Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis proposition angående ändring av flygvapnets reservbefälsorganisation jämte i hithörande ämnen väckta motioner.

1934-04-13 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1934:74, Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis proposition angående ändring av flygvapnets reservbefälsorganisation jämte i hithörande ämnen väckta motioner.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 74.

3

Nr 74.

Ankom till riksdagens kansli den 13 april 1934 kl. 1 e. m.

'' Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis proposition

angående ändring av flygvapnets reservbefälsorganisation

jämte i hithörande ämnen väckta motioner.

(l:a avd.)

Uti en till riksdagen avlåten, den 16 februari 1934 dagtecknad proposition

(nr 142) har Kungl. Maj:t, under åberopande av vid propositionen fogat

utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att godkänna de av föredragande departementschefen i berörda

statsrådsprotokoll förordade grunderna för en omorganisation av flygvapnets

reservbefälsinstitution.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande inom

riksdagen väckta motioner, nämligen

dels en inom andra kammaren av herr B. Holmgren m. fl. väckt motion

(nr 543), däruti hemställts att riksdagen måtte besluta, att flygvapnets reservpersonal

skall utgöras av, förutom de av Kungl. Maj:t i propositionen nr 142

föreslagna personalgrupperna, jämväl underbefäl;

dels och en inom samma kammare av herrar von Seth och Meyerhöffer väckt

motion (nr 549), vari hemställts att riksdagen måtte förklara, att den omständighet,

att reservbefäl, som i behörig ordning medgivits uppskov med

tjänstgöring, avlider innan han fullgjort den sålunda uppskjutna tjänstgöringen,

icke skall medföra inskränkning i den rätt, som eljest skolat tillkomma

hans efterlevande eller rättsinnehavare till utfående av reservbefälspensionens

kapitaliserade värde, ävensom hos Kungl. Majit hemställa om inarbetande

av bestämmelse med dylik innebörd i såväl de nu gällande reservbefälsförordningarna

som ock den tillämnade reservbefälsförordningen för

flygvapnet.

I fråga örn de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till motionerna.

Enligt propositionen nr 50 till 1925 års riksdag, vilken i förevarande avseende

lämnades utan erinran av riksdagen, avsågs flygvapnets reservpersonal

skola utgöras dels av pensionerade officerare och underofficerare och

dels av officerare, vilka efter genomgången reservofficersutbildning vid flygvapnet

utnämnts till fänrikar i flygvapnets reserv.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 74.

Den på grundval av 1925 års försvarsbeslut skapade reservorganisationen

vid flygvapnet har av olika anledningar icke ansetts tillfredsställande.

I skrivelse till Kungl. Maji den 27 juni 1932 har chefen för flygvapnet

under framhållande av den nuvarande organisationens brister avgivit förslag

till ny förordning angående personal i flygvapnets reserv.

Enligt detta förslag skall flygvapnets reservpersonal utgöras av

a) officerare, underofficerare och civilmilitära tjänstemän, vilka med fyllnadspension

avgått från beställning på flygvapnets stat (pensionsavgångna);

b) officerare, underofficerare och civilmilitära tjänstemän, vilka vid eller

efter avgång från beställning på flygvapnets stat utan fyllnadspension på

ansökan vunnit inträde i reserven (förtidsavgångna);

c) officerare och underofficerare, vilka inom flygvapnets reserv vunnit sin

första officers- respektive underofficersanställning (i reserven utnämnda).

Vidare avses i flygvapnets reserv skola ingå officerare, underofficerare,

underbefäl och civilmilitära tjänstemän, vilka vid mobilisering blivit konstituerade

eller anställda i samma reserv. Med avseende å denna personal

föreslås i detta sammanhang inga reglerande föreskrifter.

Departementschefen lämnar i propositionen en redogörelse för detaljerna

i det av chefen för flygvapnet framställda organisationsförslaget och framgår

därav, att för arméns reservpersonal gällande bestämmelser angående

tjänstgöringsskyldighet i fredstid, avlöningsförmåner under tjänstgöring, pensionering

m. m. skola i huvudsak tillämpas å motsvarande personal vid

flygvapnet.

