Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående beredande av ytterligare kompensation till Vaxholms stad i anledning av 1925 års försvarsbeslut.

1934-04-13 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1934:75, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående beredande av ytterligare kompensation till Vaxholms stad i anledning av 1925 års försvarsbeslut.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 75.

7

Nr 75.

Ankom till riksdagens kansli den 13 april 1934 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

beredande av ytterligare kompensation till Vaxholms

stad i anledning av 1925 års försvarsbeslut.

(l:a avd.)

Uti en till riksdagen den 23 februari 1934 avlåten proposition (nr 202)

bar Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att bemyndiga Kungl.

Maj:t att — i överensstämmelse med de grunder, som av föredragande

departementschefen i statsrådsprotokollet angivits, oell på de villkor i övrigt,

som finge bestämmas av Kungl. Majit — träffa avtal med Vaxholms stad

angående beredande av ytterligare kompensation till staden i anledning av

1925 års försvarsbeslut.

Med anledning av den i enlighet med 1925 års härordningsbeslut vidtagna

reduceringen av garnisonen i Vaxholm gjorde Vaxholms stad framställning

hos Kungl. Majit, att staden måtte beredas vederlag härför. Framställningen

överlämnades till den särskilda kommitté, kasernkommittén, vilken

den 6 november 1925 tillsatts för undersökning av ersättningsfrågor i anledning

av de genom 1925 års försvarsbeslut verkställda truppförbandsindragningarna

in. m.

Med skrivelse den 27 februari 1929 framlade kasernkommittén förslag örn

att det för Svea ingenjörkårs kustingenjörkompani avsedda kasernetablissemanget

å Vaxén skulle efter vissa tillbyggnader tagas i anspråk för en statlig

sinnesslöanstalt. Såsom ett motiv för denna anstalts förläggande till Vaxholm

anfördes önskvärdheten av att på detta sätt bereda Vaxholms stad

viss kompensation för de förluster, som komme att drabba staden genom

de vidtagna indragningarna beträffande de till staden förlagda truppförbanden.

Kommitténs förslag förutsatte, att ifrågavarande kasernetablissemang

skulle bliva ledigt genom ingenjörkompaniets överflyttning till ett etablissemang

å Hindén.

Med skrivelse den 12 oktober 1929 överlämnade kasernkommittén ett den

2 och den 10 oktober 1929 dagtecknat, under förbehåll av Kungl. Majits

och riksdagens godkännande, med Vaxholms stad träffat avtal örn beredande

av vederlag åt staden genom överlåtelse utan ersättning med äganderätt å

staden av viss tomtmark m. m. I denna skrivelse anfördes, att lcasernkom
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 75.

mittén funnit, att Vaxholms stad borde, med anledning av det försämrade

läge, vari staden oförvållat kommit i följd av 1925 års försvarsorganisation,

beredas hjälp utöver vad som skulle ske, därest omförmälda sinnesslöanstalt

förlädes dit. Beträffande den närmare innebörden av kasernkommitténs förevarande

förslag hänvisas till den redogörelse, som återfinnes i Kungl. Maj:ts

proposition den 21 februari 1930 (nr 180) angående godkännande av viss

överenskommelse mellan kronan och Vaxholms stad m. m. Sedan riksdagen

i skrivelse den 6 maj 1930 (nr 179) anmält, att riksdagen bifallit Kungl.

Maj:ts i nämnda proposition gjorda framställning örn godkännande av förberörda

den 2 och den 10 oktober 1929 ingångna preliminära avtal, med vissa

av Kungl. Maj:t föreslagna ändringar och tillägg, uppdrog Kungl. Majit den

20 juni 1930 åt fortifikationsdepartementet att å kronans vägnar med Vaxholms

stad sluta avtal i ämnet.

Det i enlighet härmed mellan fortifikationsdepartementet och staden träffade

avtalet — dagtecknat den 24 september och den 1 oktober 1930 —

innebar i huvudsak, att den inom stadsplanegränsen belägna marken å Vaxön,

med vissa undantag, utan vederlag med full äganderätt överlämnades till

staden tillika med två utanför nämnda gräns belägna områden, det ena avsett

till pump- och transformatorstation samt det andra till sopstation.

