Utlåtande i anledning av Kungl. Maj;ts proposition angående ändrad lydelse av 5 § 2 moni. avlöningsreglementet den 11 maj 1928
1934-04-06 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1934:64, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj;ts proposition angående ändrad lydelse av 5 § 2 moni. avlöningsreglementet den 11 maj 1928
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 64.
1
Nr 64.
Ankom till riksdagens kansli den 6 april 1934 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj;ts proposition angående
ändrad lydelse av 5 § 2 moni. avlöningsreglementet
den 11 maj 1928 (nr 128) för fast
anställt manskap vid försvarsväsendet.
(lia avd.)
Uti en till riksdagen avlåten, den 16 februari 1934 dagteoknad proposition
(nr 151) Ilar Kungl. Majit, under åberopande av vid propositionen fogat
utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen godkänna följande
Förslag
till
Kungörelse
om ändrad lydelse av 5 § 2 inom. avlöningsreglementet den 11 maj 1928
(nr 128) för fast anställt manskap vid försvarsväsendet.
Härigenom förordnas, att 5 § 2 mom. avlöningsreglementet den 11 maj
1928 för fast anställt manskap vid försvarsväsendet skall erhålla följande
ändrade lydelse:
5 §•
2. I fråga örn rätt för beställningshavare att bibehålla lön under tjänstledighet,
som beviljats för studier i och för fortsatt militär utbildning eller
för förvärvande av kompetens till vinnande av civilanställning, gälla de bestämmelser,
som av Kungl. Majit meddelas.
Denna kungörelse träder i kraft dagen efter den då kungörelsen, enligt
därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.
Departementschefen har inledningsvis framhållit, att frågan om vidtagande
av vissa åtgärder för beredande av ökad möjlighet till civilanställning för
det fast anstidlda manskapet vid försvarsväsendet tidigare vid olika tillfällen
varit föremål för statsmakternas prövning. Sålunda föreslog Kungl. Majit
i proposition den 19 juni 1914 (nr 162) vidtagande av vissa åtgärder för
underlättande av fast anställning i statens civila tjänst för manskap, som
avslutat militiir tjänst av minst fem års varaktighet. Därvid framhölls, bland
Bihang till riksdagens protokoll 1934. 6 sami. Nr 64—66. C9i 34 1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 64.
annat, att en lämplig åtgärd i sådant syfte vore, att dylik beställningshavare
under sista anställningsåret å stat erhölle — med bibehållande av löneförmåner
m. m. — viss kortare tids, högst några månaders ledighet från den
militära tjänsten för fullgörande av erforderlig övnings- och provtjänstgöring
vid det civila verket å tid, då ledigheten kunde beviljas utan avsevärd
olägenhet för militärtjänsten. Förslaget vann riksdagens godkännande.
I anslutning till riksdagens åt Kungl. Majit sålunda lämnade bemyndiganden
att i vissa fall medgiva bibehållande av lön under tjänstledighet har
i 5 § 2 mom. manskapsavlöningsreglementet den 11 maj 1928 intagits följande
stadgande:
»I fråga örn rätt för beställningshavare, som till vinnande av civilanställning
erhållit tjänstledighet för fullgörande av övnings- eller provtjänstgöring
vid något av statens civila verk, samt för beställningshavare vid flottan, som
erhållit tjänstledighet för genomgående av sjökaptensklass vid navigationsskola,
att bibehålla lön gälla de bestämmelser, som av Kungl. Majit meddelas.
»
I sitt den 10 december 1930 avgivna betänkande med förslag till militärt
avlöningsreglemente m. m., vilket fortfarande är beroende på Kungl. Majits
prövning, hade 1930 års militäravlöningssakkunniga föreslagit följande ändrade
lydelse av 5 § 2 mom. av ovannämnda reglemente:
»I fråga örn rätt för beställningshavare att bibehålla lön under tjänstledighet,
som beviljats för studier i och för fortsatt militär utbildning eller för
förvärvande av kompetens till vinnande av civilanställning, gälla de bestämmelser,
som av Kungl. Maj:t meddelas».
Till stöd för den ändrade avfattningen av berörda stadgande hade de sakkunniga
huvudsakligen anfört.
