Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående rasbiologiska institutets organisation m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
1934-03-20 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1934:56, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående rasbiologiska institutets organisation m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 56.
1
Nr 56.
Ankom till riksdagens kansli den 20 mars 1934 kl. 1 é. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående rasbiologiska
institutets organisation m. m. jämte i ämnet
väckta motioner.
(2:a avd.)
I den f tin riksdagen den 3 januari 1934 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1934/1935 har Kungl. Majit
under åttonde huvudtiteln (punkt 92 av det vid propositionen fogade utdraget
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för nämnda dag) föreslagit
riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda
riksdagen förelagd, i riksstaten för budgetåret 1934/193o beräkna dels ett
ordinarie anslag till avlöning åt chefen för rasbiologiska institutet av 12,000
kronor, dels ock till upprätthållande av verksamheten vid rasbiologiska institutet
ett extra reservationsanslag av 45,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 23 februari
1934 dagtecknad proposition (nr 155) under åberopande av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för sistnämnda dag, föreslagit
riksdagen att dels medgiva, att rasbiologiska institutet i Uppsala må från
och med den 1 juli 1935 omorganiseras i huvudsaklig överensstämmelse med
vad av departementschefen i statsrådsprotokollet angivits, dels i riksstaten
för budgetåret 1934/1935 uppföra det ordinarie anslaget till avlöning åt
chefen för rasbiologiska institutet med oförändrat belopp, 12,000 kronor,
dels ock till upprätthållande av verksamheten vid rasbiologiska institutet för
budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra reservationsanslag av 45,000 kronor
att disponeras enligt av Kungl. Majit fastställda grunder.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr E. Sjödahl m. fl.
(I: 315) och den andra inom andra kammaren av herr B. Holmgren m. fl.
(II: 555), i vilka motioner hemställts, att riksdagen ville anvisa dels till
upprätthållandet av verksamheten vid rasbiologiska institutet under budgetåret
1934/1935 ett extra reservationsanslag av 55,000 kronor, dels till utgi
Bihang
till riksdagens protokoll 1934. 6 sami. Nr 56 57. 1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 56.
vande av trycket av andra delen av arbetet The Race Biology of the Swedell
Lapps ett extra förslagsanslag högst 10,000 kronor, att disponeras enligt av
Kungl. Majit fastställda grunder.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning anförda
skälen hänvisar utskottet till motionen I: 315.
1933 års riksdag anförde i sin skrivelse nr 8 under punkt 104 i anknytning
till ett av departementschefen under punkt 110 i 1933 års åttonde huvudtitel
gjort uttalande, bland annat, att riksdagen i likhet med departementschefen
ansåge anledning förefinnas att verkställa utredning rörande de framtida
riktlinjerna för rasbiologiska institutets verksamhet och att undersöka
möjligheterna för en omläggning av dess arbetsformer. Till dess resultatet
av en sådan utredning förelåge till statsmakternas prövning, syntes det vara
i sin ordning, att dessa droge försorg örn institutets fortsatta uppehållande
och beredde detsamma ekonomisk möjlighet att, om än i något inskränkt
omfattning, arbeta för sin uppgift, örn vars stora betydelse i varje fall några
delade meningar icke torde råda. Med anledning härav beviljade riksdagen
för ändamålet ett extra reservationsanslag av 45,000 kronor. I riksstaten är
för institutet, förutom nyssnämnda anslag, även uppfört ett ordinarie anslag
av 12,000 kronor till avlöning åt chefen för institutet.
Sedan Kungl. Majit uppdragit åt universitetsberedningen att verkställa
utredning rörande institutets ställning, program och arbetsformer, därvid
särskilt borde uppmärksammas frågan örn institutets anknytning till medicinska
fakulteten vid universitetet i Uppsala, har beredningen den 18 december
1933 avgivit nyssnämnda utredning jämte förslag i ämnet.
