Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående rasbiologiska institutets organisation m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1934-03-20 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1934:56, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående rasbiologiska institutets organisation m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 56.

1

Nr 56.

Ankom till riksdagens kansli den 20 mars 1934 kl. 1 é. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående rasbiologiska

institutets organisation m. m. jämte i ämnet

väckta motioner.

(2:a avd.)

I den f tin riksdagen den 3 januari 1934 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1934/1935 har Kungl. Majit

under åttonde huvudtiteln (punkt 92 av det vid propositionen fogade utdraget

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för nämnda dag) föreslagit

riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda

riksdagen förelagd, i riksstaten för budgetåret 1934/193o beräkna dels ett

ordinarie anslag till avlöning åt chefen för rasbiologiska institutet av 12,000

kronor, dels ock till upprätthållande av verksamheten vid rasbiologiska institutet

ett extra reservationsanslag av 45,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 23 februari

1934 dagtecknad proposition (nr 155) under åberopande av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för sistnämnda dag, föreslagit

riksdagen att dels medgiva, att rasbiologiska institutet i Uppsala må från

och med den 1 juli 1935 omorganiseras i huvudsaklig överensstämmelse med

vad av departementschefen i statsrådsprotokollet angivits, dels i riksstaten

för budgetåret 1934/1935 uppföra det ordinarie anslaget till avlöning åt

chefen för rasbiologiska institutet med oförändrat belopp, 12,000 kronor,

dels ock till upprätthållande av verksamheten vid rasbiologiska institutet för

budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra reservationsanslag av 45,000 kronor

att disponeras enligt av Kungl. Majit fastställda grunder.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr E. Sjödahl m. fl.

(I: 315) och den andra inom andra kammaren av herr B. Holmgren m. fl.

(II: 555), i vilka motioner hemställts, att riksdagen ville anvisa dels till

upprätthållandet av verksamheten vid rasbiologiska institutet under budgetåret

1934/1935 ett extra reservationsanslag av 55,000 kronor, dels till utgi
Bihang

till riksdagens protokoll 1934. 6 sami. Nr 56 57. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 56.

vande av trycket av andra delen av arbetet The Race Biology of the Swedell

Lapps ett extra förslagsanslag högst 10,000 kronor, att disponeras enligt av

Kungl. Majit fastställda grunder.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning anförda

skälen hänvisar utskottet till motionen I: 315.

1933 års riksdag anförde i sin skrivelse nr 8 under punkt 104 i anknytning

till ett av departementschefen under punkt 110 i 1933 års åttonde huvudtitel

gjort uttalande, bland annat, att riksdagen i likhet med departementschefen

ansåge anledning förefinnas att verkställa utredning rörande de framtida

riktlinjerna för rasbiologiska institutets verksamhet och att undersöka

möjligheterna för en omläggning av dess arbetsformer. Till dess resultatet

av en sådan utredning förelåge till statsmakternas prövning, syntes det vara

i sin ordning, att dessa droge försorg örn institutets fortsatta uppehållande

och beredde detsamma ekonomisk möjlighet att, om än i något inskränkt

omfattning, arbeta för sin uppgift, örn vars stora betydelse i varje fall några

delade meningar icke torde råda. Med anledning härav beviljade riksdagen

för ändamålet ett extra reservationsanslag av 45,000 kronor. I riksstaten är

för institutet, förutom nyssnämnda anslag, även uppfört ett ordinarie anslag

av 12,000 kronor till avlöning åt chefen för institutet.

Sedan Kungl. Majit uppdragit åt universitetsberedningen att verkställa

utredning rörande institutets ställning, program och arbetsformer, därvid

särskilt borde uppmärksammas frågan örn institutets anknytning till medicinska

fakulteten vid universitetet i Uppsala, har beredningen den 18 december

1933 avgivit nyssnämnda utredning jämte förslag i ämnet.

