Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av latinlyceilinjen vid statens provskola, nya elementarskolan i Stockholm.

1934-03-06 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1934:37, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av latinlyceilinjen vid statens provskola, nya elementarskolan i Stockholm.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 87.

1

Nr 37.

Ankom till riksdagens kansli den 6 mars 1934 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation

av latinlyceilinjen vid statens provskola,

nya elementarskolan i Stockholm.

(2 :a avd.)

I en till riksdagen avlåten, den 19 januari 1934 dagtecknad proposition, nr

61, har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit riksdagen medgiva,

att latinlyceilinjen vid statens provskola, nya elementarskolan i Stockholm, må

från och med läsåret 1934/1935 successivt ombildas till en femårig realskollinje

och ett fyraårigt realgymnasium på det sätt, att under första året upprättas

första klassen av den femåriga realskolan och första ringen av det fyraåriga

Tealgymnasiet och sedan ytterligare en klass och en ring per år, till dess sagda

realskollinje och gymnasium äro i sin helhet färdigbildade.

Sedan 1927 års riksdag i samband med omorganisationen av det högre skolväsendet

beslutit, att statens provskola, nya elementarskolan i Stockholm,

skulle successivt ombildas till ett lyceum endast för manliga lärjungar, föreskrev

Kungl. Majit i anslutning till riksdagens beslut genom cirkulär den

18 juni 1927, att läroverket, som skulle vara avsett endast för manliga lärjungar,

skulle organiseras såsom sexårigt lyceum, omfattande latin-, nyspråklig

och reallinje.

I anledning av Kungl. Majits proposition nr 119 till 1930 års riksdag beslöt

riksdagen, att med upprättandet av reallyceilinjen och den nyspråkliga

lyceilinjen vid läroverket skulle tills vidare anstå. I stället skulle tills vidare

finnas fyraårigt latingymnasium och treårigt realgymnasium samt realskola,

anordnad med fyra ettåriga klasser och anknytande till folkskolans sjätte

klass. Vidare föreskrev riksdagen, att första kretsen av latinlyceilinje fingé

upprättas endast under förutsättning, att minst 8 lärjungar blivit godkända i

anställd inträdesprövning. Kungl. Majit förordnade i överensstämmelse härmed

genom beslut den 27 juni och den 30 juli 1930. Samtidigt anbefalldes

skolöverstyrelsen att avgiva förslag till de ändringar i gällande specialplan

för läroverket, vilka föranleddes av riksdagens beslut, och att, när överstyrelsen

funne förhållandena sådant påkalla, dock tidigast tre ar därefter, upptaga

och underställa Kungl. Majits prövning frågan om lyceiorganisationens

omfattning.

I anledning av Kungl. Majits proposition nr 221 till 1932 års riksdag beslöt

riksdagen (skrivelse nr 275), att, under vissa närmare angivna förutsättningar,

Bihang till riksdagens protokoll 193i. 6 sami. Nr 37. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 87.

inom Bromma församling i Stockholm skulle från och med läsåret 1932/1933

successivt upprättas ett högre allmänt läroverk och i samband därmed nya

elementarskolan från och med samma läsår successivt nedläggas. Detta ärende

uppkallade hos Stockholms stad vissa betänkligheter, och staden hemställde

därför, att med frågan finge anstå i avvaktan på dess ytterligare prövning

från stadens sida. Under punkt 141 i 1933 års åttonde huvudtitel gjorde departementschefen

gällande, att ett nytt riksdagsbeslut vore erforderligt, därest

ett läroverk i Bromma skulle kunna upprättas senare än från och med läsåret

1932/1933; vidare anförde departementschefen, att den i ärendet förebragta

utredningen syntes hava givit vid handen, att frågan örn ett dylikt

läroverk icke lämpligen borde för det dåvarande lösas i samband med frågan

örn eventuell indragning av ett läroverk i den inre staden utan borde tagas

under omprövning såsom ett fristående spörsmål. Under punkt lil i 1934

års åttonde huvudtitel har departementschefen ånyo uttalat, att frågan örn

det nya läroverket i Bromma borde tagas under omprövning såsom ett fristående

spörsmål. I överensstämmelse med denna uppfattning har Kungl.

