Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen för hudgetåret 1934/1935 av utgifterna under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

1934-03-06 · 119 sidor, varav 118 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 118 av 119 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1934:8, Utlåtande angående regleringen för hudgetåret 1934/1935 av utgifterna under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

1

Nr 8.

Ankom till riksdagens kansli den 6 mars 1934 kl. 2 e. m.

Utlåtande angående regleringen för hudgetåret 1934/1935 av utgifterna

under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande

anslagen till ecklesiastikdepartementet.

(2:a avd.)

Departementet.

l:o) Förstärkning av arbetskrafterna å departementets avdelning

av Kungl. Maj:ts kansli. På grund av Kungl. Maj:ts därom i den till

riksdagen den 3 januari 1934 avlåtna propositionen (nr 1) angående statsverkets

tillstånd och behov för budgetåret 1934/1935 gjorda framställning

(punkt 1, sid. 1 av det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för nämnda dag) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till förstärkning av arbetskrafterna å ecklesiastikdepartementets

avdelning av Kungl. Maj:ts kansli

för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra anslag av 6,048

kronor.

Arkiv, bibliotek och museer.

2:o) Riksarkivet. I förslaget till riksstat för budgetåret 1934/1935 har

Kungl. Majit upptagit det ordinarie förslagsanslaget till riksarkivet med

oförändrat belopp, 164,800 kronor.

I två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr JE. Sjödahl (I: 31) och den andra inom andra kammaren av herr I.

Anderson i Norrköping (II: 97), har hemställts, att riksdagen måtte i riksstaten

för budgetåret 1934/1935 uppföra anslaget tili icke-ordinarie personal

vid riksarkivet med 30,100 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 6 sami. Nr 8.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Till stöd för det i motionerna framförda yrkandet har i motionen I: 31

anförts följande:

I årets statsverksproposition (8:e huvudtiteln, punkt B. 1) ingår i det

ordinarie anslaget av 164,800 kronor ett belopp av 27,100 kronor för e. o.

personal vid riksarkivet (jfr Statsliggaren 1933/1934, sid. 294). Det är

samma belopp, som riksdagen, i överensstämmelse med då föreliggande

statsverksproposition, år 1933 beviljade för innevarande budgetår. I den

år 1932 fastställda riksstaten uppfördes däremot sagda anslag med 30,100

kronor, i likhet med vad fallet varit sedan budgetåret 1925/1926. Alltså

ägde förlidet år en nedsättning rum med 10 procent eller 3,000 kronor.

I skrivelse av den 16 augusti 1933 angående ämbetsverkets anslagsbehov

har riksarkivet hemställt, att anslaget åter måtte uppföras med sitt tidigare

belopp eller 30,100 kronor. Sedan riksarkivet erinrat örn ovannämnda

data, anför verket bland annat följande.

»Under föreliggande omständigheter har det redan under det första

halvåret 1933 visat sig ogörligt att uppfylla det program, som finnes uttryckt

i granskningsnämndens--- -— promemoria, då där säges: Alen

det kan ej förordas att vidtaga en nedsättning av löneförmånerna för de

redan anställda icke-ordinarie befattningshavarna’. En betydlig nedsättning

av de extra befattningshavarnas redan förut blygsamma löneförmåner

har måst genomföras, eftersom riksarkivet så långt möjligt velat undvika

avskedanden. Att denna lönereduktion icke behövde taga ännu värre

proportioner, än som till slut visade sig vara av nöden, är endast att tillskriva

det förhållandet, att långvariga sjukdomar och opåräknade tjänstledigheter

under kalenderårets första hälft medfört besparingar, som i viss

mån lindrat de befarade verkningarna.

Riksarkivet emotser med särskilt stora bekymmer tjänsteförhållandenas

gestaltning under det nu påbörjade budgetåret, då de beslutade inskränkningarna

skola göra sig gällande i sin fulla utsträckning. Dessa bekymmer

gälla icke blott de enskilda befattningshavarnas villkor, utan även

och icke minst möjligheten för riksarkivet att fylla sina arbetsuppgifter,

för vilka det i stor utsträckning är hänvisat till biträdet av sin extra personal.

Den svåra lokalsplittring, som föranletts av den starka tillväxten

av arkivalier och som icke kan hävas, förrän riksarkivets byggnadsfråga

vunnit sin lösning, nödvändiggör för närvarande uppehållandet av icke

mindre än tre fullständiga och en partiell expedition.---För expe
ditionernas

skötsel måste såväl ordinarie som extra personal tagas i anspråk,

och för de trängande ordnings- och förteckningsarbetena samt de

viktiga och krävande publikationsuppgifterna finnas endast mycket begränsade

arbetskrafter att tillgå.

De här anförda förhållandena synas utgöra starka skäl för att ett sådant

undantag från tillämpningen av den allmänna reduktionen av anslag till

icke-ordinarie befattningshavare, som medgivits vissa andra institutioner,

också må komma riksarkivet till godo. Riksarkivet, som med tillfredsställelse

iakttagit, huruledes dess systerinstitution kungl, biblioteket på

goda grunder undantagits från nämnda nedskärning, har svårt att inse,

att icke för dess egen del skäl av minst lika stark bärkraft föreligga.»

De skäl, som riksarkivet sålunda anfört, synas vara bärkraftiga och

övertygande. Då ämbetsverket påvisar, att det bland annat varit tjänst
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

3

ledigheter, vilka för vetenskapligt ändamål beviljats vissa av verkets ordinarie

tjänstemän, som berett den oundgängligen behövliga marginalen

för den e. o. personalen, bör det framhållas, att det ju icke kan vara riktigt,

att medelsanskaffningen till lönerna för ett verks e. o. personal skall

i så stor utsträckning vara beroende av dylika tillfälliga omständigheter.

Enligt vad vi inhämtat, torde också de vetenskapliga arbetsuppgifter, för

vilka under den gångna tiden tjänstledigheter beviljats, numera vara antingen

avslutade eller stå inför sin fullbordan. Det är icke nu känt, att

under budgetåret 1934/1935 anledning till dylik tjänstledighet kommer att

yppa sig, varför ju icke är att räkna med någon dylik extra tillgång till

finansiering av den e. o. personalens löner. Det torde därför kunna befaras,

att ämbetsverket och dess e. o. personal redan under nästa budgetår

bliva försatta i en verkligt bekymmersam belägenhet. Härvid är att observera,

att trots den opåräknade marginal, som ämbetsverket genom sagda

tjänstledigheter fått till sitt förfogande, likvisst ingalunda obetydliga

reduktioner måst vidtagas i den e. o. expeditionsvaktspersonalens löner.

Till det här anförda må ytterligare läggas, att särskilda omständigheter

göra reduktionen av 3,000 kronor särdeles kännbar för riksarkivet.

Till belysande av antydda omständigheter må följande anföras: Då

även de avlöningsförhöjningar, som automatiskt följa av e. o. tjänstemäns

reglementsenliga stigning i löneklass, utgå av anslaget till icke-ordinarie

tjänsteman, blir det en given följd, att under en period, som innefattar

relativt få befordringar till ordinarie tjänst, en ständigt växande del av

anslaget åtgått för sådant ändamål och följaktligen ett allt mindre antal

arbetskrafter därur kunnat betalas. Av icke-ordinarieanslaget falla, örn

man bortser från förordnanden på grund av långvarig sjukdom eller andra

anledningar, på löneklassökningarna icke mindre än cirka 5,000 kronor.

På andra håll inom statsförvaltningen lia liknande svårigheter avhjälpts

på olika sätt. Kungl, biblioteket har exempelvis, med hänsyn bland annat

till motsvarande förhållanden, vid upprepade tillfällen kommit i åtnjutande

av en välbehövlig anslagsökning. Motsvarande förbättringar föreslås

i år för vitterhetsakademien och nationalmuseum.

Reduktionen år 1933 kom till tiden att sammanfalla med en omdisposition

av riksarkivets arbetskrafter, som så att säga aktualiserade de med

sistberörda omständigheter sammanhängande svårigheterna. Från och

med maj 1926 till utgången av år 1932 var nämligen, på grund av upprepade

kungl, beslut (23 april 1926, 22 april 1927, 21 december 1928, 30 december

1930) arkivrådet J. A. Almquist i och för en omfattande undersökning

av den svenska kamerala förvaltningens äldre organisation befriad

från utövningen av övriga till hans arkivrådsbefattning hörande göromål.

I samband med därav påkallade förordnanden uppehöll en förste

amanuens under denna tid permanent ordinarie tjänst och avlönades alltså

ur vikariatsanslaget i stället för icke-ordinarieanslaget, varigenom hans

eljest på sistnämnda anslag belöpande arvode kunde disponeras på annat

sätt. Enligt kungl, beslut den 23 december 1932 återtog emellertid arkivrådet

Almquist från och med den 1 januari 1933 utövandet av sina ordinarie

ämbetsåligganden, och i följd därav har nämnda amanuens från och

nied sagda tid åter påförts icke-ordinarieanslaget. Därmed bortföll en

förut befintlig årlig tillgång av cirka 5,000 kronor eller en summa ungefärligen

motsvarande arvodesökningarna för den icke-ordinarie personalen.

Dessa 5,000 kronor måste uttagas av det enligt den sedan den 1 juli

s. 4 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

4 Statsutskottets utlåtande Nr. 8.

1933 gällande ordningen till 27,100 kronor beskurna anslaget. Vid sådant

förhållande synes behovet av ett återställande av icke-ordinarieanslaget

till dess tidigare belopp än mera trängande.

Slutligen bör framhållas, att den reduktion, som förra året ägde rum

och i nu framlagda statsverksproposition föreslås skola bliva beståndande,

saknar varje stöd i utvecklingen av ämbetsverkets ämbetsuppgifter, vilken

utveckling i stället pekar i motsatt riktning. Följande siffror kunna till

belysning härav anföras:

Ar

Antal för

Antal

forskare

Antal kon-

ink.

Antal forsk-

framtagna

cept till utg.

skri-

ningsbesök

volymer

skrivelser

velser

1925 ..........

.......... 11,856

31,543

1,089

1,054

1926 ..........

.......... 12,915

31,758

1,240

1,242

1927 ..........

.......... 14,246

29,252

1,989

1,769

1928 ..........

.......... 16,164

32,607

1,455

1,474

1929 ..........

.......... 16,062

36,667

1,346

1,527

1930 ..........

.......... 17,896 ''

38,599

1,474

1,394

1931..........

.......... 17,828

36,293

1,680

1,663

1932 ..........

.......... 19,733

37,493

1,322

1,717

Stegringen i ämbetsverkets arbetsbörda är så påfallande, att den ej torde

tarva kommentarer.

Av den i ärendet förebragta utredningen finner utskottet framgå, att den

nedsättning av anslaget till icke-ordinarie befattningshavare, som för innevarande

budgetår vidtagits för riksarkivet i likhet med de flesta övriga ämbetsverk,

kommit att bliva särskilt kännbar för riksarkivet. Den successiva

höjning av här förevarande anslagspost, som i andra fall av riksdagen medgivits

för att bestrida en med författningsenliga uppflyttningar i högre löneklass

följande ökad belastning, har nämligen icke tidigare kommit riksarkivet

till del. På grund av att här förevarande anslagsbehov så nyligen prövats

av riksdagen och då vidare en fråga av här förevarande art, med hänsyn

till eventuella konsekvenser, lämpligen i första hand torde böra prövas av

Kungl. Maj:t, har utskottet emellertid icke ansett sig kunna tillstyrka det

nu motionsvis framförda yrkandet.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer

alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å herr Sjödahls samt herr Andersons i

Norrköping ovannämnda motioner (I: 31 och II: 97), i riksstaten

för budgetåret 1934/1935 upptaga det ordinarie förslagsanslaget

till riksarkivet med oförändrat belopp, 164,800

kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

5

3:o) Åtgärder för riksarkivets sigillvård. Uppehållande av expedition

i arkivlokalerna vid östermalmsgatan. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkterna 2 och 3) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum,

a) till åtgärder för riksarkivets sigillvård för budgetåret

1934/1935 anvisa ett extra reservationsanslag av 3,400 kronor

att utgå enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Majit kan

finna gott meddela;

b) till uppehållande av expedition i riksarkivets nya lokaler

vid Östermalmsgatan i Stockholm anvisa för budgetåret

1934/1935 ett extra anslag av 4,000 kronor.

4:o) Bokinköp och bokbindning för kungl, biblioteket. I enlighet

med Kungl. Majits förslag (punkt 4, sid. 3—4), vilket innebär en anslagsökning

med 5,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till bokinköp och bokbindning för kungl,

biblioteket för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra reservationsanslag

av 15,000 kronor.

5:o) Ökning av kungl, bibliotekets arbetskrafter. I enlighet med

Kungl. Majits förslag (punkt 5) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till ökning av kungl, bibliotekets arbetskrafter

för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra anslag av

8,500 kronor.

6:o) Sveriges offentliga biblioteks gemensamma accessionskatalog

samt tio årsregister till densamma. Kungl. Majit har (punkt 6, sid.

4—6) föreslagit riksdagen att dels till slutförande av redigeringen av den

för Sveriges offentliga bibliotek gemensamma accessionskatalogens 48:e årgång,

omfattande år 1933, samt för påbörjande av redigeringen av accessionskatalogens

49:e årgång, omfattande år 1934, för budgetåret 1934/1935

anvisa ett extra anslag av 12,500 kronor, att användas enligt av Kungl.

Majit meddelade föreskrifter, dels ock till påbörjande av redigeringen av ett

tioårsregister till nämnda accessionskatalogs 4lia—50:e årgångar, omfattande

åren 1926—1935, för budgetåret 1934/1935 bevilja ett extra reservationsanslag

av 2,000 kronor.

För accessionskatalogen utgår för innevarande budgetår ett anslag av

12,500 kronor eller samma belopp, som nu äskas för budgetåret 1934/1935.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr: 8.

Utskottet.

Till redigering av ett tioårsregister till accessionskatalogens 3lia—40:e årgångar,

omfattande åren 1916—1925, har riksdagen tidigare beviljat sammanlagt

14,000 kronor, fördelade på budgetåren 1924/1930. Totalkostnaden

för det nu planerade tioårsregistret har av riksbibliotekarien med hänsyn

till det ökade sidantalet beräknats till 16,600 kronor.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och

hemställer förty,

att riksdagen må

a) till slutförande av redigeringen av den för Sveriges

offentliga bibliotek gemensamma accessionskatalogens 48:e

årgång, omfattande år 1933, samt för påbörjande av redigeringen

av accessionskatalogens 49:e årgång, omfattande

år 1934, för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra anslag

av 12,500 kronor att användas enligt av Kungl. Majit meddelade

föreskrifter;

b) till påbörjande av redigeringen av ett tioårsregister till

nämnda accessionskatalogs 41 :a—50:e årgångar, omfattande

åren 1926—1935, för budgetåret 1934/1935 bevilja ett extra

reservationsanslag av 2,000 kronor.

7:o) Katalogiseringsarbeten inom kungl, biblioteket. I enlighet

med Kungl. Majits förslag (punkt 7, sid. 6), vilket innebär en anslagsökning

med 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till katalogiseringsarbeten inom kungl,

biblioteket, enligt av Kungl. Majit meddelade bestämmelser,

för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra anslag av 25,600

kronor.

8:o) Undersökning av i kammararkivet och riksarkivet befintliga

äldre arkivalieomslag m. m. Kungl. Majit har (punkt 8, sid. 6—7) föreslagit

riksdagen att till undersökning av i kammararkivet och riksarkivet

befintliga äldre arkivalieomslag m. m. för budgetåret 1934/1935 anvisa ett

extra anslag av 4,350 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser,

Kungl. Majit kan finna gott meddela.

När fråga örn anslag för här ifrågavarande ändamål år 1930 förelädes

riksdagen (punkt 9 av 1930 års åttonde huvudtitel) meddelade föredragande

departementschefen, att riksarkivet och riksbibliotekarien framlagt en plan för

arbetenas bedrivande. Enligt denna plan skulle för ändamålet en för uppdraget

väl lämpad person anställas vid kungl, biblioteket, vid vars handskriftsavdelning

arbetet i huvudsak skulle utföras, för en tid av förslagsvis tre år med

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

7

uppgift att under ledning av riksbibliotekarien och handskriftsavdelningens

föreståndare uteslutande ägna sig åt nämnda uppdrags fullgörande, vilket i

så fall i huvudsak beräknades kunna vara slutfört inom nämnda tid av tre

år. Till den sålunda framlagda planen uttalade föredragande departementschefen

sin anslutning. Riksdagen biföll (riksdagens skrivelse 1930: 8 A,

puukt 9) Kungl. Maj:ts berörda förslag, varvid riksdagen emellertid betonade

önskvärdheten av att ifrågavarande undersökningar bedreves på ett

sådant sätt, att arbetet kunde hinna slutföras inom den beräknade tiden.

För utförandet av här förevarande undersökningar, vilka sålunda tidigare

beräknats kunna i huvudsak slutföras under en tid av tre år, hava anslag

redan utgått för fyra budgetår, och fortsatt anslag äskas nu jämväl för ett

femte budgetår utan att uppgift lämnats örn den tidpunkt, då undersökningarna

kunna beräknas bliva slutförda.

Utskottet har icke velat motsätta sig, att anslag för ändamålet anvisas för

budgetåret 1934/1935 med det av Kungl. Maj:t äskade beloppet, 4,350 kronor

eller samma belopp, som utgår för innevarande budgetår. Emellertid utgår

utskottet ifrån att — därest anslag för ändamålet erfordras jämväl för tid

efter sagda budgetår — framställning i ämnet åtföljes av utredning rörande

den tid och de kostnader, som ytterligare må beräknas för slutförandet av

förevarande undersökningar.

Under hänvisning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må till undersökning av i kammararkivet

och riksarkivet befintliga äldre arkivalieomslag m. m. för

budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra anslag av 4,350 kronor,

att utgå enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Majit kan

finna gott meddela.