Beträffande rasbiologiska institutets tillkomst, dess organisation m. m. inhämtas

av statsrådsprotokollet, att 1920 års riksdag hos Kungl. Majit hemställde

om utredning av frågan örn upprättande av ett svenskt rasbiologiskt

institut. I anledning härav framlade Kungl. Majit ett förslag i ämnet för

1921 års riksdag, vars beslut innebar att för bedrivande av rasbiologisk

forskning skulle i Uppsala upprättas en fristående statsinstitution — statens

institut för rasbiologi — tillsvidare bestående av endast en medicinsk-genealogisk

avdelning, att institutet skulle ledas av en av Kungl. Majit utsedd

styrelse, i vilken institutets chef skulle vara självskriven medlem och som

borde vara sammansatt av på ärftlighetsforskningens område sakkunniga

personer, representerande såväl de naturvetenskapliga som de medicinska

ämnesgrupperna, varjämte en representant för statistiken syntes vara önskvärd,

att denna styrelse borde direkt sortera under kanslern för rikets universitet,

att institutets chef skulle äga medicinsk utbildning samt hava professors

titel och kompetens samt att Kungl. Majit skulle äga bestämma angående

den personal, vilken till biträde åt chefen borde anställas vid institutet.

Institutet har organiserats i huvudsaklig överensstämmelse med nyss

angivna grundlinjer. Under sin hittills bedrivna verksamhet har institutet

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 56.

3

utfört en antropologisk generalinventering av folkbeståndet i Sverige, vars

resultat sammanfattats i verket The Racial Characters of the Swedish Nation,

samt vissa undersökningar rörande lapparna och finnarna i Sverige. Institutet

har år 1932 utgivit första delen av arbetet rörande lapparna (The

Race Biology of the Swedish Lapps. Part I.)

Universitetsberedningen har i sitt föreliggande förslag för sin del ansett

sig kunna i stort sett godtaga ett av rasbiologiska institutets styrelse framlagt

förslag till program för forskningen på det rasbiologiska området under

den närmaste framtiden, vars närmare innehåll framgår av statsrådsprotokollet

och vilket innebär, att institutet nu skulle övergå till den huvuduppgift

för institutets forskningar, som bestode i den rasbiologiska inventeringen

av folkbeståndet. Verksamheten skulle följaktligen så till vida omläggas,

att densamma från att tidigare hava varit övervägande antropologiskt

inriktad skulle få en företrädesvis ärftlighetsmedicinsk inriktning.

Beredningen har särskilt understrukit önskvärdheten av att man, även om

arbetet huvudsakligen inriktades på ärftlighetsmedicinska undersökningar,

dock icke släppte ur sikte utan i mån av arbetskrafter och tillgångar sökte

arbeta på lösningen av sådana problem, som folie inom den positiva rashygienens

område.

I avseende på den svenska rasbiologiska forskningens framtida organisation

påpekar universitetsberedningen, att den enda nu existerande direkta förbindelsen

mellan rasbiologiska institutet och universitetet i Uppsala — frånsett

det förhållandet att institutet delvis vore inrymt i en åt universitetet

upplåten byggnad — bestode däri, att enligt institutets stadga institutet

hade att tillse, att vid universitetet genom lämplig person årligen hölles

minst 10 rasbiologiska föreläsningar. Det hade från åtskilliga håll ifrågasatts,

att institutet borde närmare anknytas till universitetet i Uppsala och

den medicinska fakulteten därstädes. Anknytningen till den medicinska

fakulteten kunde tänkas ordnad på olika sätt. Ett alternativ vore att förvandla

institutet till en vanlig universitetsinstitution med professorn i ämnet

såsom föreståndare. Ett annat vore att låta institutet i större eller mindre

utsträckning behålla sin självständiga ställning, fastän dess chef tillhörde

fakulteten. I en skrivelse till universitetsberedningen hade medicinska fakulteten

i Uppsala förordat, att institutet måtte anslutas till fakulteten men

med bibehållande av en viss självständighet. Så t. ex. borde institutets

verksamhet fortfarande planläggas under inseende av en styrelse med viss

grad av beslutanderätt. Denna styrelse skulle handhava institutets ekonomiska

förvaltning och äga yttra sig vid chefsplatsens tillsättande. Institutets

styrelse hade i skrivelse till beredningen förklarat sig i princip icke

hava något att erinra mot en anknytning till medicinska fakulteten i Uppsala,

såvida institutets självständighet bevarades. Styrelsen ansåge tvärtom,

att genom en dylik anknytning viktiga fördelar för institutets framtida

verksamhet skulle kunna vinnas. Däremot måste styrelsen bestämt motsätta

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets utlåtande Nr 56.

sig institutets förvandling till en professur vid fakulteten med tillhörande

institution.

