Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis under fjärde huvudtiteln gjorda framställningar om anslag till de värnpliktigas avlöning m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1934-03-13 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1934:43, Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis under fjärde huvudtiteln gjorda framställningar om anslag till de värnpliktigas avlöning m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 43.

1

Nr 43.

Ankom till riksdagens kansli den 13 mars 1934 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis under fjärde

huvudtiteln gjorda framställningar om anslag till

de värnpliktigas avlöning m. m. jämte i ämnet väckta

motioner.

(lia avd.)

LANTFÖRSVARET.

l:o) Uti den till riksdagen avlåtna, den 3 januari 1934 dagtecknade propositionen

angående statsverkets tillstånd ock behov för budgetåret 1934/1935

har Kungl. Maj:t i avseende å avd. Lantförsvaret under fjärde huvudtiteln

föreslagit riksdagen (punkt 16, sid. 36 och 37 av det vid propositionen

fogade utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag)

att öka ordinarie förslagsanslaget till de värnpliktigas avlöning, nu 2,046,000

kronor, med 685,000 kronor till 2,731,000 kronor.

I samband med Kungl. Maj:ts förslag har utskottet till behandling förehaft

dels tvenne likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr J. B. Johansson m. fl. (nr 110) och den andra inom andra kammaren

av herr A. Lindman m. fl. (nr 221), vari hemställts bland annat, att riksdagen

måtte besluta,

a) att antalet till krigsskolan årligen beordrade reservofficersaspiranter

beräknas till 180, samt vederbörliga underhållsanslag ökas i härav betingad

utsträckning,

b) att antalet tjänstgöringsdagar för till ersättningsreserven uttagna

värnpliktiga ökas med 198,000 till 983,000 tjänstgöringsdagar samt att vederbörliga

anslag för de värnpliktigas underhåll och avlöning ökas i enlighet

härmed,

dels och en inom andra kammaren av herrar J. H. Brädefors och Hagberg

i Luleå väckt motion (nr 421), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta

höja militärmanskapets dagavlöning till 1 krona samt för de, som fullgöra

mer än 140 dagars tjänstgöring, till 1 krona 50 öre.

Beträffande de av motionärerna till stöd för sina framställningar anförda

skälen hänvisar utskottet till motionerna I: 110 och II: 421.

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 6 sami. Nr 43.

510 34 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 43.

I riksstaten för innevarande budgetår är ordinarie förslagsanslaget till de

värnpliktigas avlöning upptaget med 2,046,000 kronor. Anslaget har beräknats

sålunda:

till penningbidrag ............................................................... kronor 2,018,150: —

» avlöningstillägg åt reservofficersaspiranter.................. » 27,950: —

Summa kronor 2,046,100: —

eller, i avrundat tal, 2,046,000 kronor.

Antalet tjänstgöringsdagar för till linjetjänst uttagna värnpliktiga under

budgetåret 1934/1935 har departementschefen, i anslutning till omfattningen

av värnpliktsutbildningen under nämnda budgetår, ansett böra beräknas till

sammanlagt 3,714,000. Av detta dagantal, vilket med 1,180,080 överstege det

för budgetåret 1933/1934 beräknade antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga

i linjetjänst, belöpte 743,400 dagar å studenter och med dem i värnpliktshänseende

likställda.

Antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga, uttagna till ersättningsreservenr

har departementschefen för budgetåret 1934/1935 uppskattat till det antal,

785.000, vartill tjänstgöringsdagarna för dessa värnpliktiga beräknades för

budgetåret 1932/1933.

I enlighet med arméförvaltningens förslag skulle slutligen i tjänstgöringsdagsberäkningen

för nästa budgetår upptagas 92,000 dagar, motsvarande

den förlängda tjänstgöringstiden för värnpliktiga, vilka hysa samvetsbetänkligheter

mot värnpliktstjänstgöring i den ordning, värnpliktslagen föreskreve.

För innevarande budgetår har i förevarande avseende beräknats ett dagantal

av 75,000.

Det sammanlagda antalet vämpliktstjänstgöringsdagar, som borde läggas

till grund för uppskattningen av medelsbehovet under förevarande anslag för

budgetåret 1934/1935, skulle alltså bliva (3,714,000 + 785,000 + 92,000=)

4.591.000. Enligt verkställd beräkning borde av nämnda antal 3,776,100

dagar upptagas med ett penningbidrag av 50 öre och 814,900 dagar med ett

penningbidrag av 1 krona, vadan alltså för penningbidrag under nästkommande

budgetår borde beräknas ett belopp av (3,776,100 X 0,50 + 814,900 X l,oo =)

2,702,950 kronor.

För avlöningstillägg åt reservofficersaspiranter skulle, i överensstämmelse

med arméförvaltningens förslag, beräknas samma belopp som för innevarande

budgetår, eller 27,950 kronor.

Medelsbehovet under anslaget till de värnpliktigas avlöning för budgetåret

1934/1935 skulle således utgöra (2,702,950 + 27,950 =) i avjämnat tal

2,731,000 kronor.