Majit föreslagit 1934 års riksdag att medgiva upprättandet av ett högre allmänt

läroverk inom Bromma församling i Stockholm från och med läsåret

1934/1935 eller från den senare tidpunkt, Kungl. Majit kunde finna gott bestämma,

avsett för såväl manliga som kvinnliga lärjungar, med såväl fyrklassig

som femklassig realskola, ävensom med gymnasium, omfattande fyraårig

latinlinje samt fyraårig reallinje.

Skolöverstyrelsen har i yttrande den 30 januari 1933 över vissa framställningar

örn omorganisation av nya elementarskolan anfört bland annat följande!
Efterfrågan

på lyceilinjen syntes vara alltför liten, för att det kunde anses

skäligt att söka bibehålla lyceilinjen vid läroverket eller ännu mindre vidhålla

planen på hela läroverkets ombildning till ett lyceum. Därest läroverket skulle

fortbestå, funne överstyrelsen starka skäl tala för att dess ombildning till lyceum

helt skötes på framtiden och att läroverket tills vidare erhölle en sådan

organisation, att den på bästa sätt motsvarande det faktiska behov, som

för närvarande gjorde sig gällande.

Läroverkets realskola vore organiserad såsom fyraårig, dock att vissa klasser

av den sexåriga realskolan kvarstode, läsåret 1932/1933 klasserna 4—6 med

sammanlagt 101 lärjungar. I den fyraåriga realskolan, som för närvarande

omfattade de tre lägsta klasserna, vore sammanlagda antalet lärjungar 42.

Jämväl till den vid läroverket inrättade fyraåriga realskolan vore tillströmningen

sålunda anmärkningsvärt liten. Detta hade vållat den allmänna stora

nedgången i skolans lärjungenumerär från 465 under läsåret 1926/1927 till

294 innevarande läsår, överstyrelsen funne all sannolikhet tala för, att

därest icke åtgärder vidtoges för en ändring i de rådande förhållandena, lärjungeantalet

vid skolan komme att ytterligare sjunka och att det, sedan den

sexåriga realskolan om tre år blivit helt avvecklad, torde komma att uppgå

till allenast omkring 200.

Den ringa tillströmningen till skolan bleve lätt anledning till en viss misstro

mot densamma och till ytterligare avledning av lärjungeströmmen från

skolan. Under de båda senaste åren hade åtskilliga av läroverkets ordinarie

lärare under känslan av de ovissa förhållandena sökt och erhållit transport

till andra läroverk i Stockholm, och såsom en följd härav hade inträtt rubb
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 37.

3

ningar och vållats en betydande diskontinuitet i undervisningen. Överstyrelsen

funne det även ur här anförda synpunkt ofrånkomligt, att sådana åtgärder

med det snaraste vidtoges, som kunde skapa klarhet rörande möjligheterna

för läroanstaltens fortbestånd och utveckling.

Minskningen i lärjungetillströmning vållade påfrestning i skolans ekonomi.

Redan med nuvarande lärjungenumerär syntes de terminsavgifter, som inflöte,

vara otillräckliga för att i förening med inskrivningsavgifter samt inflytande

ränte- och hyresmedel täcka de driftkostnader, som jämlikt § 10 av Kungl.

Maj:ts reglemente den 2 december 1905 åvilade läroverkets båda kassor, byggnadskassan

och skolkassan.

Med stöd av en utredning rörande tillströmningen till de olika realskolelinjerna

vid läroverken i Stockholm funne överstyrelsen läget bjuda, att en femårig

realskola finge från och med läsåret 1933/1934 upprättas vid nya elementarskolan.

Huruvida den borde inrättas vid sidan av eller i stället för den

fyraåriga realskolan samt huruvida den borde organiseras med enkel eller

dubbel linje vore en fråga, vars lösning bland annat vore beroende av frågan

örn gymnasiets organisation och det vid läroverket disponibla lokalutrymmet

i dess helhet.

Skolans latingymnasium vore fyraårigt, och någon ändring i detta avseende

hade icke ifrågasatts och syntes icke böra ske. Realgynmasiet vore treårigt.

Den nuvarande tillströmningen till gymnasiet vid de högre allmänna läroverken

i Stockholm pekade mycket bestämt på nödvändigheten av en utökning

av särskilt den fyraåriga realgymnasieorganisationen. Å andra sidan torde

det icke kunna påstås, att antalet treåriga gymnasielinjer visat sig för stort.