Beträffande rasbiologiska institutets tillkomst, dess organisation m. m. inhämtas
av statsrådsprotokollet, att 1920 års riksdag hos Kungl. Majit hemställde
om utredning av frågan örn upprättande av ett svenskt rasbiologiskt
institut. I anledning härav framlade Kungl. Majit ett förslag i ämnet för
1921 års riksdag, vars beslut innebar att för bedrivande av rasbiologisk
forskning skulle i Uppsala upprättas en fristående statsinstitution — statens
institut för rasbiologi — tillsvidare bestående av endast en medicinsk-genealogisk
avdelning, att institutet skulle ledas av en av Kungl. Majit utsedd
styrelse, i vilken institutets chef skulle vara självskriven medlem och som
borde vara sammansatt av på ärftlighetsforskningens område sakkunniga
personer, representerande såväl de naturvetenskapliga som de medicinska
ämnesgrupperna, varjämte en representant för statistiken syntes vara önskvärd,
att denna styrelse borde direkt sortera under kanslern för rikets universitet,
att institutets chef skulle äga medicinsk utbildning samt hava professors
titel och kompetens samt att Kungl. Majit skulle äga bestämma angående
den personal, vilken till biträde åt chefen borde anställas vid institutet.
Institutet har organiserats i huvudsaklig överensstämmelse med nyss
angivna grundlinjer. Under sin hittills bedrivna verksamhet har institutet
Statsutskottets utlåtande Nr 56.
3
utfört en antropologisk generalinventering av folkbeståndet i Sverige, vars
resultat sammanfattats i verket The Racial Characters of the Swedish Nation,
samt vissa undersökningar rörande lapparna och finnarna i Sverige. Institutet
har år 1932 utgivit första delen av arbetet rörande lapparna (The
Race Biology of the Swedish Lapps. Part I.)
Universitetsberedningen har i sitt föreliggande förslag för sin del ansett
sig kunna i stort sett godtaga ett av rasbiologiska institutets styrelse framlagt
förslag till program för forskningen på det rasbiologiska området under
den närmaste framtiden, vars närmare innehåll framgår av statsrådsprotokollet
och vilket innebär, att institutet nu skulle övergå till den huvuduppgift
för institutets forskningar, som bestode i den rasbiologiska inventeringen
av folkbeståndet. Verksamheten skulle följaktligen så till vida omläggas,
att densamma från att tidigare hava varit övervägande antropologiskt
inriktad skulle få en företrädesvis ärftlighetsmedicinsk inriktning.
Beredningen har särskilt understrukit önskvärdheten av att man, även om
arbetet huvudsakligen inriktades på ärftlighetsmedicinska undersökningar,
dock icke släppte ur sikte utan i mån av arbetskrafter och tillgångar sökte
arbeta på lösningen av sådana problem, som folie inom den positiva rashygienens
område.
I avseende på den svenska rasbiologiska forskningens framtida organisation
påpekar universitetsberedningen, att den enda nu existerande direkta förbindelsen
mellan rasbiologiska institutet och universitetet i Uppsala — frånsett
det förhållandet att institutet delvis vore inrymt i en åt universitetet
upplåten byggnad — bestode däri, att enligt institutets stadga institutet
hade att tillse, att vid universitetet genom lämplig person årligen hölles
minst 10 rasbiologiska föreläsningar. Det hade från åtskilliga håll ifrågasatts,
att institutet borde närmare anknytas till universitetet i Uppsala och
den medicinska fakulteten därstädes. Anknytningen till den medicinska
fakulteten kunde tänkas ordnad på olika sätt. Ett alternativ vore att förvandla
institutet till en vanlig universitetsinstitution med professorn i ämnet
såsom föreståndare. Ett annat vore att låta institutet i större eller mindre
utsträckning behålla sin självständiga ställning, fastän dess chef tillhörde
fakulteten. I en skrivelse till universitetsberedningen hade medicinska fakulteten
i Uppsala förordat, att institutet måtte anslutas till fakulteten men
med bibehållande av en viss självständighet. Så t. ex. borde institutets
verksamhet fortfarande planläggas under inseende av en styrelse med viss
grad av beslutanderätt. Denna styrelse skulle handhava institutets ekonomiska
förvaltning och äga yttra sig vid chefsplatsens tillsättande. Institutets
styrelse hade i skrivelse till beredningen förklarat sig i princip icke
hava något att erinra mot en anknytning till medicinska fakulteten i Uppsala,
såvida institutets självständighet bevarades. Styrelsen ansåge tvärtom,
att genom en dylik anknytning viktiga fördelar för institutets framtida
verksamhet skulle kunna vinnas. Däremot måste styrelsen bestämt motsätta
4 Statsutskottets utlåtande Nr 56.
sig institutets förvandling till en professur vid fakulteten med tillhörande
institution.