Med avseende å den föreslagna sinnesslöanstalten i Vaxholm må erinras

örn denna frågas behandling i proposition den 19 februari 1932 (nr 129)

angående anslag till hospitalsbyggnader. Föredragande departementschefen

framhöll, att han med hänsyn bland annat till vissa nackdelar, som skulle

vara förenade med användningen av Svea ingenjörkårs kustingenjörkompanis

kasernetablissemang i enlighet med kasernkommitténs förslag, icke ansåge

sig kunna tillstyrka detsamma. Även örn en användning av etablissemanget

enligt nämnda förslag i och för sig skulle vara önskvärd av hänsyn till Vaxholms

stad, borde tanken därpå förty övergivas. Örn denna uppfattning biträddes

av riksdagen, torde, då någon användning av etablissemanget för

annat statligt sjukvårdsändamål för det dåvarande icke syntes möjlig att

anvisa, frågan örn etablissemangets framtida disposition böra göras till föremål

för förnyat övervägande inom försvarsdepartementet. Därvid syntes

även böra komma under omprövning frågan örn eventuell ytterligare kompensation

till Vaxholms stad, utöver vad 1930 års riksdag i sådant hänseende

besluta, för förluster i anledning av 1925 års försvarsorganisation.

Efter det riksdagen i skrivelse den 7 juni 1932 (nr 284) uttalat sig för,

att planen på användande av sistnämnda etablissemang för ifrågavarande

ändamål borde övergivas, förklarade Kungl. Majit i brev den 17 juni 1932

(å socialdepartementet), att det av nämnda kustingenjörkompani disponerade

kasernetablissemanget å Vaxön icke skulle tagas i anspråk såsom statlig

sinnesslöanstalt eller för annat statligt sjukvårdsändamål.

Sedan arméförvaltningen i skrivelse den 28 juli 1932 anmodats att verkställa

utredning rörande ifrågavarande kasernetablissemangs framtida användning

samt inkomma med det yttrande och förslag, vartill utredningen kunde

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 75.

9

föranleda, anmälde ämbetsverket uti ett den 21 oktober 1932 dagtecknat

yttrande — efter vederbörande militära myndigheters hörande att det

syntes ämbetsverket lämpligast, att etablissemanget i avvaktan på resultatet

av pågående utredning rörande försvarsväsendets omorganisation alltjämt

utnyttjades för sitt nuvarande ändamål, d. v. s. för förläggning av Svea

ingenjörkårs kustingenjörkompani. Efter kommendantens i Vaxholms fästning

hörande förklarade sig marinförvaltningen instämma i det av arméförvaltningen

avgivna yttrandet i frågan. Härefter förordnade Kungl. Majit

den 27 januari 1933, att någon ändrad förläggning av truppförbanden inom

Vaxholms fästning tillsvidare och intill dess annorlunda kunde varda bestämt

icke skulle äga rum.

I skrivelse till Kungl. Majit den 23 februari 1933 gjorde stadsfullmäktige

i Vaxholm framställning, i syfte att Vaxholms stad måtte beredas ytterligare

kompensation för förluster i följd av genomförandet av 1925 års försvarsbeslut.

Sedan arméförvaltningens fortifikations- och civila departement anmodats

att yttra sig över stadsfullmäktiges förevarande framställning, avgåvo

departementen utlåtande i ärendet den 18 mars 1933. Departementen

hemställde därvid, att Kungl. Majit måtte uppdraga åt fortifikationsdepartementet

att med Vaxholms stad upptaga förhandlingar uti de i stadens framställning

berörda frågor; och ansågo departementen att i samband därmed

lämpligen borde behandlas dels en uppkommen fråga örn överlämnande till

Vaxholms stad av befintlig behållning, 11,140 kronor 27 öre, å influtna tomtören

för tomter i Vaxholm samt kronans fordringar å obetalda sådana tomtören,

allt belöpande på tiden före kronans enligt propositionen nr 180/1930

genomförda marköverlåtelser till staden, dels ock en av staden i annat sammanhang

gjord ansökning att få till sig upplåtet ett markområde å Vaxön

för anordnande av en idrottsplats.

Genom beslut den 2 juni 1933 uppdrog Kungl. Majit åt fortifikationsdepartementet

att upptaga förhandlingar med Vaxholms stad rörande beredande

av kompensation, utöver vad 1930 års riksdag i sådant avseende besluta,

för förluster i anledning av 1925 års försvarsorganisation; och skulle

därvid jämväl övervägas omförmälda uti fortifikations- och civila departementens

yttrande angivna frågor.