Det i motionerna 1:110 och II: 221 framställda yrkandet att antalet till

krigsskolan årligen beordrade reservofficersaspiranter skall beräknas till 180

innebär, att antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga i linjetjänst kommer

att undergå en ökning. Ifrågavarande ökning torde kunna uppskattas till i

runt tal 6,000 tjänstgöringsdagar, av vilka man dock för budgetåret 1934/1935

s. 3 Kontrollera mot PDF

>Statsutskottets utlåtande Nr 43.

3

endast torde beliöva räkna med en mindre del förslagsvis 2,000, enär ökningen

av reservofficersaspiranterna för nämnda budgetår allenast lärer

komma att påverka antalet elever vid den för reservofficersaspiranter anordnade

vinterkursen år 1935.

Det i samma motioner framställda yrkandet örn ökning av antalet tjänstgöringsdagar

för ersättningsreserven med 198,000 grundar sig på den i motionerna

hävdade uppfattningen, att de till linjetjänst uttagna värnpliktiga

skola helt ägna sig åt militär utbildning och icke i större utsträckning tagas

i anspråk för handräckningsgöromål.

I fråga örn det i motionerna 1:110 och II: 221 gjorda yrkandet örn beräkningen

av antalet till krigsskolan årligen beordrade reservofficersaspiranter

har utskottet icke funnit skäl föreligga att tillstyrka detsamma, såvitt därmed

avses ändring av 1925 års riksdags beslut angående det beräknade antalet

aspiranter (minst 130). Utskottet avstyrker alltså motionärernas förslag

i detta hänseende.

Vidkommande härefter det i samma motioner framförda yrkandet örn ökning

av antalet tjänstgöringsdagar för till ersättningsreserven vid armén uttagna

värnpliktiga med 198,000 till 983,000 anser sig utskottet sakna anledning

frångå Kungl. Maj:ts förslag örn beräkningen av antalet tjänstgöringsdagar.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra örn den anordning, som,

i syfte att effektivare än tillförne utnyttja de till ersättningsreserven uttagna

värnpliktigas tjänstgöring, enligt Kungl. Maj:ts i 1933 års statsverkproposition

(punkt 16) av riksdagen utan erinran lämnade förslag kommit till tilllämpning.

Härav följer, att utskottet avstyrker förenämnda motioner jämväl

i denna del.

Beträffande slutligen det motionsvis väckta förslaget (II: 421) örn höjning

av militärmanskapets dagavlöning i allmänhet till en krona samt för dem,

som fullgöra mer än 140 dagars tjänstgöring, till en krona 50 öre, vill utskottet

— under erinran örn att ett likartat yrkande avslagits av 1933 års

riksdag — avstyrka det nu framställda yrkandet.

Utskottet, som alltså tillstyrker den av Kungl. Maj:t föreslagna beräkningen

av anslaget till de värnpliktigas avlöning, hemställer,

att riksdagen må

a) avslå det i herr J. B. Johanssons m. fl. och herr Lindmans

m. fl. förevarande motioner (1:110 och 11:221) framställda förslaget

örn ökning av antalet till krigsskolan årligen beordrade

re servof ficersaspiran ter;

b) avslå de i nämnda motioner framställda förslaget örn ökning

av det utav departementschefen beräknade antalet tjänstgöringsdagar

för till ersättningsreserven uttagna värnpliktiga;

c) avslå herrar Brädefors’ och Hagbergs i Luleå förevarande

motion (11:421) om höjning av militärmanskapets avlöning, i

vnd nämnda motion avser anslaget till de värnpliktigas avlöning

vid armén;

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 43.

d) i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag öka ordinarie förslagsanslaget

till de värnpliktigas avlöning, nu 2,046,000 kronor,

med 685,000 kronor till 2,731,000 kronor.

SJÖFÖRSVARET.

2:o) Kungl. Maj:t har i avseende å avd. Sjöförsvaret under fjärde huvudtiteln

föreslagit riksdagen (punkt 73, sid. 115—119) att öka ordinarie förslagsanslaget

till de värnpliktigas avlöning, nu 360,000 kronor, med 140,000

kronor till 500,000 kronor.

I samband med Kungl. Maj:ts förslag har utskottet till behandling förehaft

dels en inom första kammaren av herr E. Forssberg väckt motion (nr 43),

vari hemställts, att riksdagen ville besluta

a) att öka anslaget till underhåll av flottans fartyg och byggnader med

200.000 kronor,

b) att minska anslagen till de värnpliktigas avlöning m. m., till inskrivnings-,

mönstrings- och färdkostnader, till understöd åt de värnpliktiges

familjer, till förplägnad, till beklädnad, till kasern- och förplägnadsutredning

m. m., till bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m. och till sjukvård

med de belopp, som betingas av den föreslagna minskningen av marinens

värnpliktiga ur ersättningsreserven;

dels de förut omnämnda tvenne likalydande motionerna, väckta, den ena

inom första kammaren av herr J. B. Johansson m. fl. (nr 110) och den andra

inom andra kammaren av herr A. Lindman m. fl. (nr 221), vari hemställts

bland annat, att riksdagen måtte besluta, att antalet tjänstgöringsdagar för

ersättningsreserven ökas för flottan till 115,000 och för kustartilleriet till

118.000 dagar samt att vederbörliga underhålls- och avlöningsanslag undergå

härav betingad ökning,

dels och den likaledes förut nämnda, av herrar J. H. Brädefors och Hagberg

i Luleå inom andra kammaren väckta motionen (nr 421), vari hemställts,

att riksdagen måtte besluta höja militärmanskapets dagavlöning till

1 krona samt för dem, som fullgöra mer än 140 dagars tjänstgöring, till 1

krona 50 öre.

Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår upptaget

med ett belopp av 360,000 kronor, därav 600 kronor beräknats för avlöningstillägg

åt reservkadetter vid kustartilleriet.

Marinförvaltningen har för nästkommande budgetår beräknat medelsbehovet

under anslaget till ett belopp av 505,500 kronor.

Innan departementschefen övergått till att yttra sig örn anslagsbehovet

för de värnpliktigas avlöning under kommande budgetår, bär han berört

frågan örn användande av värnpliktiga ur ersättningsreserven för tjänstgöring

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 43.

5

vid flottans stationer och varv. Departementschefen har därvid framhållit,

att enligt 1925 års försvarsbeslut några värnpliktiga ur ersättningsreserven

icke avsåges till tjänstgöring vid flottan. På förslag av Kungl. Majit medgav

emellertid 1928 års riksdag, att en kontingent dylika värnpliktiga finge

avses för tjänstgöring vid flottan, huvudsakligen vid örlogsvarven. Antalet

tjänstgöringsdagar för dessa värnpliktiga beräknades till 62,000, vilket under

förutsättning av 140 dagars tjänstgöringstid motsvarade en uttagen kontingent

av 500 man efter reducering på grund av beräknad avgång. Sagda antal tjänstgöringsdagar

har sedermera till och med budgetaret 1932/1933 beräknats.

Med anledning av två vid 1932 års riksdag väckta, likalydande motioner

(I: 8 och II: 13), i vilka ifrågasattes, att de för tjänstgöring vid flottans

stationer och varv uttagna värnpliktiga ur ersättningsreserven skulle utbytas

mot fast anställda arbetare, anförde nämnda riksdag i sin skrivelse nr 4 A

(punkt 62) bland annat, att det motionsvis väckta förslaget borde närmare

övervägas, särskilt med hänsyn till frågan, i vad mån dessa värnpliktiga

lämpligen kunde ersättas med personal, som hade tjänstgöring under hela

året. riksdagen förutsatte, att vederbörande marina myndigheter till kommande

år ägnade dessa frågor ett ingående övervägande.

Till följd av riksdagens berörda uttalande anbefallde Kungl. Majit genom

brev den 22 april 1932 marinförvaltningen att i samband med avlåtande av

framställning rörande sjöförsvarets medelsbehov för budgetåret 1933/1934

inkomma med det yttrande, vartill nämnda uttalande kunde föranleda. I sin

skrivelse den 27 augusti 1932 rörande sjöförsvarets medelsbehov för budgetåret

1933/1934 framhöll marinförvaltningen, att ämbetsverket efter verkställd

utredning kommit till det resultatet, att ett utbyte av ifrågavarande värnpliktiga

mot civila arbetare syntes såsom ur skilda synpunkter mindre lämpligt

icke böra äga rum.

Efter att närmare hava redogjort för innehållet i marinförvaltningens berörda

skrivelse har departementschefen för egen del i ärendet anfört följande.

»Med anledning av vad marinförvaltningen sålunda anfört rörande frågan

örn utbyte vid flottans stationer och varv av värnpliktiga ur ersättningsreserven

mot fast anställd personal synes någon ändring i ifrågavarande värnpliktigas

intagning för tjänstgöring ej böra vidtagas. För nästkommande

budgetår torde dagantalet för dessa värnpliktiga böra beräknas enligt samma

grunder som för budgetåret 1932/1933 och alltså upptagas med 62,000.

Såsom framgår av den i statsverkspropositionen till 1933 års riksdag

under tionde huvudtiteln (sid. 84—85) lämnade framställningen angående

drift- och underhållskostnader för statens isbrytarfartyg, hava av där anförda

orsaker under innevarande budgetår såväl avlönings- som övriga kostnader

för värnpliktiga ersättningsreservister, uttagna till tjänstgöring för tillgodoseende

av behovet av bemanningspersonal å statens isbrytarfartyg, ansetts

böra bestridas från tionde huvudtitelns anslag. För kommande budgetår

torde ifrågavarande kostnader, i den mån de avse de värnpliktigas landavlöning,

böra bestridas från fjärde huvudtiteln. Antalet tjänstgöringsdagar

för nu omliandlade värnpliktiga bör beräknas till 6,200.

Någon ändring av grunderna för beräknande av antalet tjänstgöringsdagar

för under tjänstgöringen avgångna värnpliktiga vid flottan finner jag mig i

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 43.

brist pa utredning för arméns del i dylikt hänseende icke för närvarande

kunna förorda. I avvaktan på sådan utredning torde de hittills tillämpade

grunderna böra tillämpas jämväl för nästkommande budgetår.