Universitetsberedningen finner för egen del de skäl, som av rasbiologiska
institutets styrelse andragits för att styrka, att institutet borde även för framtiden
intaga en fristående ställning, övertygande.
Beredningen ville i detta sammanhang särskilt betona, att de sociala och
praktiska synpunkter, som enligt statsmakternas tidigare uttalade mening
borde beaktas vid planläggandet och utförandet av institutets arbete, lättare
torde komma till sin rätt, om institutet bibehölles såsom självständigt under
en särskild styrelse, vilken hade nära kontakt såväl med hjälpvetenskaperna
till rasbiologien som med vissa praktiska verksamhetsområden. Därvid syntes
man mycket väl kunna tänka sig en sådan anordning, att institutets chef
tillika vore universitetsprofessor, åtminstone tills vidare inom medicinska
fakulteten. Genom en dylik anknytning till medicinsk fakultet skulle den
önskvärda kontakten mellan det rasbiologiska forskningsarbetet och ett flertal
medicinska discipliner underlättas. Institutet skulle även få bättre möjligheter
att sprida kännedom örn och intresse för rasbiologisk forskning hos
den studerande ungdomen och härigenom öka utsikterna att kunna förvärva
lämpliga yngre forskare såsom medarbetare åt chefen.
Beredningen holle således före, att den rasbiologiska forskningen i landet
fortfarande borde omhänderhavas av en under överinseende av en särskild
styrelse stående, till Uppsala förlagd självständig institution, vilken dock
borde vara anknuten till universitetet därstädes därigenom att institutets
chef tillika vore professor i rasbiologi vid sagda universitet, tills vidare inom
den medicinska fakulteten. Institutet borde vara i ekonomiskt hänseende
fristående från universitetet.
Huruvida institutet skulle kunna fylla den uppgift, som komme att åvila
detsamma, torde huvudsakligen bliva beroende av två omständigheter: att
institutets styrelse finge en sådan sammansättning att man kunde anförtro
åt densamma att planlägga institutets arbete och i stora drag bestämma
däröver ävensom utöva ett betydande inflytande vid chefstillsättningen, samt
att chefen bleve en person, som icke endast vore en framstående vetenskapsman
på den rasbiologiska forskningens område, utan även hade utpräglat
sinne och intresse för den sociala sidan av de rasbiologiska problemen och
tillika innehade de chefsegenskaper, vilka krävdes för att kunna organisera
den jämförelsevis stora apparat, som erfordrades för materialets insamling
och bearbetning samt för att kunna åstadkomma nödigt samarbete med de
myndigheter och korporationer, som sutte inne med undersökningsmaterialet
eller vilkas bistånd eljest behövde tagas i anspråk.
Örn institutets styrelse skulle kunna fylla sin i det föregående antydda
uppgift, borde den i sig innesluta den förnämsta sakkunskapen i landet på
det rasbiologiska området både beträffande den rent vetenskapliga och den
sociala sidan av problemen. Den bleve därför nödvändigtvis ganska talrik.
Universitetsberedningen ansåge, att styrelsen borde tillsättas på sådant
sätt, att flertalet av dess ledamöter utgjorde representanter för vissa sakkunniga
korporationer och myndigheter samt de övriga utsåges av Kungl. Majit.
Beredningen hade förslagsvis tänkt sig, att styrelsen skulle bestå av 11
ledamöter, av vilka institutets chef skulle vara självskriven, 3 förordnas av
Statsutskottets utlåtande Nr 56.
5
Kungl. Maj:t samt de återstående 7 väljas: 2 av det större akademiska konsistoriet
i Uppsala, 2 av det större akademiska konsistoriet i Lund, 1 av
karolinska institutets lärarkollegium, 1 av lantbrukshögskolans lärarråd och
1 av medicinalstyrelsen. — Vid val av styrelseledamöter skulle konsistorierna
— för att tillförsäkras så stor sakkunskap som möjligt — med sig
adjungera professorerna i straffrätt, i psykiatri och i statistik ävensom samtliga
till matematisk-naturvetenskapliga sektionen hörande professorer i biologiska
ämnen, allt i den mån ifrågavarande professorer ej redan förut vore
ledamöter i konsistoriet. — Förordnande, respektive val av styrelseledamot
skulle gälla för en tid av 4 år. Halva styrelsen skulle första gången förordnas,
respektive väljas för endast 2 år. — Till ordförande i styrelsen
skulle Kungl. Majit förordna en av de av Kungl. Majit utsedda ledamöterna.