Universitetsberedningen finner för egen del de skäl, som av rasbiologiska

institutets styrelse andragits för att styrka, att institutet borde även för framtiden

intaga en fristående ställning, övertygande.

Beredningen ville i detta sammanhang särskilt betona, att de sociala och

praktiska synpunkter, som enligt statsmakternas tidigare uttalade mening

borde beaktas vid planläggandet och utförandet av institutets arbete, lättare

torde komma till sin rätt, om institutet bibehölles såsom självständigt under

en särskild styrelse, vilken hade nära kontakt såväl med hjälpvetenskaperna

till rasbiologien som med vissa praktiska verksamhetsområden. Därvid syntes

man mycket väl kunna tänka sig en sådan anordning, att institutets chef

tillika vore universitetsprofessor, åtminstone tills vidare inom medicinska

fakulteten. Genom en dylik anknytning till medicinsk fakultet skulle den

önskvärda kontakten mellan det rasbiologiska forskningsarbetet och ett flertal

medicinska discipliner underlättas. Institutet skulle även få bättre möjligheter

att sprida kännedom örn och intresse för rasbiologisk forskning hos

den studerande ungdomen och härigenom öka utsikterna att kunna förvärva

lämpliga yngre forskare såsom medarbetare åt chefen.

Beredningen holle således före, att den rasbiologiska forskningen i landet

fortfarande borde omhänderhavas av en under överinseende av en särskild

styrelse stående, till Uppsala förlagd självständig institution, vilken dock

borde vara anknuten till universitetet därstädes därigenom att institutets

chef tillika vore professor i rasbiologi vid sagda universitet, tills vidare inom

den medicinska fakulteten. Institutet borde vara i ekonomiskt hänseende

fristående från universitetet.

Huruvida institutet skulle kunna fylla den uppgift, som komme att åvila

detsamma, torde huvudsakligen bliva beroende av två omständigheter: att

institutets styrelse finge en sådan sammansättning att man kunde anförtro

åt densamma att planlägga institutets arbete och i stora drag bestämma

däröver ävensom utöva ett betydande inflytande vid chefstillsättningen, samt

att chefen bleve en person, som icke endast vore en framstående vetenskapsman

på den rasbiologiska forskningens område, utan även hade utpräglat

sinne och intresse för den sociala sidan av de rasbiologiska problemen och

tillika innehade de chefsegenskaper, vilka krävdes för att kunna organisera

den jämförelsevis stora apparat, som erfordrades för materialets insamling

och bearbetning samt för att kunna åstadkomma nödigt samarbete med de

myndigheter och korporationer, som sutte inne med undersökningsmaterialet

eller vilkas bistånd eljest behövde tagas i anspråk.

Örn institutets styrelse skulle kunna fylla sin i det föregående antydda

uppgift, borde den i sig innesluta den förnämsta sakkunskapen i landet på

det rasbiologiska området både beträffande den rent vetenskapliga och den

sociala sidan av problemen. Den bleve därför nödvändigtvis ganska talrik.

Universitetsberedningen ansåge, att styrelsen borde tillsättas på sådant

sätt, att flertalet av dess ledamöter utgjorde representanter för vissa sakkunniga

korporationer och myndigheter samt de övriga utsåges av Kungl. Majit.

Beredningen hade förslagsvis tänkt sig, att styrelsen skulle bestå av 11

ledamöter, av vilka institutets chef skulle vara självskriven, 3 förordnas av

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 56.

5

Kungl. Maj:t samt de återstående 7 väljas: 2 av det större akademiska konsistoriet

i Uppsala, 2 av det större akademiska konsistoriet i Lund, 1 av

karolinska institutets lärarkollegium, 1 av lantbrukshögskolans lärarråd och

1 av medicinalstyrelsen. — Vid val av styrelseledamöter skulle konsistorierna

— för att tillförsäkras så stor sakkunskap som möjligt — med sig

adjungera professorerna i straffrätt, i psykiatri och i statistik ävensom samtliga

till matematisk-naturvetenskapliga sektionen hörande professorer i biologiska

ämnen, allt i den mån ifrågavarande professorer ej redan förut vore

ledamöter i konsistoriet. — Förordnande, respektive val av styrelseledamot

skulle gälla för en tid av 4 år. Halva styrelsen skulle första gången förordnas,

respektive väljas för endast 2 år. — Till ordförande i styrelsen

skulle Kungl. Majit förordna en av de av Kungl. Majit utsedda ledamöterna.