I ett av flygstyrelsen i ärendet avgivet yttrande har framhållits, att de anslag,

som huvudsakligen berördes av förslaget, vore avlöningsanslaget (anslagsposten:

flygvapnets reservpersonal) samt flygövnings- och flygmaterielanslagen.

Enligt försvarspropositionen till 1925 års riksdag beräknades kostnaderna

för reservpersonalen under nämnda tre anslag till respektive 50,000,

38,000 och 36,000 kronor per år. Då den nya organisationen uppnått full

omfattning, komma de årliga utgifterna för denna att uppgå till, i runda tal,

under avlöningsanslaget 39,000 kronor, under flygövningsanslaget 73,000 kronor

samt under flygmaterielanslaget 66,000 kronor. Det framlagda förslaget, jämfört

med de beräkningar, som ligga till grund för 1925 års försvarsbeslut, skulle

således vid fullbordad organisation medföra en merutgift av cirka 54,000

kronor. Härvid har dock hänsyn icke tagits till de pensionsförmåner, som

skola utgå enligt förslaget och vilka komma att belasta avlöningsanslaget.

Över det av chefen för flygvapnet framlagda förslaget till ändrad reservbefälsorganisation

hava utlåtanden avgivits av armé- och marinförvaltningarna

samt cheferna för generalstaben och marinstaben, varjämte svenska reservunderofficersförbundet

beretts tillfälle att inkomma med yttrande i ärendet.

Vidare har chefen för flygvapnet den 31 januari 1933 på anmodan inkommit

med ett av yttrande i ämnet från flygstyrelsen åtföljt utlåtande i anledning

av vad de i ärendet hörda myndigheterna samt svenska reservunderofficersförbundet

i detsamma anfört. Härjämte hava utlåtanden i ärendet avgivits

av försvarsväsendets lönenämnd samt 1930 års försvarskommission.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 74.

5

För egen del har departementschefen anfort, att lian i likhet med chefen

för flygvapnet ansåge, att flygvapnets nuvarande reservbefälsorganisation icke

fyllde de krav, som ur militär synpunkt borde kunna ställas på densamma.

De brister, som vidlådde denna organisation, hänförde sig till bestämmelserna

örn reservens omfattning samt reservpersonalens tjänstgöring och kvarstående

i tjänst m. m. Med hänsyn till betydelsen för flygvapnet att äga

tillgång till en i kvantitativt och kvalitativt hänseende tillfredsställande

reservbefälskår syntes därför åtgärder utan uppskov böra vidtagas i syfte

att utbygga flygvapnets reserv med vissa personalkategorier, åstadkomma

förbättrade rekryteringsmöjligheter och bibringa personalen ökad fredsutbildning.

Fortsättningsvis har departementschefen yttrat följande:

»Chefens för flygvapnet i angivna syfte framlagda förslag innebär, dels att

flygvapnets reservorganisation skall utbyggas att omfatta motsvarande personalkategorier

som arméns reserver, dock ej underbefäl, dels ock att för

arméns reservpersonal gällande bestämmelser angående tjänstgöringsskyldighet

i fredstid, avlöningsförmåner under tjänstgöring, pensionering m. m.

skola i huvudsak tillämpas å motsvarande personal vid flygvapnet. Mot

förslaget hava de i ärendet hörda myndigheterna i stort sett icke haft

något att erinra, dock att marinförvaltningen och chefen för generalstaben

ansett, att flygvapnets reservpersonal även borde omfatta visst underbefäl.

Jämväl försvarsväsendets underbefälsförbund har gjort framställning örn

dylik ändring i den föreslagna organisationen.

Med hänsyn till chefens för flygvapnet uppfattning att för närvarande

något behov icke föreligger att i vapnets reservorganisation upptaga underbefäl

anser jag mig icke nu böra ifrågasätta upprättandet av en underbefälsreserv.