Det motsvarade i själva verket ganska jämnt efterfrågan. Härvid berodde

det dock i stor utsträckning på den fyraåriga gymnasieorganisationens omfattning,

huru stor tillströmningen till den treåriga linjen bleve. I den mån

det vore möjligt för lärjungarna att erhålla placering i det fyraåriga gymnasiet,

föredroges uppenbarligen detta, så länge det gällde de egna lärjungarna

vid ett högre allmänt läroverk, och i fråga om dessa lärjungar bleve det treåriga

gymnasiet sålunda i flertalet fall en nödfallsutväg, därest platserna i

det fyraåriga icke räckte till. Annorlunda ställde det sig för realskolornas

och kommunala mellanskolornas lärjungar, och med hänsyn till dessa funne

överstyrelsen det nödvändigt, att ett icke för litet antal treåriga gymnasielinjer

funnes tillgängligt.

Vad särskilt beträffade nya elementarskolans lärjungar, torde det vara åtskilliga

av de klass 6 tillhöriga 19 lärjungarna, vilka hade för avsikt att

söka inträde i ett treårigt realgymnasium, då de icke i föregående klass haft

möjlighet att vid läroverket kunna övergå till realgymnasium.

Överstyrelsen komme alltså till den slutsatsen, att den nuvarande treåriga

gymnasielinjen vid läroverket Hnge anses behövlig men att behovet av en

fyraårig reallinje vore ännu påtagligare och betydligt mera trängande.

Därest gymnasiet vid läroverket sålunda skulle komma att omfatta fyraårigt

latin- och realgymnasium samt treårigt realgymnasium, komme det att

omfatta sammanlagt 11 avdelningar. Då lokalutrymmet vid läroverket icke

för närvarande torde medgiva mer än 20 avdelningar, möjligen tillfälligt 21,

skulle till realskolans disposition återstå utrymme för 9 avdelningar. Detta

skulle jämnt utfyllas av två serier avdelningar av den femåriga realskolan

med gemensam avslutningsklass. Et sådant utnyttjande av utrymmet skulle

närmast motsvara behovet. Å andra sidan funne överstyrelsen skäl

tala för ett bibehållande av den fyraåriga realskollinjen vid läroverket. Visserligen

vore antalet lärjungar i klass l4 vid nya elementarskolan och högre

allmänna läroverket å Södermalm läsåret 1932/1933 icke så stort, att upprätthållande

av två avdelningar kunde anses strängt nödvändigt. Men å andra

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 87.

sidan ville överstyrelsen framhålla, att tillströmningen till linjen vid högre

allmänna läroverket å Södermalm hela tiden varit i stigning och att nya elementarskolans

ovissa ställning sistnämnda läsår kunde hava bidragit till att

tillströmningen blivit mindre än den under normala förhållanden skulle hava

blivit. Då överstyrelsen funnit sig nödsakad föreslå, att lyceilinjen vid läroverket

slopades, ansåge överstyrelsen även detta förhållande utgöra ett skäl

för att den fyraåriga realskollinjen bibehölles. Skulle mot förmodan antalet

godkända inträdessökande till klass l4 vid samtliga gossläroverk i Stockholm

något enstaka år icke bliva större än att de funne utrymme i en enkel avdelning,

torde det få bero på Kungl. Maj:ts prövning i vad mån ett sammanförande

av avdelningarna till ett läroverk borde ske under ifrågavarande läsår.

Såsom ett alternativ till en realskolorganisation med en femårig och en

fyraårig linje funne överstyrelsen kunna ifrågakomma en organisation med

två femåriga och en fyraårig linje. I senare fallet bleve det emellertid nödvändigt

att inskränka realgymnasiet till en linje, vilken i så fall, av skäl,

som ovan anförts, borde vara fyraårig. Såsom skäl för detta sistnämnda

alternativ kunde möjligen anföras, att realskolan och gymnasiet i så fall

skulle komma i ett mera naturligt storleksförhållande inbördes; två realskolelinjer

skulle bilda en väl smal bas för ett treledat gymnasium. Å andra

sidan syntes detta förhållande icke behöva vara avgörande med hänsyn till

förefintligheten av realskolor och kommunala mellanskolor i Stockholm med

omnejd och till platsbristen å gymnasiet vid de högre allmänna läroverken

i Stockholm i allmänhet.