För att avgöra löpande ärenden borde styrelsen inom sig kunna utse ett

arbetsutskott, som även borde förbereda de ärenden, som skulle behandlas

å styrelsens sammanträden, vilka borde hållas minst 2 gånger om året.

Efter hemställan av styrelsen borde tillfälliga ledamöter kunna utses, berättigade

att deltaga i handläggningen av vissa frågor, t. ex. rörande planläggningen

och utförandet av vissa undersökningar.

Vad angår frågan örn institutets chef, anför universitetsberedningen

bland annat:

Därest institutets chef tillika skulle vara professor i rasbiologi vid universitetet

i Uppsala, förelåge enligt universitetsberedningens mening övervägande

skäl för att icke uppställa annan kompetensfordran i vetenskapligt hänseende

än den, som gällde i fråga örn vanliga universitetsprofessurer, d. v. s.

kravet på styrkt vetenskaplig skicklighet i det ämne, professuren omfattade.

Det torde emellertid ligga i sakens natur, att vetenskaplig skicklighet i rasbiologi

endast i undantagsfall torde förefinnas hos annan än den, som genomgått

läkarutbildning samt förvärvat goda praktiska meriter i psykiatri och

goda insikter i antropologi. I detta sammanhang ville beredningen framhålla,

att det borde meddelas en uttrycklig föreskrift därom, att vid chefstillsättningen

hänsyn skulle tagas, förutom till envar sökandes vetenskapliga

skicklighet i rasbiologi, jämväl till hans lämplighet såsom chef för institutet.

Vid tillsättningsförfarandet måste en samverkan äga rum mellan universitetet

och institutets styrelse, och härvid torde styrelsen böra intaga i stort

sett samma ställning, som tillkomme det större akademiska konsistoriet vid

vanliga professorstillsättningar. Att styrelsen tillerkändes en dylik befogenhet

berodde därpå, att den, örn den finge av beredningen föreslagen sammansättning,

kunde förutsättas i sig innesluta den bästa i landet förefintliga

sakkunskapen på det rasbiologiska området.

Universitetsberedningen hade övervägt åtskilliga alternativ för det närmare

anordnandet av tillsättningsproceduren men slutligen stannat vid följande

förslag. Institutets styrelse skulle kungöra tjänsten ledig. Härvid skulle

s. k. förtidsprocedur äga rum. Ansökningar inlämnades till styrelsen, vilken

överlämnade ansökningshandlingarna till medicinska fakulteten med anhållan

att fakulteten ville föreslå 3 eller 4 sakkunniga. Innan medicinska fakulteten

beslutade örn föreslående av sakkunniga, skulle matematisk-naturvetenskapliga

sektionen beredas tillfälle inkomma till fakulteten med förslag på 2 till sakkunniga

lämpliga personer. Sedan styrelsen från medicinska fakulteten mottagit

förslag å sakkunniga, skulle styrelsen utse 3 eller 4 sakkunniga. —

Sakkunnigutlåtandena skulle insändas till styrelsen, som överlämnade dem

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 56.

till medicinska fakulteten. Fakulteten skulle uttala sig om varje sökandes

vetenskapliga skicklighet i rasbiologi och örn den inbördes ordningen mellan

de sökande i nämnda hänseende. Sedan fakultetens protokoll i befordringsärendet

jämte övriga handlingar inkommit till styrelsen, skulle styrelsen

uppgöra tjänsteförslag med beaktande såväl av varje sökandes vetenskapliga

skicklighet i rasbiologi som av hans lämplighet såsom chef för rasbiologiska

institutet. — Handlingarna i ärendet skulle därefter översändas till

kanslern, som jämte eget yttrande hade att överlämna dem till Kungl.

Majit. Kallelseförfarande skulle ej förekomma. Beredningen utginge ifrån,

att de sakkunniga skulle från förslagsanslaget till ersättningar åt sakkunniga

i akademiska befordringsärenden få ersättning efter de normer, som funnes

angivna i universitetsstatuterna. Beredningen föreslår utfärdandet av särskild

författning, innehållande de bestämmelser, som skulle äga tillämpning vid

tillsättande av chefs- och professorsbefattningen. I § 69 universitetsstatuterna

torde böra göras ett tillägg, hänvisande på den särskilda tillsättningsproceduren

i fråga örn professorsbefattningen i rasbiologi.

