Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående avskrivning av viss fordran hos förre konsuln i New York K. Woxen.

1934-03-02 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1934:34, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående avskrivning av viss fordran hos förre konsuln i New York K. Woxen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 34.

1

Nr 34.

Ankom till riksdagens kansli den 2 mars 1934 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition

angående avskrivning av viss fordran hos förre konsuln

i New York K. Woxen.

(l:a avd.)

Uti en till riksdagen avlåten, den 9 februari 1934 dagtecknad proposition

(nr 123) bar Kungl. Maj:t, under åberopande av vid propositionen fogat utdrag

av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden för samma

dag, föreslagit riksdagen medgiva, att statsverkets fordran hos förre konsuln

i New York K. Woxen må avskrivas.

År 1898 avvek dåvarande svenske och norske konsuln i New York Karl

Woxen från sin post efter att, som det befanns, hava förskingrat omkring

140,000 kronor av anförtrodda medel. Verkställda efterforskningar ledde icke

till hans anträffande, så att han kunnat ställas inför rätta. Utredningen av

förskingringen gav vid handen, att denna omfattade såväl statsmedel som

enskilda medel, främst sådana som härrörde från kvarlåtenskap. De förskingrade

statsmedlen uppgingo till 37,712 kronor 28 öre och utgjordes av

konsulat- och expeditionsavgifter. Därest detta belopp vederbörligen kommit

utrikesdepartementet tillhanda skulle det jämlikt för den dåvarande konsulskassan

gällande bestämmelser hava direkt redovisats å kassans inkomstsida.

Genom beslut av Kungl. Majit den 22 mars 1901 förordnades, dels att

ifrågavarande fordran skulle tills vidare i utrikesdepartementets räkenskaper

såsom osäker tillgång föras inom linjen, dels ock att fordringsbeloppet

skulle anmälas till ersättande i Woxens bo. När sedan efter unionsupplösningen

konsulskassan likviderades överfördes beloppet i fråga till ett konto »Osäkra

fordringar hos konsuler» i utrikesdepartementets räkenskaper, där det redovisades

inom linjen. År 1907 träffades mellan svenska och norska regeringarna

överenskommelse örn slutlig uppgörelse i Woxens bo, i samband varmed

den i utrikesdepartementets räkenskaper inom linjen redovisade fordran

minskades till 37,267 kronor 31 öre.

I sin den 15 december 1933 avgivna berättelse över verkställd granskning

av statsverkets jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning

hava riksdagens revisorer under § 4 framhållit, att, då någon utsikt att

erhålla ytterligare likvid för omhandlade fordran näppeligen syntes förefinnas,

det förefölle revisorerna tämligen meningslöst att fortfarande balansera

densamma i utrikesdepartementets räkenskaper, vadan revisorerna ville

Bihang till riksdagens protokoll 193-i. 6 sami. Nr 34—35.

4C0 34

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 34.

Utskottet.

förorda, att åtgärder måtte vidtagas för avskrivning i räkenskaperna av meranämnda

fordran. Skulle mot förmodan något belopp av densamma komma

att inflyta, borde beloppet i fråga redovisas i riksstaten å inkomsttiteln

»Diverse inkomster». (Revisorernas berättelse Del I sid. 12.) Förklaring

Ilar lämnats av utrikesdepartementet (Del lil sid. 3).

I ärendet har sändebudet i Oslo i skrivelse den 24 januari 1934 meddelat,

att i norska utrikesdepartementet motsvarande fordran — vilken redan år

1908 bokförts som förlust — betraktades såsom med största sannolikhet

värdelös. Den hade i likhet med den svenska hittills bevakats för undvikande

av preskription, men troligen komme vid utgången av löpande tioårsperiod

år 1940 icke ens härför erforderlig åtgärd att vidtagas. — Statskontoret

har i ett den 26 januari 1934 dagtecknat yttrande uttalat, att det

ville synas ämbetsverket, som örn anledning förefunnes att hos riksdagen

nu begära medgivande till att ifrågavarande fordran måtte få avskrivas.

Med hänvisning till anförda omständigheter samt under åberopande av

riksdagens revisorers och de hörda myndigheternas uttalade mening har

departementschefen ansett sig böra tillstyrka, att riksdagen förelägges förslag

örn avskrivning av statsverkets fordran hos Woxen, vilket skulle innebära,

att dels åtgärder för avbrytande av preskription ej vidare behövde

ifrågakomma samt dels det belopp av kronor 37,267:31, som för närvarande

i utrikesdepartementets räkenskaper redovisas inom linjen å ett konto, benämnt

»Osäkra fordringar hos konsuler», finge ur samma räkenskaper avföras.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majis förslag,

får hemställa,

att riksdagen må medgiva, att statsverkets fordran hos förre

konsuln i New York K. Woxen må avskrivas.

Stockholm den 2 mars 1934.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Lindblad, Bergqvist, Svensson i Kompersmåla,

Kvarnzelius, Nilsson i Malmö, Borell, Bagge, Bergström, Palsson, Petrén, Nilsson i

Fredriksfält och Pauli samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson, Törnkvist i Karlskrona,

Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik, Jonsson i Eskilstuna, Holmdahl,

Nilsson i Hörby, Olofsson i Digernäs, Aronson, Isacsson och Olsson i Staxäng.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1934:84 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avskrivning av viss fordran lios förre konsuln i New Tork K. Woxen. a1 i texten