Det syntes rimligt, att statsverket i sin mån lämnade sin medverkan till
att förberedelserna för att skapa en ny levnadsbana för det fast anställda
manskapet underlättades. En dylik åtgärd vore ägnad såväl att uppmuntra
intresset för att taga anställning som att förmå äldre underbefäl att tvärstanna
i tjänst längre, än de eljest avsett; och bomme därigenom att indirekt
tillgodoses ett viktigt statsintresse. Då det emellertid torde möta svårighet
att uttömmande angiva de fall, som kunde komma i fråga, ansåge de
sakkunniga lämpligt, att förevarande bestämmelser gåves en motsvarande,
mera allmän lydelse, därvid det alltjämt borde förbehållas åt Kungl. Majit
att med hänsyn till skiftande omständigheter avgöra, i vad mån medgivande
att bibehålla lön under ledighet för ifrågavarande ändamål borde lämnas.
För sv ar sväsendets lönenämnd, som den 15 oktober 1931 avgav utlåtande över
förenämnda sakkunnigbetänkande, lämnade förslaget i berörda del utan erinran.
I skrivelse till Kungl. Majit den 21 juni 1933 hade den s. k. civilanställningskommittén
(tillkallad jämlikt Kungl. Majits bemyndigande den 25 oktober
1929) i samband med framställande av vissa förslag angående utbildning
i civilanställningssyfte för fast anställt manskap uttalat sig för ett utvidgande
av möjligheten att erhålla tjänstledighet med oavkortad lön. Sålunda borde
enligt kommitténs förmenande beställningshavare — i varje fall gift dylik
— som erhölle tjänstledighet för att i civilanställningssyfte genomgå viss
Statsutskottets utlåtande Nr 64.
3
skola eller utbildningskurs, äga uppbära samtliga med innehavande beställning
förenade löneförmåner. Jämväl under tjänstledighet, som beviljades för
provtjänstgöring i civilanställningssyfte på annat hall än vid statens verk,
borde den tjänstledige kunna få uppbära de med hans militära beställning
förenade löneförmåner, i den mån han icke under provtjänstgöringen erhölle
särskilda förmåner.
Sedan Kungl. Majit den 12 januari 1934 tillkallat särskilda sakkunniga
för att inom försvarsdepartementet biträda med utredning av vissa civilanställningsfrågor,
hade nämnda sakkunniga, de s. k. civilcinställningssaJcJcunnigci,
i skrivelse den 22 januari 1934 föreslagit följande ändrade lydelse av 5
§ 2 mom. manskapsavlöningsreglementet:
»I fråga om rätt för beställningshavare, som till vinnande av civilanställning
erhållit tjänstledighet för fullgörande av övnings- eller provtjänstgöring
vid något av statens civila verk, i kommuns tjänst eller hos enskild arbetsgivare
eller för genomgående av kurs eller annan utbildning i civilanställningssyfte,
samt för beställningshavare vid flottan, som erhållit tjänstledighet
för genomgående av sjökaptensklass vid navigationsskola, att bibehålla
lön gälla de bestämmelser, som av Kungl. Majit meddelas.»
Departementschefen har efter att hava redogjort för myndigheternas och
försvarsväsendets lönenämnds i frågan avgivna yttranden för egen del i ärendet
anfört följande:
»Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, äger Kungl. Majit enligt nu
gällande bestämmelser medgiva beställningshavare, som till vinnande av
civilanställning erhållit tjänstledighet för fullgörande av övnings- eller provtjänstgöring
vid något av statens civila verk, att härunder bibehålla lön. Civilanställningssakkunniga
hava framhållit, att ett vidgande av möjligheten _ att
låta vederbörande bibehålla lön vid tjänstledighet för förberedelse till civilanställning
vore en åtgärd, ägnad att i viss mån bidraga till åstadkommande
av förbättrade förhållanden på ifrågavarande område. De sakkunniga hava
därför föreslagit, att bestämmelserna i 5 § 2 morn. manskapsavlöningsregleinentet
måtte ändras därhän, att i Kungl. Majits hand skulle läggas befogenhet
att medgiva bibehållande av lön jämväl vid tjänstledighet för fullgörande
av övnings- och provtjänstgöring i kommuns tjänst eller hos enskild
arbetsgivare eller för genomgående av kurs eller annan utbildning i civilanställningssyfte.