9:o) Pedagogiska biblioteket i Stockholm. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 9, sid. 7—10) samt under hänvisning till den i ärendet

förebragta utredningen hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, såsom bidrag till uppehållande av pedagogiska

bibliotekets verksamhet för budgetåret 1934/1935

anvisa ett extra anslag av 6,000 kronor att utgå under de

villkor, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

10:o) Skandinaviske bibliotekarien vid S:te Geneviévebiblioteket

i Paris. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, såsom bidrag till avlöning åt en skandinavisk

bibliotekarie vid nordiska avdelningen av S:te Gene
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

viévebiblioteket i Paris för budgetåret 1934/1935 anvisa ett

extra anslag av 1,500 kronor att utgå enligt de närmare

bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

H:o) Förstärkning av arbetskrafterna vid nationalmuseet. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 11, sid. 11), vilket innebär en anslagsökning

med 1,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till förstärkning av arbetskrafterna vid

nationalmuseet för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra

anslag av 15,800 kronor att utgå efter de grunder, Kungl.

Maj:t må äga att bestämma.

12:o) Resekostnads- och traktamentsersättningar åt befattningshavare

vid nationalmuseet. Försäkring och transport av konstföremål

vid nationalmuseet. Konservering av handtecknings- och

gravyrsamlingarna vid nationalmuseet. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkterna 12—14) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum,

a) till resekostnads- och traktamentsersättningar åt befattningshavare

vid nationalmuseet för budgetåret 1934/

1935 anvisa ett extra reservationsanslag av 3,500 kronor

att utgå i enlighet med de närmare bestämmelser, Kungl.

Maj:t må finna gott meddela;

b) till försäkring och transport av konstföremål, som äro

eller varda deponerade hos nationalmuseet, för budgetåret

1934/1935 anvisa ett extra reservationsanslag av 1,500 kronor;

c) till konservering av handtecknings- och gravyrsamlingarna

inom nationalmuseet för budgetåret 1934/1935 anvisa

ett extra reservationsanslag av 2,200 kronor.

13:o) Konservering av statens tavelsamlingar å de kungl, slotten.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 15, sid. 13), hemställer utskottet,

att riksdagen må till konserveringsarbeten å föremål, tillhörande

statens tavelsamlingar å de kungl, slotten, för

budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra reservationsanslag av

2,000 kronor.

14:o) Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare vid livrustkammaren.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 16) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till avlöningar till icke-ordinarie befattnings
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

9

havare vid livrustkammaren anvisa för budgetåret 1934/1935

ett extra anslag av 26,950 kronor att utgå efter de grunder,

som Kungl. Majit kan finna skäligt meddela.

15:o) Underhåll och vård av livrustkammarens samlingar. I enlig

het med Kungl. Majits förslag (punkt 17, sid. 14), vilket innebär en anslagsökning

med 1,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till underhåll och vård av livrustkammarens

samlingar anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra

reservationsanslag av 20,000 kronor att utgå efter grunder,

som Kungl. Majit kan finna skäligt föreskriva.

16:o) Naturhistoriska riksmuseet, samlingar m. m. I enlighet med

Kungl. Majits förslag (punkt 18, sid. 14—16), vilket innebär en överflyttning

av ett belopp av 5,000 kronor från det extra till det ordinarie anslaget,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) öka det i riksstaten under rubrik: Naturhistoriska

riksmuseet uppförda ordinarie reservationsanslaget till samlingar

m. m., nu 85,000 kronor, med 5,000 kronor till

90,000 kronor;

b) till förstärkande av den i nämnda anslag ingående

anslagsposten till expenser för avdelningarna vid Frescati

för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra anslag av 8,700

kronor.

17:o) Särskilt arvode åt en vaktmästare vid naturhistoriska riksmuseet,

tillika trädgårdsskötare. I enlighet med Kungl. Majits förslag

(punkt 19) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till särskilt arvode åt en vaktmästare vid

naturhistoriska riksmuseet, tillika trädgårdsskötare, för budgetåret

1934/1935 anvisa ett extra anslag av 300 kronor.

18:o) Arbetsbiträde m. m. vid naturhistoriska riksmuseets botaniska

avdelning. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 20, sid.

17), vilket innebär en anslagsökning med 170 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till arbetsbiträde m. m. vid naturhistoriska

riksmuseets botaniska avdelning för budgetåret 1934/1935

anvisa ett extra anslag av 3,320 kronor att utgå enligt de

närmare bestämmelser, Kungl. Majit kan finna skäl meddela.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

19:o) Arbetsbiträde vid naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska

avdelning. I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 21, sid.

17—18), vilket innebär en anslagsökning med 150 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till arbetsbiträde vid naturhistoriska riksmuseets

paleozoologiska avdelning för budgetåret 1934/1935

anvisa ett extra anslag av 2,670 kronor.

20:o) Vetenskapligt biträde för bearbetning av vissa samlingar å

naturhistoriska riksmuseets evertebratavdelning. Arbetsbiträde vid

museets etnografiska avdelning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkterna 22 och 23) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum,

a) till vetenskapligt biträde för bearbetning av vissa samlingar

å naturhistoriska riksmuseets evertebratavdelning för

budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra anslag av 4,000 kronor;

b) till arbetsbiträde vid naturhistoriska riksmuseets etnografiska

avdelning för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra

anslag av 2,670 kronor.

21 :o) ökade medel till expenser m. m. för naturhistoriska riksmuseets

etnografiska avdelning. I enlighet med Kungl. Maj:ts föreslag

(punkt 24, sid. 18—19), vilket innebär en anslagsminskning med 1,400 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till ökade medel till expenser m. m. för

naturhistoriska riksmuseets etnografiska avdelning för budgetåret

1934/1935 anvisa ett extra anslag av 23,000 kronor

att utgå med den fördelning och i enlighet med de närmare

bestämmelser, som av Kungl. Majit föreskrivas.

22:o) Fortsatt iordningställande av en för etnografiska museet

upplåten byggnad. Sedan 1932 års riksdag till fortsatt iordningställande

av f. d. livregementets dragoners kasernetablissement till etnografiskt museum

m. m. i huvudsaklig överensstämmelse med av vetenskapsakademien i skrivelse

den 31 augusti 1931 framlagt, av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 4 januari 1932 återgivet förslag

beviljat ett belopp av 96,140 kronor samt därav såsom extra reservationsanslag

anvisats för budgetåret 1932/1933 15,000 kronor och för budgetåret

1933/1934 22,000 kronor, har nu Kungl. Majit (punkt 25, sid. 19—20) föreslagit

riksdagen att av nämnda av 1932 års riksdag beviljade belopp av

96,140 kronor för budgetåret 1934/1935 såsom extra reservationsanslag anvisa

10,000 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

11

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det ntav 1932 års riksdag till fortsatt

iordningställande av f. d. livregementets dragoners

kasernetablissement till etnografiskt museum m. m. beviljade

beloppet av 96,140 kronor för budgetåret 1934/1935 såsom

extra reservationsanslag anvisa 10,000 kronor.

23:o) Nordiska museet. I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt

26) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till nordiska museet för budgetåret 1934/1935

anvisa ett extra anslag av 190,000 kronor att under villkor

att en ledamot i museets nämnd är av Kungl. Majit förordnad

ävensom på de övriga villkor, Kungl. Majit må föreskriva,

utgå till nämnden för att enligt dess bestämmande

användas till museets ändamål.

24:o) Kulturhistoriska museet i Lund. I enlighet med Kungl. Majlis

förslag (punkt 27, sid. 21) hemställer utskottet,

att riksdagen må till kulturhistoriska museet i Lund anvisa

för budgetåret 1934/1935 ett extra anslag av 22,000

kronor att under villkor, att valet av föreståndare för museet

godkännes av Kungl. Majit, och under de övriga villkor,

Kungl. Majit kan finna skäl föreskriva, utgå till styrelsen

för kulturhistoriska föreningen för södra Sverige för att användas

för museets förvaltningsomkostnader och i främsta

rummet till avlöning åt vetenskapligt och fackmässigt utbildade

biträden vid museet.

25:o) Musikhistoriska museet. Kungl. Majit har (punkt 28, sid. 22—

23) föreslagit riksdagen att till musikhistoriska museet för budgetåret 1934/

1935 anvisa ett extra anslag av 8,000 kronor att på de villkor och under

de förbehåll, Kungl. Majit kan finna skäl föreskriva, utgå till museets ändamål.

För ändamålet har från och med budgetåret 1923/1924 utgått ett årligt

anslag av 4,000 kronor. Av statsrådsprotokollet inhämtas att museets styrelse

anhållit örn utverkande för budgetåret 1934/1935 av ett till 15,000 kronor

förhöjt anslag. Styrelsen har till stöd härför anfört bland annat att museet

nu utvecklats så, att styrelsen förhyrt nya, för verksamheten lämpliga lokaler

samt att musikaliska akademien för att sätta museet i stand att anskaffa

de nya lokalerna under vartdera av räkenskapsåren 1932/1933 och 1933/1934

lämnat ett bidrag av 4,500 kronor, vilket emellertid ej vore att påräkna för

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

nästkommande räkenskapsår. Museets egna inkomster av inträdesavgifter,

utställningar och konserter kunde ej beräknas högre än 1,000 kronor, vartill

för räkenskapsåret 1934/1935 komme en besparing å beviljade lotterimedel

med 2,000 kronor. Med iakttagande av den största sparsamhet kunde

museet beräkna de ofrånkomliga utgifterna enligt följande tablå:

Hyror........................................ kronor 6,000

Löner: Föreståndare...................kronor 5,000

Amanuens..................... » 3,000 » 800o

Städning, vaktmästarhjälp och underhåll.............. » 2,000

Kostnader för föremål och arkiv.................... » 2,000

Summa kronor 18,000

Musikaliska akademien har livligt tillstyrkt framställningen, under erinran

att museet enligt av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser stöde under akademiens

inseende och under framhållande av museets betydelse ej endast

såsom centralinstitution för insamlingsarbetet i vad som rör svensk folkmusik,

kyrkomusik, instrumenthistoria och teaterhistoria utan även såsom

musikvetenskaplig forskningsanstalt.

Departementschefen har anfört följande:

»Genom den omorganisation, museet undergått de senare åren, har dess

samlingar och arkiv på ett helt annat sätt än tidigare blivit tillgängliga för

allmänhet och forskare. Härmed har emellertid följt ökade kostnader, som

med hänsyn främst till museets karaktär av en institution för vetenskaplig

forskning icke i större utsträckning torde komma att uppvägas av ökade

inkomster.

Jag vill i detta sammanhang särskilt framhålla den stora betydelse museet

har för undervisningen vid musikkonservatoriet. Enligt de av Kungl.

Maj:t fastställda stadgarna skall nämligen museet avgiftsfritt upplåtas för

undervisningen i musikhistoria åt eleverna vid konservatoriet. Härjämte

skall åt forskare beredas fritt tillträde till museet. Ett nedläggande av verksamheten,

som skulle riskeras, därest ej museet erhölle ökat anslag, skulle

således komma att menligt inverka på effektiviteten av ifrågavarande undervisning.

Jämväl den musikvetenskapliga forskningen skulle drabbas hårt

därav.

Med hänsyn till vad som sålunda anförts finner jag mig i så måtto böra

tillmötesgå museets framställning, att jag förordar, att det nu utgående

statsbidraget till museet höjes till 8,000 kronor.»

Utskottet finner, att styrelsen för stiftelsen musikhistoriska museet genom

de vidtagna åtgärderna att förhyra ökade lokaler för museet m. m. bundit

institutionen som enligt den förebragta utredningen synes vara för sin

ekonomi så gott som helt beroende av bidrag från det allmänna — vid betydligt

ökade utgifter med härav följande krav på ökat statsbidrag utan att

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

13

statsmakterna satts i tillfälle att i förväg taga ställning till denna fråga.

Under förhandenvarande omständigheter har utskottet emellertid icke ansett

sig böra motsätta sig Kungl. Maj:ts förslag, utan hemställer,

att riksdagen må till musikhistoriska museet för budgetåret

1934/1935 anvisa ett extra anslag av 8,000 kronor att

på de villkor och under de förbehåll, Kungl. Majit kan finna

skäl föreskriva, utgå till museets ändamål.

26:o) Svenska skolmuseet. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt

29) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till svenska skolmuseet anvisa för budgetåret

1934/1935 ett extra anslag av 3,500 kronor att på de

villkor, Kungl. Majit kan finna gott bestämma, utgå till centralstyrelsen

för Sveriges allmänna folkskollärarförening för

museets ändamål.

Kyrkliga ändamål.

27:o) Kleresistaten. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 30,

sid. 24) hemställer utskottet,

att riksdagen må öka det ordinarie förslagsanslaget till

kleresistaten, nu 85,000 kronor, med 15,000 kronor till 100,000

kronor.

28:o) Ersättning för prästerskapets tionde. Beträffande vad Kungl.

Majit (punkt 31) föreslagit riksdagen i fråga örn det ordinarie förslagsanslaget

till ersättning för prästerskapets tionde avgiver utskottet senare under

riksdagen utlåtande; vilket härmed

anm ales.

29:o) Ersättning åt vissa församlingar till följd av lindring i främmande

trosbekännares skattskyldighet. I enlighet med Kungl. Majits

förslag (punkt 32, sid. 27) hemställer utskottet,

att riksdagen må öka det ordinarie förslagsanslaget till

ersättning åt vissa församlingar till följd av lindring i främmande

trosbekännares skattskyldighet, nu 50,000 kronor,

med 10,000 kronor till 60,000 kronor.

30:o) Pastor vid svenska Margaretaförsamlingen i Oslo. I enlighet

med Kungl. Majits förslag (punkt 33, sid. 27—30) hemställer utskottet,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att riksdagen må i riksstaten under rubrik: Pastor vid

svenska Margaretaförsamlingen i Oslo uppföra ett ordinarie

anslag av 6,000 kronor,

31:o) Stipendier för utbildande vid universitet av präster, förtrogna

nied finska språket. Sedan 1932 års riksdag till tre stipendier för utbildande

vid universitet av präster, förtrogna med finska språket, beviljat ett

extra anslag å 10,800 kronor samt därav för ett vart av budgetåren 1932/

1934 anvisats ett belopp av 3,600 kronor, har nu Kungl. Majit (punkt 34)

föreslagit riksdagen att av nämnda av 1932 års riksdag anvisade extra anslag

för budgetåret 1934/1935 anvisa återstoden, 3,600 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det utav 1932 års riksdag beviljade

extra anslaget till tre stipendier för utbildande vid universitet

av präster, förtrogna med finska språket, för budgetåret

1934/1935 anvisa återstoden, 3,600 kronor.

32:o) Religiös och social verksamhet bland svenskar i vissa utländska

hamnstäder. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35,

sid. 31), vilket innebär en anslagsminskning med 5,000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till religiös och social verksamhet bland

svenskar i vissa utländska hamnstäder anvisa för budgetåret

1934/1935 ett extra anslag av 45,500 kronor.

33:o) Dyrtidstillägg åt de för religiös och social verksamhet bland

svenskar i vissa utländska hamnstäder anställda präster. Beträffande

vad Kungl. Majit (punkt 36) föreslagit riksdagen i fråga om dyrtidstillägg

åt de för religiös och social verksamhet bland svenskar i vissa utländska

hamnstäder anställda präster avgiver utskottet senare under riksdagen

utlåtande; vilket härmed

anmäles.

34:o) Kostnader förenade med friköp av lägenheter å kyrklig jord.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 37) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till bestridande i vissa fall med allmänna

medel av kostnader, förenade med friköp av lägenheter å

kyrklig jord, anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra förslagsanslag

av 10,000 kronor.

35:o) Kurser för utbildande av kyrkomusiker. I enlighet med Kungl.

Majits förslag (punkt 38) hemställer utskottet,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

15

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum,

a) för anordnande under år 1934 vid fyra folkskoleseminarier

av kurser för utbildande av kyrkomusiker för budgetåret

1934/1935 anvisa ett extra anslag av 10,000 kronor;

b) medgiva, att i fall, då kompletterande undervisning

vid folkskoleseminarium erfordras för dem av seminariets

elever, som deltagit i kurs för utbildande av kyrkomusiker,

ersättning till vederbörande lärare för s. k. övertimmar må,

efter prövning av Kungl. Majit i varje särskilt fall, utgå

från det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna.

36:o) Domkapitlens expeditioner. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 39, sid. 33—34) hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) öka den i den ordinarie staten för domkapitlens expeditioner

uppförda anslagsposten till expenser, nu 34,000

kronor, med 900 kronor till 34,900 kronor,

b) minska den i samma stat uppförda anslagsposten till

tryckningskostnader, nu 7,500 kronor, med 1,000 kronor

till 6,500 kronor,

c) öka den i samma stat uppförda anslagsposten till hyror,

nu 6,400 kronor, med 100 kronor till 6,500 kronor,

d) i riksstaten för budgetåret 1934/1935 uppföra det ordinarie

förslagsanslaget till domkapitlens expeditioner med

oförändrat belopp, 320,800 kronor.

Akademier m. m.

37:o) Sveriges anslutning till den baltisk-geodetiska kommissionen.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 40, sid. 35), vilket innebär en

anslagsminskning med 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för bestridande av kostnaderna för Sveriges

anslutning till den baltisk-geodetiska kommissionen

under år 1934 och för vissa i samband därmed stående utgifter

för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra reservationsanslag

av 2,600 kronor.

38:o) Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga

sammanslutningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 41, sid.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

35—36), vilket innebär en anslagsökning med 2,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till bestridande av kostnaderna för Sveriges

anslutning till vissa internationella vetenskapliga sammanslutningar

för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra

reservationsanslag av 6,500 kronor.

