Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis proposition angående ändring av flygvapnets reservbefälsorganisation jämte i hithörande ämnen väckta motioner.
1934-04-13 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1934:74, Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis proposition angående ändring av flygvapnets reservbefälsorganisation jämte i hithörande ämnen väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 74.
3
Nr 74.
Ankom till riksdagens kansli den 13 april 1934 kl. 1 e. m.
'' Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis proposition
angående ändring av flygvapnets reservbefälsorganisation
jämte i hithörande ämnen väckta motioner.
(l:a avd.)
Uti en till riksdagen avlåten, den 16 februari 1934 dagtecknad proposition
(nr 142) har Kungl. Maj:t, under åberopande av vid propositionen fogat
utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att godkänna de av föredragande departementschefen i berörda
statsrådsprotokoll förordade grunderna för en omorganisation av flygvapnets
reservbefälsinstitution.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande inom
riksdagen väckta motioner, nämligen
dels en inom andra kammaren av herr B. Holmgren m. fl. väckt motion
(nr 543), däruti hemställts att riksdagen måtte besluta, att flygvapnets reservpersonal
skall utgöras av, förutom de av Kungl. Maj:t i propositionen nr 142
föreslagna personalgrupperna, jämväl underbefäl;
dels och en inom samma kammare av herrar von Seth och Meyerhöffer väckt
motion (nr 549), vari hemställts att riksdagen måtte förklara, att den omständighet,
att reservbefäl, som i behörig ordning medgivits uppskov med
tjänstgöring, avlider innan han fullgjort den sålunda uppskjutna tjänstgöringen,
icke skall medföra inskränkning i den rätt, som eljest skolat tillkomma
hans efterlevande eller rättsinnehavare till utfående av reservbefälspensionens
kapitaliserade värde, ävensom hos Kungl. Majit hemställa om inarbetande
av bestämmelse med dylik innebörd i såväl de nu gällande reservbefälsförordningarna
som ock den tillämnade reservbefälsförordningen för
flygvapnet.
I fråga örn de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna.
Enligt propositionen nr 50 till 1925 års riksdag, vilken i förevarande avseende
lämnades utan erinran av riksdagen, avsågs flygvapnets reservpersonal
skola utgöras dels av pensionerade officerare och underofficerare och
dels av officerare, vilka efter genomgången reservofficersutbildning vid flygvapnet
utnämnts till fänrikar i flygvapnets reserv.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 74.
Den på grundval av 1925 års försvarsbeslut skapade reservorganisationen
vid flygvapnet har av olika anledningar icke ansetts tillfredsställande.
I skrivelse till Kungl. Maji den 27 juni 1932 har chefen för flygvapnet
under framhållande av den nuvarande organisationens brister avgivit förslag
till ny förordning angående personal i flygvapnets reserv.
Enligt detta förslag skall flygvapnets reservpersonal utgöras av
a) officerare, underofficerare och civilmilitära tjänstemän, vilka med fyllnadspension
avgått från beställning på flygvapnets stat (pensionsavgångna);
b) officerare, underofficerare och civilmilitära tjänstemän, vilka vid eller
efter avgång från beställning på flygvapnets stat utan fyllnadspension på
ansökan vunnit inträde i reserven (förtidsavgångna);
c) officerare och underofficerare, vilka inom flygvapnets reserv vunnit sin
första officers- respektive underofficersanställning (i reserven utnämnda).
Vidare avses i flygvapnets reserv skola ingå officerare, underofficerare,
underbefäl och civilmilitära tjänstemän, vilka vid mobilisering blivit konstituerade
eller anställda i samma reserv. Med avseende å denna personal
föreslås i detta sammanhang inga reglerande föreskrifter.
Departementschefen lämnar i propositionen en redogörelse för detaljerna
i det av chefen för flygvapnet framställda organisationsförslaget och framgår
därav, att för arméns reservpersonal gällande bestämmelser angående
tjänstgöringsskyldighet i fredstid, avlöningsförmåner under tjänstgöring, pensionering
m. m. skola i huvudsak tillämpas å motsvarande personal vid
flygvapnet.