I skrivelse till Kungl. Majit den 6 december 1933 har arméförvaltningens

fortifikationsdepartement anmält resultatet av de förhandlingar, som departementet

jämlikt ifrågavarande uppdrag fört med Vaxholms stad. Förhandlingarna

hava lett till avslutande av ett den 5 december 1933 dagtecknat

preliminärt avtal mellan fortifikationsdepartementet, å Kungl. Majits och

kronans vägnar, å ena, samt Vaxholms stad, å andra sidan. Ifrågavarande

avtal finnes fogat såsom bilaga (Bil. A) vid Kungl. Majits nu avhandlade

proposition. I samma skrivelse har fortifikationsdepartementet hemställt,

att Kungl. Majit måtte, efter inhämtande i nödiga delar av riksdagens medgivande,

godkänna berörda avtal.

Över förevarande förslag till avtal hava yttranden avgivits av länssty
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 75.

reisen i Stockholms län, statens arbetslöshetskommission samt väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen. Efter att hava redogjort för innehållet i dessa

yttranden har föredragande departementschefen för egen del anfört följande:

»Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, föreslog kasernkommittén,

att Vaxholms stad skulle för de förluster, staden lidit genom 1925 års försvarsbeslut,

beredas vederlag dels därigenom att kronan på staden överläte

viss tomtmark m. m., dels ock på det sätt att det för Svea ingenjörkårs

kustingenjörkompani avsedda kasernetablissemanget å Vaxen skulle tagas

i anspråk för en statlig sinnesslöanstalt. Kommitténs förslag örn marköverlåtelse

har år 1930 vunnit statsmakternas godkännande. Förslaget örn förläggande

till Vaxholm av en statlig sinnesslöanstalt har däremot förfallit.

Starka billiglietsskäl synas tala för att staden — utöver vad redan skett —

erhåller ytterligare vederlag för nyssnämnda förluster. Förut omförmälda

mellan arméförvaltningens fortiiikationsdepartement å Kungl. Maj:ts och

kronans vägnar, å ena, samt Vaxholms stad, å andra sidan, upprättade preliminära

avtal innefattar förslag till slutlig uppgörelse i kompensationsfrågan.

Enligt § 1 j nämnda avtalsförslag skall kronan till staden överlämna förefintlig

behållning, 11,140 kronor 27 öre, av influtna tomtavgifter, belöpande

å tiden före den 1 oktober 1930 och avseende den tomtmark i Vaxholm,

vilken genom 1930 års avtal mellan kronan och staden nämnda 1 oktober

övergått i stadens ägo, ävensom å staden överlåta de fordringsrätter å sådana

tomtavgifter, som kronan må äga. Häremot synes ej vara något att erinra.

Ifrågavarande medel förutsättas skola av staden användas för utgifter motsvarande

dem, vartill medlen i kronans hand — under den tid kronan var

ägare till marken inom stadens planlagda område — varit avsedda, nämligen till

bestridande av kostnader för anläggning och underhåll av gator i staden m. m.

Under § 2 avhandlas ifrågasatt marköverlåtelse å Vaxholms stad. Här

förutsättes, att kronan skall utan ersättning till staden överlämna dels den

norra delen, innehållande i areal cirka 28 hektar, av det område å Vaxön, som

gränsar i öster till Vaxholms stadsplanegräns och i väster till Eriksö egendom,

dels ock — med den rätt kronan ^därtill må äga — den s. k. Myrholmen,

innehållande cirka 1.5 o hektar. Å den återstående södra delen av

nyssnämnda område å Vaxön, vilken del avses skola kvarbliva i kronans

ägo, är, såsom tidigare anförts, det utav Svea ingenjörkårs kustingenjörkompani

disponerade kasernetablissemanget beläget. Några olägenheter ur övningssynpunkt

hava icke ansetts vara förbundna med den föreslagna marköverlåtelsen

å Vaxön. Vid sådant förhållande har jag intet emot, att avtalsförslaget

i förevarande del genomföres. Förslaget örn överlåtelse å staden av

kronans rätt till Myrholmen kan jag även biträda.

Heil tredje huvudpunkten i avtalsförslaget avser, att vid Askudden i

"V axholm skall på statens bekostnad anläggas en hamn för motor- och segelbåtar.

Med hänsyn till den stora betydelse, staden tillmäter åstadkommandet

av tillfredsställande angöringsmojliglieter för dylika båtar, anser jag,

att kronan i nu förevarande sammanhang bör på sätt, som befinnes ändamålsenligt

och ur kostnadssynpunkt ter sig försvarligt, tillmötesgå stadens

önskan i detta avseende.