39:o) ökade medel till avlönande av icke-ordinarie befattningshavare

vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 42, sid. 37—38), vilket innebär en

anslagsökning med 1,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till ökade medel till avlönande av ickeordinarie

befattningshavare vid vitterhetsakademien för budgetåret

1934/1935 anvisa ett extra anslag av 91,200 kronor

att utgå med den fördelning och efter de närmare grunder,

som av Kungl. Maj:t bestämmas.

40:o) Vissa extra anslag till vitterhetsakademien. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 43—48) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum,

a) till omedelbara iståndsättningsåtgärder å vissa byggnadsminnesmärken

för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra

reservationsanslag av 9,000 kronor;

b) till resekostnads- och traktamentsersättningar åt befattningshavare

vid vitterhetsakademien samt riksantikvariens

ombud för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra reservationsanslag

av 15,000 kronor att utgå i enlighet med de

närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t må finna gott meddela;

c) till vakthållning för öppethållande av statens historiska

museum för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra anslag

av 9,700 kronor att utgå i enlighet med de närmare föreskrifter,

Kungl. Maj:t kan finna gott meddela;

d) till vård och underhåll av det under vitterhetsakademiens

inseende ställda antikvariskt-numismatiska biblioteket

för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra reservationsanslag

av 3,500 kronor;

e) till underhåll av det under vitterhetsakademiens inseende

ställda antikvariskt-topografiska arkivet för budgetåret

1934/1935 anvisa ett extra reservationsanslag av 1,500 kronor;

f) till inköp av instrumentutrustning för vitterhetsakademien

för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra reservationsanslag

av 600 kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

17

41 :o) De under vitterhetsakademiens inseende ställda ostasiatiska

arkeologiska samlingarna. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

49) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till den ostasiatiska arkeologiska samlingens bearbetning,

vård och underhåll samt till expenser för densamma

anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra anslag av 18,000

kronor.

42:o) Förstärkning av vissa anslagsposter i det för akademien

för de fria konsterna uppförda ordinarie reservationsanslaget till

undervisningsmateriel m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 50, sid. 41—42), vilket innebär en anslagsökning med 500 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till beredande av förstärkning av vissa

anslagsposter i det för akademien för de fria konsterna uppförda

ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriel

m. m. anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra anslag av

11,400 kronor.

43:o) Skolan för dekorativ konst. Undervisning i materiallära vid

konsthögskolan. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 51 och

52) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum,

a) såsom bidrag till uppehållande av verksamheten vid

den vid konsthögskolan anordnade skolan för dekorativ konst

för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra anslag av 18,700

kronor;

b) till arvode åt extra lärare i materiallära vid konsthögskolan

anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra anslag av

3,500 kronor.

44:o) Förstärkning av det för musikaliska akademien uppförda

ordinarie reservationsanslaget till materiel och expenser m. m.

Biträde åt bibliotekarien hos musikaliska akademien, ökad undervisning

i pianospelning och harmonilära vid musikkonservatoriet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 53—55) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum,

a) till förstärkande av det för musikaliska akademien uppförda

ordinarie reservationsanslaget till materiel och expen
Bihang

till riksdagens protokoll 1934. 6 sami. Nr 8. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

ser m. m. för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra anslag

av 11,000 kronor;

b) till biträde åt bibliotekarien hos musikaliska akademien

vid vården av biblioteket för budgetåret 1934/1935 anvisa

ett extra anslag av 1,500 kronor;

c) till ökad undervisning i ämnena pianospelning och harmonilära

vid musikkonservatoriet för budgetåret 1934/1935

anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor.

45:o) Brandförsäkring av viss staten tillhörig, huvudsakligen i

operabyggnaden och dramatiska teaterns byggnad förvarad lösegendom

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 56) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till gäldande av årspremier för brandförsäkring

av viss staten tillhörig, huvudsakligen i operabyggnaden

och dramatiska teaterns byggnad förvarad lösegendom

ävensom av de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1934 under punkt

56 omförmälda förrådsbyggnader och där förvarad lösegendom

för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra anslag av

12,745 kronor att utgå med den fördelning, som av Kungl.

Maj:t bestämmes.

Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.

46:o) Professur i filosofi vid universitetet i Uppsala. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 57) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för budgetåret 1934/1935 utan angivet belopp

upptaga den ena av de i utgiftsstaten för universitetet

i Uppsala under I. Avlöningsstater för professorer och

lärare m. fl. Filosofiska fakulteten, uppförda professurerna

i filosofi.

47:o) Amanuens, tillika underläkare vid oftalmiatriska kliniken

vid universitetet i Uppsala. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

58, sid. 46—48) hemställer utskottet,

att riksdagen må i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala

under I. C. Avlöningsstat för assistenter och amanuenser

under oftalmiatriska kliniken uppföra 1 amanuens, tillika

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

19

underläkare, med ett arvode av 1,800 kronor, under villkor

att ett lika stort belopp tilldelas honom från akademiska

sjukhusets stat, ävensom för ändamålet höja det ordinarie

anslaget till universitetet i Uppsala, universitetsstaten, med

ett belopp av 1,800 kronor.

48:o) Amanuens vid psykiatriska kliniken vid universitetet i Uppsala.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 59, sid. 48—50) hemställer

utskottet,

att riksdagen må i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala

under I. C. Avlöningsstat för assistenter och amanuenser

under rubrik psykiatriska kliniken uppföra 1 amanuens

med ett arvode av 3,000 kronor ävensom för ändamålet

höja det ordinarie anslaget till universitetet i Uppsala, universitetsstaten,

med ett belopp av 3,000 kronor.

49:o) Uppvärmning, belysning m. m. av de i Gustavianum vid

universitetet i Uppsala inrymda institutionerna. Extra utgifter,

däri inberäknad tryckningskostnad m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 60, sid. 50—52) hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) för budgetåret 1934/1935 utan angivna belopp upptaga

den i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala under T.

Avlöningsstater för professorer och lärare m. fl., E. Diverse

arvoden m. m. upptagna anslagsposten till 1 lärare i utförande

av ritningar för vetenskapliga ändamål,

den i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala under II.

Anslag till materiel m. m. upptagna anslagsposten till gymnastikinrättningen,

samt

den därsammastädes upptagna anslagsposten till ridundervisningens

uppehållande;

b) i utgiftsstaten under II. Anslag till materiel m. m.

— med uteslutande av anslagsposterna till myntkabinettet

å 100 kronor, till konstmuseet å 1,200 kronor, till Viktoriamuseet

för egyptiska fornsaker å 360 kronor samt till seminariet

för klassisk fornkunskap och antikens historia: till

städning och rengöring m. m. å 340 kronor — uppföra en

anslagspost å 2,000 kronor till vissa museer och institutioner

inom humanistiska sektionen;

c) minska den under samma avdelning uppförda anslagsposten

till museet för nordiska fornsaker, nu 3,325 kronor,

med 25 kronor till 3,300 kronor;

d) under samma avdelning — med uteslutande av den

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

under rubrik De i Gustavianum inrymda institutionerna

uppförda anslagsposten till uppvärmning, belysning m. m.

— under enahanda rubrik uppföra en anslagspost till uppvärmning,

belysning, städning m. m. å 6,000 kronor;

e) öka den under samma avdelning upptagna anslagsposten

till extra utgifter, däri inberäknad tryckningskostnad,

nu 56,130 kronor, med 10,870 kronor till 67,000 kronor;

f) vid bifall härtill öka det ordinarie anslaget till universitetet

i Uppsala, universitetsstaten, med 16,845 kronor.

Vid bifall till vad utskottet under punkterna 46:o)—49:o) tillstyrkt, kommer

det ordinarie anslaget till universitetet i Uppsala, universitetsstaten, nu

l, 336,564 kronor, att ökas med 21,645 kronor till 1,358,209 kronor.

50:o) Avlöningar till vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets

i Uppsala samlingar och inrättningar m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 61, sid. 52—55) hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) öka den i avlöningsstater för vissa tjänstemän och

betjänte vid universitetets i Uppsala samlingar och inrättningar

m. m. under biblioteket uppförda anslagsposten till

avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, nu 38,030

kronor, med 6,370 kronor till 44,400 kronor;

b) öka det ordinarie förslagsanslaget till Uppsala universitet,

avlöningar till vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets

samlingar och inrättningar m. m., nu 373,230

kronor, med 6,370 kronor till 379,600 kronor.

51:o) Avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser

och tjänstemän vid universitetet i Uppsala m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 62) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för beredande av avlöningsförmåner för vissa extra

ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän m. m. vid

universitetet i Uppsala anvisa för budgetåret 1934/1935 ett

extra anslag av 40,150 kronor att med särskilda belopp av

Kungl. Maj:t användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 3 januari

1934 under punkten 62 angivna ändamålen.

52:o) Materiel för vissa institutioner vid universitetet i Uppsala

m. m. Kungl. Majit har (punkt 63, sid. 57—60) föreslagit riksdagen att

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

21

till materiel för vissa institutioner m. m. vid universitetet i Uppsala anvisa

för budgetåret 1934/1935 ett extra reservationsanslag av 65,500 kronor att

av Kungl. Majit användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet

om förmälda ändamålen.

Ifrågavarande anslag är för budgetåret 1933/1934 uppfört med ett belopp

av 36,200 kronor. Anslagshöjningen i förhållande till löpande riksstat har

vållats därigenom att dels ett för innevarande budgetår såsom särskilt extra

reservationsanslag å 14,100 kronor anvisat anslag till uppehållande av verksamheten

å pedagogiska seminariet och övningsskolan upptagits under nu

förevarande anslag och uppförts med ett till 11,300 kronor sänkt belopp,

dels anslagsposten till utgivande av universitetets årsskrift ökats från 3,000

kronor till 13,000 kronor, dels ock en anslagspost å 8,000 kronor beräknats

till materiel m. m. för paleontologiska institutionen.

I statsrådsprotokollet erinras i avseende å sistnämnda anslagspost, att den

paleontologiska institutionens nybyggnad, till vilken 1929 års riksdag anvisat

erforderliga medel, nu stöde färdig och inredd. I den ordinarie staten för

universitetet i Uppsala vore under II. Anslag till materiel m. m. för paleontologiska

institutionen uppfört ett anslag å 1,750 kronor. Det större akademiska

konsistoriet hade hemställt örn ett anslag av 26,250 kronor till

materiel m. m. för institutionen utöver nyssnämnda å ordinarie stat utgående

anslag till nämnda ändamål. Kanslern hade rörande denna framställning

hemställt, att det extra reservationsanslaget till ytterligare medel till

materiel m. m. för vissa institutioner vid universitetet i Uppsala måtte för

budgetåret 1934/1935 upptagas med ett från 120,000 kronor till 135,000

kronor förhöjt belopp, av vilket belopp 5,000 kronor avsetts för tillgodoseende

av en del av paleontologiska institutionens anslagsbehov.

Departementschefen erinrar örn att medel till sådana ändamål, som vore

att hänföra till för institutionens drift oundvikliga utgifter, såsom uppvärmning,

gas, elektricitet, vatten, städning och rengöring, telefon m. m. lämpligen

borde uppföras att ingå i nu förevarande anslag. Så hade förut fallet

varit ifråga om nya institutionsbyggnader. Departementschefen räknade, att

institutionens normala driftkostnadsanslag — därvid frånsett den mera specialvetenskapligt

betonade materielutrustningen och arbetshjälpen — kunde,

med iakttagande av den sparsamhet tidsläget krävde, uppskattas till omkring

10,000 kronor. Helst borde en motsvarande summa uppföras å ordinarie

stat, men då för närvarande en ändring av de ordinarie staterna lämpligen

icke borde ifrågakomma, föresloge departementschefen, att för paleontologiska

institutionen i förevarande anslag inräknades ett belopp av (10,000

det ordinarie anslaget å 1,750=) 8,250 kronor eller avrundat 8,000 kronor.

Därutöver för institutionens behov erforderliga medel borde utgå ur det

extra reservationsanslaget till ytterligare medel till materiel m. m. för vissa

institutioner.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

22 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Till materiel m. m. för den numera färdigställda paleontologiska institutionen

vid universitetet i Uppsala synes hava avsetts dels nu utgående belopp

å 1,750 kronor i den ordinarie universitetsstaten, dels 8,000 kronor

under här förevarande anslag, dels ock härutöver erforderliga medel av det

extra reservationsanslaget till ytterligare medel till materiel m. m. till vissa

institutioner vid universitetet i Uppsala. Utskottet, som icke kunnat undgå

att finna nu omförmälda uppdelning på olika anslag mindre tillfredsställande

ur överskådlighetens synpunkt, har dock icke velat motsätta sig Kungl.

Maj:ts förslag i denna del.

Vad Kungl. Majit i övrigt under här förevarande punkt föreslagit har

icke givit utskottet anledning till erinran,

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till materiel för vissa institutioner m. m.

vid universitetet i Uppsala anvisa för budgetåret 1934/1935

ett extra reservationsanslag av 65,500 kronor att av Kungl.

Majit användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1934

under punkten 63 omförmälda ändamålen.

53:o) Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket i Uppsala.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 64, sid. 60—63), vilket

innebär en anslagsökning med 10,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket

i Uppsala för budgetåret 1934/1935 anvisa

ett extra reservationsanslag av 113,500 kronor, varav

4.000 kronor äro avsedda till avlöning av personal vid

bibliotekets bokbinderi.

54:o) Ytterligare medel till materiel m. m. till vissa institutioner

vid universitetet i Uppsala. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt

65, sid. 63—67), vilket beträffande anslaget till beredande av ytterligare

medel till materiel m. m. innebär en anslagsökning med 15,000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) för beredande av ytterligare medel till materiel m. m.

till vissa institutioner vid universitetet i Uppsala för budgetåret

1934/1935 anvisa ett extra reservationsanslag av

135.000 kronor att utgå i enlighet med de närmare bestämmelser,

som av Kungl. Majit meddelas;

b) till förstärkning av den i staten för universitetet i

Uppsala upptagna anslagsposten: reparationer för budgetåret

1934/1935 anvisa ett extra anslag av 10,000 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

23

55:o) Lunds universitet: Universitetsstaten. Kungl. Majit har (punkt

66, sid. 68) föreslagit riksdagen att

ej mindre för budgetåret 1934/1935 utan angivna belopp upptaga

dels den i utgiftsstaten för universitetet i Lund under I. Avlöningsstater

för professorer oell lärare m. fl. A. Avlöningsstat för professorer m. fl.,

Filosofiska fakulteten uppförda professuren i sanskrit med jämförande indoeuropeisk

språkforskning,

dels den i utgiftsstaten för universitetet i Lund under I. Avlöningsstater

för professorer och lärare m. fl., A. Avlöningsstat för professorer m. fl.,

Juridiska fakulteten uppförda anslagsposten till uppehållande av den praktiska

kursen inom fakulteten,

dels ock den i utgiftsstaten för universitetet i Lund under I. Avlöningsstater

för professorer och lärare m. fl., E. Diverse arvoden uppförda anslagsposten

till ledare för kurser i ritning och uppmätning för vetenskapliga

ändamål jämte i andra därmed sammanhängande ämnen,

än även vid bifall härtill uppföra det ordinarie anslaget till universitetet

i Lund, universitetsstaten, med oförändrat belopp 1,231,900 kronor.

I samband härmed har ritskottet till behandling föreliaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herrar A. Petrén och I.

Pauli (I: 88) och den andra inom andra kammaren av herr T. Erlander m.fl.

(II: 179), i vilka motioner hemställts, att riksdagen behagade medgiva, att

å Lunds universitets stat upptages ytterligare en amanuensbefattning vid

Lunds universitet samt att riksdagen för ändamålet ville anslå ett arvode av

1,800 kronor.

Till stöd för det motions vis framställda yrkandet har i motionen I: 88

anförts följande:

Lunds universitet har i år liksom tidigare bland sina riksdagspetita

upptagit ett anslag å 1,800 kronor på ordinarie stat till en amanuens vid

farmakologiska institutionen. Detta anslag har emellertid icke blivit upptaget

i årets statsverksproposition. Behovet av denna amanuenshefattning

är dock av flera skäl synnerligen stort.

Sakkunskapen torde allmänt vara av den uppfattningen att undervisningen

i farmakologi vid universitet och högskolor hör i största möjliga

utsträckning byggas på demonstrationer av farmakodynamiska experiment.

Dylika kräva emellertid för sitt förberedande mycken tid och assistens

och torde över huvud taget ej kunna i önskvärd utsträckning framföras

utan att läraren i ämnet erhåller hjälp av en amanuens. Först genom

skapandet av en amanuensbefattning blir det dessutom möjligt att för den

farmakodynamiska vetenskapen vinna unga adepter, som få tillfälle att av

densamma inhämta mer än vad som motsvarar den skäligen elementära

obligatoriska kursen för medicine kandidatexamen, ett förhållande, som är

av betydelse ej endast för farmakologien själv utan i kanske ännu högre

grad för de kliniska discipliner, som bygga på denna vetenskap.

Dessa synpunkter lia också beaktats så att vid Uppsala universitet inrättades

en amanuensbefattning redan 1861 och vid karolinska institutet

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

1913. Vid Lunds universitet, där tack vare nybyggnaden 1924 landets

modernaste farmakologiska institution finnes och där enligt den Wicksellska

studentundersökningen antalet aktiva medicinare år 1930 var 470 mot

415 i Uppsala, finnes icke någon amanuensbefattning upptagen på ordinarie

stat, men denna brist Ilar man de senaste åren sökt avhjälpa genom

att ur till Kungl. Maj:ts disposition ställda medel anvisa avlöning till en

e. o. amanuensbefattning. Stor risk torde för närvarande finnas för att

dessa medel måste tagas i anspråk för andra ändamål, meri oavsett detta

innebär nu praktiserade arrangement avsevärda olägenheter, för vilka

nedan redogöres.