Den beräkning, jag låtit verkställa av antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga

m. fl. vid marinen under budgetåret 1934/1935 (se Bil. nr 20) utvisar,

att tjänstgöringsdagarnas antal skulle utgöra 786,800. Därav böra

575.400 dagar upptagas med ett penningbidrag av 50 öre och 211,400 dagar

med ett penningbidrag av en krona, vadan alltså för penningbidrag under

nästkommande budgetår bör beräknas ett belopp av (575,400 X 0.60 +

211.400 X l.oo =) 499,100 kronor.

För avlöningstillägg åt reservkadetter vid kustartilleriet torde böra beräknas

600 kronor.

Anslagsbehovet uppgår således till (499,100 + 600 =) 499,700 kronor eller,

i avrundat tal, 500,000 kronor.»

Till stöd för den i ovanberörda motion I: 43 gjorda framställningen har

anförts följande.

»Enligt propositionen skulle antalet tjänstgöringsdagar för ersättningsreserven

uppgå till 62,000 dagar. Detta är ej detsamma som arbetsdagar,

ty dels måste sön- och helgdagar frånräknas, dels åtgår en viss tid för militär

utbildning. En värnpliktig ur ersättningsreserven, vilken nu fullgör 140

dagars värnplikt, kommer därför icke att arbeta å varven mer än cirka hundra

dagar. Antalet effektiva arbetsdagar blir därför endast 44,300.

Emellertid torde det vara allmänt bekant, att arbetsprestationerna hos

värnpliktigt handräckningsmanskap äro jämförelsevis låga. Då införandet

av civila förrådsman i utbyte mot värnpliktiga föreslogs i 1930 års statsverksproposition

beträffande armén, beräknades att 44 civila förrådsmän motsvarade

25,000 värnpliktiga tjänstgöringsdagar per år, vilket alltså skulle

innebära att 2 civila förrådsmän beräknades utföra något större arbetsprestation

än 3 värnpliktiga. Enligt vad jag erfarit lär detta utbyte ha utfallit

till belåtenhet.

Med utgångspunkt från ovanstående skulle alltså förut angivna 44,300

arbetsdagar för ersättningsreserven motsvaras av i runt tal 29,000 arbetsdagar

för civila arbetare. Örn timlönen beräknas genomsnittligt till 90 öre

skulle kostnaderna för sistnämnda kategori bliva 208.800 eller i runt tal

210.000 kronor.

Vid en jämförelse med kostnaderna för ersättningsreserven torde beaktas,

att portionskostnaderna i årets statsverksproposition upptagits till 84 öre

mot 68 öre innevarande budgetår, alltså 16 öre högre. Den av marinförvaltningen

angivna dagkostnaden skulle alltså bliva (2: 10 + 16) 2: 26. Med

62.000 tjänstgöringsdagar blir alltså hela kostnaden i runt tal 140,000 kronor.

Örn civilpersonal kom till användning i stället för ersättningsreserven, skulle

alltså en merkostnad uppstå av 70,000, men enligt mitt förmenande är denna

merutgift välbefogad. Jag vill alldeles särskilt framhålla att genom ett bifall

till mitt förslag skulle arbete kunna beredas för ett flertal av de f. d.

militärer, vilka nu gå arbetslösa.

Gentemot vad marinförvaltningen anfört vill jag framhålla följande.

Ämbetsverket påvisar risken för att de civila arbetarna skulle erhålla

sådan yrkesskicklighet, att deras avlöning bleve för hög i förhållande till de

enklare arbeten, som här avses. I så fall finnes, enligt mitt förmenande

ingen anledning att bibehålla dem vid dessa enklare arbeten, utan bör deras

yrkesskicklighet utnyttjas på annat sätt.

Någon svårighet att i Karlskrona erhålla tillfällig arbetskraft förefinnes icke.»

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4o. 7

I fråga om de skäl, som herr J. B. Johansson m. fl. och herr Lindman

m. fl. ävensom herrar Brädefors och Hagberg i Luleå anfört till stöd försina

framställningar, får utskottet hänvisa till motionerna 1:110 och II: 421.

Uti den av Kungl. Majit framlagda anslagsberäkningen har för flottans

stationer och varv upptagits 62,000 tjänstgöringsdagar för värnpliktige, tillhörande

ersättningsreserven. Härtill komma 6,200 dagar för ersättningsreservister,

avsedda för tillgodoseendet av bemanningsbehovet för statens

isbrytarfartyg. I motion I: 43 yrkas nu, att ifrågavarande för stationerna och

varven beräknade värnpliktiga skola utbytas mot civil arbetskraft, och att på

grund härav anslaget till flottans underhåll och byggnader skall ökas med

200.000 kronor, varvid samtidigt erforderlig minskning bör ske i de anslag,

som äro beroende av antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga.

Det i motionen gjorda yrkandet finner utskottet vara en fråga av sådan

räckvidd och betydelse, att utskottet icke vill nu fatta principiell ställning

till detsamma. Utskottet förutsätter, att försvarskommissionen kommer att

till slutlig prövning upptaga detta spörsmål. Emellertid anser sig utskottet

böra såsom en tillfällig och av rådande arbetslöshet uteslutande betingad

åtgärd förorda, att det av Kungl. Majit för nästa budgetår till 62,000 upptagna

antalet tjänstgöringsdagar för handräckningsmanskapet vid flottan

minskas i syfte att åt vederbörande varvsmyndigheter härigenom bereda visst

utrymme för anställandet av civila arbetare. Utskottet vill emellertid i detta

sammanhang framhålla önskvärdheten av, att vid anställandet av dessa

arbetare hänsyn i möjligaste mån tages till huruvida vederbörande sakna försörjningsmöjligheter.

