Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj;ts proposition angående ändrad lydelse av 5 § 2 moni. avlöningsreglementet den 11 maj 1928

1934-04-06 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1934:64, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj;ts proposition angående ändrad lydelse av 5 § 2 moni. avlöningsreglementet den 11 maj 1928

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 64.

1

Nr 64.

Ankom till riksdagens kansli den 6 april 1934 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj;ts proposition angående

ändrad lydelse av 5 § 2 moni. avlöningsreglementet

den 11 maj 1928 (nr 128) för fast

anställt manskap vid försvarsväsendet.

(lia avd.)

Uti en till riksdagen avlåten, den 16 februari 1934 dagteoknad proposition

(nr 151) Ilar Kungl. Majit, under åberopande av vid propositionen fogat

utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen godkänna följande

Förslag

till

Kungörelse

om ändrad lydelse av 5 § 2 inom. avlöningsreglementet den 11 maj 1928

(nr 128) för fast anställt manskap vid försvarsväsendet.

Härigenom förordnas, att 5 § 2 mom. avlöningsreglementet den 11 maj

1928 för fast anställt manskap vid försvarsväsendet skall erhålla följande

ändrade lydelse:

5 §•

2. I fråga örn rätt för beställningshavare att bibehålla lön under tjänstledighet,

som beviljats för studier i och för fortsatt militär utbildning eller

för förvärvande av kompetens till vinnande av civilanställning, gälla de bestämmelser,

som av Kungl. Majit meddelas.

Denna kungörelse träder i kraft dagen efter den då kungörelsen, enligt

därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

Departementschefen har inledningsvis framhållit, att frågan om vidtagande

av vissa åtgärder för beredande av ökad möjlighet till civilanställning för

det fast anstidlda manskapet vid försvarsväsendet tidigare vid olika tillfällen

varit föremål för statsmakternas prövning. Sålunda föreslog Kungl. Majit

i proposition den 19 juni 1914 (nr 162) vidtagande av vissa åtgärder för

underlättande av fast anställning i statens civila tjänst för manskap, som

avslutat militiir tjänst av minst fem års varaktighet. Därvid framhölls, bland

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 6 sami. Nr 64—66. C9i 34 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 64.

annat, att en lämplig åtgärd i sådant syfte vore, att dylik beställningshavare

under sista anställningsåret å stat erhölle — med bibehållande av löneförmåner

m. m. — viss kortare tids, högst några månaders ledighet från den

militära tjänsten för fullgörande av erforderlig övnings- och provtjänstgöring

vid det civila verket å tid, då ledigheten kunde beviljas utan avsevärd

olägenhet för militärtjänsten. Förslaget vann riksdagens godkännande.

I anslutning till riksdagens åt Kungl. Majit sålunda lämnade bemyndiganden

att i vissa fall medgiva bibehållande av lön under tjänstledighet har

i 5 § 2 mom. manskapsavlöningsreglementet den 11 maj 1928 intagits följande

stadgande:

»I fråga örn rätt för beställningshavare, som till vinnande av civilanställning

erhållit tjänstledighet för fullgörande av övnings- eller provtjänstgöring

vid något av statens civila verk, samt för beställningshavare vid flottan, som

erhållit tjänstledighet för genomgående av sjökaptensklass vid navigationsskola,

att bibehålla lön gälla de bestämmelser, som av Kungl. Majit meddelas.

»

I sitt den 10 december 1930 avgivna betänkande med förslag till militärt

avlöningsreglemente m. m., vilket fortfarande är beroende på Kungl. Majits

prövning, hade 1930 års militäravlöningssakkunniga föreslagit följande ändrade

lydelse av 5 § 2 mom. av ovannämnda reglemente:

»I fråga örn rätt för beställningshavare att bibehålla lön under tjänstledighet,

som beviljats för studier i och för fortsatt militär utbildning eller för

förvärvande av kompetens till vinnande av civilanställning, gälla de bestämmelser,

som av Kungl. Maj:t meddelas».

Till stöd för den ändrade avfattningen av berörda stadgande hade de sakkunniga

huvudsakligen anfört.