I den skrivelse, varmed professor Gunnar Ahlgren inför större akademiska

konsistoriet i Lud motiverar sitt förslag örn en amanuensbefattnings

inrättande, anföres bland annat följande:

»Farmakologiska institutionen i Lund är, mig veterligen, den enda i sitt

slag vid något in- eller utländskt universitet jämförligt med Lunds, som

saknar avlönad amanuens- eller motsvarande befattning. Att behovet av

amanuenshjälp praktiskt taget över allt tillgodosetts är också helt naturlif

-^n rationell undervisning i farmakodynamik, farmakologiens kärna,

måste nämligen till stor del bestå i framförandet av experiment å djur och

människor. Detta lörutsättes också av gällande examensstadga, enligt

vilken kursen i farmakologi för med. kand. examen skall utgöras av

undervisningskurs med demonstrationer samt övningar i receptskrivning’.

En undervisning i farmakodynamik utan experiment är som en klinisk

undervisning utan patienter, som en undervisning i patologi utan

obduktioner etc. De merendels synnerligen tidsödande förberedelserna till

de farmakodynamiska demonstrationerna ävensom oftast själva framförandet

av dem kräver oundgängligen biträde åt professorn av en amanuens.

En lärare i farmakodynamik utan amanuens är som en kirurg utan operationssköterska.

Hittills har sedan mitt tillträde av professuren i farmakologi en e. o.

amanuens fullgjort amanuenstjänsten i fråga; dessa personer lia härvid

haft full daglig sysselsättning. Ersättning för detta arbete har beviljats

ur till Konungens disposition stående medel på universitetets stat. Under

rådande förhållanden te sig utsikterna att även i fortsättningen erhålla

dylikt anslag ovissa.

En omständighet, som gör uppförandet av här ifrågavarande anslag på

ordinarie stat synnerligen önskvärt, är följande: Först då anslaget i fråga

disponeras på ordinarie stat, kan utbildningen av kompetenta amanuenskrafter

ske på ett följdriktigt sätt. Att märka är nämligen, att för ernående

av behövlig skicklighet för amanuenstjänst i farmakologi fordras

en särskild utbildningstid av åtminstone en termin. I praktiken rekryteras

amanuensbefattningar av motsvarande slag på så sätt, att någon student,

som visat särskild duglighet, under kurs och vid tentamen, anmodas att

fortsätta sin utbildning under minst en termin såsom oavlönad e. o. amanuens,

med utsikt att, under förutsättning av att resultatet av utbildningen

utfaller tillfredsställande, vinna befordran till ordinarie amanuens.

Det ligger då i öppen dag, att det för en institutionschef, som ej disponerar

ett amanuensanslag å ordinarie stat, är ganska ansvarsfullt att inbjuda en

studerande att underkasta sig de uppoffringar av tid och penningar, som

äro förknippade med en dylik utbildning, endast på lösa förhoppningar örn

att amanuensarvode i någon form kan komma att stå till förfogande vid

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

25

utbildningstidens slut. Särskilt är det svårt att rikta en anmodan av denna

art till någon student tillhörande de mindre bemedlades stora grupp, en

grupp, som ej sällan dock skänker de bästa amanuensämnena. — Då jag

bär framför dessa synpunkter, sammanhänger det bland annat med, att

här antydda svårigheter redan mött mig i mina försök att vinna amanuenshjälp.

»

Beträffande rekryteringssvårigheterna vilja vi framhålla, att dessa ökas

därigenom att innehavaren av en e. o. amanuensbefattning icke får tillgodoräkna

sig tjänsteår, vilket skulle lia varit fallet, örn befattningen varit

uppförd på ordinarie stat.

När kanslern för rikets universitet haft att yttra sig örn ifrågavarande

ärende, anför han bland annat följande:

»Behovet av anslag till en amanuens vid farmakologiska institutionen

synes vara så trängande, att det icke längre kan skjutas åt sidan. Jag vill

erinra örn att amanuensbefattningar redan finnas vid motsvarande institutioner

i Uppsala och Stockholm liksom överhuvudtaget vid alla de

andra medicinska institutionerna i riket, att farmakologiska institutionen

i Lund disponerar över nyuppförda, rymliga lokaler, samt att det icke

torde vara möjligt för vederbörande professor att utan biträde av amanuens

meddela en rationell, av experiment belyst undervisning i ämnet.

På grund av den föreliggande nödsituationen hava universitetsmyndigheterna

därför under de sista åren sett sig nödsakade att med anslag, som

ställts till förfogande från de till Kungl. Majlis disposition stående medlen,

avlöna en amanuens vid denna institution. Då emellertid behovet av en

amanuens utan all fråga är konstant och professorn, för att kunna förvissa

sig örn lämpliga aspiranter till befattningen, måste hava säkerhet för att

anslaget kommer att utgå även under ett kommande år samt vidare de så

kallade dispositionsmedlen mer än väl behövas för tillgodoseende av universitetets

mångfaldiga mera tillfälliga behov, lärer särskilt anslag å

1,800 kronor böra utverkas å universitetets stat för avlöning av här ifrågavarande

amanuens.»

Utskottet tinner, att den förebragta utredningen ådagalagt behovet av en Utskottet,

ordinarie amanuens vid Lunds universitets farmakologiska institution.

Emellertid är utskottet av den uppfattningen, att det lämpligen bör ankomma

på Kungl. Majit att framlägga förslag i ett ämne av den art, varom

här är fråga. Då ett dylikt förslag med hänsyn till det förefintliga behovet

synes kunna utan större tidsutdräkt förväntas och då det vidare torde bliva

möjligt att under ännu ett år liksom hittills ordna avlöningen för en amanuens

vid institutionen, har utskottet ej funnit anledning tillstyrka, att riksdagen

nu vidtager någon åtgärd med anledning av det motionsvis framförda

yrkandet. Med vad nu anförts torde motionerna I: 88 och II: 179 få anses

besvarade.

Vad Kungl. Majit under här förevarande punkt föreslagit har ej givit ut"

skottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer alltså,

a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förslag,

1. för budgetåret 1934/1935 utan angivna belopp upptaga

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

A. den i utgiftsstaten för universitetet i Lund under I.

Avlöningsstater för professorer och lärare m. fl. A. Avlöningsstat

för professorer m. fl., Filosofiska fakulteten uppförda

professuren i sanskrit med jämförande indoeuropeisk

språkforskning,

B. den i utgiftsstaten för universitetet i Lund under I.

Avlöningsstater för professorer och lärare m. fl., A. Avlöningsstat

för professorer m. fl., Juridiska fakulteten uppförda

anslagsposten till uppehållande av den praktiska kursen inom

fakulteten,

C. den i utgiftsstaten för universitetet i Lund under I.

Avlöningsstater för professorer och lärare m. fl., E. Diverse

arvoden uppförda anslagsposten till ledare för kurser

i ritning och uppmätning för vetenskapliga ändamål jämte

i andra därmed sammanhängande ämnen,

II. vid bifall härtill uppföra det ordinarie anslaget till

universitetet i Lund, universitetsstaten, med oförändrat belopp,

1,231,900 kronor;

b) att herrar Petréns och Paulis ävensom herr Erlanders

m. fl. ovanberörda motioner (I: 88 och II: 179) må anses

besvarade med vad utskottet i det föregående anfört.

56:o) Avlöningar till vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets

i Lund samlingar och inrättningar m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 67, sid. 68—69) hemställer utskottet,

att riksdagen må öka den i avlöningsstater för vissa

tjänstemän och betjänte vid universitetets i Lund samlingar

och inrättningar under biblioteket uppförda anslagsposten

till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, nu 27,500

kronor, med 3,000 kronor till 30,500 kronor och förty höja

det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar till vissa tjänstemän

och betjänte vid universitetets i Lund samlingar

och inrättningar m. m., nu 264,600 kronor, med 3,000 kronor

till 267,600 kronor.

57:o) Avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser

och tjänstemän vid universitetet i Lund m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 68) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för beredande av avlöningsförmåner för

vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän

m. m. vid universitetet i Lund anvisa för budgetåret 1934/

1935 ett extra anslag av 59,385 kronor att med särskilda

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

27

belopp av Kungl. Maj:t användas för de av departementschefen

i statrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den

3 januari 1934 under punkten 68 angivna ändamålen.

58:o) Materiel för vissa institutioner vid universitetet i Lund m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 69, sid. 71—73), vilket innebär

en ökning med 1,000 kronor av den till materiel för historiska museet upptagna

anslagsposten, hemställer utskottet,

att riksdagen må till materiel för vissa institutioner vid

universitetet i Lund m. m. anvisa för budgetåret 1934/1935

ett extra reservationsanslag av 43,225 kronor att av Kungl.

Majit användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1934

under punkten 69 omförmälda ändamålen.

59:o) Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket i

Lund. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 70, sid. 74), vilket innebär

en anslagsökning med 10,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket

i Lund för budgetåret 1934/1935 anvisa

ett extra reservationsanslag av 97,000 kronor, därav ett belopp

av 2,000 kronor till bokbinderiarbeten.

60:o) Väggskåp och montrer i historiska museet i Lund. I enlighet

med Kungl. Majits förslag (punkt 71, sid. 75—76) hemställer utskottet,

att riksdagen må för nyanskaffning av väggskåp och fristående

montrer i historiska museet i Lund anvisa för budgetåret

1934/1935 ett extra reservationsanslag av 3,000

kronor.

61 o) Ytterligare medel till materiel m. m. till vissa institutioner

vid universitetet i Lund. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt

72, sid. 76—79), vilket innebär en ökning av de för här ifrågavarande

ändamål till universitetets förfogande stående medlen med 15,000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) för beredande av ytterligare medel till materiel m. m.

till vissa institutioner vid universitetet i Lund för budgetåret

1934/1935 anvisa ett extra reservationsanslag av 122,000

kronor;

b) till förstärkning av den i staten för universitetet i

Lund upptagna anslagsposten: underhåll och reparationer

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

av universitetets byggnader för budgetåret 1934/1935 anvisa

ett extra anslag av 15,000 kronor.

62:o) Avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser

och tjänstemän m. m. vid karolinska mediko-kirurgiska institutet.

I enlighet roed Kungl. Maj:ts förslag (punkt 73, sid. 80—82), vilket

innebär en anslagsökning med 200 kronor av anslagsposten till klinisk och

poliklinisk undervisning i ortopedi vid vanföranstalten i Stockholm samt med

400 kronor av anslagsposten till vetenskapliga arbeten vid ett patologisktanatomiskt

laboratorium vid Sabbatsbergs sjukhus, hemställer utskottet,

att riksdagen må för beredande av avlöningsförmåner för

vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän

m. m. vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa för

budgetåret 1934/1935 ett extra anslag av 66,358 kronor att

med särskilda belopp av Kungl. Majit användas för de av

departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 3 januari 1934 under punkten 73 angivna

ändamålen.

63:o) Materiel m. m. för vissa institutioner och kliniker vid karolinska

institutet. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 74, sid.

82—83) hemställer utskottet,

att riksdagen må öka det ordinarie reservationsanslaget

till materiel lii. m. för vissa institutioner och kliniker vid

karolinska mediko-kirurgiska institutet, nu 72,980 kronor,

med 3,140 kronor till 76,120 kronor att av Kungl. Majit fördelas

i anslutning till vad av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1934

under punkten 74 angivits.

64:o) Undervisning i medicinsk rörelsebehandling. I enlighet med

Kungl. Majits förslag (punkt 75, sid. 83—84) hemställer utskottet,

att riksdagen må höja det ordinarie anslaget till undervisning

i medicinsk rörelsebehandling, nu 8,050 kronor, med

100 kronor till 8,150 kronor.

65:o) Materiel m. m. för vissa institutioner vid karolinska institutet.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 76, sid. 84—85), vilket

innebär en anslagsökning med 3,300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till materiel m. m. för vissa institutioner

vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa för

budgetåret 1934/1935 ett extra reservationsanslag av 47,450

kronor att av Kungl. Majit användas för de av departe
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr S.

29

mentschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 3 januari 1934 under punkten 76 omförmälda ändamålen.

66:o) Bidrag till upprätthållande av en pediatrisk klinik i Stockholm

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 77) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum,

a) såsom bidrag till upprätthållande av en pediatrisk klinik

i Stockholm för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra

anslag av 60,000 kronor;

b) till uppehållande av en poliklinik för barnsjukdomar

i Stockholm för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra anslag

av 5,700 kronor,

båda anslagen att utgå enligt de närmare bestämmelser,

Kungl. Maj:t må finna gott föreskriva.

67:o) Nyanskaffning av inventarier och instrument för rättsmedicinska

institutionen vid karolinska institutet. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 78, sid. 86—88) hemställer utskottet,

att riksdagen må till nyanskaffning av inventarier och

instrument för rättsmedicinska institutionen vid karolinska

mediko-kirurgiska institutet för budgetåret 1934/1935 anvisa

ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor.

68:o) Tillfällig förstärkning av tandläkarinstitutets personal. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 79, sid. 88—90), vilket innebär

en anslagsökning med 1,700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till tillfällig förstärkning av tandläkarinstitutets

personal m. m. för budgetåret 1934/1935 anvisa

ett extra anslag av 84,000 kronor att utgå med den fördelning

och i enlighet med de närmare bestämmelser, som av

Kungl. Majit föreskrivas.

69:o) Omkostnader för tandläkarinstitutets verksamhet. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 80, sid. 90—92), vilket innebär en anslagsökning

med 5,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna ett av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1934 under

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

punkten 80 framlagt förslag till omkostnadsstat för tandläkarinstitutet

för budgetåret 1934/1935;

b) till omkostnader för tandläkarinstitutets verksamhet för

budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra förslagsanslag av

133,000 kronor.

70:o) Bidrag till täckande av driftkostnaderna vid Malmöhus läns

sjukvårdsinrättningar i Lund. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 81, sid. 92—93), vilket innebär en anslagsminskning med 5,450

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må i enlighet med de av 1925 års riksdag

godtagna grunder såsom bidrag till täckande av driftkostnaderna

under år 1933 vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra

anslag av 56,000 kronor.

71:o) Anskaffande av viss apparatur för röntgeninstitutet vid

Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 82, sid. 93) hemställer utskottet,

att riksdagen må för anskaffande och installerande av

diverse apparater till förhindrande av spänningsvariationer

i likströmsnätet vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningars i

Lund röntgeninstitut för budgetåret 1934/1935 anvisa ett

extra reservationsanslag av 2,500 kronor.

72:o) Ökade medel för upprätthållande av serafimerlasarettets verksamhet.

Kungl. Maj:t har (punkt 83, sid. 94—98) föreslagit riksdagen att

för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra anslag av 470,000 kronor till beredande

av ökade medel för upprätthållande under samma tid av serafimerlasarettets

verksamhet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom första kammaren av herr Sam Larsson m. fl. väckt motion

(I. 87), vari hemställts, att riksdagen måtte å åttonde huvudtiteln för budgetåret

1934/1935 anvisa ett extra anslag av 472,000 kronor till beredande

av ökade medel för upprätthållande under samma tid av serafimerlasarettets

verksamhet;

dels en inom första kammaren av herrar Å. Petrén och R. Wagnsson

väckt motion (I: 208), vari hemställts, att riksdagen måtte — för möjliggörande

av Kungl. Majda bifall till i motionen relaterade framställningar

från direktionen för serafimerlasarettet — för budgetåret 1934/1935 anvisa

ett extra anslag av 490,000 kronor till beredande av ökade medel för upprätthållande

under samma tid av serafimerlasarettets verksamhet;

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

31

dels och en inom andra kammaren av fröken Bertha Wellin m. fl. väckt

motion (II: 193), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta vidtaga nödiga

åtgärder dels för ett förverkligande av det förslag, som direktionen över

serafimerlasarettet i skrivelse av den 26 september 1933 och följande skrivelser

framlagt, dels ock för inrättande av tvenne nya underläkarbefattningar

vid lasarettets neurologiska klinik med en lön av 4,200 respektive

3,600 kronor plus dyrtidstillägg enligt för statens befattningshavare vid

s. k. nyreglerade verk gällande grunder och rätt till fri kost samt en ny

extra underläkarbefattning vid lasarettets röntgeninstitut med en lön av

3.000 kronor plus dyrtidstillägg och fri kost som ovan, och att riksdagen

måtte för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra anslag av 510,000 kronor

till beredande av medel för upprätthållande av serafimerlasarettets verksamhet.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar anförda

skälen hänvisar utskottet, i den mån redogörelse därför ej lämnas i det

följande, till motionerna.

Här förevarande anslag, som för budgetåret 1932/1933 utgick med 490,000

kronor, sänktes för innevarande budgetår till 470,000 kronor. I samband

härmed anhöll riksdagen, att Kungl. Majit — inom ramen av det sålunda

anvisade anslaget — måtte vidtaga nödiga åtgärder för att sju av lasarettets

underläkare måtte erhålla lön med 1,800 kronor per år jämte därå belöpande

dyrtidstillägg enligt de för statens befattningshavare vid s. k. nyreglerade

verk gällande grunder. Samtidigt framhöll riksdagen, att någon ökning av

det utav Kungl. Majit för budgetåret 1933/1934 föreslagna anslaget å 470,000

kronor icke erfordrades i anledning härav. Kungl. Majit beslöt den 12 maj

1933 i överensstämmelse härmed. Vissa av nämnda underläkare tillerkändes

samtidigt fri kost.

I skrivelse den 26 september 1933 har direktionen över serafimerlasarettet

hemställt örn anvisande för budgetåret 1934/1935 av ett extra anslag av

510.000 kronor till beredande av ökade medel för upprätthållande under

samma tid av lasarettets verksamhet.

Direktionen har till stöd härför anfört bland annat:

Posten avlöningar och pensioner måste upptagas icke oväsentligt högre än

de verkliga utgifterna under budgetåret 1932/1933. När Kungl. Majit i anledning

av en av 1933 års riksdag därom gjord anhållan medgav, att till

envar av sju underläkare finge utbetalas lön av 1,800 kronor örn året från

och med den 1 juli 1933, anvisades inga särskilda medel för ändamålet.