För att avgöra löpande ärenden borde styrelsen inom sig kunna utse ett
arbetsutskott, som även borde förbereda de ärenden, som skulle behandlas
å styrelsens sammanträden, vilka borde hållas minst 2 gånger om året.
Efter hemställan av styrelsen borde tillfälliga ledamöter kunna utses, berättigade
att deltaga i handläggningen av vissa frågor, t. ex. rörande planläggningen
och utförandet av vissa undersökningar.
Vad angår frågan örn institutets chef, anför universitetsberedningen
bland annat:
Därest institutets chef tillika skulle vara professor i rasbiologi vid universitetet
i Uppsala, förelåge enligt universitetsberedningens mening övervägande
skäl för att icke uppställa annan kompetensfordran i vetenskapligt hänseende
än den, som gällde i fråga örn vanliga universitetsprofessurer, d. v. s.
kravet på styrkt vetenskaplig skicklighet i det ämne, professuren omfattade.
Det torde emellertid ligga i sakens natur, att vetenskaplig skicklighet i rasbiologi
endast i undantagsfall torde förefinnas hos annan än den, som genomgått
läkarutbildning samt förvärvat goda praktiska meriter i psykiatri och
goda insikter i antropologi. I detta sammanhang ville beredningen framhålla,
att det borde meddelas en uttrycklig föreskrift därom, att vid chefstillsättningen
hänsyn skulle tagas, förutom till envar sökandes vetenskapliga
skicklighet i rasbiologi, jämväl till hans lämplighet såsom chef för institutet.
Vid tillsättningsförfarandet måste en samverkan äga rum mellan universitetet
och institutets styrelse, och härvid torde styrelsen böra intaga i stort
sett samma ställning, som tillkomme det större akademiska konsistoriet vid
vanliga professorstillsättningar. Att styrelsen tillerkändes en dylik befogenhet
berodde därpå, att den, örn den finge av beredningen föreslagen sammansättning,
kunde förutsättas i sig innesluta den bästa i landet förefintliga
sakkunskapen på det rasbiologiska området.
Universitetsberedningen hade övervägt åtskilliga alternativ för det närmare
anordnandet av tillsättningsproceduren men slutligen stannat vid följande
förslag. Institutets styrelse skulle kungöra tjänsten ledig. Härvid skulle
s. k. förtidsprocedur äga rum. Ansökningar inlämnades till styrelsen, vilken
överlämnade ansökningshandlingarna till medicinska fakulteten med anhållan
att fakulteten ville föreslå 3 eller 4 sakkunniga. Innan medicinska fakulteten
beslutade örn föreslående av sakkunniga, skulle matematisk-naturvetenskapliga
sektionen beredas tillfälle inkomma till fakulteten med förslag på 2 till sakkunniga
lämpliga personer. Sedan styrelsen från medicinska fakulteten mottagit
förslag å sakkunniga, skulle styrelsen utse 3 eller 4 sakkunniga. —
Sakkunnigutlåtandena skulle insändas till styrelsen, som överlämnade dem
6
Statsutskottets utlåtande Nr 56.
till medicinska fakulteten. Fakulteten skulle uttala sig om varje sökandes
vetenskapliga skicklighet i rasbiologi och örn den inbördes ordningen mellan
de sökande i nämnda hänseende. Sedan fakultetens protokoll i befordringsärendet
jämte övriga handlingar inkommit till styrelsen, skulle styrelsen
uppgöra tjänsteförslag med beaktande såväl av varje sökandes vetenskapliga
skicklighet i rasbiologi som av hans lämplighet såsom chef för rasbiologiska
institutet. — Handlingarna i ärendet skulle därefter översändas till
kanslern, som jämte eget yttrande hade att överlämna dem till Kungl.
Majit. Kallelseförfarande skulle ej förekomma. Beredningen utginge ifrån,
att de sakkunniga skulle från förslagsanslaget till ersättningar åt sakkunniga
i akademiska befordringsärenden få ersättning efter de normer, som funnes
angivna i universitetsstatuterna. Beredningen föreslår utfärdandet av särskild
författning, innehållande de bestämmelser, som skulle äga tillämpning vid
tillsättande av chefs- och professorsbefattningen. I § 69 universitetsstatuterna
torde böra göras ett tillägg, hänvisande på den särskilda tillsättningsproceduren
i fråga örn professorsbefattningen i rasbiologi.