På grund av vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i sitt yttrande anfört

rörande de tekniska förutsättningarna för ett genomförande av det av kaptenen

Svensén uppgjorda förslaget till hamnanläggning vid Askudden, torde

detta förslag icke kunna ifrågakomma till utförande. Detsamma skulle för

övrigt draga alltför höga kostnader.

Annorlunda förhåller det sig med det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 75.

11

framlagda förslaget. Beträffande sättet för hamnanläggningens anordnande,

synes det emellertid kunna ifrågasättas, huruvida det ej skulle innebära en

ändamålsenligare lösning, örn man gjorde de enligt styrelsens förslag avsedda

anordningarna vid Askudden mindre omfattande och i stället utbyggde

den av styrelsen planerade anläggningen i Västerhamnen så, att bättre skydd

därstädes erhölles för östliga vindar. Skäl synas föreligga att, innan avgörande

i saken träffas, genom ytterligare utredning undersöka, på vilket sätt man

lämpligast bör realisera hamnbyggnadsplanen. Resultatet av utredningen bör

givetvis underställas Kungl. Maj:ts prövning. Huru än anläggningen i detalj

kan komma att utföras, torde den totala kostnaden under inga förhållanden

böra överstiga det belopp, 190,000 kronor, som av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

beräknats erforderligt för realiserande av det av styrelsen framlagda

förslaget. Arbetet lärer lämpligen kunna utföras såsom statligt beredskapsarbete

under väg- och vattenbyggnadsstyrelsens ledning.

Jag finner mig sålunda böra föreslå, att slutlig uppgörelse mellan kronan

och Vaxholms stad i kompensationsfrågan kommer till stånd enligt de av

mig här ovan angivna grunderna. Enligt vad jag förvissat mig om, kommer

den sålunda av mig förordade slutuppgörelsen under förhandenvarande omständigheter

att i stort sett tillfredsställa stadens önskemål.

De närmare villkoren för den avsedda marköverlåtelsen — vilka synas

kunna utformas i huvudsaklig överensstämmelse med föreskrifterna härutinnan

i det upprättade preliminära avtalet — ävensom bestämmelserna i övrigt''

till reglerande av detaljer i uppgörelsen torde böra fastställas av Kungl.

Majit.»

Såsom framgår av statsrådsprotokollet har det tidigare varit avsett, att

Vaxholms stad skulle för genom 1925 års försvarsbeslut lidna förluster beredas

vederlag — utöver vad av 1930 års riksdag i sådant hänseende beslu

tits — på det sätt, att det för Svea ingenjörkårs kustingenjörkompani

avsedda kasernetablissemanget å Vaxön efter vissa tillbj^ggnader skulle tagas

i anspråk för en statlig sinnesslöanstalt. I likhet med föredragande departementschefen

anser utskottet, att, sedan frågan örn förläggande till Vaxholm

av en sådan anstalt förfallit, starka billighetsskäl tala för att staden i annan

form av kronan erhåller ytterligare kompensation för nyssnämnda förluster.

Det vill ock synas angeläget, att en slutlig uppgörelse med staden nu träffas

i vederlagsfrågan. De grunder för en slutuppgörelse i ämnet med staden,

vilka innefattas i föredragande departementschefens förslag, hava icke givit

utskottet anledning till någon erinran.

Det har förutsatts, att den såsom kompensationsobjekt ifrågasatta hamnanläggningen

skall utföras såsom statligt beredskapsarbete under väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens ledning. Till frågan örn beredande av medel för

detta ändamål återkommer utskottet i annat sammanhang.

Med tillstyrkande alltså av Kungl. Maj:ts förevarande förslag får utskottet

hemställa,

att riksdagen må bemyndiga Kungl. Majit att — i överens,

stämmelse med de grunder, som av föredragande departementschefen

i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 23

februari 1934 angivits, och på de villkor i övrigt, som må be
-

Utskottet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 75.

stämmas av Kungl. Maj:t — träffa avtal med Vaxholms stad

angående beredande av ytterligare kompensation till staden i

anledning av 1925 års försvarsbeslut.

Stockholm den 13 april 1934.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Närvarande: Se under utlåtandet nr 73.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1934:181 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående beredande av ytterligare kompensation till Vaxholms stad i anledning av 1925 års försv s. 2 i texten