Detta torde emellertid i fortsättningen vara nödvändigt. Utan att anse sig

kunna för närvarande inkomma med förnyad framställning örn genomförande

av den alltjämt av behovet starkt påkallade allmänna löneregleringen

för de underordnade läkarna mäste direktionen på grund av det under de

senaste åren ofantligt ökade arbetet vid röntgenavdelningen och vissa av

poliklinikerna i sina anslagsberäkningar upptaga några nya läkarlöner eller

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

i ett fall förhöjd lön. Även åtta nya sköterskebefattningar hade visat sig

erforderliga på grund av det ökade sjukvårdsarbetet. Sålunda upptoges i

beräkningarna bland annat fem assistentsköterskor på medicinska kliniken

och, för beredande ät dessa av en helledig dag i veckan, ännu en sköterska.

De avdelningar, där dessa sköterskor skulle tjänstgöra, vore betydligt större

än sjukavdelningar numera i allmänhet vore och så stora att avdelningssköterska^

som till medhjälpare endast hade elever och ej sköterskeutbildade

biträden, vore i stort behov av en skolad sköterskekraft vid sin sida. Å

motsvarande avdelningar å den kirurgiska kliniken hade assistentsköterskor

med^stor fördel för sjukvårdsarbetet redan blivit anställda. Kostnaderna för

de sålunda ifrågasatta nya lönerna uppginge för läkarna till omkring 15,000

kronor och för sköterskorna till omkring 13,000 kronor. Lasarettets utgifter

för ålderstillägg beräknades under budgetåret 1934/1935 komma att stiga med

mellan 16,000 och 17,000 kronor. Vidare hade direktionen måst beräkna utgifterna

för pensioner något högre än tidigare. Sköterskorna vid lasarettet

hade sedan flera år framfört önskan att vid pensionering erhålla samma

förmåner som sköterskorna vid stadens sjukhus. För erhållandet av dugliga

sköterskor måste beredandet av sådan förmån hava samma betydelse som

den redan genomförda likheten i avlöning. Direktionen vore livligt övertygad

örn behovet av att kunna bereda sköterskorna tillägg till den dem av

statens pensionsanstalt tillförsäkrade pensionen. För åstadkommande av tillfälle

därtill, örn under budgetåret 1934/1935 sådan pensionering skulle ifrågakomma,

hade direktionen i statförslaget beräknat ett mindre belopp.

Statskontoret har ställt sig synnerligen tveksamt inför den begärda anslagsökningen.

I vart fall borde anslaget icke höjas till högre belopp än

vad som beviljades för budgetåret 1932/1933, eller 490,000 kronor. Ett bifall

till förslaget om förbättring av sköterskornas pensionsförmåner skulle

vara ägnat att framkalla liknande krav från statliga befattningshavare i motsvarande

ställning. Da detta spörsmål borde behandlas i ett vidare sammanhang,

ansåge sig ämbetsverket icke böra tillstyrka anslagsförhöjning av denna

anledning.

Av direktionens ovannämnda framställning framgår, att direktionen i sina

anslagsberäkningar upptagit några nya läkarlöner och i ett fall förhöjd lön.

Dessa förslag innebära, såvitt framgår av särskilda till Kungl. Maj:t ingivna

skrivelser, i korthet följande:

Vid polikliniken för öron-, näs- och halssjukdomar skulle från och med den 1 juli

1934, inrättas ytterligare en läkarbefattning med en avlöning av 3,400 kronor

per år, jämte dyrtidstillägg. Direktionen hade vidare medgivit inrättandet

av en tills vidare oavlönad underläkarbefattning vid röntgenavdelningen. Genom

en nybildad organisation hade emellertid de yngre läkarna vid lasarettet

protesterat emot inrättandet av för sjukvårdsarbetet erforderliga, oavlönade

läkarbefattningar. Direktionen hemställer därför, att till ytterligare en underläkare

vid röntgenavdelningen måtte från och med den 1 juli 1934 utbetalas

arvode med 3,600 kronor per år, med rätt för underläkaren att åtnjuta

fri kost jämte bostad m. m., i den mån rum funnes å lasarettet tillgängligt,

Beträffande dyrtidstillägg avsåge direktionen att framdeles inkomma

med framställning. — Vidare hemställer direktionen, att till den

biträdande läkaren vid lasarettets psykiatriska poliklinik, som jämlikt Kungl.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

33

Maj:ts beslut den 28 april 1933 allenast åtnjöte förmånen av fri kost,

måtte från och med den 1 juli 1934 utgå ett arvode av 2,400 kronor för

år samt att vid bifall härtill den åt nämnde läkare för närvarande utgående

förmånen av fri kost måtte upphöra. Senare skulle göras framställning

beträffande dyrtidstillägg. — Slutligen hemställer direktionen, att arvodet

till den biträdande läkaren vid den neurologiska polikliniken — nu 1,800

kronor för år, vartill komme arvode med 900 kronor såsom föreståndare

.för allmänna elektricitetsinrättningen vid lasarettet — måtte från och med

den 1 juli 1934 utgå med 4,800 kronor för år. I sistnämnda belopp skulle

inräknas ersättning för läkaren såsom föreståndare för allmänna elektricitetsinrättningen.

Framställning skulle senare göras i fråga örn dyrtidstilllägg

åt befattningshavaren.

Statskontoret har anfört, att statskontoret icke ville motsätta sig ovannämnda

förslag med undantag för det sistnämnda, vilket ämbetsverket icke

funne sig kunna tillstyrka.

Vidare har direktionen i skrivelse den 13 februari 1933 anfört, att läkarundersökning

av och sjukbesök hos den vid lasarettet anställda personalen

skedde med anlitande av viss eller vissa vid lasarettet tjänstgörande läkare.

Lasarettets personal uppginge, bortsett från läkarna, till omkring 350 personer,

vartill komme vissa av de anställdas familjer. Då dessa arbetsuppgifter

låge vid sidan örn dem, som vore förenade med de å lasarettets

stat uppförda läkartjänsterna, ansåge sig direktionen i fortsättningen icke

kunna utan särskild ersättning ålägga vid lasarettet tjänstgörande läkare att

tillika vara personalläkare vid lasarettet. Direktionen hemställde om bemyndigande

att till den eller de läkare vid lasarettet, som fullgjorde uppdrag

att därstädes vara personalläkare, utbetala en årlig ersättning av 1,000

kronor.

Direktionen har härjämte i skrivelse den 31 augusti 1933 hemställt om bemyndigande

att till sådana gifta läkare, som åtnjöte fri kost vid lasarettet

men i stället önskade och prövades utan olägenhet för sjukvården kunna

intaga alla eller vissa måltider i sina hem, utbetala kostersättning. Denna

ersättning borde motsvara de belopp, som till lasarettet erlades av de läkare

utan förmån av fri kost, som erhölle medgivande att å lasarettet intaga

måltider. Detta belopp utgjorde för närvarande 2 kronor 50 öre för dag.

Statskontoret har erinrat, att direktionen i framställning den 1 april 1909

framhållit såsom det främsta skälet för medgivande av fria måltider vid

lasarettet åt vissa läkare, att det måste anses vara till fromma för arbetet

vid lasarettet, örn tillfälle bereddes för lasarettets läkare att regelbundet intaga

sina måltider inom lasarettet. Ehuru som bidragande skäl tillika anfördes

läkarnas jämförelsevis låga avlöning, kunde viss tvekan råda beträffande

lämpligheten att biträda direktionens förslag. Statskontoret ville dock

icke motsätta sig att ett dylikt medgivande lämnades. Dock ifrågasatte ämbetsverket,

huruvida vederlaget för fri kost borde motsvara annat än lasarettets

beräknade kostnad för de i maten ingående ingredienserna.

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 6 sami. Nr 8.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Till sist har direktionen i skrivelse den 23 september 1933, med förmälan

att ytterligare en läkare erfordrades vid den medicinska polikliniken vid

lasarettet samt att inkomsterna av inflytande poliklinikavgifter beräknades

kunna räcka till bans avlöning, anhållit örn tillstånd att från dessa avgifter

till ifrågavarande läkare utbetala ett årligt arvode å 3,600 kronor jämte därå

löpande dyrtidstillägg samt med rätt till fri kost.

Statskontoret har förklarat sig icke böra motsätta sig direktionens förslag.

För egen del har departementschefen anfört:

»Direktionens förslag om inrättande av vissa läkarbefattningar äro otvivelaktigt

synnerligen välmotiverade. Under nuvarande förhållanden synes det

emellertid vara svårt att genom förhöjning av förevarande anslag tillgodose

dessa önskemål. Jag torde senare bliva i tillfälle att taga slutlig ställning

till dessa förslag. Förslaget örn löneökning för en läkare vid neurologiska

polikliniken anser jag mig icke nu kunna tillstyrka. Beträffande den föreslagna

läkarbefattningen vid den medicinska polikliniken vill jag allenast

erinra, att en minskning av poliklinikavgifterna, med vilka befattningens

innehavare skulle avlönas, kan indirekt inverka på förevarande anslag.

Under hand har jag från serafimerlasarettet inhämtat, att de av direktionen

begärda tilläggen till sköterskorna tillkommande pensionsförmåner

för nästkommande budgetår beräknats till ett belopp av endast omkring

2.000 kronor. Med hänsyn till av statskontoret anförda skäl anser jag mig

emellertid icke kunna nu tillstyrka, att detta belopp inräknas bland förevarande

omkostnader.

Då tillerkännande av kostersättning åt vissa gifta läkare vid lasarettet,

på sätt direktionen föreslagit, kan tänkas medföra konsekvenser, vilkas

räckvidd icke nu kan överskådas, och då ett bedömande av denna fråga i

allt fall icke synes böra begränsas allenast till serafimerlasarettet, finner jag

mig för närvarande icke kunna förorda direktionens ifrågavarande förslag.

Tillräckliga skäl för bifall till direktionens framställning örn ersättning till

personalläkare vid lasarettet synas ej heller föreligga.

Med hänsyn till rådande förhållanden nödgas jag förorda, att förevarande

extra anslag för nästkommande budgetår bibehålies vid oförändrat belopp,

470.000 kronor, och torde det få ankomma på Kungl. Majit att pröva, huruvida

inom denna anslagsram kravet på vissa nya läkarbefattningar kan

helt eller delvis tillgodoses.»

Det i motionen I: 87 framförda yrkandet avser att möjliggöra bifall till

direktionens framställning om ett arvode å 2,400 kronor för den biträdande

läkaren vid lasarettets psykiatriska poliklinik. Till stöd härför har anförts,

bland annat, att, då det syntes vara ett viktigt allmänt intresse, att ifrågavarande

poliklinikverksamhet måtte få fortgå, och då så icke kunde ske för

den händelse icke medel till avlönande av en biträdande läkare ställdes till

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

35

förfogande, det syntes vara synnerligen väl motiverat, att en mindre höjningav

det extra anslaget till serafimerlasarettets verksamhet komme till stånd.

Denna höjning skulle kunna inskränkas till 2,000 kronor.

I motionen I: 208 hava — förutom nyssberörda förslag om arvode för

den biträdande läkaren vid den psykiatriska polikliniken — upptagits direktionens

framställningar rörande dels arvoden till ytterligare en läkare vid

den medicinska polikliniken, till en ny läkare vid polikliniken för öron-,

näs- och halssjukdomar samt till ytterligare en underläkare vid röntgenavdelningen,

dels arvodesförhöjning för den biträdande läkaren vid den

neurologiska kliniken, dels viss ersättning till personalläkare vid lasarettet,

dels ock utanordnande i vissa fall av kostersättning. I motionen har framhållits,

att de av de i ärendet hörda myndigheterna tillstyrkta önskemålen

från direktionen givetvis icke kunde bliva tillgodosedda utan att serafimerlasarettet

erhölle ökat anslag. För sin del hade statskontoret ansett sig

kunna vara med örn en höjning till det belopp, varmed förstärkningsanslaget

för upprätthållande av serafimerlasarettets verksamhet beviljades för budgetåret

1932/1933 eller 490,000 kronor. Till denna ståndpunkt hava motionärerna

uttalat sin anslutning.

Imotionen II: 193 hava upptagits dels samma förslag rörande arvode till en

biträdande läkare vid lasarettets psykiatriska poliklinik som i motionerna

1:87 och 1:208, dels ock samtliga de i motionen 1:208 ytterligare upptagna,

nyss omförmälda förslagen. Härutöver har i motionen II: 193 erinrats

om direktionens anmälan örn behovet av vissa nya assistentsköterskor.

Slutligen har i motionen — under framhållande att, utöver de läkarbefattningar,

för vilka direktionen äskat medel, vid serafimerlasarettet för närvarande

funnes ett bestämt behov av ytterligare tre sådana, nämligen två vid

sjukhusets neurologiska avdelning och en vid dess röntgeninstitut — förslag

framlagts örn inrättande av dessa tre befattningar.

Avslutningsvis har i motionen II: 193 anförts bland annat:

Det vill synas, som örn de förslag, vilka direktionen över serafimerlasarettet

underställt statsmakterna, vore väl betänkta och baserade på direktionens

uppfattning örn förefintligheten av absoluta och sedan lång tid bestående,

nu till ytterlighet skärpta behov. Tvivel örn denna uppfattnings riktighet

kan efter studium av föreliggande handlingar knappast hysas; de

missförhållanden, som direktionen önskar avhjälpa, äro sådana, att åtgärder

måste anses nödvändiga. Likaledes äro arbetsförhållandena vid lasarettets

nervklinik och röntgeninstitut av en beskaffenhet, som förefaller oförenlig

med även lågt ställda krav på rättvisa och billighet. Det är staten ovärdigt

att utnyttja den även för intelligensarbetarna bestående arbetslösheten —

det vore dessutom med hänsyn till statens politik på andra områden av

arbetslöshet en inkonsekvens som icke kunde försvaras. Staten har icke i

princip underbetalat ett arbete därför att tillgången till arbetskraft varit

riklig, och bör således icke heller i detta sammanhang förfara som örn så

vore fallet.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet. I likhet med departementschefen finner utskottet direktionens över serafimerlasarettet

förslag örn inrättande av vissa läkarbefattningar vid serafimerlasarettet

m. m. välmotiverade. Då emellertid dessa framställningar redan

prövats av Kungl. Maj:t utan att föranleda förslag till riksdagen om ökat

anslag för nästkommande budgetår och då det vidare, såsom departementschefen

framhållit, torde få ankomma på Kungl. Majit att avgöra, huruvida

inom den föreslagna anslagsramen — mot vilken utskottet icke funnit något

att erinra — kravet på vissa nya läkarbefattningar kan helt eller delvis tillgodoses,

finner sig utskottet böra avstyrka motionerna i vad dessa gå utöver

Kungl. Majits förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å herr Sam Larssons m. fl., herrar Petréus

och Wagnssons samt fröken Wellins m. fl. ovannämnda

motioner (1: 87, 1: 208 och II: 193), i vad dessa motioner

skilja sig från Kungl. Majits förslag, för budgetåret 1934/

1935 anvisa ett extra anslag av 470,000 kronor till beredande

av ökade medel för upprätthållande under samma

tid av serafimerlasarettets verksamhet.

73:o) Uppehållande av verksamheten vid allmänna barnbördshuset.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 84) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till uppehållande av verksamheten vid allmänna

barnbördshuset under tiden 1 juli 1934—30 juni

1935 anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra anslag av

124,000 kronor.

74:o) Diverse anslag till gemensamma universitetsändamål. I enlighet

med Kungl. Majlis förslag (punkterna 85—91) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud

getår ägt rum,

1) till anordnande vid epidemisjukhusen i Stockholm,

Göteborg, Malmö, Uppsala och Lund av klinisk undervisning

i epidemiologi åt medicine kandidater anvisa för budgetåret

1934/1935 ett extra anslag av 10,900 kronor att

användas enligt av vederbörande departementschefer till

statsrådsprotokollen över ecklesiastikärenden den 9 januari

1919 och den 4 januari 1929 angivna grunder samt av

Kungl. Majit i övrigt meddelade bestämmelser;

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

37

2) för budgetåret 1934/1935 anvisa såsom särskilda extra

reservationsanslag, att utgå enligt av Kungl. Majit meddelade

bestämmelser,

a) såsom bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar

vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska

institutet ett belopp av 25,000 kronor,

b) såsom bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar

vid högskolorna i Stockholm och Göteborg ett belopp av

5,000 kronor;

3) till ersättning för opposition å disputationsavhandling

åt person, som icke tillhör vederbörande universitets

eller karolinska mediko-kirurgiska institutets lärarkår, för

budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra anslag av 1,500

kronor;

4) som bidrag till uppehållande av verksamheten vid

Institut d’études scandinaves vid Paris universitet för budgetåret

1934/1935 anvisa ett extra anslag av 2,000 kronor

att utgå på de villkor, Kungl. Majit må finna gott bestämma;
5)

till forskarstipendier för docenter vid universiteten i

Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutet

anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra reservationsanslag

av 35,000 kronor att utgå i enlighet med de grunder,

Kungl. Majit må äga att bestämma;

6) av det utav 1933 års riksdag för uppehållande vid

universitetet i Dorpat i republiken Estland av en professur

i svenska språket och litteraturen under fem år, räknat från

och med den 1 juli 1933, beviljade beloppet av 37,500

kronor för budgetåret 1934/1935 såsom extra anslag anvisa

ett belopp av 7,500 kronor att utgå i enlighet med de närmare

föreskrifter, Kungl. Majit kan finna lämpligt meddela;
7)

till arvode å 100 kronor åt biträdande läkare samt

till kostnader för materiel m. m., 25 kronor, vid en var av

två kurser i skyddskoppympning vid vartdera av universiteten

i Uppsala och Lund samt vid en var av fyra dylika

kurser vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa

för budgetåret 1934/1935 ett extra reservationsanslag av

1,000 kronor.