I ämnet hörda myndigheter hava uttalat sig i samma riktning.
. .
Även jag delar den uppfattning, som kommit till uttryck i de sakkunnigas
framställning. Därest Kungl. Majit erhåller den föreslagna ökade befogenheten
i berörda avseende, bör denna dock utövas med största varsamhet.
Såsom försvarsväsendets lönenämnd antytt, torde för övrigt redan de militära
tjänstgöringsförhållandena komma att begränsa möjligheten att medgiva
ledighet i någon större omfattning.
Vad härefter angår förenämnda förslag örn ändrade bestämmelser örn antagning,
utbildning och avlöning m. m. av reservkadetter, är jag icke beredd
att nu underställa Kungl. Majit detsamma i dess helhet. Emellertid torde
förslaget, i vad det avser, att förmån av oavkortad lön må kunna medgivas
korpral (flaggkorpral), uttagen för utbildning till reservkadett, under tjänstledighet
för idkande av liandelssjöfart, redan i nu förevarande sammanhang
böra upptagas till avgörande.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 64.
Utskottet.
Den nuvarande föreskriften att korpral (flaggkorpral), som nyss nämnts,
må erhålla tjänstledighet för idkande av handelssjöfart har meddelats i syfte,
bland annat, att bereda vederbörande större möjligheter att efter avslutad
reservofficersutbildning vinna anställning inom handelsflottan. Att sådan anställning
verkligen vinnes är givetvis ett statsintresse såväl ur civilanställningssynpunkt
som med hänsyn till att härigenom säkrare garantier skapas
för att vederbörande efter avlagd reservofficersexamen kommer att ägna sig
åt ett yrke, där hans duglighet för sjötjänst upprätthålles, vilket ur sjöförsvarets
synpunkt uppenbarligen är av stort värde. Framhållas må ock, att
berörda tjänstgöring i handelssjöfart torde vara av viss betydelse för den
efterföljande reservkadettsutbildningen. Den möjlighet att ‘erhålla tjänstledighet
för idkande av handelssjöfart, som gällande bestämmelser erbjuda,
har emellertid, enligt vad erfarenheten ådagalagt, i stort sett icke kunnat utnyttjas,
enär här avsedd personal — som under tjänstledigheten har att avstå
sin lön vid flottan — av ekonomiska skäl i regel funnit sig förhindrad
taga anställning å handelsfartyg, då någon avlöning under denna utbildningstid
endast i undantagsfall kunnat erhållas från vederbörande rederi.
Vid nu angivna förhållanden anser jag mig böra förorda vidtagande av sådan
ändring i 5 § 2 mom. manskapsavlöningsreglementet att lön under tjänstledighet
för nu berört ändamål må kunna bibehållas. Jag förutsätter dock, att,
i det fall avlöning erhålles under anställning å handelsfartyg, avdrag till
motsvarande belopp göres å den lön, som uppbäres från staten.
I likhet med försvarsväsendets lönenämnd får jag förorda, att nyssnämnda
stadgande i manskapsavlöningsreglementet — på av 1930 års militäravlöningssakkunniga
angivna skäl — gives den av dessa sakkunniga föreslagna lydelse.»
Det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget örn viss ändring av manskapsavlöningsreglementet
har icke föranlett till någon erinran från utskottets sida.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må godkänna vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden
den 16 februari 1934 fogat förslag till kungörelse
örn ändrad lydelse av 5 § 2 mom. avlöningsreglementet den 11
maj 1928 (nr 128) för fast anställt manskap vid försvarsväsendet.
Stockholm den 6 april 1934.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Hamrin, Lindblad, Bergqvist, Olof Olsson,
Svensson i Kompersmåla, Kvarnzelius, Nilsson i Malmö, Nilsson i Gränebo, Borell,
Oscar Olsson, Bagge och Asplund; samt
från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Holmgren, Törnkvist i
Karlskrona, Persson i Fritorp, Eriksson i Stockholm, Jeppsson, Andersson i Höör,
Svensson i Grönvik, Ward, Högström, Aronson och Andersson i Ovanmyra.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1934:166 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrad lydelse av 5 § 2 mom. avlöningsreglementet den 11 maj 1928 a1 i texten