

sin grund i att ersättning för 1933 års fastighetslängder gäldats

från anslag till kostnader för allmänna fastighetstaxeringen år 1933.

De nedsättningar, som under de båda senaste åren vidtagits i arvodena

till ordförande och kronoombud i taxeringsnämnderna, hava föranlett

ett flertal länsstyrelser att i särskilda skrivelser framföra

allvarliga erinringar. Likaledes hava åtskilliga länsprövningsnämnder

enligt finansdepartementet tillhandakomna protokollsutdrag uttalat

sina betänkligheter i anledning av den under år 1933 beslutade reduktionen

av dessa arvoden. Såväl länsstyrelserna som prövningsnämnderna

hava framhållit, att för ändamålet anvisade belopp icke möjliggjort beredande

av skälig gottgörelse för nedlagt arbete och havda kostnader.

Från flera håll har vidare betonats att, därest ersättningsbeloppen icke

höjdes, svårighet skulle uppkomma att erhålla fullt kvalificerade personer

för ifrågavarande uppdrag.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 156.

Utskottet.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Det torde icke kunna bestridas, att de betänkligheter, som av vissa

länsstyrelser och prövningsnämnder uttalats i anledning av vidtagna

minskningar. i arvodena till ordförande och kronoombud i taxeringsnämnderna,

icke helt sakna fog, åtminstone såvitt angår ersättningen

till sådana för taxeringsarhetet anlitade personer, vilka ej äro anställda

vid länsstyrelse, eller fögderiförvaltning. Det synes mig vara önskvärt,

att de av taxeringsmyndigheterna framförda synpunkterna i möjligaste

mån vinna beaktande. I nuvarande statsfinansiella läge finner jag mig

dock icke kunna av denna anledning förorda höjning av förevarande anslag.

. Emellertid har jag låtit inom departementet igångsätta en undersökning,

huruvida icke genom vissa ändringar i 145 § taxeringsförordningen

möjlighet skulle kunna vinnas att utan sådan höjning disponera

något större belopp till ersättning för arbetet i taxeringsnämnderna än

under innevarande budgetår varit möjligt. Härjämte överväges utfärdande

av vissa föreskrifter i syfte att åstadkomma grundval för en mera

tillfredsställande fördelning än hittills av för ändamålet tillgängliga

medel. Jag torde få tillfälle att framdeles återkomma till nu berörda

spörsmål.

Av Vissa andra anledningar torde emellertid en höjning av anslagsbeloppet

vara erforderlig. För innevarande budgetår kan förutses, att anslaget

— trots vidtagna nedskärningar av olika utgiftsposter — kommer

att överskridas med omkring 100,000 kronor. Med detta belopp lärer anslagsökning

böra ske. Ett i det närmaste lika stort belopp torde vidare

höra beräknas till åtskilliga ändamål, för vilka anslaget under nu löpande

budgetår icke behövt tagas i anspråk. Sistnämnda höjning betingas huvudsakligen

av att under år 1934 skall förekomma särskild fastighetstaxering,

för vilken kostnaderna skola bestridas från förevarande anslag.

Därjämte bör den genom Kungl. Maj:ts beslut den 10 november 1933

igångsatta utredningen rörande taxeringsutfallet vid 1933 års allmänna

fastighetstaxering, vilken utredning under innevarande budgetår bekostas

från det för budgetåret anvisade fastighetstaxeringsanslaget, under

nästkommande budgetperiod fullföljas med anlitande av anslaget till

kostnader för årlig taxering.

På grund av det anförda finner jag mig böra föreslå en höjning av

det för löpande budgetår anvisade anslaget med 200,000 kronor.»

I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till

behandling förebaft en inom andra kammaren av herr S. Linnér m. fl.

väckt motion, nr 205, vari hemställts, att anslaget till årlig taxering å riksstaten

för budgetåret 1934/1935 upptages till 3,200,000 kronor.

Utskottet får erinra därom, att, sedan Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen

till 1932 års riksdag föreslagit riksdagen minska det då å riksstaten

uppförda förslagsanslaget till kostnader för årlig taxering från

3,400,000 kronor till 3,200,000 kronor, riksdagen i sin skrivelse nr 7 A, punkt

20, anmälde för Kungl. Majit, att riksdagen av skäl, departementschefen

anfört, ansett, att en beskärning av anslaget borde kunna ske. Emellertid

syntes riksdagen, att anslaget skulle kunna utan risk för taxerings
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 156.

5

arbetets behöriga skötsel nedsättas till ett lägre belopp än Kungl. Majit

ifrågasatt. Riksdagen bestämde anslaget till 3,000,000 kronor och förutsatte

därvid, att något överskridande av anslaget icke komme att äga

rum.

Vidare får utskottet erinra därom, att 1933 års riksdag i likhet med

departementschefen ansåg nödvändigt, att med hänsyn till det statsfinansiella

läget kostnaderna för taxeringsarbetet, så långt möjligt vore,

nedbringades. Riksdagen bestämde i överensstämmelse med Kungl.

Maj:ts förslag anslaget för ifrågavarande kostnader till 2,500,000 kronor.

En då inom riksdagen väckt motion, 11:168, örn anslagets bestämmande

till 3,000,000 kronor avslogs alltså av riksdagen.

Enligt Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag skulle anslaget i fråga

för nästkommande budgetår höjas med 200,000 kronor eller till 2,700,000

kronor. Motionsvis har yrkats, att anslaget måtte upptagas till 3,200,000

kronor.

Vid den prövning, utskottet ägnat denna fråga, har utskottet i likhet

med departementschefen och motionärerna funnit en förhöjning av förevarande

anslag vara erforderlig. Vad anslagets storlek beträffar, har utskottet

ansett sig böra stanna för Kungl. Maj:ts förslag och kan sålunda

icke biträda motionärernas yrkande.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förevarande

förslag och med avslag å herr Linnérs m. fl.

motion, II: 205, i vad densamma skiljer sig från Kungl.

Maj:ts förslag, höja ordinarie förslagsanslaget till

kostnader för årlig taxering, nu 2,500,000 kronor, med

200,000 kronor till 2,700,000 kronor.

Stockholm den 8 juni 1934.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Hamrin, Lindblad, Svensson i Kompersmåla, Nilsson i

Malmö, Nilsson i Gränebo, Oscar Olsson, Bagge, Asplund, Walles, Thelin, Nylander och

Jonsson i Lycksele; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson, Strindlund, Törnkvist i

Karlskrona, Jeppsson, Andersson i Höör, Persson i Kalla, Svensson i Grönvik, Jonsson i

Eskilstuna, Norsell, Skoglund och Olsson i Staxäng.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1934:423 Skrivelse till Konungen i anledning av Kunql. Maj:ts i statsverkspropositionen under sjunde huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till kostnader för s. 2 i texten