75:o) Anslag till rasbiologiska institutet. Beträffande vad Kungl.

Majit (punkt 92) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag till avlöning åt

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

chefen för rasbiologiska institutet samt till upprätthållande av verksamheten

vid nämnda institut avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande;

vilket härmed

anmäles.

Tekniska högskolan m. m.

76:o) Avlöningar till professorer m. m. vid tekniska högskolan.

I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 93, sid. 105—106) hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) öka det i den ordinarie staten för tekniska högskolan

uppförda förslagsanslaget till avlöningar till professorer, nu

409,000 kronor, med 5,750 kronor till 414,750 kronor samt

förty höja det i riksstaten upptagna ordinarie förslagsanslaget

till tekniska högskolan, avlöningar, med 5,750 kronor;

b) vidtaga den ändringen i personalstaten för högskolan,

att professorsbefattningarna vid högskolan angivas till 37 i

stället för 36, med anmärkning tillika, att den sålunda tillkomna

professorsbefattningen skall omfatta ämnesområdet

skifteslära och att densamma skall inrättas från och med

den 1 januari 1935.

77:o) Arvoden till speciallärare vid tekniska högskolan. I enlighet

med Kungl. Majrts förslag (punkt 94, sid. 106—108) hemställer utskottet,

att riksdagen må öka den i den ordinarie staten för tekniska

högskolan uppförda anslagsposten: arvoden till speciallärare,

nu 144,720 kronor, med 12,500 kronor till 157,220

kronor samt förty höja det i riksstaten upptagna ordinarie

förslagsanslaget till tekniska högskolan, avlöningar, med

12,500 kronor.

78:o) Arvoden till tillfälliga lärarbiträden och assistenter vid

tekniska högskolan. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 95,

sid. 108—109) hemställer utskottet,

att riksdagen må upptaga den i den ordinarie staten för

tekniska högskolan uppförda anslagsposten: arvoden till tillfälliga

lärarbiträden och assistenter, nu utan angivet belopp,

med 40,000 kronor samt förty höja det i riksstaten upptagna

ordinarie förslagsanslaget till tekniska högskolan,

avlöningar, med 40,000 kronor.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

39

79:o) Arvode till amanuens och arbetshjälp vid tekniska högskolans

bibliotek. I anledning av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 96, sid.

109—110) hemställer utskottet,

att riksdagen må öka den i den ordinarie staten för tekniska

högskolan uppförda anslagsposten: arvode till amanuens

och arbetshjälp vid biblioteket, nu 16,150 kronor, med

400 kronor till 16,550 kronor samt förty höja det i riksstaten

upptagna ordinarie förslagsanslaget till tekniska högskolan,

avlöningar, med 400 kronor.

Vid bifall till vad utskottet under punkterna 76:o)—79:o) tillstyrkt kommer

det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar vid tekniska högskolan,

nu 718,270 kronor, att ökas med 58,650 kronor till 776,920 kronor.

80:o) Ökade medel till samlingar och laborationer vid tekniska

högskolan. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 97, sid. 110

lil), vilket innebär en anslagsökning med 1,500 kronor, hemställer utskottet,

_

att riksdagen må till beredande av ökade medel till samlingar

och laborationer vid tekniska högskolan för budgetåret

1934/1935 anvisa ett extra anslag av 48,500 kronor,

att av Kungl. Majit fördelas på de olika avdelningarna vid

högskolan på sätt Kungl. Maj:t finner skäligt bestämma.

81:o) Ökade medel till uppvärmning, belysning och diverse utgifter

vid tekniska högskolan. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 98) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till beredande av ökade medel för tekniska

högskolan till uppvärmning, belysning och diverse utgifter

för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra anslag av 56,000

kronor.

82:o) Nyanskaffning till institutionernas vid tekniska högskolan

laboratorier. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 99, sid. lil

112) hemställer utskottet,

att riksdagen må till nyanskaffning av apparater och instrument

för de till vissa institutioner vid tekniska högskolan

hörande laboratorierna anvisa för budgetåret 1934/

1935 ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

83:o) Reparation av tekniska högskolans modellsamling. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 100) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till reparation av tekniska högskolans modellsamling

för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra reservationsanslag

av 1,500 kronor.

84:o) Bokinköp, bokbindning m. m. för tekniska högskolans bibliotek.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 101, sid. 113—114),

vilket innebär en anslagsökning med 3,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till bokinköp, bokbindning m. m. för

tekniska högskolans bibliotek för budgetåret 1934/1935 anvisa

ett extra reservationsanslag av 8,000 kronor.

85:o) Resekostnadsersättningar åt studerande vid tekniska högskolans

fackavdelning för lantmäteri för deltagande i exkursioner

och fältövningar, övergångskostnader för lantmäteriundervisningen.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 102 och 103) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum,

a) till resekostnadsersättningar åt studerande vid tekniska

högskolans fackavdelning för lantmäteri för deltagande i

exkursioner och fältövningar för budgetåret 1934/1935 anvisa

ett extra reservationsanslag av 1,400 kronor att utgå

enligt de närmare bestämmelser, som av Kungl. Maj:t meddelas

;

b) till övergångskostnader för lantmäteriundervisningen

för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra reservationsanslag

av 16,725 kronor att utgå med den fördelning och i enlighet

med de närmare bestämmelser, som av Kungl. Majit

meddelas.

86:o) Inredningsarbeten i lokalerna för tekniska högskolans fackavdelning

för lantmäteri. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 104)

föreslagit riksdagen i fråga om inredningsarbeten i de för tekniska högskolans

fackavdelning för lantmäteri erforderliga lokalerna avgiver utskottet

senare under riksdagen utlåtande; vilket härmed

anmäles.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

41

87:o) Diverse anslag till Chalmers tekniska institut. Kungl. Majit

har (punkt 105, sid. 116—118) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1934/

1935 anvisa

dels till avlöningsförbättring m. m. åt innehavarna av de å övergångsstat

för Chalmers tekniska institut uppförda befattningarna ett extra anslag av

3,300 kronor,

dels till beredande av ökade medel till uppvärmning, belysning och diverse

utgifter vid institutet ett extra anslag av 17,000 kronor,

dels till beredande av ökade medel till bibliotek, samlingar och laboratorier

vid institutet ett extra anslag av 9,000 kronor,

dels ock till uppehållande vid institutet av undervisning rörande arbetsledningens

praktiskt ekonomiska, sociala, yrkeshygieniska och arbetspsykologiska

problem ett extra anslag av 1,500 kronor att utgå enligt de närmare

bestämmelser, Kungl. Majit må finna gott meddela.

Departementschefen har i samband därmed meddelat följande:

I en till chefen för ecklesiastikdepartementet ställd skrivelse av den 17

oktober 1933 hade styrelsen för institutet hemställt att till övervägande måtte

upptagas frågan örn förklarande av institutets högre avdelning för teknisk

högskola. I samband därmed borde undervisningstiden för samtliga fackavdelningar

bestämmas till fyra år, örn så skulle anses önskligt med hänsyn

till likställigheten med tekniska högskolan. I skrivelsen framhölles

bland annat, att institutets högre avdelning hade samma uppgift som tekniska

högskolan, att någon tvekan ej kunde råda om kompetensen hos institutets

professorer, att fordringarna för inträde i institutets högre avdelning

vore i stort sett desamma som för tekniska högskolan, åtminstone

beträffande de för den tekniska utbildningen grundläggande ämnena matematik,

fysik och kemi, att undervisningen vid institutet i kvalitativt hänseende

vore fullt högskolemässig, att de från institutet utexaminerade ingenjörerna

intoge ledande ställningar inom industrien och skeppsbyggeriet och

att de även i vetenskapligt hänseende vunnit berömmelse, att fackavdelningarnas

lärokurser omfattade en tid av fyra år, örn ock sista terminen

vore frivillig, samt att det för utexaminerade elever kunde vara av betydelse

om institutets högre avdelning även till namnet erkännes såsom teknisk

högskola. Ett bifall till förslaget syntes tillsvidare icke böra medföra

några ekonomiska konsekvenser, i det att ej för närvarande borde ifrågasättas

inrättande av nya professurer eller höjning av professorernas löneförmåner.

Givet vore dock, att ökade anspråk på anslag komme att ställas

på statsverket, när dess ekonomiska förhållanden så medgåve.

Departementschefen har för egen del anfört följande:

»Jag finner för egen del goda skäl kunna anföras till förmån för detta

förslag och är böjd att framdeles taga frågan under förnyat övervägande,

varvid bör uppmärksammas vilka ändringar i de för institutet gällande

stadgarna, som vid förslagets realiserande eventuellt kunna erfordras.»

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

Med anledning av vad i statsrådsprotokollet meddelats rörande den av

styrelsen för Chalmers tekniska institut gjorda framställningen örn förklarande

av institutets högre avdelning för teknisk högskola vill utskottet framhålla

följande. Med hänsyn till de konsekvenser, icke minst av ekonomisk

art, vilka — i varje fall inom en icke alltför avlägsen framtid — torde

bliva ofrånkomliga vid ett bifall till berörda framställning, lärer ett dylikt

bifall förutsätta riksdagens medgivande. Ett ståndpunktstagande till denna

fråga från riksdagens sida torde emellertid förutsätta, att den av 1929 års

riksdag begärda utredningen angående frågan örn Chalmers tekniska instituts

omorganisation till en teknisk högskola samt angående den nuvarande

tekniska högskolans och nämnda instituts inbördes ställning slutföres ävensom

att resultatet av denna utredning framlägges för riksdagen. I detta

sammanhang anser sig utskottet böra framhålla önskvärdheten av att berörda

utredning så bedrives, att här förevarande frågor utan alltför stor

tidsutdräkt må kunna vinna sin lösning.

Mot de av Kungl. Maj:t under här förevarande punkt framlagda anslagsäskandena,

vilka avse samma belopp och samma ändamål som innevarande

budgetår, har utskottet icke funnit något att erinra.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må för budgetåret 1934/1935 anvisa

a) till avlöningsförbättring m. m. åt innehavarna av de

å övergångsstat för Chalmers tekniska institut uppförda befattningarna

ett extra anslag av 3,300 kronor;

b) till beredande av ökade medel till uppvärmning, belysning

och diverse utgifter vid institutet ett extra anslag av

17,000 kronor;

c) till beredande av ökade medel till bibliotek, samlingar

och laboratorier vid institutet ett extra anslag av 9,000

kronor;

d) till uppehållande vid institutet av undervisning rörande

arbetsledningens praktiskt ekonomiska, sociala, yrkeshygieniska

och arbetspsykologiska problem ett extra anslag av

1,500 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser, Kungl.

Majit må finna gott meddela.

Skolöverstyrelsen.

88:o) Inspektion och sakkunniga biträden hos skolöverstyrelsen.

Bestridande av expeditionsvaktsgöromål hos skolöverstyrelsen. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 106 och 107) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum,

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

43

a) för inspektion och sakkunniga biträden hos skolöverstyrelsen

anvisa för budgetåret 1984/1935 ett extra anslag

av 10,000 kronor;

b) för bestridande av expeditionsvaktsgöromål hos skolöverstyrelsen

anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra anslag

av 1,800 kronor.

89:o) Förlängt förordnande för konsulenten hos skolöverstyrelsen

Ingeborg Walin m. m. I en inom första kammaren av fröken Kerstin

Hesselgren väckt motion (I: 45) har hemställts, att riksdagen måtte dels förklara

sig ej hava något att erinra mot att Ingeborg Maria Walin förordnas

att fortfarande under tiden 1 juli 1934—30 juni 1935 vara konsulent och

särskild föredragande för ärenden angående husligt arbete i skolöverstyrelsen,

dels ock för budgetåret 1934/1935 under riksstatens åttonde huvudtitel

anvisa ett extra förslagsanslag av 900 kronor till personligt lönetillägg för

nämnda budgetår åt konsulenten Walin att utgå under de av 1932 och 1933

års riksdagar angivna villkor.

Beträffande de av motionären till stöd för hennes hemställan anförda skälen

hänvisas till motionen.

Förordnande å här ifrågavarande konsulentbefattning meddelas i administrativ

väg av Kungl. Majit, vadan något uttalande från riksdagens sida

rörande fortsatt förordnande för befattningens nuvarande innehavare icke

lärer böra ske. Då vidare Kungl. Majit icke funnit anledning föreligga att

för budgetåret 1934/1935 äska förnyat anslag till personligt lönetillägg åt

Ingeborg Walin, finner utskottet sig böra avstyrka det härom motionsvis

framförda yrkandet.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må avslå fröken Hesselgrens ovannämnda

motion (I: 45).

90:o) Konsulentverksamhet för gymnastikundervisningen. I enlighet

med Kungl. Majits förslag (punkt 108) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till konsulentverksamhet för gymnastikundervisningen

vid folk- och småskolor m. fl. läroanstalter för

budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra anslag av 15,600 kronor

att utgå enligt de villkor och bestämmelser, Kungl.

Maj:t kan finna gott föreskriva.

Utskottet.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Allmänna läroverken m. m.

91 :o) Diverse behov vid högre lärarinneseminariet. Arvoden åt

extra lärare, timlärare och vikarier vid högre lärarinneseminariet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 109 och 110) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum,

a) till diverse behov vid högre lärarinneseminariet anvisa

för budgetåret 1934/1935 ett extra anslag av 60,550

kronor att utgå med den fördelning, som av Kungl. Maj:t

förordnas;

b) till arvoden åt extra lärare, timlärare och vikarier vid

högre lärarinneseminariet för budgetåret 1934/1935 anvisa

ett extra anslag av 35,520 kronor.

92:o) Upprättande av ett högre allmänt läroverk i Bromma i

Stockholm. Kungl. Majit har (punkt lil, sid. 122—131) föreslagit riksdagen

medgiva, att inom Bromma församling i Stockholm må från och med

läsåret 1934—1935 eller från den senare tidpunkt Kungl. Majit må finna

gott bestämma successivt upprättas ett högre allmänt läroverk, avsett för

såväl manliga som kvinnliga lärjungar, med såväl fyrklassig som femklassig

realskola, ävensom med gymnasium, omfattande fyraårig latinlinje samt

fyraårig reallinje, dock under förutsättning att Stockholms stad dels tillhandahåller

erforderliga undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning

ävensom bostad eller hyresersättning åt rektor vid läroverket, dels

ock bidrager till bestridande av de utgifter, som åvila biblioteks- och materielkassan

samt ljus- och vedkassan vid läroverket, med ett engångsanslag

under första året av läroverkets verksamhet av minst 10,000 kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att stadsfullmäktige i Stockholm enligt

beslut den 25 januari 1932 hemställde örn upprättande i Bromma av ett

högre allmänt läroverk för gossar och flickor.

Skolöverstyrelsen, som i ärendet yttrade sig, fann den förebragta utredningen

ådagalägga ett omedelbart behov av såväl realskola som gymnasium

inom Bromma. Därjämte förefanns enligt överstyrelsens mening ett behov

av avlastning vid Stockholms stads övriga läroverk, som undan för undan

komme att göra sig gällande i ökad utsträckning. I fråga om kostnaderna

för läroverket utvisade överstyrelsens beräkningar, att avlöningsstaten, sedan

läroverket vore till fullo utbyggt i enlighet med nyssnämnda förslag, komme

att sluta på 137,405 kronor. I detta lönebelopp vore dock icke medräknade

tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg, i den mån sådana utginge. För

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

45

första verksamhetsåret kunde motsvarande lönekostnader uppskattas till

31,870 kronor. Häri inginge avlöningar till 1 rektor, 1 lektor, 1 adjunkt,

1 ämneslärarinna, 2 extra lärare, timlärare i övningsämnen m. m.

Senare avgav skolöverstyrelsen i anledning av remiss utlåtande angående

ett ifrågasatt successivt nedläggande av statens provskola, nya elementarskolan

i Stockholm, i omedelbar anslutning till det föreslagna upprättandet

av ett högre allmänt läroverk i Bromma. Överstyrelsen fann däri icke

anledning frångå sin mening, att läroverksorganisationen i Stockholm i dess

helhet vore i behov av vidgning och att förty frågan örn ett eventuellt nedläggande

av nya elementarskolan icke behövde lösas i förevarande sammanhang.

I propositionen nr 221 till 1932 års riksdag föreslog därefter Kungl.

Majit riksdagen att medgiva, dels att inom Bromma församling finge från

och med läsåret 1932/1933 successivt upprättas ett högre allmänt läroverk,

avsett för såväl manliga som kvinnliga lärjungar, med såväl fyrklassig

som femklassig realskola, ävensom med gymnasium, omfattande

fyraårig latinlinje samt treårig reallinje, och dels att nya elementarskolan

finge från och med samma läsår successivt nedläggas. Därvid förutsattes,

bland annat, att upprättandet av förstnämnda läroverk skulle ske i omedelbar

anslutning till det successiva nedläggandet i viss föreslagen ordning av

nya elementarskolan, ävensom att Stockholms stad skulle beträffande Brommaläroverket

ej mindre tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler jämte

inredning och möbelutrustning ävensom bostad eller hyresersättning åt rektor,

än även bidraga med ett engångsanslag under första året av läroverkets

verksamhet av minst 10,000 kronor till bestridande av de utgifter, som åvilade

vissa läroverkets kassor.

I skrivelse den 4 juni 1932, nr 275, anmälde riksdagen, att riksdagen med

viss mindre ändring, avseende avvecklingen av nya elementarskolan, bifallit

Kungl. Majits förslag, varvid riksdagen förklarade sig hava av den i ärendet

förebragta utredningen funnit behovet av det ifrågasatta Brommaläroverket

väl styrkt, då det gällde att på ett tillfredsställande sätt ordna läroverksfrågan

för snabbt växande samhällen med en sammanlagd befolkning av

nära 30,000 människor.