Enligt vad utskottet inhämtat skulle ett 50-tal civila

arbetare kunna beredas tjänstgöring vid örlogsvarven. Detta skulle medföra,

att anslaget till underhåll av flottans fartyg och byggnader måste ökas med

omkring 120,000 kronor. I stället för beräknade 500 man ersättningsreservister

med 140 dagars tjänstgöring skulle, därest nämnda antal civila arbetare

anställdes, allenast behövas ungefär 300 man med i runt tal sammanlagt

40.000 tjänstgöringsdagar. Hänsyn har då tagits till viss genomsnittlig avgång

under tjänstgöringen. Härigenom skulle å anslaget till de värnpliktigas

avlöning uppstå en besparing av (62,000 — 40,000=) 22,000 X 0.5 o eller 11,000

kronor. För samtliga anslag, som beräknas med hänsyn till antalet tjänstgöringsdagar,

utgör besparingen inemot 50,000 kronor.

I fråga om de i motionerna I: 110 och lii 221 gjorda yrkandena örn ökning

av antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga, tillhörande ersättningsreserven,

vid flottan nied 53,000 dagar till 115,000 och vid kustartilleriet med

38.000 dagar till 118,000, anser utskottet, att tillräckliga skäl icke föreligga

för att utskottet skall kunna förorda motionerna i denna del.

Med här ovan föreslagna jämkningar finner sig utskottet böra tillstyrka

Kungl. Majits förslag, som för flottan upptager ett antal tjänstgöringsdagar

för till linjetjänst uttagna värnpliktiga, kadetter m. fl. av 468,600 och för

kustartilleriet av 170,000 dagar, ävensom för ersättningsreserven vid flottan

av 68,200 och vid kustartilleriet av 80,000 dagar. Sammanfattningsvis skulle

Utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 43.

alltså enligt utskottets mening antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga

för budgetåret 1934/1935 böra beräknas på följande sätt:

Flottan.

Linjen............................................................................................. 468,600 dagar

Ersättningsreserven (40,000 + 6,200 =)...................................... 46,200 »

Summa 514,800 dagar.

Kustartilleriet.

Linjen........................................................................................... 170,000 dagar

Ersättningsreserven...................................................................... 80,000 >

Summa 250,000 dagar.

Beträffande slutligen det motionsvis väckta förslaget (II: 421) örn böjning

av militärmanskapets dagavlöning i allmänhet till en krona och för dem,

som fullgöra mer än 140 dagars tjänstgöring, till 1 krona 50 öre, vill utskottet

under hänvisning till vad som anförts under punkt l:o) avstyrka

detta förslag.

Anslaget till avlöning åt de värnpliktiga vid marinen för budgetåret

1934/1935 bör följaktligen upptagas nied (553,400 X 0.60 + 211,400 X l.oo +

600=) 488,700 kronor, vilken summa torde böra avjämnas till 489,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) i anledning av herr Forssbergs förevarande motion (I: 43)

besluta, att utbyte av värnpliktiga, tillhörande ersättningsreserven,

mot civila arbetare vid flottans stationer och varv skall

äga rum, i vad avser ett antal av 22,000 tjänstgöringsdagar för

värnpliktiga;

b) avslå de i herr J. B. Johanssons m. fl. och herr Lindmans

m. fl. förevarande motioner (1:110 och II: 221) framställda

förslagen örn ökning av antalet tjänstgöringsdagar för till ersättningsreserven

uttagna värnpliktiga med för flottan 53,000

dagar och för kustartilleriet 38,000 dagar eller med tillhopa

91,000 dagar, avsedda att tillgodose behovet av handräckningspersonal;
c)

avslå herrar Brädefors’ och Hagbergs i Lirleå motion

II: 421 örn höjning av militärmanskapets avlöning, i vad motionen

avser anslaget till de värnpliktigas avlöning vid marinen;

d) öka ordinarie förslagsanslaget till de värnpliktigas avlöning,

nu 360,000 kronor, med 129,000 kronor till 489,000 kronor.

FLYGVAPNET.

3:o) Kungl. Maj:t har i avseende å avd. Flygvapnet under fjärde huvudtiteln

föreslagit riksdagen (punkt 118, sid. 152—154) att minska ordinarie

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 43.

9

förslagsanslaget till de värnpliktigas avlöning och färder m. m., nu 140,700

kronor, nied 3,400 kronor till 137,300 kronor.

Uti den förut omnämnda av herrar J. H. Brädefors och Hagberg i Luleå

inom andra kammaren väckta motionen (nr 421) har hemställts, att riksdagen

måtte besluta höja militärmanskapets dagavlöning till 1 krona, samt för dem»

som fullgöra mer än 140 dagars tjänstgöring, till 1 krona 50 öre.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning, får

utskottet hänvisa till motionen.