Det syntes rimligt, att statsverket i sin mån lämnade sin medverkan till

att förberedelserna för att skapa en ny levnadsbana för det fast anställda

manskapet underlättades. En dylik åtgärd vore ägnad såväl att uppmuntra

intresset för att taga anställning som att förmå äldre underbefäl att tvärstanna

i tjänst längre, än de eljest avsett; och bomme därigenom att indirekt

tillgodoses ett viktigt statsintresse. Då det emellertid torde möta svårighet

att uttömmande angiva de fall, som kunde komma i fråga, ansåge de

sakkunniga lämpligt, att förevarande bestämmelser gåves en motsvarande,

mera allmän lydelse, därvid det alltjämt borde förbehållas åt Kungl. Majit

att med hänsyn till skiftande omständigheter avgöra, i vad mån medgivande

att bibehålla lön under ledighet för ifrågavarande ändamål borde lämnas.

För sv ar sväsendets lönenämnd, som den 15 oktober 1931 avgav utlåtande över

förenämnda sakkunnigbetänkande, lämnade förslaget i berörda del utan erinran.

I skrivelse till Kungl. Majit den 21 juni 1933 hade den s. k. civilanställningskommittén

(tillkallad jämlikt Kungl. Majits bemyndigande den 25 oktober

1929) i samband med framställande av vissa förslag angående utbildning

i civilanställningssyfte för fast anställt manskap uttalat sig för ett utvidgande

av möjligheten att erhålla tjänstledighet med oavkortad lön. Sålunda borde

enligt kommitténs förmenande beställningshavare — i varje fall gift dylik

— som erhölle tjänstledighet för att i civilanställningssyfte genomgå viss

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 64.

3

skola eller utbildningskurs, äga uppbära samtliga med innehavande beställning

förenade löneförmåner. Jämväl under tjänstledighet, som beviljades för

provtjänstgöring i civilanställningssyfte på annat hall än vid statens verk,

borde den tjänstledige kunna få uppbära de med hans militära beställning

förenade löneförmåner, i den mån han icke under provtjänstgöringen erhölle

särskilda förmåner.

Sedan Kungl. Majit den 12 januari 1934 tillkallat särskilda sakkunniga

för att inom försvarsdepartementet biträda med utredning av vissa civilanställningsfrågor,

hade nämnda sakkunniga, de s. k. civilcinställningssaJcJcunnigci,

i skrivelse den 22 januari 1934 föreslagit följande ändrade lydelse av 5

§ 2 mom. manskapsavlöningsreglementet:

»I fråga om rätt för beställningshavare, som till vinnande av civilanställning

erhållit tjänstledighet för fullgörande av övnings- eller provtjänstgöring

vid något av statens civila verk, i kommuns tjänst eller hos enskild arbetsgivare

eller för genomgående av kurs eller annan utbildning i civilanställningssyfte,

samt för beställningshavare vid flottan, som erhållit tjänstledighet

för genomgående av sjökaptensklass vid navigationsskola, att bibehålla

lön gälla de bestämmelser, som av Kungl. Majit meddelas.»

Departementschefen har efter att hava redogjort för myndigheternas och

försvarsväsendets lönenämnds i frågan avgivna yttranden för egen del i ärendet

anfört följande:

»Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, äger Kungl. Majit enligt nu

gällande bestämmelser medgiva beställningshavare, som till vinnande av

civilanställning erhållit tjänstledighet för fullgörande av övnings- eller provtjänstgöring

vid något av statens civila verk, att härunder bibehålla lön. Civilanställningssakkunniga

hava framhållit, att ett vidgande av möjligheten _ att

låta vederbörande bibehålla lön vid tjänstledighet för förberedelse till civilanställning

vore en åtgärd, ägnad att i viss mån bidraga till åstadkommande

av förbättrade förhållanden på ifrågavarande område. De sakkunniga hava

därför föreslagit, att bestämmelserna i 5 § 2 morn. manskapsavlöningsregleinentet

måtte ändras därhän, att i Kungl. Majits hand skulle läggas befogenhet

att medgiva bibehållande av lön jämväl vid tjänstledighet för fullgörande

av övnings- och provtjänstgöring i kommuns tjänst eller hos enskild

arbetsgivare eller för genomgående av kurs eller annan utbildning i civilanställningssyfte.