Sedan Kungl. Majit anbefallt Överståthållarämbetet att från stadsfullmäktige

i Stockholm infordra yttrande, huruvida och i så fall från vilken

tid fullmäktige vore villiga att uppfylla de från statsmakternas sida uppställda

villkoren för upprättandet av ett läroverk i Bromma, överlämnade överståhållarämbetet

en av stadsfullmäktige avlåten skrivelse, däri fullmäktige framhöllo,

att den föreliggande frågan örn utvidgning av läroverksorganisationen

kommit i ett nytt för dess bedömande försvårat läge genom riksdagens beslut

därom, att i samband med upprättande av nyssnämnda läroverk ett av de

nuvarande läroverken i staden skulle nedläggas. Stadsfullmäktige funne det

därför önskvärt, att staden bereddes ytterligare rådrum för ett definitivt

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

ställningstagande och att med frågans avgörande finge anstå i avvaktan på

den ytterligare utredning från stadens sida, som med hänsyn till dess vikt

syntes påkallad.

I anledning av stadsfullmäktiges nyssberörda skrivelse uttalade skolöverstyrelsen

att, då riksdagens beslut avsåge upprättandet av ifrågavarande läroverk

från och med läsåret 1932/1933, överstyrelsen icke kunde finna annat

än att ett nytt riksdagsbeslut vore erforderligt, därest läroverket skulle

kunna upprättas senare än från och med nämnda läsår.

I samband med anslagsäskandena för läroverken för budgetåret 1933/

1934 uttalade chefen för ecklesiastikdepartementet under punkt 141 av 1933

års åttonde huvudtitel, att departementschefen — med instämmande i överstyrelsens

nyssberörda uppfattning — icke ansåge sig kunna för 1933 års

riksdag tillstyrka framställning i ämnet. Den i ärendet förebragta utredningen

syntes departementschefen hava givit vid handen, att frågan om

ett läroverk i Bromma icke lämpligen borde lösas i samband med frågan

om en eventuell indragning av ett läroverk i den inre staden utan borde

tagas under omprövning såsom ett fristående spörsmål.

I anledning av en i ärendet gjord framställning har skolöverstyrelsen

därefter den 16 november 1933 ånyo avgivit utlåtande i frågan om upprättande

av ett läroverk i Bromma. I detta utlåtande anför överstyrelsen

— under åberopande av utav överstyrelsen utförd statistisk utredning — att

behovet av ett nytt läroverk för Stockholms vidkommande vid sidan av de

förutvarande blivit ännu starkare framträdande än då överstyrelsen föreslog

dess inrättande i sitt i ärendet först avgivna yttrande. Därest en minskning

i tillströmningen till de allmänna läroverken i Stockholm längre fram skulle

inträda — ehuru en sådan minskning icke för närvarande syntes sannolik

funnes alltid möjlighet till lämplig begränsning av läroverksorganisationen

i det inre Stockholm vid denna senare tidpunkt. Överstyrelsen ansåge sig

under sådana förhållanden kunna helt tillstyrka föreliggande framställning,

både i vad den avsåge upprättande av ett högre allmänt läroverk i Bromma

och i vad den avsåge ifrågavarande spörsmåls avkopplande från frågan

örn nedläggandet av nya elementarskolan i Stockholm. — I fråga om kostnaderna

för upprättande av det nya läroverket hänvisade överstyrelsen till

sina tidigare gjorda beräkningar. Den årliga avlöningsstaten för läroverket

kunde dock med hänsyn till de nya timplanerna beräknas till ett till i

runt tal 137,000 kronor sänkt belopp.

För egen del anför departementschefen under förevarande punkt i huvudtiteln

bland annat följande:

»Den hastiga utveckling, som Bromma församling undergått de senaste

årtiondena, har i ökat tempo fortsatt under den tid, som förflutit sedan

frågan om Brommaläroverket år 1932 av statsmakterna prövades. Den

mantalsskrivna befolkningen i församlingen, som den 1 januari 1932 uppgick

till 26,898 personer, utgjorde sålunda den 1 januari 1933 29,435 per
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

47

söner och kan antagas vid 1934 års början uppgå till ej oväsentligt mer än

30,000 personer. Betydande områden inom församlingen finnas alltjämt

tillgängliga för exploatering, varför befolkningssiffran i sinom tid torde

komma att än ytterligare avsevärt stiga. De skäl, som år 1932 ansågos

motivera förläggandet av ett högre läroverk inom denna del av Stockholm,

göra sig alltså nu gällande med ökad styrka.

Härtill kommer, att behovet av en utvidgning av läroverksorganisationen

i staden sedan år 1932 framträtt än starkare. Oaktat parallellavdelningar,

utöver vad som år 1927 beräknats, upprättats i betydande utsträckning, hava

vid inträdesprövningarna ett för varje år ökat antal godkända sökande måst

avvisas på grund av utrymmesbrist. Höstterminen 1932 avvisades sålunda

från klass l5 94 elever och höstterminen 1933 160 elever. Överstyrelsen

uppgiver vidare, att under de senare åren omkring 200 ä 300 flera platser

varit erforderliga i första klassen av femåriga realskolan än som beräknades

i 1927 års organisationsplan. Motsvarande uppgifter föreligga beträffande

gymnasiet. Någon väsentlig minskning i tillströmningen till ifrågavarande

läroverk synes icke heller vara att förvänta under de närmaste

åren. Nödvändigheten av att i denna situation vidtaga åtgärder till lägets

förbättrande synes mig ofrånkomlig.

Av den tidigare förebragta utredningen synes det därvid vara ådagalagt,

att den utvidgning av läroverksorganisationen, som ansetts erforderlig, i

första rummet bör komma Bromma till godo genom förläggande av ett läroverk

till denna stadsdel. Vad som nu förekommit synes bestyrka denna

uppfattning.

Såsom jag i annat sammanhang framhållit, anser jag, att vad som förekommit

i frågan sedan riksdagen år 1932 fattat beslut om Brommaläroverkets

upprättande i anslutning till nya elementarskolans avveckling, bör föranleda

till att frågan om det nya läroverket nu bör tagas under omprövning

såsom ett fristående spörsmål.

Med stöd av det ovan sagda finner jag mig alltså nu böra upptaga denna

fråga till förnyad behandling i syfte att uppnå en av omständigheterna påkallad

positiv lösning av densamma. Jag vill alltså förorda, att ett nytt

allmänt läroverk upprättas i Stockholm från och med läsåret 1934/1935

och förlägges till Bromma.

Genom det beslut, som fattades vid 1932 års riksdag, har riksdagen redan

tagit ståndpunkt beträffande organisationen av och villkoren för upprättandet

av ifrågavarande läroverk. Med hänsyn härtill vill jag icke nu upptaga

ny diskussion på denna punkt utan inskränker mig till att föreslå den

ändring i dessa hänseenden, som föranledes därav, att läroverkets uppättande

icke kommer att ske i anslutning till nedläggande av nya elementarskolan

och att jag i enlighet med skolöverstyrelsens förslag förordar en

fyraårig reallinje i stället för en treårig.

Jag vill sålunda föreslå, att läroverket anordnas såsom ett samläroverk

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

med två serier parallellavdelningar av den femåriga och en serie avdelningar

av den fyraåriga realskolan, dock med gemensam avslutningsklass, samt

med gymnasium, omfattande fyraårig latinlinje samt fyraårig reallinje.

Under skolans första verksamhetsår torde första klassen av de båda realskolelinjerna

och första ringen av gymnasiet upprättas, varefter läroverket

varje år bör utbyggas med nya klasser och ringar, till dess det blivit färdigbildat.

Liksom riksdagen år 1932 föreskrivit såsom villkor för inrättande av det

ifrågasatta läroverket, att Stockholms stad skulle förbinda sig att dels tillhandahålla

erforderliga undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning

ävensom bostad eller hyresersättning åt rektor, dels ock bidraga till vissa

läroverkets kassor med ett engångsanslag under första året av läroverkets

verksamhet med minst 10,000 kronor, böra enahanda villkor nu uppställas.

Vad överstyrelsen anfört i fråga om kostnaderna för upprättande av det

nya läroverket under budgetåret 1934/1935 föranleder icke någon erinran

från min sida. Dessa kostnader fördela sig på de olika till de allmänna

läroverken utgående anslagen på följande sätt:

det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken

(avlöningar till rektor 7,500 kronor, en lektor 5,800 kronor,

en adjunkt 4,300 kronor, en ämneslärarinna 2,800 kronor,

en tillsyningslärarinna 100 kronor).................kronor 20,500

under detta anslag ingående poster:

bibliotekarierna.............................. » 150

arvoden till biträden å rektorsexpeditionerna........ » 200

arvoden till skolläkare......................... » 400

anslaget till arvoden åt extra och vikarierande lärare vid de

allmänna läroverken m. m. (avlöningar till två extralärare) » 6,600

anslaget till extra arvoden åt lärare i övningsämnen vid de

allmänna läroverken (12 timmar teckning och välskrivning

1,080 kronor, 11 timmar musik 990 kronor, 16 timmar

gymnastik 1,400 kronor och 6 timmar slöjd för flickor 450

kronor)...................................... » 3,920

Summa kronor 31,770»

Utskottet ansluter sig till den av departementschefen uttalade uppfattningen,

att frågan örn ett läroverk i Bromma icke lämpligen bör lösas i

samband med frågan om en eventuell indragning av ett läroverk i den inre

staden utan bör tagas under omprövning såsom ett fristående spörsmål.

De skäl, som redan år 1932 föranledde riksdagen att biträda Kungl. Maj:ts

förslag örn upprättandet av ett nytt läroverk i Bromma, föreligga enligt

utskottets mening allt fortfarande. På grund härav tillstyrker utskottet

Kungl. Maj:ts här förevarande förslag. Den av Kungl. Maj:t för läroverket

föreslagna organisationen ävensom de av Kungl. Maj:t föreslagna villkoren

för läroverkets upprättande hava ej givit utskottet anledning till erinran.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr. 8.

49

Utskottet hemställer,

att riksdagen må medgiva, att inom Bromma församling

i Stockholm må från och med läsåret 1934—1935 eller från

den senare tidpunkt Kungl. Majit må finna gott bestämma

successivt upprättas ett högre allmänt läroverk, avsett för

såväl manliga som kvinnliga lärjungar, med såväl fyrklassig

som femklassig realskola, ävensom med gymnasium, omfattande

fyraårig latinlinje samt fyraårig reallinje, dock under

förutsättning att Stockholms stad dels tillhandahåller erforderliga

undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning

ävensom bostad eller hyresersättning åt rektor vid

läroverket, dels ock bidrager till bestridande av de utgifter,

som åvila biblioteks- och materielkassan samt ljus- och vedkassan

vid läroverket, med ett engångsanslag under första

året av läroverkets verksamhet av minst 10,000 kronor.

93:o) Nya ordinarie lärartjänster vid de allmänna läroverken m.m.

Kungl. Majit har (punkt 112, sid. 131—137) föreslagit riksdagen att dels

bemyndiga Kungl. Majit att tills vidare under budgetåren 1934/1936, då för

realskolestadiet avsedd ordinarie ämneslärarbefattning vid samläroverk skall

tillsättas, besluta, huruvida befattningen skall kungöras ledig såsom adjunktsbefattning

eller ämneslärarinnebefattning, dels ock för inrättande av nya

ordinarie lärartjänster vid de allmänna läroverken med den fördelning, som

av Kungl. Majit bestämmes, samt för beredande av vissa arvoden höja det

ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken med 186,000

kronor.

Kungl. Majits förslag innebär bland annat inrättandet av 5 lektors-, 22

adjunkts- och 12 ämneslärarinnetjänster vid de allmänna läroverken samt

upprättande av 1 ordinarie teckningslärarbefattning vid samrealskolan i

Huskvarna.

Av anslagsökningen — 186,000 kronor — beräknas ett belopp av 20,500

kronor belöpa på det till upprättande föreslagna läroverket i Bromma.

Departementschefen har anfört bland annat följande:

»Vad först angår den s. k. ämneslärarinnefrågan, vill jag erinra örn,

att 1928 års riksdags beslut därom allenast avsåg en provisorisk anordning,

innebärande ett bemyndigande för Kungl. Majit att då för realskolestadiet

avsedd ordinarie ämneslärarbefattning vid samläroverk skulle tillsättas, besluta,

huruvida befattningen skulle kungöras ledig såsom adjunktsbefattning

eller ämneslärarinnebefattning. Riksdagen, vars nämnda bemyndigande avsåg

tiden till och med budgetåret 1930/1931, har sedermera vid olika tillfällen

och senast för budgetåret 1933/1934 lämnat Kungl. Majit enahanda

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 6 sami. Nr 8. 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

bemyndigande!!, därvid dock förutsatts, att proportionen mellan antalet manliga

och kvinnliga lärare ej ändrades i vidare mån, än det av skolöverstyrelsen

på sin tid i ärendet avlåtna, å sid. 21 i propositionen nr 231 till

1928 års riksdag återgivna förslaget innebure.

Nu angivna spörsmål hava berörts i det betänkande, som den 29 september

1933 avgivits av de sakkunniga rörande omorganisation av högre lärarinneseminariet.

Med hänsyn till den fortsatta utredning hithörande frågor tarvar

anser jag ett ytterligare uppskov med det gällande provisoriet vara erforderligt.

Jag har intet att erinra mot överstyrelsens förslag i denna del, varvid

jag förutsätter, att överstyrelsen inkommer nied utredning och förslag

i ämnet i så god tid, att frågan kan föreläggas 1936 års riksdag. Givetvis

kommer vid ett bifall till detta förslag den redan av 1928 års riksdag gjorda,

av 1931 års riksdag upprepade och av mig nyss återgivna förutsättningen

att vinna beaktande.»

Vad Kungl. Majit under här förevarande punkt föreslagit har icke givit

utskottet anledning till annan erinran än att utskottet funnit det begärda

bemyndigandet för Kungl. Majit att besluta, huruvida för realskolestadiet

avsedd ordinarie ämneslärarbefattning skall kungöras ledig såsom adjunktseller

ämneslärarinnebefattning, böra, på sätt tidigare ägt rum, begränsas till

ett år. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) , i anledning av förevarande förslag, bemyndiga Kungl.

Majit att tills vidare under budgetåret 1934/1935, då för

realskolestadiet avsedd ordinarie ämneslärarbefattning vid

samläroverk skall tillsättas, besluta, huruvida befattningen

skall kungöras ledig såsom adjunktsbefattning eller ämneslärarinnebefattning

;

b) för inrättande av nya ordinarie lärartjänster vid de

allmänna läroverken med den fördelning, som av Kungl.

Majit bestämmes, samt för beredande av vissa arvoden höja

det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken

med 186,000 kronor.

94:o) Anslag till bibliotekarier vid de allmänna läroverken. I enlighet

med Kungl. Majits förslag (punkt 113, sid. 137) hemställer utskottet,

att riksdagen må höja den i det ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken ingående posten: bibliotekarierna,

nu 62,000 kronor, med 150 kronor till 62,150

kronor.

95:o) Arvoden till biträden å rektorsexpeditionerna vid de allmänna

läroverken. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 114,

sid. 137—138) hemställer utskottet,

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

51

att riksdagen må höja den i det ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken ingående posten: arvoden

till biträden å rektorsexpeditionerna, nu 48,500 kronor,

med 6,700 kronor till 55,200 kronor.

96:o) Arvoden (s. k. fasta arvoden) åt skolläkare vid de allmänna

läroverken. I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 115, sid. 138—

139) hemställer utskottet,

att riksdagen må öka den i det ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken ingående posten: arvoden

åt skolläkare, nu 48,950 kronor, med 1,775 kronor till

50,725 kronor.

97:o) Undervisning i hushållsgöromål vid de allmänna läroverken.

I två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av frö

ken Kerstin Hesselgren (I: 46) och den andra inom andra kammaren av herr

S. Bengtsson i Norup (II: 101), har hemställts, att riksdagen ville bevilja ett

anslag av 6,000 kronor till återupptagandet av undervisningen i hushållsgöromål

vid de 14 samrealskolor och högre läroverk, där sådan undervisning

meddelades under läsåret 1931—1932, samt att förty ordinarie reservationsanslaget

till allmänna läroverken, nu 8,768,000 kronor, måtte höjas

med 70,200 kronor till 8,839,000 kronor.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning anförda

skälen hänvisas till motionen I: 46.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag anvisade 1930 års riksdag till undervisning

i hushållsgöromål vid de allmänna läroverken för budgetåret 1930/

1931 ett extra anslag av 7,200 kronor. Med hänsyn till den ringa medelsåtgången

under sagda budgetår sänktes anslaget för budgetåret 1931/1932

till 6,000 kronor. Därefter har något anslag för ändamålet icke upptagits

å riksstaten.

Riksdagen har genom att tidigare vid flera tillfällen bevilja anslag för utskottet,

här ifrågavarande ändamål visat sig uppskatta betydelsen av att undervisning

i hushållsgöromål meddelas vid de allmänna läroverken. Denna riksdagens

uppfattning delas alltjämt av utskottet. Med hänsyn till de ekonomiska

förhållandena — vilka föranlett att anslag för ändamålet icke av

Kungl. Maj:t äskats för de senaste budgetåren — har utskottet emellertid

icke ansett sig kunna tillstyrka motionerna.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må avslå fröken Hesselgrens och herr

Bengtssons i Norup ovannämnda motioner (I: 46 och II: 101).

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

98:o) Praktisk utbildning av blivande lärare vid de allmänna läroverken.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 116, sid. 139—140)

hemställer utskottet,

att riksdagen må minska den i det ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken ingående posten: till

praktisk utbildning av blivande lärare vid de allmänna läroverken,

nn 72,400 kronor, med 300 kronor till 72,100 kronor.