Beträffande de chefen tillkommande avlöningsförmånerna samt skjddighet
för honom att avgå med pension och rätt till pension har beredningen
föreslagit skola i tillämpliga delar gälla, vad som vore stadgat beträffande
universitetsprofessor.
Universitetsberedningen har vidare framlagt ett i statsrådsprotokollet återgivet
förslag till stat för det omorganiserade rasbiologiska institutet, slutande
på en summa av 60,000 kronor.
I anslutning härtill har universitetsberedningen framhållit följande principiella
synpunkter:
Det syntes universitetsberedningen ligga i öppen dag, att om ett rasbiologiskt
forskningsinstitut skulle upprätthållas i landet, anslaget till institutet
måste tillmätas jämförelsevis rikligt. I annat fall kunde man näppeligen
inom en överskådlig framtid påräkna sådana resultat av institutets arbete,
som kunde vara statsmakterna till någon egentlig ledning vid deras strävan
att motarbeta rasförsämring samt bevara och stärka de värdefulla arvsanlagen
hos vårt folk. Man måste söka sörja för att institutet finge en högt kvalificerad
chef, att till chefens hjälp funnes vetenskapligt utbildade och för
arbetet på de viktigaste undersökningsområdena speciellt tränade medarbetare,
att till chefens förfogande stöde skriv- och räkne- m. fl. biträden till
nödigt antal, att erforderliga medel funnes tillgängliga för det tidsödande
insamlandet av material runt örn i landet, samt att de viktigaste av de genom
institutets verksamhet vunna vetenskapliga resultaten kunde planmässigt
och inom rimlig tid offentliggöras. För att fullt tillgodose dessa behov
skulle givetvis erfordras ett årligt anslag, som avsevärt överstege vad hittills
utgått till institutet. Det vore beredningens förhoppning, att anslaget till
institutet inom en icke allt för långt avlägsen framtid skulle kunna bliva
föremål för dylik höjning. Under nu rådande statsfinansiella situation torde
man dock icke kunna räkna med en sådan anslagsökning. Å andra sidan
ville beredningen bestämt avråda från att sänka anslaget under det belopp,
som utgick för budgetåret 1932/1933 eller 60,000 kronor. Beredningen hade
nämligen kommit till den övertygelsen, att denna summa vore den minsta
man kunde räkna med, örn man ville bevara de arbetskrafter inom rasbiologiens
olika specialområden, som skulle utgöra så att säga kärnan i institu
-
Statsutskottets utlåtande Nr 56.
7
tets framtida organisation, på vilka man måste i första hand bygga i fråga
örn ledningen av undersökningsarbetet och utbildandet av nya medhjälpare.
En förutsättning för att man skulle våga tills vidare basera institutets verksamhet
på ett anslag av 60,000 kronor vore — och detta ville beredningen
särskilt understryka — att institutet kunde år från år påräkna ett dylikt
anslag och sålunda bereda sin »kärntrupp» av befattningshavare — d. v. s.
de funktionärer, som måste finnas vid institutet oberoende av de speciella
frågor, varmed institutet för tillfället sysslade — en relativt fast anställning,
även om denna tills vidare icke kunde bliva av ordinarie natur.
Beredningen har föreslagit, att den nya organisationen skulle träda i kraft
den 1 juli 1935, från vilken tidpunkt institutets arbete skulle omläggas till
att huvudsakligen avse ärftlighetsmedicinska undersökningar.
Ledamoten av universitetsberedningen Olof Olsson har i särskilt yttrande
förklarat sig icke kunna biträda beredningens förslag om anknytning av
rasbiologiska institutet till universitetet i Uppsala på så sätt, att institutets
chef tillika gjordes till professor i rasbiologi vid sagda universitet, tills
vidare inom den medicinska fakulteten.
Universitetsberedningens förslag till omorganisation av rasbiologiska institutet
har i huvudsak tillstyrkts av de hörda myndigheterna, därvid dock
statskontoret tillstyrkt ett statförslag, slutande på 54,000 kronor.