I ämnet hörda myndigheter hava uttalat sig i samma riktning.

. .

Även jag delar den uppfattning, som kommit till uttryck i de sakkunnigas

framställning. Därest Kungl. Majit erhåller den föreslagna ökade befogenheten

i berörda avseende, bör denna dock utövas med största varsamhet.

Såsom försvarsväsendets lönenämnd antytt, torde för övrigt redan de militära

tjänstgöringsförhållandena komma att begränsa möjligheten att medgiva

ledighet i någon större omfattning.

Vad härefter angår förenämnda förslag örn ändrade bestämmelser örn antagning,

utbildning och avlöning m. m. av reservkadetter, är jag icke beredd

att nu underställa Kungl. Majit detsamma i dess helhet. Emellertid torde

förslaget, i vad det avser, att förmån av oavkortad lön må kunna medgivas

korpral (flaggkorpral), uttagen för utbildning till reservkadett, under tjänstledighet

för idkande av liandelssjöfart, redan i nu förevarande sammanhang

böra upptagas till avgörande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 64.

Utskottet.

Den nuvarande föreskriften att korpral (flaggkorpral), som nyss nämnts,

må erhålla tjänstledighet för idkande av handelssjöfart har meddelats i syfte,

bland annat, att bereda vederbörande större möjligheter att efter avslutad

reservofficersutbildning vinna anställning inom handelsflottan. Att sådan anställning

verkligen vinnes är givetvis ett statsintresse såväl ur civilanställningssynpunkt

som med hänsyn till att härigenom säkrare garantier skapas

för att vederbörande efter avlagd reservofficersexamen kommer att ägna sig

åt ett yrke, där hans duglighet för sjötjänst upprätthålles, vilket ur sjöförsvarets

synpunkt uppenbarligen är av stort värde. Framhållas må ock, att

berörda tjänstgöring i handelssjöfart torde vara av viss betydelse för den

efterföljande reservkadettsutbildningen. Den möjlighet att ‘erhålla tjänstledighet

för idkande av handelssjöfart, som gällande bestämmelser erbjuda,

har emellertid, enligt vad erfarenheten ådagalagt, i stort sett icke kunnat utnyttjas,

enär här avsedd personal — som under tjänstledigheten har att avstå

sin lön vid flottan — av ekonomiska skäl i regel funnit sig förhindrad

taga anställning å handelsfartyg, då någon avlöning under denna utbildningstid

endast i undantagsfall kunnat erhållas från vederbörande rederi.

Vid nu angivna förhållanden anser jag mig böra förorda vidtagande av sådan

ändring i 5 § 2 mom. manskapsavlöningsreglementet att lön under tjänstledighet

för nu berört ändamål må kunna bibehållas. Jag förutsätter dock, att,

i det fall avlöning erhålles under anställning å handelsfartyg, avdrag till

motsvarande belopp göres å den lön, som uppbäres från staten.

I likhet med försvarsväsendets lönenämnd får jag förorda, att nyssnämnda

stadgande i manskapsavlöningsreglementet — på av 1930 års militäravlöningssakkunniga

angivna skäl — gives den av dessa sakkunniga föreslagna lydelse.»

Det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget örn viss ändring av manskapsavlöningsreglementet

har icke föranlett till någon erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må godkänna vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden

den 16 februari 1934 fogat förslag till kungörelse

örn ändrad lydelse av 5 § 2 mom. avlöningsreglementet den 11

maj 1928 (nr 128) för fast anställt manskap vid försvarsväsendet.

Stockholm den 6 april 1934.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Hamrin, Lindblad, Bergqvist, Olof Olsson,

Svensson i Kompersmåla, Kvarnzelius, Nilsson i Malmö, Nilsson i Gränebo, Borell,

Oscar Olsson, Bagge och Asplund; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Holmgren, Törnkvist i

Karlskrona, Persson i Fritorp, Eriksson i Stockholm, Jeppsson, Andersson i Höör,

Svensson i Grönvik, Ward, Högström, Aronson och Andersson i Ovanmyra.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1934:166 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrad lydelse av 5 § 2 mom. avlöningsreglementet den 11 maj 1928 a1 i texten