Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare utvidgning av ängkraftstationen i Västerås jämte en i ämnet väckt motion.

1934-04-10 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1934:70, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare utvidgning av ängkraftstationen i Västerås jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 70.

7

Nr 70.

Ankom till riksdagens kansli den 10 april 1934 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

ytterligare utvidgning av ängkraftstationen i

Västerås jämte en i ämnet väckt motion.

(4:e avd.)

I en till riksdagen den 9 mars 1934 avlåten proposition, nr 209, kar

Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

dels till ytterligare utvidgning av ångkraftstationen i Västerås för

budgetåret 1934/1935 under Utgifter för kapitalökning, I. Statens affärsverksamhet,

D. Statens vattenfallsverk anvisa ett reservationsanslag, att utgå av

lånemedel, av kronor 750,000; dels ock höja den i förslaget till riksstat för

budgetåret 1934/1935 under rubriken »F. Lånemedel» upptagna inkomstposten

»Övriga lånemedel» med motsvarande belopp.

Herr B. Bengtsson i Kuller) har i en inom andra kammaren väckt motion,

nr 573, hemställt, att riksdagen måtte avslå propositionen.

I fråga örn de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning, får

utskottet hänvisa till motionen.

Departementschefen har i ärendet anfört bland annat följande.

»Föreliggande framställning avser utökning av Västerås ångkraftverk med

en tolfte ångpanna, varigenom ångpanneanläggningen skulle komma att ungefär

svara mot ångturbinanläggningens kapacitet, vid full belastning av

samtliga aggregat uppgående till omkring 110,000 kilowatt. Framställningen

är föranledd av de under den snart gångna vintern med dess vattenbrist

vunna erfarenheterna beträffande möjligheten för vattenfallsstyrelsen att tillgodose

de ökade anspråken på kraftleveranser. Förslaget bygger på en

kalkyl över det belastningstillskott, som under antagande av normal ökning

i kraftavsättningen och samtidig vattenbrist kan vara att förutse under

vintern 1935—1936, och syftar till att sätta statens vattenfallsverk i stånd

att fylla de anspråk, som under dylika omständigheter då kunna komma att

ställas på detsamma.

Aven örn dessa utgångspunkter kunna godtagas, har jag ansett önskvärt

att erhålla närmare uppgifter angående omfattningen av den genom ifrågavarande

reservanordningar producerade kraften i förhållande till det s. k.

centralblockets samlade energiproduktion. Av sålunda från vattenfallsstyrelsen

under hand lämnade uppgifter framgår att, oaktat ångkrafttillskottet tidvis

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 70.

Utskottet.

varit betydande, antalet kilowattimmar, som alstras med ångkraft, dock belt

naturligt bliver relativt litet jämfört med antalet kilowattimmar, som åstadkommes

med vattenkraft. Under år 1933 var sålunda inom centralblocket

produktionen medelst vattenkraft 1,288.4 miljoner kilowattimmar och produktionen

medelst ångkraft 88. i miljoner kilowattimmar, sålunda endast

6.9 procent av den förra. För femårsperioden 1929 — 1933 utgjorde ångkrafttillskottet

endast 2 procent av vattenkraften.

Från vattenfallsstyrelsens sida bär vidare framhållits, att det kraftiga utnyttjandet

under nuvarande vattenbrist av Västeråsverket måst förekomma

i trots av vidtagna åtgärder för ernående av förbättrad vattenhushållning

och av det förhållandet att vattenfallsstyrelsen mottagit vid andra

än statliga anläggningar tillfälligtvis disponibelt överskott av vattenkraft.

Ytterligare har erinrats att, örn också årsregleringen av Vänern kommer

att i och för sig minska behovet av ångkraft —- den beräknas dock ej vara

fullbordad förrän mot slutet av 1930-talet -— så bliver dock ångkraftverket

behövligt icke blott såsom reserv vid mycket långvarig vattenbrist utan även

för att på ekonomiskt fördelaktigaste sätt kunna möta de kortvariga men

till sin effekt betydande belastningstoppar, som uppstå under höstens och

vinterns belastningstid, vartill kommer, att ångkraftverket anses bliva synnerligen

värdefullt som driftreserv för en framtida långväga kraftöverföring

från Norrland till mellersta Sverige.»

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag örn utbyggnad av vattenfallsstyrelsens

reservkraftstation vid Västerås med ännu en ångpanna, varigenom

därvarande ångpanneanläggning kommer att till storleken ungefärligen motsvara

ångturbinanläggningen. Byggnadskostnaderna hava beräknats till

1,250,000 kronor, vilket belopp skulle utgå av lånemedel och varav 750,000

kronor nu skulle anvisas för nästkommande budgetår. Enligt vad utskottet

inhämtat kommer att för den nya ångpanneanläggningen tagas i anspråk

uteslutande inländskt material.

Beträffande det motionsvis framställda avslagsyrkandet vill utskottet endast

framhålla, att den planerade utvidgningen synes bliva räntabel även

örn man räknar med behoven av reservkraft för tillgodoseendet av enbart

vattenfallsstyrelsens egna kraftförbrukare. Vid tillfällen av allmän kraftbrist

bliver anläggningen dessutom till nytta som ett led i det då erforderliga

samarbetet mellan de statliga kraftverken och andra kraftverk.

Gentemot de i motionen anförda synpunkterna må anföras, att en sådan

utjämning av energitillgångarna allenast kan bidraga till en förbättrad förräntning

av anläggningen samt jämväl i övrigt lärer få anses för landet

gagnelig.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

att riksdagen, med bifall till förevarande proposition och

med avslag å motionen II: 573, må till ytterligare utvidgning

av ångkraftstationen i Västerås för budgetåret 1934/1935

under Utgifter för kapitalökning, I. Statens affärsverksamhet,

D. Statens vattenfallsverk anvisa ett reservationsanslag av

750,000 kronor, att utgå av lånemedel.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 70.

9

Beträffande Kungl. Majda förslag om höjning av inkomstposten »Övriga

lånemedel» avgiver utskottet framdeles yttrande.

Stockholm den 10 april 1934.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Närvarande: se under utskottets utlåtande nr 68.

Bihang till riksdagens protokoll lil34

6 sami. Nr 68—72.

737 34 2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1934:171 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare utvidgning av ångkraftstationen i Västerås. s. 2 i texten