För innevarande budgetår är ordinarie förslagsanslaget till de värnpliktigas

avlöning och färder m. m. upptaget med 140,700 kronor. Anslaget har

beräknats sålunda:

Titel I. De värnpliktigas avlöning................................... kronor 107,700: —

Titel II. Understöd åt vissa värnpliktigas familjer......... » 3,000: —

Titel III. Färdkostnader ...................................................... » 30,000: —

Summa kronor 140,700: —

Departementschefen har för nästkommande budgetår beräknat antalet

tjänstgöringsdagar till 158,000, därav 113,400 med penningbidrag av 50 öre

och 44,600 med penningbidrag av 1 krona. För avlöningstillägg åt reservofficersaspiranter

borde i enlighet med flygstyrelsens förslag beräknas ett

belopp av 3,000 kronor. Medelsbehovet under anslagstitel I skulle alltså

beräknas till (113,400 X 0.50 + 44,600 X boo + 3,000=) 104,300 kronor. Övriga

anslagstitlar hava upptagits med oförändrade belopp.

Det motionsvis gjorda yrkandet vill utskottet under hänvisning till vad

som anförts under punkt l:o) avstyrka.

Mot Kungl. Maj:ts förslag har utskottet icke funnit anledning till erinran.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å herrar Brädefors’ och Hagbergs i Luleå motion

(II: 421), i vad motionen avser anslag till de värnpliktigas avlöning

m. m. vid flygvapnet, minska ordinarie förslagsanslaget

till de värnpliktigas avlöning och färder m. m. nu 140,700

kronor med 3,400 kronor till 137,300 kronor.

Stockholm den 13 mars 1934.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Hamrin, Lindblad, Bergqvist, Olof Olsson, Svensson

i Kompersmåla, Kvarnzelius, Nilsson i Malmö, Borell, Oscar Olsson, Bagge, Bergström

och Nilsson i Fredriksfält; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Holmgren, Jansson, Strindlund,

Törnkvist i Karlskrona, Persson i Fritorp, Eriksson i Stockholm, Persson i

Falla, Svensson i Grönvik, Ward, Högström och Olofsson i Digernäs.

Utskottet.

Bihang lill riksdagens protokoll 1934. 6 sami. Nr 43.

(110 34 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 48.

Reservatiouer:

viel punkt l:o) (Lantförsvaret) av lierrar Bergqvist, Svensson i Kompersmåla,

Borell, Bagge, Nilsson i Fredriksfält, Holmgren, Persson i Fritorp oell Persson

i Falla, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande

lydelse:

»Vid bedömandet av det antal tjänstgöringsdagar, med vilket man bör

räkna under budgetåret 1934/1935, synes det utskottet, som örn de skäl, som

av vederbörande militära myndigheter anförts för ökning av antalet reservofficersaspiranter

vid krigsskolan voro så vägande, att utskottet ansett sig

böra tillstyrka det i motionerna I: 110 och II: 221 gjorda yrkandet, att antalet

höjes till 180, vilket innebär en ökning av reservofficersaspiranterna

vid krigsskolan med inemot 50 per år. Såsom ovan anförts föranleder detta,

att antalet tjänstgöringsdagar för till linjetjänst uttagna värnpliktiga måste

ökas med ungefär 2,000.

Vidkommande därefter det i samma motioner gjorda yrkandet örn ökningav

antalet tjänstgöringsdagar för ersättningsreserven finner sig utskottet böra

till undvikande av att de till linjetjänst uttagna värnpliktiga måste anlitas

för handräckningsgöromål böra förorda motionärernas förslag örn ökning

av ersättningsreservens tjänstgöringsdagar med 198,000.

Med nu föreslagna jämkningar finner sig utskottet böra tillstyrka Kungl.

Maj:ts förslag, som upptager ett antal tjänstgöringsdagar för till linjetjänst

uttagna värnpliktiga av 3,714,000 och för till ersättningsreserven uttagna

värnpliktiga av 785,000, vartill kommer ett antal av 92,000 tjänstgöringsdagar

för värnpliktiga, vilka hysa samvetsbetänkligheter mot värnpliktstjänstgöring.

Sammanfattningsvis skulle alltså enligt utskottets mening antalet

tjänstgöringsdagar för värnpliktiga för budgetåret 1934/1935 böra be
-

räknas på följande sätt

Linjen (jämte reservofficersaspiranter) ........................ 3,716,000

Ersättningsreserven........................................................ 983,000

Samvetsömma värnpliktiga............................................ 92,000

Summa 4,791,000 dagar.

Beträffande slutligen det motionsvis väckta förslaget (II: 421) örn höjning

av militärmanskapets dagavlöning i allmänhet till en krona samt för dem,

som fullgöra mer än 140 dagars tjänstgöring, till en krona 50 öre, vill utskottet

— under erinran örn att ett likartat yrkande avslagits av 1933 års

riksdag — avstyrka det nu framställda yrkandet.

Anslaget till avlöning åt de värnpliktiga vid armén för budgetåret 1934/1935

bör, med inräknande av cirka 30,000 kronor för avlöningstillägg åt reservofficersaspiranter,

följaktligen upptagas med (3,974,100 X 0: 50 + 816,900x1: 00

+ 30,000 =) 2,833,950 kronor eller med i avrundat tal 2,834,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bifalla det i herr J. B. Johanssons m. fl. och herr Lind
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 43.