Överstyrelsen hade upprättat förslag till specialplan för läroverket enligt

båda de angivna alternativen. Alternativ 1 upptoge sålunda en femårig och

en fyraårig realskollinje, fyraårigt latingymnasium samt fyra- och treårigt

realgymnasium. Alternativ 2 upptoge två femåriga och en fyraårig realskollinje

samt fyraårigt latin- och realgymnasium. Alternativ 1 torde kunna anses

närmast ansluta sig till läroverkets nuvarande organisation, enär det

endast innebure, att den nuvarande lyceilinjen ersattes av en realskol- och

en realgymnasielinje.

Den slutliga kostnadsökningen på grund av den föreslagna omorganisationen

bleve allenast högst 5,500 och lägst 1,700 kronor, vadan frågan knappast

kunde anses äga någon betydelse i ekonomiskt avseende.

Snarare syntes i detta avseende en mycket allvarlig erinran kunna riktas

mot de nuvarande anordningarna vid läroverket. Medan kostnaden för lärjunge

vid högre allmänna läroverket på Östermalm budgetåret 1931/1932

vore 419 kronor, uppginge samma kostnad vid nya elementarskolan till icke

mindre än 668 kronor.

Läroverkets nuvarande lokaler vore delvis otillfredsställande, och det vore

endast en tidsfråga, när en nyordning jämväl i lokalavseende måste komma

till stånd. Å andra sidan torde de nuvarande lokalerna trots sin bristfällighet

ännu någon tid låta sig användas. Läroverksbyggnaden liksom den tomt,

å vilken byggnaden vore uppförd, tillhörde i förevarande fall staten, icke

Stockholms stad. Då läroverket emellertid numera ägde sin huvudsakliga

betydelse icke såsom en statlig försöksskola utan såsom ett vanligt läroverk

för tillgodoseende av möjligheterna för läroverksutbildning inom Stockholm,

ansåge överstyrelsen det naturligt, att ett eventuellt ombygge eller nybygge

icke komme att åvila staten. Det torde sålunda kunna ifrågasättas, huruvida

icke byggnadsskyldigheten borde överflyttas från staten till staden och

från vilken tidpunkt ett sådant överflyttande lämpligen borde äga rum. Därvid

torde emellertid de förhållanden, som måste beaktas i samband med en

eventuell överflyttning, behöva bliva föremål för närmare utredning och för

underhandling mellan staten och Stockholms stad. Med hänsyn jämväl till

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 87.

5

den stadsplanereglering, som förbereddes beträffande det område, där läroverket

vore beläget, torde frågan örn dispositionen av de nuvarande läroverkslokalerna

och det ifrågavarande tomtområdet ur det allmännas synpunkt befinna

sig i ett sådant läge, att ett omedelbart avgörande icke vore erforderligt.

Ovannämnda förslag föranledde icke någon Kungl. Maj :ts framställning

till 1933 års riksdag. Frågan har emellertid senare ånyo förts på tal.

Skolöverstyrelsen har sålunda i yttrande den 30 november 1933 över en

framställning från kollegiet vid nya elementarskolan i samma ämne hänvisat

till vad överstyrelsen anfört i ovannämnda utlåtande av den 30 januari 1933

samt framhållit, att därest överstyrelsens förslag av den 16 november 1933

rörande upprättande av ett högre allmänt läroverk i Bromma, omfattande femoch

fyraårig realskola samt fyraårigt gymnasium, vunne bifall, avgörande

skäl talade till förmån för en omorganisation av nya elementarskolan enligt

alternativ 1 i överstyrelsens utlåtande av den 30 januari 1933.

I överensstämmelse härmed hemställde skolöverstyrelsen, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen att besluta, att i stället för latinlyceilinjen skall vid

nya elementarskolan från och med läsåret 1934/1935 successivt upprättas en

femårig realskollinje och ett fyraårigt realgymnasium på så sätt, att första

klassen av den femåriga realskolan och första ringen av det fyraariga realgymnasiet

upprättas med början av läsåret 1934/1935 och övriga klasser och

ringar successivt under följande år.

Departementschefen har anfört bland annat följande:

»Av utredningen i ärendet framgår med full tydlighet, att den sjunkande

lärjungefrekvensen vid nya elementarskolan giver anledning till allvarliga

farhågor. Samtidigt med att lärjungeantalet där befinner sig i stadig nedgång,

är lärjungetillströmningen till de övriga allmänna läroverken i huvudstaden

starkare än skolornas resurser medgiva. Elementarskolans ekonomi

har genom det minskade lärjungeantalet redan kommit i ett vanskligt läge,

och skolans lärarpersonal och lokaler kunna icke i tillbörlig grad utnyttjas.