Beträffande de chefen tillkommande avlöningsförmånerna samt skjddighet

för honom att avgå med pension och rätt till pension har beredningen

föreslagit skola i tillämpliga delar gälla, vad som vore stadgat beträffande

universitetsprofessor.

Universitetsberedningen har vidare framlagt ett i statsrådsprotokollet återgivet

förslag till stat för det omorganiserade rasbiologiska institutet, slutande

på en summa av 60,000 kronor.

I anslutning härtill har universitetsberedningen framhållit följande principiella

synpunkter:

Det syntes universitetsberedningen ligga i öppen dag, att om ett rasbiologiskt

forskningsinstitut skulle upprätthållas i landet, anslaget till institutet

måste tillmätas jämförelsevis rikligt. I annat fall kunde man näppeligen

inom en överskådlig framtid påräkna sådana resultat av institutets arbete,

som kunde vara statsmakterna till någon egentlig ledning vid deras strävan

att motarbeta rasförsämring samt bevara och stärka de värdefulla arvsanlagen

hos vårt folk. Man måste söka sörja för att institutet finge en högt kvalificerad

chef, att till chefens hjälp funnes vetenskapligt utbildade och för

arbetet på de viktigaste undersökningsområdena speciellt tränade medarbetare,

att till chefens förfogande stöde skriv- och räkne- m. fl. biträden till

nödigt antal, att erforderliga medel funnes tillgängliga för det tidsödande

insamlandet av material runt örn i landet, samt att de viktigaste av de genom

institutets verksamhet vunna vetenskapliga resultaten kunde planmässigt

och inom rimlig tid offentliggöras. För att fullt tillgodose dessa behov

skulle givetvis erfordras ett årligt anslag, som avsevärt överstege vad hittills

utgått till institutet. Det vore beredningens förhoppning, att anslaget till

institutet inom en icke allt för långt avlägsen framtid skulle kunna bliva

föremål för dylik höjning. Under nu rådande statsfinansiella situation torde

man dock icke kunna räkna med en sådan anslagsökning. Å andra sidan

ville beredningen bestämt avråda från att sänka anslaget under det belopp,

som utgick för budgetåret 1932/1933 eller 60,000 kronor. Beredningen hade

nämligen kommit till den övertygelsen, att denna summa vore den minsta

man kunde räkna med, örn man ville bevara de arbetskrafter inom rasbiologiens

olika specialområden, som skulle utgöra så att säga kärnan i institu
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 56.

7

tets framtida organisation, på vilka man måste i första hand bygga i fråga

örn ledningen av undersökningsarbetet och utbildandet av nya medhjälpare.

En förutsättning för att man skulle våga tills vidare basera institutets verksamhet

på ett anslag av 60,000 kronor vore — och detta ville beredningen

särskilt understryka — att institutet kunde år från år påräkna ett dylikt

anslag och sålunda bereda sin »kärntrupp» av befattningshavare — d. v. s.

de funktionärer, som måste finnas vid institutet oberoende av de speciella

frågor, varmed institutet för tillfället sysslade — en relativt fast anställning,

även om denna tills vidare icke kunde bliva av ordinarie natur.

Beredningen har föreslagit, att den nya organisationen skulle träda i kraft

den 1 juli 1935, från vilken tidpunkt institutets arbete skulle omläggas till

att huvudsakligen avse ärftlighetsmedicinska undersökningar.

Ledamoten av universitetsberedningen Olof Olsson har i särskilt yttrande

förklarat sig icke kunna biträda beredningens förslag om anknytning av

rasbiologiska institutet till universitetet i Uppsala på så sätt, att institutets

chef tillika gjordes till professor i rasbiologi vid sagda universitet, tills

vidare inom den medicinska fakulteten.

Universitetsberedningens förslag till omorganisation av rasbiologiska institutet

har i huvudsak tillstyrkts av de hörda myndigheterna, därvid dock

statskontoret tillstyrkt ett statförslag, slutande på 54,000 kronor.