11

mans m. fl. förevarande motioner (1:110 och II: 221) framställda

förslaget om ökning av antalet till krigsskolan årligen beordrade

reservofficersaspiranter till 180;

b) bifalla det i nämnda motioner framställda förslaget örn ökning

av det utav departementschefen beräknade antalet tjänstgöringsdagar

för till ersättningsreserven uttagna värnpliktiga

med 198,000 dagar;

c) avslå -----vid armén;

d) öka ordinarie förslagsanslaget till de värnpliktigas avlöning,

nu 2,046,000 kronor, med 788,000 kronor till 2,834,000

kronor.»;

vid punkt Sto) (Sjöförsvaret)

1) av samma reservanter, som de under punkt l:o) antecknade, vilka reservanter

ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Uti den av Kungl. Majit--- 50,000 kronor.

Vidkommande härefter det i motionerna 1:110 och 11:221 gjorda yrkandet

örn ökning av antalet tjänstgöringsdagar för ersättningsreserven vid

flottan med 53,000 dagar till 115,000 och vid kustartilleriet med 38,000 dagar

till 118,000 för att tillgodose behovet av liandräckningspersonal vid flottan

och kustartilleriet anser utskottet de i motionerna anförda skälen härför

vara så vägande, att utskottet ansett sig böra tillstyrka motionärernas förslag.

Härigenom skulle anslaget till de värnpliktigas avlöning ökas med (53,000

+ 38,000=) 91,000 X 0.5o kronor eller med 45,500 kronor, vilken summa kan

avrundas till 45,000 kronor.

Med nu föreslagna ändringar finner sig utskottet böra tillstyrka Kungl.

Maj:ts förslag, som för flottan upptager ett antal tjänstgöringsdagar för till

linjetjänst uttagna värnpliktiga, kadetter m. fl. av 468,600 och för kustartilleriet

av 170,000 ävensom för ersättningsreserven vid flottan av 68,200 och vid

kustartilleriet av 80,000 dagar. Sammanfattningsvis skulle alltså enligt utskottets

mening antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga för budgetåret

1934/1935 böra beräknas på följande sätt:

Flottan.

Linjen ........................................................................................... 468,600 dagar

Ersättningsreserven (40,000 + 6,200 + 53,000 =)...................... 99,200 »

Summa 567,800 dagar.

Kustartilleriet.

Linjen ........................................................................................... 170,000 dagar

Ersättningsreserven (80,000 + 38,000 =) .................................. 118,000 »

Summa 288,000 dagar.

Beträffande slutligen det motionsvis väckta förslaget (II: 421) — av
styrka

detta förslag.

Anslaget till avlöning åt de värnpliktiga vid marinen för budgetåret

1934/1935 bör följaktligen upptagas med (644,400 X 0.5 o + 211,400 X boo +

C,00 =) 534,2(X) kronor, vilken summa torde böra avjämnas till 535,000 kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 43.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) i anledning av herr Forssbergs förevarande motion (I: 43)

—--för värnpliktiga;

b) bifalla de i herr J. B. Johanssons m. fl. och herr Lindmans

m. fl. förevarande motioner (1:110 och II: 221) framställda

förslagen örn ökning av det utav departementschefen beräknade

antalet tjänstgöringsdagar för till ersättningsreserven uttagna

värnpliktaga med för flottan 53,000 dagar och för kustartilleriet

38,000 dagar eller med tillhopa 91,000 dagar, avsedda

att tillgodose behovet av handräckningspersonal;

c) avslå---vid marinen;

d) öka ordinarie förslagsanslaget till de värnpliktigas avlöning,

nu 360,000 kronor, med 175,000 kronor till 535,000 kronor.»;

2) av herrar Oscar Olsson och Eriksson i Stockholm, vilka ansett, att utskottets

yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»I fråga örn det i motionen I: 43 gjorda yrkandet vill utskottet erinra, att

frågan örn utbyte vid flottans stationer och varv av ersättningsreservister

mot civil arbetskraft på grund av beslut av 1932 års riksdag varit föremål

för övervägande inom marinförvaltningen. Ämbetsverket, som i ärendet inhämtat

yttrande från stationsbefälhavarna och varvscheferna, hade därvid

kommit till det resultatet, att ett utbyte av ifrågavarande värnpliktiga mot

civila arbetare syntes såsom ur skilda synpunkter mindre lämpligt icke böra

äga rum. Såsom framgår av innevarande års statsverksproposition har departementschefen

på av marinförvaltningen anförda skäl icke heller funnit

anledning vidtaga ändring i ifrågavarande värnpliktigas uttagning för tjänstgöring.

Med hänsyn till vad de marina myndigheterna anfört anser utskottet

sig böra avstyrka det i nämnda motion framförda yrkandet örn utbyte

av ersättningsreservister mot civila arbetare.

I fråga örn de i motionerna 1:110 och 11:221 gjorda yrkandena —--

motionerna i denna del.

Beträffande slutligen det motionsvis väckta förslaget (II: 421)---

avstyrka detta förslag.

Utskottet, som alltså ansett sig böra tillstyrka, att den av Kungl. Maj:t

verkställda beräkningen av antalet tjänstgöringsdagar lägges till grund för

beräkning av anslaget till de värnpliktigas avlöning vid marinen, får hemställa,

att riksdagen må

a) avslå herr Forssbergs förevarande motion (I: 43) om utbyte

av värnpliktiga, tillhörande ersättningsreserven, mot civila arbetare

vid flottans stationer och varv;

b) avslå de---handräckningspersonal;

c) avslå---vid marinen;

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 43.