Den av skolöverstyrelsen verkställda utredningen ger vid handen, att skolan

härigenom under nuvarande förhållanden drives med osedvanligt stora kostnader

per undervisad lärjunge. Dessa förhallanden kunna näppeligen anses

stå i god överensstämmelse med sunda ekonomiska principer.

Nya elementarskolan har gjort betydande insatser till den högre undervisningens

fromma och all anledning finnes att antaga, att den även i fortsättningen

skall kunna i detta avseende vara till stort gagn. Emellertid synes

en ovillkorlig förutsättning härför vara, att åt skolan gives en organisation,

som är ändamålsenligare än den nuvarande och bättre motsvarar föreliggande

behov. Jag vill betona, att en dylik omorganisation endast bör hava det syftemål,

som nyss angivits, och sålunda sikta till ett mer ekonomiskt utnyttjande

av skolans tillgångar.

Skolöverstyrelsen har framlagt två alternativa förslag till omorganisation

av nya elementarskolan. Båda dessa förslag gå ut på den tillärnade lyceiformens

utbytande mot annan organisationsform, överstyrelsen Ilar ansett

böra komma i fråga antingen en femårig och en fyraårig realskollinje, fyra
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 37.

Utskottet.

årigt latingymnasium saint fyra- och treårigt realgymnasium eller två fernea

och en fyraårig realskollinje samt fyraårigt latin- och realgymnasium.

.Vid en granskning av överstyrelsens prövning av dessa båda organisationsformer

har jag ansett mig böra giva företräde åt förstnämnda alternativ,

vilket också av överstyrelsen förordats i dess senare utlåtande den 30 november^

1933. Ombildningen bör i enlighet med skolöverstyrelsens förslag

försiggå successivt pa sa sätt, att första klassen av den femåriga realskolan

och första ringen av det fyraåriga realgymnasiet upprättas från och med

läsåret 1934/1935 och övriga klasser och ringar successivt under följande år.

Kostnaderna för denna omorganisation torde bliva förhållandevis obetydliga.

Kostnadsökningen kan uppfattas såsom skillnaden mellan kostnaderna

för erforderliga fasta lärartjänster vid nya elementarskolan och kostnaderna

för de extra ordinarie lärartjänster vid andra läroverk, som bliva erforderlig*

ifall organisationsplanen icke genomföres. Någon höjning av anslaget

till extra ordinarie lärare för nästkommande budgetår torde icke vara erforderlig

vid ett bifall till förslaget.

Då nya elementarskolan numera, sedan dess karaktär av statlig försöksskola

så gott som upphört, torde böra betraktas såsom ett vanligt läroverk,

synes det förefinnas anledning att taga under närmare omprövning, huruvida

icke Stockholms stad bör ikläda sig ansvaret för den örn- eller nybyggnad

för elementarskolans räkning, som i en framtid kan befinnas erforderlig.

Frågan härom synes mig i sinom tid böra upptagas till dryftande.»

De skäl, som av skolöverstyrelsen och departementschefen anförts till förmån

för en omorganisation av nya elementarskolan i Stockholm, hava synts

utskottet övertygande. Då den av Kungl. Maj :t föreslagna organisationsformen

under förhandenvarande omständigheter synes vara den lämpligaste, tillstyrker

utskottet, att riksdagen lämnar det begärda medgivandet. Kostnadsökningen

vid ett bifall till förslaget kommer enligt den förebragta utredningen

att bliva förhållandevis obetydligt — högst 5,500 kronor och lägst 1,700 kronor

och någon anslagshöjning för budgetaret 1934/1935 har icke ansetts

bliva erforderlig.

Såsom skolöverstyrelsen erinrat, tillhör nya elementarskolans byggnad liksom

den tomt, å vilken den är uppförd, staten, icke Stockholms stad. Då

emellertid läroverket numera äger sin huvudsakliga betydelse icke såsom en

statlig försöksskola utan såsom ett vanligt läroverk för tillgodoseende av möjligheterna

för läroverksutbildning inom Stockholm, har överstyrelsen ansett

det naturligt, att ett eventuellt ombygge eller nybygge för skolan icke kommer

att hvila staten. Departementschefen har uttalat, att det syntes förefinnas

anledning att taga under närmare omprövning, huruvida icke Stockholms stad

borde ikläda sig ansvaret för den örn- eller nybyggnad för elementarskolans

räkning, som i en framtid kunde befinnas erforderlig, ävensom att frågan

härom i sinom tid syntes böra upptagas till dryftande.