Vad angår anslag till institutet för budgetåret 1934/1935 har institutets

styrelse hemställt om utverkande av ett extra reservationsanslag till uppehållande

av institutets verksamhet med ett till 55,000 kronor höjt belopp. Som

skäl för denna anslagshöjning har styrelsen anfört bland annat svårigheterna

att i erforderlig omfattning uppehålla institutets verksamhet med ett anslag,

som uppginge till föga mer än två tredjedelar av det belopp, som från

början räknats som minimibelopp. Vidare har styrelsen hemställt, att för utgivande

i trycket av andra delen av ovannämnda arbete The Bace Biology

of the Swedish Lapps måtte för budgetåret 1934/1935 anvisas ett extra förslagsanslag

av högst 14,000 kronor. Som skäl härför har anförts bland annat,

att de undersökningar, vilka voro avsedda att publiceras i nämnda verk,

beräknades bliva slutförda under ifrågavarande budgetår.

Universitetskanslern har anfört i huvudsak, att institutet trots den stora

anslagsminskningen för innevarande budgetår kunnat i huvudsak fullfölja

sitt uppgjorda arbetsprogram uteslutande tack vare ekonomiskt bidrag

från privatpersoner, att, innan institutets chef i april 1935 inginge i pensionsåldern,

den av honom påbörjade, ännu pågående undersökningen örn

de svenska lapparnas rasbiologi borde vara slutförd, att en förutsättning

härför vore, att institutet även under nästkommande budgetår förfogade

över erforderliga arbetskrafter, att — då omorganisationen av institutet

icke lämpligen borde träda i kraft, förrän den lapska undersökningen slutförts

— anslaget för nästkommande budgetår borde utmätas med utgångspunkt

från institutets nuvarande organisation samt att ett anslag till insti
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 56.

tutets verksamhet av 55,000 kronor vore oundgängligt, därest institutet

skulle kunna bibehålla åtminstone flertalet av sina medarbetare. Då institutet,

sedan den lapska undersökningen slutförts, givetvis borde sättas i

tillfälle att av trycket utgiva en redogörelse för de vunna resultaten, borde

för ändamålet anvisas ett anslag, vilket dock genom en begränsning av arbetets

omfång borde uppföras med ett till förslagsvis 10,000 kronor begränsat

belopp. Kanslern hemställer sålunda örn anvisande för budgetåret 1934/

1935 av dels ett extra reservationsanslag av 55,000 kronor till uppehållande

av institutets verksamhet, dels ock ett extra reservationsanslag av 10,000

kronor till utgivande i tryck av andra delen av ovannämnda arbete.

Departementschefen bär anfört i huvudsak följande:

»Rasbiologiska institutet är en fristående institution med självständig

administration och egen ekonomisk förvaltning. Institutet står under ledning

av en särskild av Kungl. Majit utsedd styrelse, som direkt sorterar

under universitetskanslern. Det är alltså organisatoriskt sett helt fristående

från Uppsala universitet. Nu bar den frågan dryftats, huruvida institutet

borde på visst sätt närmare anknytas till universitetets medicinska fakultet.

En dylik anknytning skulle — anföres det — vara till stort gagn för

institutet därigenom, att en närmare kontakt med flertalet medicinska discipliner

bleve möjlig och för universitetet därigenom, att med den medicinska

fakulteten komme att införlivas en representant för den speciellt rasbiologiska

vetenskapen, som äger nära gemenskap med ett flertal medicinska

forskningsämnen. Det har ansetts möjligt att på detta sätt även vinna

vissa ekonomiska fördelar för universitetet och institutet. A andra sidan har

det påpekats, att institutet lättare skulle kunna fullgöra sin vid dess tillkomst

utstakade uppgift, örn det finge bibehållas såsom självständigt under

egen styrelse och med egen ekonomisk förvaltning.

Universitetsberedningens föreliggande förslag innebär, att institutets chef

skall vara professor i rasbiologi vid universitetet, att institutet i ekonomiskt

hänseende skall vara helt fristående från universitetet samt att det skall stå

under överinseende av en särskild styrelse. Såvitt jag kan finna, är detta

förslag ägnat att åvägabringa en lämplig anknytning till universitetet utan

att institutets självständighet på något sätt äventyras. Jag anser mig därför

kunna tillstyrka förslaget. Några bärande skäl för en förflyttning av

institutet till annan ort hava enligt min mening icke anförts.