Vad angår anslag till institutet för budgetåret 1934/1935 har institutets
styrelse hemställt om utverkande av ett extra reservationsanslag till uppehållande
av institutets verksamhet med ett till 55,000 kronor höjt belopp. Som
skäl för denna anslagshöjning har styrelsen anfört bland annat svårigheterna
att i erforderlig omfattning uppehålla institutets verksamhet med ett anslag,
som uppginge till föga mer än två tredjedelar av det belopp, som från
början räknats som minimibelopp. Vidare har styrelsen hemställt, att för utgivande
i trycket av andra delen av ovannämnda arbete The Bace Biology
of the Swedish Lapps måtte för budgetåret 1934/1935 anvisas ett extra förslagsanslag
av högst 14,000 kronor. Som skäl härför har anförts bland annat,
att de undersökningar, vilka voro avsedda att publiceras i nämnda verk,
beräknades bliva slutförda under ifrågavarande budgetår.
Universitetskanslern har anfört i huvudsak, att institutet trots den stora
anslagsminskningen för innevarande budgetår kunnat i huvudsak fullfölja
sitt uppgjorda arbetsprogram uteslutande tack vare ekonomiskt bidrag
från privatpersoner, att, innan institutets chef i april 1935 inginge i pensionsåldern,
den av honom påbörjade, ännu pågående undersökningen örn
de svenska lapparnas rasbiologi borde vara slutförd, att en förutsättning
härför vore, att institutet även under nästkommande budgetår förfogade
över erforderliga arbetskrafter, att — då omorganisationen av institutet
icke lämpligen borde träda i kraft, förrän den lapska undersökningen slutförts
— anslaget för nästkommande budgetår borde utmätas med utgångspunkt
från institutets nuvarande organisation samt att ett anslag till insti
-
8
Statsutskottets utlåtande Nr 56.
tutets verksamhet av 55,000 kronor vore oundgängligt, därest institutet
skulle kunna bibehålla åtminstone flertalet av sina medarbetare. Då institutet,
sedan den lapska undersökningen slutförts, givetvis borde sättas i
tillfälle att av trycket utgiva en redogörelse för de vunna resultaten, borde
för ändamålet anvisas ett anslag, vilket dock genom en begränsning av arbetets
omfång borde uppföras med ett till förslagsvis 10,000 kronor begränsat
belopp. Kanslern hemställer sålunda örn anvisande för budgetåret 1934/
1935 av dels ett extra reservationsanslag av 55,000 kronor till uppehållande
av institutets verksamhet, dels ock ett extra reservationsanslag av 10,000
kronor till utgivande i tryck av andra delen av ovannämnda arbete.
Departementschefen bär anfört i huvudsak följande:
»Rasbiologiska institutet är en fristående institution med självständig
administration och egen ekonomisk förvaltning. Institutet står under ledning
av en särskild av Kungl. Majit utsedd styrelse, som direkt sorterar
under universitetskanslern. Det är alltså organisatoriskt sett helt fristående
från Uppsala universitet. Nu bar den frågan dryftats, huruvida institutet
borde på visst sätt närmare anknytas till universitetets medicinska fakultet.
En dylik anknytning skulle — anföres det — vara till stort gagn för
institutet därigenom, att en närmare kontakt med flertalet medicinska discipliner
bleve möjlig och för universitetet därigenom, att med den medicinska
fakulteten komme att införlivas en representant för den speciellt rasbiologiska
vetenskapen, som äger nära gemenskap med ett flertal medicinska
forskningsämnen. Det har ansetts möjligt att på detta sätt även vinna
vissa ekonomiska fördelar för universitetet och institutet. A andra sidan har
det påpekats, att institutet lättare skulle kunna fullgöra sin vid dess tillkomst
utstakade uppgift, örn det finge bibehållas såsom självständigt under
egen styrelse och med egen ekonomisk förvaltning.
Universitetsberedningens föreliggande förslag innebär, att institutets chef
skall vara professor i rasbiologi vid universitetet, att institutet i ekonomiskt
hänseende skall vara helt fristående från universitetet samt att det skall stå
under överinseende av en särskild styrelse. Såvitt jag kan finna, är detta
förslag ägnat att åvägabringa en lämplig anknytning till universitetet utan
att institutets självständighet på något sätt äventyras. Jag anser mig därför
kunna tillstyrka förslaget. Några bärande skäl för en förflyttning av
institutet till annan ort hava enligt min mening icke anförts.