Mot förslaget i övrigt har jag i likhet med de i ärendet hörda

myndigheterna intet att erinra.

Såsom framgår av flygstyrelsens i ärendet verkställda utredning, kommer

den föreslagna organisationen, fullt genomförd, att betinga en kostnad, som

med cirka 54,000 kronor överstiger de utgifter, den nuvarande organisationen

enligt beräkningarna i 1925 års försvarsbeslut förutsatts skola medföra.

Härtill komma kostnaderna för den förtidsavgångna och i reserven

utnämnda personalens pensionsförmåner, vilka kostnader dock för närvarande

undandraga sig en tillförlitlig beräkning.

Vid kostnadsfrågans bedömande bör emellertid beaktas, att den ökade

tillgång på reservbefäl, som vid genomförandet av den föreslagna organisationen

erliålles, torde komma att minska nu föreliggande behov av kommenderad

personal från armén och marinen, vilket i viss man uppväger förenämnda

kostnadsökning.

Enligt vad jag inhämtat kommer den föreslagna organisationens genomförande

icke att medföra några särskilda kostnader för budgetåret 1934/1935,

varför några medel för ifrågavarande ändamål icke behöva beräknas i riksstaten

för nämnda budgetår.»

Vad först angår det i motionen II: 543 framställda förslaget, att reservbefälsorganisationen

vid flygvapnet måtte omfatta jämväl underbefäl, finner

sig utskottet — under hänvisning till att det enligt chefens för flygvapnet

mening ej för närvarande är nödvändigt att i fredstid hava att tillgå dylik

reservpersonal — icke böra ifrågasätta någon ändring i detta avseende beträffande

den utav föredragande departementschefen tillstyrkta organisationen.

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 74.

Utskottet utgår emellertid härvid från den förutsättningen, att frågan om

behovet och lämpligheten utav en underbefälsreserv i fredstid vid flygvapnet

kommer att bliva föremal för övervägande inom 1930 års försvarskommission

samt att tillfälle sålunda beredes att framdeles återkomma till detta spörsmål.

Uti förenämnda motion II: 549 har berörts ett ämne, som synes utskottet

böra i detta sammanhang uppmärksammas. Motionärernas framställning

åsyftar, att örn befälsperson i reserven, som i behörig ordning medgivits

uppskov med honom åliggande tjänstgöring, avlider innan han fullgjort den

sålunda uppskjutna tjänstgöringen, dödsfallet icke måtte medföra inskränkning

i den rätt till utfående av reservbefälspensionens kapitaliserade värde,

som eljest skolat tillkomma den avlidnes efterlevande eller rättsinnehavare.

Enligt utskottets mening bör ett i vederbörlig'' ordning erhållet uppskov

med tjänstgöring icke skäligen medföra någon försämring i reservbefälets

ställning i pensionshänseende. I anslutning till förevarande motion finner

sig utskottet således böra uttala den uppfattningen, att rätten att utfå reservbefälspensionens

kapitaliserade värde icke skall inskränkas av den omständigheten,

att vederbörande reservbefäl avlidit innan han hunnit fullgöra

tjänstgöring, varmed han i vederbörlig ordning erhållit uppskov.

Under hänvisning till utskottets här ifrågavarande uttalande får utskottet

tillstyrka, att Kungl. Maj:ts i berörda proposition framlagda organisationsförslag

måtte av riksdagen godkännas.

Utskottet hemställer alltså,

a) att riksdagen må, med avslag å herr Holmgrens m. fl.

motion H: 543, godkänna de av föredragande departementschefen

i statsrådsprotokollet över försvarsärenden den 16 februari

1934 förordade grunderna för en omorganisation av

flygvapnets reservbefälsinstitntion;

b) att herrar von Seths och Meyerhöffers motion II: 549

må anses besvarad genom vad utskottet ovan anfört.

Stockholm den 13 april 1934.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Närvarande: Se under utlåtandet nr 73.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1934:180 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändring av flygvapnets reservbefälsorganisation jämte i hithörande ämnen väckt motion. s. 1 i texten