I ett av flygstyrelsen i ärendet avgivet yttrande har framhållits, att de anslag,
som huvudsakligen berördes av förslaget, vore avlöningsanslaget (anslagsposten:
flygvapnets reservpersonal) samt flygövnings- och flygmaterielanslagen.
Enligt försvarspropositionen till 1925 års riksdag beräknades kostnaderna
för reservpersonalen under nämnda tre anslag till respektive 50,000,
38,000 och 36,000 kronor per år. Då den nya organisationen uppnått full
omfattning, komma de årliga utgifterna för denna att uppgå till, i runda tal,
under avlöningsanslaget 39,000 kronor, under flygövningsanslaget 73,000 kronor
samt under flygmaterielanslaget 66,000 kronor. Det framlagda förslaget, jämfört
med de beräkningar, som ligga till grund för 1925 års försvarsbeslut, skulle
således vid fullbordad organisation medföra en merutgift av cirka 54,000
kronor. Härvid har dock hänsyn icke tagits till de pensionsförmåner, som
skola utgå enligt förslaget och vilka komma att belasta avlöningsanslaget.
Över det av chefen för flygvapnet framlagda förslaget till ändrad reservbefälsorganisation
hava utlåtanden avgivits av armé- och marinförvaltningarna
samt cheferna för generalstaben och marinstaben, varjämte svenska reservunderofficersförbundet
beretts tillfälle att inkomma med yttrande i ärendet.
Vidare har chefen för flygvapnet den 31 januari 1933 på anmodan inkommit
med ett av yttrande i ämnet från flygstyrelsen åtföljt utlåtande i anledning
av vad de i ärendet hörda myndigheterna samt svenska reservunderofficersförbundet
i detsamma anfört. Härjämte hava utlåtanden i ärendet avgivits
av försvarsväsendets lönenämnd samt 1930 års försvarskommission.
Statsutskottets utlåtande Nr 74.
5
För egen del har departementschefen anfort, att lian i likhet med chefen
för flygvapnet ansåge, att flygvapnets nuvarande reservbefälsorganisation icke
fyllde de krav, som ur militär synpunkt borde kunna ställas på densamma.
De brister, som vidlådde denna organisation, hänförde sig till bestämmelserna
örn reservens omfattning samt reservpersonalens tjänstgöring och kvarstående
i tjänst m. m. Med hänsyn till betydelsen för flygvapnet att äga
tillgång till en i kvantitativt och kvalitativt hänseende tillfredsställande
reservbefälskår syntes därför åtgärder utan uppskov böra vidtagas i syfte
att utbygga flygvapnets reserv med vissa personalkategorier, åstadkomma
förbättrade rekryteringsmöjligheter och bibringa personalen ökad fredsutbildning.
Fortsättningsvis har departementschefen yttrat följande:
»Chefens för flygvapnet i angivna syfte framlagda förslag innebär, dels att
flygvapnets reservorganisation skall utbyggas att omfatta motsvarande personalkategorier
som arméns reserver, dock ej underbefäl, dels ock att för
arméns reservpersonal gällande bestämmelser angående tjänstgöringsskyldighet
i fredstid, avlöningsförmåner under tjänstgöring, pensionering m. m.
skola i huvudsak tillämpas å motsvarande personal vid flygvapnet. Mot
förslaget hava de i ärendet hörda myndigheterna i stort sett icke haft
något att erinra, dock att marinförvaltningen och chefen för generalstaben
ansett, att flygvapnets reservpersonal även borde omfatta visst underbefäl.
Jämväl försvarsväsendets underbefälsförbund har gjort framställning örn
dylik ändring i den föreslagna organisationen.
Med hänsyn till chefens för flygvapnet uppfattning att för närvarande
något behov icke föreligger att i vapnets reservorganisation upptaga underbefäl
anser jag mig icke nu böra ifrågasätta upprättandet av en underbefälsreserv.