Verksamheten vid institutet har hittills varit företrädesvis antropologiskt
inriktad. Enligt universitetsberedningens förslag bör institutets arbete från
mitten av år 1935 omläggas till att huvudsakligen avse ärftlighetsmedieinska
undersökningar. För egen del anser jag det vara av den allra största
betydelse, att institutets verksamhet snarast möjligt inriktas på sistnämnda
forskningsområden. Samtidigt vill jag i likhet med universitetsberedningen
framhålla önskvärdheten av att institutet icke släpper ur sikte utan i mån
Statsutskottets utlåtande Nr 56.
9
av arbetskrafter och tillgångar söker samtidigt arbeta på lösningen av sådana
problem, som falla inom den positiva rashygienens område.
Enligt beredningens förslag skall som sagt institutet stå under ledning av
en särskild styrelse. Visserligen kan det synas, som om styrelsen med dess
av beredningen föreslagna sammansättning kommer att få ett väl stort antal
ledamöter. Med hänsyn till de speciella uppgifter, som skola åvila styrelsen,
synes det dock i varje fall erforderligt att giva den en allsidig sammansättning.
Frågan härom torde emellertid böra ankomma på Kungl. Maj:ts
prövning.
Vad angår de av universitetsberedningen föreslagna kompetensfordringarna
för professorn i rasbiologi har medicinska fakulteten avstyrkt, att hänsyn
må tagas, förutom till de sökandes vetenskapliga skicklighet, även till deras
lämplighet såsom chef för institutet. I likhet med fakulteten anser jag det
icke föreligga tillräckliga skäl att i detta hänseende avvika fran de befordringsgrunder,
som stadgas i universitetsstatuterna för universitetsprofessorei.
I övrigt har jag ingen erinran mot beredningens förslag. Den av beredningen
förordade tillsättningsproceduren torde i huvudsak böra godtagas,
givetvis med de jämkningar, som kunna föranledas av eventuella ändringar i
grunderna för det akademiska befordringsväsendet. Det torde få ankomma
på Kungl. Majit att reglera nyssnämnda tillsättningsförfarande samt vidtaga
de ändringar i universitetsstatuterna, som i anledning härav kunna bliva erforderliga.
De sakkunniga, som skola yttra sig rörande tillsättning av ifrågavarande
professur, torde böra från det i riksstaten uppförda förslagsanslaget
till ersättningar åt sakkunniga i akademiska befordringsärenden erhålla ersättning
efter de normer, som finnas angivna i universitetsstatuterna.
Chefen för institutet synes liksom nu böra avlönas från ett särskilt under
rasbiologiska institutet uppfört ordinarie anslag. I fråga örn avlöningsförmåner,
skyldighet att avgå med pension och rätt till pension torde i överensstämmelse
med vad ovan föreslagits i tillämpliga delar böra gälla samma
bestämmelser som för universitetsprofessor.
Enligt beredningens förslag skall den föreslagna omorganisationen genomföras
från och med den 1 juli 1935. Jag biträder detta förslag. Frågorna
rörande anslag åt det omorganiserade institutet torde på grund härav icke
behöva underställas innevarande års riksdag. Jag saknar därför anledning
att nu närmare ingå på denna sida av saken men vill allenast uttala, att
jag i huvudsak ansluter mig till beredningens förslag till stat för institutet
med vissa däri av statskontoret förordade ändringar. Anslaget till institutets
verksamhet torde i vart fall under förhandenvarande förhållanden kunna
efter omorganisationen begränsas till 60,000 kronor.
Därest ovannämnda principförslag vinner riksdagens bifall, torde Kungl.
Majit böra utfärda bestämmelser rörande tillsättning av professuren i rasbiologi
vid Uppsala universitet, att träda i tillämpning redan den 1 juli
1934. Samtidigt torde med hänsyn till de av beredningen anförda skälen
Bihang till riksdagens protokoll 1934. 0 sami. Nr 50-57. -
10
Statsutskottets utlåtande Nr 56.
Utskottet.
bestämmelse!'' böra av Kungl. Majit meddelas rörande utseende av styrelse
för institutet. Den nya stadgan för institutet, som Kungl. Majit bör utfärda
på förslag av institutets nya styrelse, bör träda i kraft den 1 juli
1935.