13

d) i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag öka ordinarie förslagsanslaget

till de värnpliktigas avlöning, nu 360,000 kronor,

med 140,000 kronor till 500,000 kronor.»;

3) av herr Törnkvist i Karlskrona, som ansett, att utskottets yttrande och

förslag bort hava följande lydelse:

»Utskottet vill erinra, att enligt 1925 års riksdags beslut örn försvarsväsendets

ordnande någon hänvisning av värnpliktiga ur ersättningsreserven

till tjänstgöring vid flottan icke skulle ifrågakomma. På därom av Kungl.

Majit gjord framställning beslöt emellertid 1928 års riksdag att för liandräckningstjänst

vid flottan skulle uttagas 500 värnpliktiga för att ersätta

civil arbetskraft. För innevarande budgetår hava för flottans del några tjänstgöringsdagar

för dylika värnpliktiga icke upptagits.

Då Kungl. Majit för nästkommande budgetår föreslagit inkallandet av

handräckningsmanskap för flottan med ett beräknat dagantal av 62,000, lärer

detta innebära ett avsteg från ovannämnda av 1925 års riksdag fattade beslut.

Vidare är det tvivel underkastat, huruvida förslaget ifråga kan anses stå i

god överensstämmelse nied gällande värnpliktslag, enär de värnpliktigas

tjänstgöring vid varven icke avser att bibringa dem militär utbildning, utan

allenast kommer att ersätta civil arbetskraft. Ytterligare må framhållas, att

erfarenheten numera givit vid handen, att dessa värnpliktigas arbetsinsats

icke varit odelat tillfredsställande. Från vederbörande myndigheters sida

torde det otvivelaktigt vara en fördel att för utförandet av arbetet vid varven

få förfoga över en efter vanliga grunder rekryterad arbetarstam. Ur arbetslöshetssynpunkt

vore även en dylik åtgärd givetvis att föredraga, då härigenom

arbetstillfällena skulle ökas för de civila arbetarna, i det att inemot 100

man skulle kunna erhålla stadigvarande sysselsättning.

Under åberopande av vad således anförts anser utskottet sig böra tillstyrka

det i motionen 1:43 gjorda yrkandet. Härav följer alltså, att utskottet

avstyrker Kungl. Maj:ts förslag örn avdelande av värnpliktiga ur

ersättningsreserven till tjänstgöring vid flottan.

Vid ett utbyte av ersättningsreservister mot civila arbetare i den omfattning,

som i motionen föreslås, kommer förevarande anslag till de värnpliktigas

avlöning att nedsättas med ett belopp av (62,000x0,5 0=) 31,000 kronor

och ytterligare nedsättningar att ske i samtliga de anslag, som beräknas

efter antalet tjänstgöringsdagar. Som en följd härav bör emellertid å andra

sidan anslaget till flottans byggnader och underhåll ökas med 200,000 kronor.

I fråga örn — — — i denna del.

Med här ovan föreslagna jämkningar finner sig utskottet böra tillstyrka

Kungl. Majits förslag, som för flottan upptager ett antal tjänstgöringsdagar

för till linjetjänst uttagna värnpliktiga, kadetter m. fl. av 468,600 och för

kustartilleriet av 170,000 dagar, ävensom för ersättningsreserven vid flottan

av 68,200 och vid kustartilleriet av 80,000 dagar. Sammanfattningsvis skulle

alltså enligt utskottets mening antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga

för budgetåret 1934/1935 böra beräknas på följande sätt:

Bihang till riksdagens protokoll 1934. C sami. Nr 43. ruo 34 1!

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 43.

Flottan.

Linjen......................

Ersättningsreserven

......... 468,600 dagar

......... 6,200 :>

Summa 474,800 dagar

Kustartilleriet.

Linjen..............................

Ersättningsreserven ......

. 170,000 dagar

. 80,000_*

Summa 250,000 dagar

Beträffande slutligen det motionsvis väckta förslaget (II: 421)---—

avstyrka detta förslag.

Anslaget till avlöning åt de värnpliktiga vid marinen för budgetåret

1934/1935 bör följaktligen upptagas med (513,400x0.50+211,400x I.00+6OO =)

468,700 kronor, vilken summa torde böra avjämnas till 469,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) i enlighet med herr Forssbergs förevarande motion (I: 43)

besluta, att utbyte av värnpliktiga, tillhörande ersättningsreserven,

mot civila arbetare vid flottans stationer och varv skall

äga rum, i vad avser ett antal av 62,000 tjänstgöringsdagar för

värnpliktiga;

b) avslå de--— handräckningspersonal;

c) avslå---vid marinen;

d) öka ordinarie förslagsanslaget till de värnpliktigas avlöning,

nu 360,000 kronor, med 109,000 kronor till 469,000 kronor.»

Stockholm 1934. Iv. L. Beckmans Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1934:110 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts under fjärde huvudtiteln gjorda framställningar örn anslag till de värnpliktigas avlöning rn. m. s. 7 i texten