Verksamheten vid institutet har hittills varit företrädesvis antropologiskt

inriktad. Enligt universitetsberedningens förslag bör institutets arbete från

mitten av år 1935 omläggas till att huvudsakligen avse ärftlighetsmedieinska

undersökningar. För egen del anser jag det vara av den allra största

betydelse, att institutets verksamhet snarast möjligt inriktas på sistnämnda

forskningsområden. Samtidigt vill jag i likhet med universitetsberedningen

framhålla önskvärdheten av att institutet icke släpper ur sikte utan i mån

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 56.

9

av arbetskrafter och tillgångar söker samtidigt arbeta på lösningen av sådana

problem, som falla inom den positiva rashygienens område.

Enligt beredningens förslag skall som sagt institutet stå under ledning av

en särskild styrelse. Visserligen kan det synas, som om styrelsen med dess

av beredningen föreslagna sammansättning kommer att få ett väl stort antal

ledamöter. Med hänsyn till de speciella uppgifter, som skola åvila styrelsen,

synes det dock i varje fall erforderligt att giva den en allsidig sammansättning.

Frågan härom torde emellertid böra ankomma på Kungl. Maj:ts

prövning.

Vad angår de av universitetsberedningen föreslagna kompetensfordringarna

för professorn i rasbiologi har medicinska fakulteten avstyrkt, att hänsyn

må tagas, förutom till de sökandes vetenskapliga skicklighet, även till deras

lämplighet såsom chef för institutet. I likhet med fakulteten anser jag det

icke föreligga tillräckliga skäl att i detta hänseende avvika fran de befordringsgrunder,

som stadgas i universitetsstatuterna för universitetsprofessorei.

I övrigt har jag ingen erinran mot beredningens förslag. Den av beredningen

förordade tillsättningsproceduren torde i huvudsak böra godtagas,

givetvis med de jämkningar, som kunna föranledas av eventuella ändringar i

grunderna för det akademiska befordringsväsendet. Det torde få ankomma

på Kungl. Majit att reglera nyssnämnda tillsättningsförfarande samt vidtaga

de ändringar i universitetsstatuterna, som i anledning härav kunna bliva erforderliga.

De sakkunniga, som skola yttra sig rörande tillsättning av ifrågavarande

professur, torde böra från det i riksstaten uppförda förslagsanslaget

till ersättningar åt sakkunniga i akademiska befordringsärenden erhålla ersättning

efter de normer, som finnas angivna i universitetsstatuterna.

Chefen för institutet synes liksom nu böra avlönas från ett särskilt under

rasbiologiska institutet uppfört ordinarie anslag. I fråga örn avlöningsförmåner,

skyldighet att avgå med pension och rätt till pension torde i överensstämmelse

med vad ovan föreslagits i tillämpliga delar böra gälla samma

bestämmelser som för universitetsprofessor.

Enligt beredningens förslag skall den föreslagna omorganisationen genomföras

från och med den 1 juli 1935. Jag biträder detta förslag. Frågorna

rörande anslag åt det omorganiserade institutet torde på grund härav icke

behöva underställas innevarande års riksdag. Jag saknar därför anledning

att nu närmare ingå på denna sida av saken men vill allenast uttala, att

jag i huvudsak ansluter mig till beredningens förslag till stat för institutet

med vissa däri av statskontoret förordade ändringar. Anslaget till institutets

verksamhet torde i vart fall under förhandenvarande förhållanden kunna

efter omorganisationen begränsas till 60,000 kronor.

Därest ovannämnda principförslag vinner riksdagens bifall, torde Kungl.

Majit böra utfärda bestämmelser rörande tillsättning av professuren i rasbiologi

vid Uppsala universitet, att träda i tillämpning redan den 1 juli

1934. Samtidigt torde med hänsyn till de av beredningen anförda skälen

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 0 sami. Nr 50-57. -

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 56.

Utskottet.

bestämmelse!'' böra av Kungl. Majit meddelas rörande utseende av styrelse

för institutet. Den nya stadgan för institutet, som Kungl. Majit bör utfärda

på förslag av institutets nya styrelse, bör träda i kraft den 1 juli

1935.