Mot förslaget i övrigt har jag i likhet med de i ärendet hörda
myndigheterna intet att erinra.
Såsom framgår av flygstyrelsens i ärendet verkställda utredning, kommer
den föreslagna organisationen, fullt genomförd, att betinga en kostnad, som
med cirka 54,000 kronor överstiger de utgifter, den nuvarande organisationen
enligt beräkningarna i 1925 års försvarsbeslut förutsatts skola medföra.
Härtill komma kostnaderna för den förtidsavgångna och i reserven
utnämnda personalens pensionsförmåner, vilka kostnader dock för närvarande
undandraga sig en tillförlitlig beräkning.
Vid kostnadsfrågans bedömande bör emellertid beaktas, att den ökade
tillgång på reservbefäl, som vid genomförandet av den föreslagna organisationen
erliålles, torde komma att minska nu föreliggande behov av kommenderad
personal från armén och marinen, vilket i viss man uppväger förenämnda
kostnadsökning.
Enligt vad jag inhämtat kommer den föreslagna organisationens genomförande
icke att medföra några särskilda kostnader för budgetåret 1934/1935,
varför några medel för ifrågavarande ändamål icke behöva beräknas i riksstaten
för nämnda budgetår.»
Vad först angår det i motionen II: 543 framställda förslaget, att reservbefälsorganisationen
vid flygvapnet måtte omfatta jämväl underbefäl, finner
sig utskottet — under hänvisning till att det enligt chefens för flygvapnet
mening ej för närvarande är nödvändigt att i fredstid hava att tillgå dylik
reservpersonal — icke böra ifrågasätta någon ändring i detta avseende beträffande
den utav föredragande departementschefen tillstyrkta organisationen.
Utskottet.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 74.
Utskottet utgår emellertid härvid från den förutsättningen, att frågan om
behovet och lämpligheten utav en underbefälsreserv i fredstid vid flygvapnet
kommer att bliva föremal för övervägande inom 1930 års försvarskommission
samt att tillfälle sålunda beredes att framdeles återkomma till detta spörsmål.
Uti förenämnda motion II: 549 har berörts ett ämne, som synes utskottet
böra i detta sammanhang uppmärksammas. Motionärernas framställning
åsyftar, att örn befälsperson i reserven, som i behörig ordning medgivits
uppskov med honom åliggande tjänstgöring, avlider innan han fullgjort den
sålunda uppskjutna tjänstgöringen, dödsfallet icke måtte medföra inskränkning
i den rätt till utfående av reservbefälspensionens kapitaliserade värde,
som eljest skolat tillkomma den avlidnes efterlevande eller rättsinnehavare.
Enligt utskottets mening bör ett i vederbörlig'' ordning erhållet uppskov
med tjänstgöring icke skäligen medföra någon försämring i reservbefälets
ställning i pensionshänseende. I anslutning till förevarande motion finner
sig utskottet således böra uttala den uppfattningen, att rätten att utfå reservbefälspensionens
kapitaliserade värde icke skall inskränkas av den omständigheten,
att vederbörande reservbefäl avlidit innan han hunnit fullgöra
tjänstgöring, varmed han i vederbörlig ordning erhållit uppskov.
Under hänvisning till utskottets här ifrågavarande uttalande får utskottet
tillstyrka, att Kungl. Maj:ts i berörda proposition framlagda organisationsförslag
måtte av riksdagen godkännas.
Utskottet hemställer alltså,
a) att riksdagen må, med avslag å herr Holmgrens m. fl.
motion H: 543, godkänna de av föredragande departementschefen
i statsrådsprotokollet över försvarsärenden den 16 februari
1934 förordade grunderna för en omorganisation av
flygvapnets reservbefälsinstitntion;
b) att herrar von Seths och Meyerhöffers motion II: 549
må anses besvarad genom vad utskottet ovan anfört.
Stockholm den 13 april 1934.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.
Närvarande: Se under utlåtandet nr 73.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1934:180 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändring av flygvapnets reservbefälsorganisation jämte i hithörande ämnen väckt motion. s. 1 i texten