På institutets nya styrelse torde ankomma att med ledning av universitetsberedningens
förslag med däri av statskontoret förordade ändringar avgiva
förslag till ny stat för institutet, varefter denna anslagsfråga bör föreläggas
1935 års riksdag.
Vad angår anslagen till institutet under budgetåret 1934/1935 finner jag
icke anledning att förorda höjning av det under innevarande budgetår utgående
anslaget av 45,000 kronor till institutets verksamhet. Det av kanslern
begärda anslaget för tryckning av andra delen av institutets arbete om
de svenska lapparnas rasbiologi anser jag mig under nuvarande förhållanden
icke kunna förorda.»
Såsom av statsrådsprotokollet inhämtas, ansåg 1933 års riksdag anledning
förefinnas att verkställa utredning rörande de framtida riktlinjerna för rasbiologiska
institutets verksamhet och att undersöka möjligheterna för en
omläggning av dess arbetsformer. Den sålunda begärda utredningen har
numera verkställts av universitetsberedningen. Beredningens förslag, till
vilket departementschefen uttalat sin anslutning, innebär i huvudsak, att
institutets chef skall vara professor i rasbiologi vid universitetet i Uppsala,
att institutet i ekonomiskt hänseende skall vara helt fristående från universitetet
samt att det skall stå under överinseende av en särskild styrelse.
Jämväl utskottet finner sig kunna uttala sin anslutning i princip till detta
förslag.
Mot förslagets detaljer — i den mån utskottet nu har att taga ställning
därtill har utskottet icke funnit annat att erinra än att utskottet i likhet
med departementschefen ansett institutets styrelse med dess av beredningen
föreslagna sammansättning komma att få ett väl stort antal ledamöter. Såsom
departementschefen framhållit, lärer emellertid frågan härom böra ankomma
på Kungl. Majits prövning.
Beträffande institutets verksamhet under budgetåret 1934/1935 innebär
Kungl. Majits förslag, att anslagen till rasbiologiska institutet skulle utgå
med samma belopp som innevarande budgetår. I motionerna I: 315 och lii
555 har, i anslutning till ett av institutets styrelse framlagt, av universitetskanslern
i huvudsak tillstyrkt förslag, hemställts dels att anslaget till
institutets verksamhet måtte för nästkommande budgetår höjas från nu utgående
45,000 kronor till 55,000 kronor, dels ock att ett anslag av 10,000
kronor måtte anvisas för utgivande i tryck av andra delen av institutets
arbete örn de svenska lapparnas rasbiologi. I likhet med departementschefen
har utskottet emellertid icke funnit sig böra tillstyrka någon höjning
av de till institutet för innevarande budgetår utgående anslagen. Utskottet
Statsutskottets utlåtande Nr 56. 11
avstyrker alltså här förevarande motioner i vad de skilja sig från Kungl.
Maj:ts förslag.
I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) medgiva, att rasbiologiska institutet i Uppsala må från
och med den 1 juli 1935 omorganiseras i huvudsaklig överensstämmelse
med vad av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 23 februari 1934
angivits;
b) i riksstaten för budgetåret 1934/1935 uppföra det ordinarie
anslaget till avlöning åt chefen för rasbiologiska institutet
med oförändrat belopp, 12,000 kronor;
c) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag
å herr Sjödahls m. fl. och herr Holmgrens m. fl. ovannämnda
motioner (I: 315 och H: 555), i vad de skilja sig
från Kungl. Maj:ts förslag, till upprätthållande av verksamheten
vid rasbiologiska institutet för budgetåret 1934/1935
anvisa ett extra reservationsanslag av 45,000 kronor att disponeras
enligt av Kungl. Maj:t fastställda grunder.
Stockholm den 20 mars 1934.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.
Reservation
av herrar Olof Olsson, Asplund och Holmgren, vilka ansett, att utskottet
bort tillstyrka de i ämnet väckta motionerna.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Hamrin, Lindblad, Bergqvist, Olof Olsson, Kvarnzelius,
Nilsson i Gränebo, Borell, Oscar Olsson, Bagge, Asplund, Pauli och Tham; samt
från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Holmgren, Jansson, Strindlund,
Törnkvist i Karlskrona, Persson i Fritorp, Jeppsson, Svensson i Grönvik, Jonsson i Eskilstuna,
Andersson i Prästbol, Holmdahl och Weijne.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1934:143 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition angående rasbiologiska institutets organisation m. m. s. 4 i texten