Utskottet delar den uttalade uppfattningen, att här förevarande läroanstalts

karaktär av statlig försöksskola numera så gott som upphört. De skäl, som

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 87.

7

tidigare talat för att byggnadsskyldigheten för denna skola åvilat staten och

icke — såsom vid alla andra allmänna läroverk — vederbörande läroverkskommun,

föreligga ej längre. Vid sådant förhållande har utskottet funnit

det uppenbart, att en förändring i hittills gällande ordning bör vidtagas. Nya

elementarskolan kommer, såsom skolöverstyrelsen framhållit, att i fortsättningen

väsentligen fylla samma uppgift som övriga stockholmsläroverk. Under

sådana förhållanden synes också Stockholms stad böra för detta läroverk, liksom

beträffande andra allmänna läroverk i staden, tillhandahålla erforderliga

undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning ävensom bostad eller

hyresersättning åt rektor. Utskottet är alltså av den uppfattningen, att riksdagen

såsom förutsättning för nya elementarskolans fortsatta uppehållande

bör föreskriva, att Stockholms stad åtager sig nyssberörda skyldigheter.

Utskottet kan icke finna några skäl, varför denna skyldighet för Stockholms

stad skulle inträda först när frågan rörande om- eller nybyggnad för nya elementarskolan

blir aktuell. Skolans karaktär av försöksskola har redan i allt

väsentligt upphört, och med hänsyn härtill finner utskottet naturligt, att den

ifrågasatta överflyttningen av här berörda skyldigheter från staten till staden

äger rum snarast möjligt, eventuellt genom ett förhyrande från staten av

de för närvarande av skolan disponerade lokalerna. Då emellertid ett icke

alltför snävt tillmätt rådrum synes böra givas för de utredningar och förhandlingar

med Stockholms stad, som vid bifall till utskottets nu intagna

ståndpunkt bliva erforderliga, vill utskottet föreslå, att tidpunkten för den

nya ordningens ikraftträdande sättes till senast ingången av budgetåret

1936/1937. I den mån här förevarande fråga är av natur att vidare böra

underställas riksdagens prövning, måste alltså detta ske senast vid 1936 års

riksdag.

Vad utskottet här framhållit angående överflyttande av nämnda skyldigheter

från staten till Stockholms stad, bör givetvis icke utgöra något hinder

för att omorganisationen av nya elementarskolan, såsom utskottet i enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag i det föregående tillstyrkt, genomföres med början

redan från och med läsåret 1934/1935.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att latinlyceilinjen vid statens provskola, nya

elementarskolan i Stockholm, må från och med läsåret 1934/

1935 successivt ombildas till en femårig realskollinje och ett

fyraårigt realgymnasium på det sätt, att under första året

upprättas första klassen av den femåriga realskolan och första

ringen av det fyraåriga realgymnasiet och sedan ytterligare

en klass och en ring per år, till dess sagda realskollinje och

gymnasium äro i sin helhet färdigbildade;

b) besluta, att såsom förutsättning för ifrågavarande läroanstalts

fortsatta uppehållande skall gälla, att Stockholms

stad före den 1 juli 1936 åtagit sig att tillhandahålla erfor
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 87.

derliga undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning

ävensom bostad eller byresersättning åt rektor vid

läroverket.

Stockholm den 6 mars 1934.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Lindblad, Bergqvist, Svensson i Kompersmåla,

Kvarnzelius, Nilsson i Malmö, Nilsson i Gränebo, Walles, Bergström, Thelin,

Pålsson, Pauli och Tham; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson, Persson i Falla,

Svensson i Grönvik, Jonsson i Eskilstuna, Andersson i Prästbol, Holmdahl, Norsell,

Andersson i Ovanmyra, Olsson i Staxäng, Weijne och Danielsson.

Stockholm 1934. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

340732

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1934:107 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av latinlyceilinjen vid statens provskola, nya elementarskolan i Stockh s. 3 i texten