På institutets nya styrelse torde ankomma att med ledning av universitetsberedningens

förslag med däri av statskontoret förordade ändringar avgiva

förslag till ny stat för institutet, varefter denna anslagsfråga bör föreläggas

1935 års riksdag.

Vad angår anslagen till institutet under budgetåret 1934/1935 finner jag

icke anledning att förorda höjning av det under innevarande budgetår utgående

anslaget av 45,000 kronor till institutets verksamhet. Det av kanslern

begärda anslaget för tryckning av andra delen av institutets arbete om

de svenska lapparnas rasbiologi anser jag mig under nuvarande förhållanden

icke kunna förorda.»

Såsom av statsrådsprotokollet inhämtas, ansåg 1933 års riksdag anledning

förefinnas att verkställa utredning rörande de framtida riktlinjerna för rasbiologiska

institutets verksamhet och att undersöka möjligheterna för en

omläggning av dess arbetsformer. Den sålunda begärda utredningen har

numera verkställts av universitetsberedningen. Beredningens förslag, till

vilket departementschefen uttalat sin anslutning, innebär i huvudsak, att

institutets chef skall vara professor i rasbiologi vid universitetet i Uppsala,

att institutet i ekonomiskt hänseende skall vara helt fristående från universitetet

samt att det skall stå under överinseende av en särskild styrelse.

Jämväl utskottet finner sig kunna uttala sin anslutning i princip till detta

förslag.

Mot förslagets detaljer — i den mån utskottet nu har att taga ställning

därtill har utskottet icke funnit annat att erinra än att utskottet i likhet

med departementschefen ansett institutets styrelse med dess av beredningen

föreslagna sammansättning komma att få ett väl stort antal ledamöter. Såsom

departementschefen framhållit, lärer emellertid frågan härom böra ankomma

på Kungl. Majits prövning.

Beträffande institutets verksamhet under budgetåret 1934/1935 innebär

Kungl. Majits förslag, att anslagen till rasbiologiska institutet skulle utgå

med samma belopp som innevarande budgetår. I motionerna I: 315 och lii

555 har, i anslutning till ett av institutets styrelse framlagt, av universitetskanslern

i huvudsak tillstyrkt förslag, hemställts dels att anslaget till

institutets verksamhet måtte för nästkommande budgetår höjas från nu utgående

45,000 kronor till 55,000 kronor, dels ock att ett anslag av 10,000

kronor måtte anvisas för utgivande i tryck av andra delen av institutets

arbete örn de svenska lapparnas rasbiologi. I likhet med departementschefen

har utskottet emellertid icke funnit sig böra tillstyrka någon höjning

av de till institutet för innevarande budgetår utgående anslagen. Utskottet

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 56. 11

avstyrker alltså här förevarande motioner i vad de skilja sig från Kungl.

Maj:ts förslag.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att rasbiologiska institutet i Uppsala må från

och med den 1 juli 1935 omorganiseras i huvudsaklig överensstämmelse

med vad av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 23 februari 1934

angivits;

b) i riksstaten för budgetåret 1934/1935 uppföra det ordinarie

anslaget till avlöning åt chefen för rasbiologiska institutet

med oförändrat belopp, 12,000 kronor;

c) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag

å herr Sjödahls m. fl. och herr Holmgrens m. fl. ovannämnda

motioner (I: 315 och H: 555), i vad de skilja sig

från Kungl. Maj:ts förslag, till upprätthållande av verksamheten

vid rasbiologiska institutet för budgetåret 1934/1935

anvisa ett extra reservationsanslag av 45,000 kronor att disponeras

enligt av Kungl. Maj:t fastställda grunder.

Stockholm den 20 mars 1934.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Reservation

av herrar Olof Olsson, Asplund och Holmgren, vilka ansett, att utskottet

bort tillstyrka de i ämnet väckta motionerna.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Hamrin, Lindblad, Bergqvist, Olof Olsson, Kvarnzelius,

Nilsson i Gränebo, Borell, Oscar Olsson, Bagge, Asplund, Pauli och Tham; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Holmgren, Jansson, Strindlund,

Törnkvist i Karlskrona, Persson i Fritorp, Jeppsson, Svensson i Grönvik, Jonsson i Eskilstuna,

Andersson i Prästbol, Holmdahl och Weijne.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1934:143 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition angående rasbiologiska institutets organisation m. m. s. 4 i texten