99.o) Reservationsanslaget till de allmänna läroverken. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 117, sid. 140—141) hemställer utskottet,

att riksdagen må minska det ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken med 130,125 kronor.

Vid bifall till vad utskottet under punkterna 93:o)—99:o) tillstyrkt kommer

det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken, nu

8,768,800 kronor, att höjas med 64,200 kronor till 8,833,000 kronor.

100:o) Ålderstillägg åt lärarpersonalen vid de allmänna läroverken.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 118, sid. 141—142) hemställer

utskottet,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

ålderstillägg åt lärarpersonalen vid de allmänna läroverken,

nu 1,220,000 kronor, med 60,000 kronor till 1,280,000 kronor.

101:o) Lönetursrätt för icke-ordinarie befattningshavare vid kommunala

mellanskolor, vilka vinna befordran till ordinarie befattning

vid statliga läroverk. I två likalydande motioner, väckta, den ena inom

första kammaren av herr E. Sjödahl m. fl. (I: 97) och den andra inom andra

kammaren av herr O. Nilsson i Göteborg m. fl. (II: 172), har hemställts, att

de bestämmelser, som angivas uti kungörelsen av den 15 juni 1922 (nr 373)

om ändrade bestämmelser angående ålderstillägg för civila befattningshavare

i statens tjänst, även måtte göras tillämpliga på icke ordinarie befattningshavare

vid kommunala mellanskolor, vilka vinna befordran till ordinarie

befattning vid statliga läroverk.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning anförda

skälen hänvisas till motionen I: 97.

Den av motionärerna åberopade bestämmelsen i kungörelsen örn ändrade

bestämmelser örn ålderstillägg för civila befattningshavare i statens tjänst

av den 15 juni 1922 (nr 373) är av följande lydelse:

Örn den, som från icke-ordinarie befattning vinner befordran till ordinarie

tjänst, innehar sådan anställning i statens tjänst, som i avseende å

tjänstgöringens art och omfattning finnes svara mot, vara jämförlig med

eller högre än den ifrågavarande ordinarie tjänsten, må för bestämmande

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

53

av haus rätt till ålderstillägg vid denna tjänst tillgodoräknas honom den tid

utöver tre år, under vilken han efter fyllda 18 år i en följd innehaft dylik

anställning.

Utskottet finner, att vissa skäl onekligen kunna anföras till förmån för Utskottet,

en ändring av nu gällande bestämmelser örn lönetursrätt i den av motionärerna

angivna riktningen. A andra sidan vill utskottet framhålla, att ett

bifall till motionerna kan tänkas medföra konsekvenser, vilka icke nu i brist

på utredning kunna överblickas. Utredning saknas vidare om de kostnader

för det allmänna, som skulle bliva en följd av ett dylikt bifall. Enligt utskottets

förmenande kan här förevarande fråga icke lämpligen av riksdagen

företagas till avgörande, innan utredningar av nu antydd art föreligga.

Med hänsyn härtill finner sig utskottet böra avstyrka motionerna.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må avslå herr Sjödahls m. fl. och herr Nilssons

i Göteborg m. fl. ovannämnda motioner (I: 97 och

II: 172).

102:o) Arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna

läroverken. Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 119) föreslagit

riksdagen i fråga örn arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de

allmänna läroverken ävensom beträffande dels en inom första kammaren

av herr N. Wohlin m. fl. väckt motion (I: 1) angående vissa spörsmål ifråga

om den högre skolundervisningen, dels en inom första kammaren av herr

Olof Olsson m. fl. väckt motion (I: 91) örn framläggande för riksdagen av

begärd utredning rörande omläggning av skolarbetets inre organisation m. m.,

dels en inom andra kammaren av herr I. Anderson i Norrköping m. fl.

väckt motion (II: 96) angående upprättandet av en nyspråklig gymnasielinje

vid de allmänna läroverken, dels två likalydande motioner, väckta, den

ena inom första kammaren av herrar A. Thelin och G. Bagge (I: 92) och

den andra inom andra kammaren av herrar O. Lindskog och I. Sefve (II:

194) angående åtgärder för undanröjande av vissa missförhållanden i samband

med utformningen av 1933 års läroverksstadga, dels ock en inom

andra kammaren av herr I. Anderson i Norrköping väckt motion (II: 219)

om knytande av vissa villkor vid anslaget till extra och vikarierande ämneslärare

vid de allmänna läroverken, avgiver utskottet senare under riksdagen

utlåtande; vilket härmed

anmäles.

103:o) Arvodesförhöjning åt vissa extra ordinarie ämneslärare

vid högre lärarinneseminariet, allmänna läroverk och statens folkskoleseminarier.

I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 120, sid.

146), vilket innebär en anslagsminskning med 15,000 kronor, hemställer utskottet,

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att riksdagen må till arvodesförhöjning åt vissa extra

ordinarie ämneslärare vid högre lärarinneseminariet, allmänna

läroverk och statens folkskoleseminarier för budgetåret 1934/

1935 anvisa ett extra förslagsanslag av 75,000 kronor.

104:o) Personliga lönetillägg åt vissa Övningslärare vid de allmänna

läroverken. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 121,

sid. 146—147), vilket innebär en anslagsökning med 1,500 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till beredande i enlighet med av 1929

års riksdag godkända grunder av personliga lönetillägg

under tiden 1 juli 1934—30 juni 1935 åt vissa ordinarie

Övningslärare vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret

1934/1935 ett extra förslagsanslag av 4,500 kronor.

105:o) Extra arvoden åt lärare i övningsämnen vid de allmänna

läroverken. Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 122) föreslagit riksdagen

i fråga örn extra arvoden åt lärare i övningsämnen vid de allmänna läroverken

ävensom beträffande två likalydande motioner, väckta, den ena inom

första kammaren av herrar K. Sandegård och G. A. Björkman (I: 32) och

den andra inom andra kammaren av herr G. P. Ossbahr m. fl. (II: 95),

örn ökat anslag till extra arvoden åt gymnastiklärare, avgiver utskottet senare

under riksdagen utlåtande; vilket härmed

anmäles.

106:o) Undervisning i manlig slöjd vid de allmänna läroverken.

Kungl. Maj:t har (punkt 123, sid. 150—151) föreslagit riksdagen att dels

besluta, att de av riksdagen fastställda grunderna för utgående av statsbidrag

under budgetåret 1933/1934 för undervisning i manlig slöjd vid de

allmänna läroverken skola äga motsvarande tillämpning under budgetåret

1934/1935, dels ock minska det ordinarie förslagsanslaget till undervisning

i manlig slöjd vid de allmänna läroverken, nu 5,000 kronor med 400 kronor

till 4,600 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herrar R. Wagnsson

och E. Sjödahl (I: 93), och den andra inom andra kammaren av fru Ruth

Gustafson (II: 413) i vilka motioner hemställts, att riksdagen, vid bifall till

Kungl. Maj:ts förslag örn anvisande av medel till undervisning i manlig

slöjd vid de allmänna läroverken i likhet med vad som utgått under innevarande

budgetår, måtte uttala önskvärdheten av att denna undervisning

i den utsträckning anslaget medger bedrives i enlighet med 1933 års undervisningsplan.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr, 8. 55

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning anförda

skälen hänvisas till motionen I: 93.

Vad Kungl. Majit under här förevarande punkt föreslagit har icke givit

utskottet anledning till erinran.

Beträffande det motionsvis framförda yrkandet vill utskottet framhålla,

att Kungl. Majit icke lärer underlåta att, så snart förhållandena sådant

medgiva, sörja för att slöjdundervisning i behörig omfattning upptages vid

läroverken. Ett bifall till vad motionärerna hemställt skulle vidare innebära, att

slöjdundervisningen skulle bliva obligatorisk vid det fåtal läroverk, där den

nya undervisningsplanen enligt förslaget nu skulle träda i tillämpning. Med

hänsyn till vad sålunda anförts finner utskottet sig böra avstyrka här förevarande

motioner.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) , med bifall till Kungl. Majlis förslag,

1) besluta, att de av riksdagen fastställda grunderna förutgående

av statsbidrag under budgetåret 1933/1934 för

undervisning i manlig slöjd vid de allmänna läroverken

skola äga motsvarande tillämpning under budgetåret 1934/

1935,

2) minska det ordinarie förslagsanslaget till undervisning

i manlig slöjd vid de allmänna läroverken, nu 5,000 kronor,

med 400 kronor till 4,600 kronor;

b) avslå herrar Wagnssons och Sjödahls samt fru Gustafsons

ovannämnda motioner (I: 93 och lii 413).

107:o) Arvoden (s. k. rörliga arvoden) åt skolläkare vid de allmänna

läroverken. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 124,

sid. 151—152), vilket innebär en anslagsökning med 6,000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till arvoden (s. k. rörliga arvoden) åt

skolläkare vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret

1934/1935 ett extra förslagsanslag av 43,000 kronor.

108:o) Förstärkning av den i det ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken ingående anslagsposten: praktisk utbildning

av blivande lärare vid de allmänna läroverken. Anord

nande genom infödda lärare av undervisning i tyska, engelska och

franska språken vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkterna 125 och 126) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum,

Utskottet.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

a) till förstärkning av den i det ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken ingående anslagsposten:

praktisk utbildning av blivande lärare vid de allmänna läroverken

för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra anslag av

14,300 kronor;

b) för anordnande genom infödda lärare av undervisning

i tyska, engelska och franska språken vid de allmänna läroverken

m. fl. läroanstalter anvisa för budgetåret 1934/1935

ett extra anslag av 10,500 kronor.

109:o) Bidrag till de allmänna läroverkens ljus- och vedkassor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 127, sid. 153—154), vilket

innebär en anslagsökning med 80,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom bidrag till täckande av utgifter,

som skola bestridas av ljus- och vedkassan vid allmänt läroverk,

för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra förslagsanslag

av 330,000 kronor, därav högst 20,000 kronor må,

efter Kungl. Maj:ts beprövande, användas såsom bidrag

till nedbringande för samtliga lärjungar av avgifterna till

nämnda kassa i sådana fall, då desamma kunna anses alltför

tyngande.

110:o) Bokinköp och bokbindning för biblioteken vid de allmänna

läroverken. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 128) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till bokinköp och bokbindning för biblioteken

vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret 1934/

1935 ett extra reservationsanslag av 30,000 kronor.

lilio) Kommunala mellanskolor. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt

129) föreslagit riksdagen i fråga om det ordinarie förslagsanslaget till kommunala

mellanskolor ävensom beträffande två likalydande motioner, väckta,

den ena inom första kammaren av herr E. Sjödahl m. fl. (I: 96) och den

andra inom andra kammaren av herr O. Nilsson i Göteborg (lii 174), om

upprättande av nya parallellavdelningar vid vissa kommunala mellanskolor

avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

112:o) Ändrade bestämmelser rörande lönetursrätt för lärare vid

kommunal mellanskola. I två likalydande motioner, väckta, den ena

inom första kammaren av herr E. Sjödahl m. fl. (I: 98) och den andra inom

andra kammaren av herr O. Nilsson i Göteborg m. fl. (II: 173), har hemställts,

att bestämmelserna angående avlöning åt lärare vid kommunal mellan
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

57

skola och statsbidrag till sådan skola ändras därhän, att sådan lärare skall

för uppflyttning i högre lönegrad äga att räkna sig tillgodo den tid utöver

tre år, han fullgjort sådan ämneslärartjänstgöring, som i avseende å art

eller omfattning finnes svara emot, vara jämförlig med eller av högre värde

än det arbete, han har att å sin tjänst utföra.

Till stöd för sitt yrkande hava motionärerna åberopat motiveringen i

motion I: 97 angående icke ordinarie lärares vid de kommunala mellanskolorna

rätt att tillgodoräkna sig viss föregående tjänstgöring för ålderstillägg

vid befordran till statstjänst; vartill utskottet här hänvisar.

Under åberopande av vad utskottet under punkt 101 :o) anfört i anledning

av väckta motioner angående lönetursrätt för icke-ordinarie befattningshavare

vid kommunala mellanskolor, vilka vinna befordran till ordinarie befattning

vid statliga läroverk, avstyrker utskottet här förevarande motioner.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må avslå herr Sjödahls m. fl. och herr Nilssons

i Göteborg m. fl. ovannämnda motioner (1:98 och

II: 173).

113:o) Undervisning i manlig och kvinnlig slöjd vid kommunala

mellanskolor. Kungl. Majit har (punkt 130, sid. 156—157) föreslagit riksdagen

att dels besluta, att de av riksdagen beslutade grunderna för statsbidrag

under budgetåret 1933/1934 för undervisning i manlig och kvinnlig

slöjd vid kommunala mellanskolor skola äga motsvarande tillämpning under

budgetåret 1934/1935, dels ock för budgetåret 1934/1935 minska det ordinarie

förslagsanslaget till undervisning i manlig och kvinnlig slöjd vid kommunala

mellanskolor, nu 13,000 kronor, med 4,600 kronor till 8,400 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr W. Björck väckt motion (I: 95), vari, såvitt nu är ifråga,

hemställts, att riksdagen ville dels besluta sådan ändring i de för undervisning

i manlig och kvinnlig slöjd vid kommunala mellanskolor fastställda

bidragsgrunderna, att statsbidrag till undervisning i manlig slöjd vid ifrågavarande

läroanstalter må utgå allenast i sådana fall, då den för undervisningen

anställde läraren har sin väsentliga utkomst av denna anställning,

dels för budgetåret 1934/1935 höja det ordinarie förslagsanslaget till undervisning

i manlig och kvinnlig slöjd vid kommunala mellanskolor från 13,000

kronor med 8,600 kronor till 21,600 kronor.

Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning anförda

skälen hänvisar utskottet till motionen.

Motionärens yrkande innebär till en början, att den av 1933 års riksdag

beslutade interimistiska inskränkningen av slöjdundervisningen vid bland

Utskottet.

Utskottet.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

annat kommunala mellanskolor skulle upphävas i vad den avser den kvinnliga

slöjden. De skäl, som av motionären anförts till förmån för detta yrkande,

hava synts utskottet vägande. Då emellertid ett bifall till motionen

i denna del skulle medföra vissa kostnadsökningar, har utskottet icke ansett

sig böra på grund av enskild motion tillstyrka den föreslagna förändringen.

Såsom i motionen erinrats, föreskrevs av 1933 års riksdag, att statsbidrag

till undervisning i slöjd vid kommunala mellanskolor finge utgå allenast i

sådana fall, då den för nämnda undervisning anställde läraren hade sin

väsentliga utkomst av denna anställning. I fråga om allmän högre folkskola

användes däremot uttrycket »i vilka denna undervisning bestrides av

lärare med densamma som huvudsaklig sysselsättning». I motionen I: 95

har nu föreslagits, att här förevarande bestämmelser skulle erhålla med

varandra fullt överensstämmande lydelse.

I likhet med motionären finner utskottet önskvärt, att nu berörda båda

bestämmelser, på sätt uppenbarligen avsetts, givas lika lydelse. Då emellertid

förslag i denna riktning lämpligen synes böra framläggas av Kungl.

Maj:t, har utskottet icke heller i denna del ansett sig böra tillstyrka motionen.

Vad Kungl. Maj:t under här förevarande punkt föreslagit har, med den

ståndpunkt utskottet sålunda intagit, icke givit utskottet anledning till

erinran.

I anslutning härtill hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt mod avslag, såvitt nu är ifråga, å herr Björcks ovannämnda

motion (I: 95), i vad densamma skiljer sig från

Kungl. Maj:ts förslag,

a) besluta, att de av riksdagen beslutade grunderna för

statsbidrag under budgetåret 1933/1934 för undervisning i

manlig och kvinnlig slöjd vid kommunala mellanskolor skola

äga motsvarande tillämpning under budgetåret 1934/1935,

b) för budgetåret 1934/1935 minska det ordinarie förslagsanslaget

till undervisning i manlig och kvinnlig slöjd

vid kommunala mellanskolor, nu 13,000 kronor, med 4,600

kronor till 8,400 kronor.

114:o) Tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid kommunala

mellanskolor. Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 131) föreslagit

riksdagen i fråga örn tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid kommunala

mellanskolor avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande;

vilket härmed

anmäles.

115:o) Kommunala flickskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 132, sid. 159—161) hemställer utskottet, som under punkt 132:o) i

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

59

det följande kommer att yttra sig med anledning av vad departementschefen

anfört ifråga örn övergång till redovisningsår (budgetår) såsom tidsenhet

för vissa statsbidragsberäkningar m. m.,

att riksdagen må

a) besluta, att de av riksdagen beslutade grunderna angående

statsbidrag till kommunala flickskolor under budgetåret

1983/1934 skola äga motsvarande tillämpning under

budgetåret 1934/1935, dock att statsbidrag icke må, såvitt

angår sådana skolor, vilka åtnjutit statsbidrag under budgetåret

1932/1933 eller kommit i åtnjutande av statsbidrag

först under budgetåret'' 1933/1934, utgå för större antal

parallellavdelningar än för det sammanlagda antalet parallellavdelningar

under budgetåret 1932/1933, respektive budgetåret

1933/1934;

b) öka det ordinarie förslagsanslaget till kommunala flickskolor,

nu 314,000 kronor, med 194,000 kronor till 508,000

kronor.

116:o) Tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid kommunala

flickskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 133, sid. 161—

162), vilket innebär en anslagsökning med 38,000 kronor, hemställer utskottet,

som under punkt 132:o) i det följande kommer att yttra sig med

anledning av vad departementschefen anfört ifråga örn övergång till redovisningsår

(budgetår) såsom tidsenhet för vissa statsbidragsberäkningar m. m.,

att riksdagen må

a) medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1

juli 1934—30 juni 1935 utgå till lärarpersonalen vid kommunala

flickskolor med följande belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

» ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt

» extra ordinarie ämneslärare och timlärare med belopp,

som Kungl. Maj:t i huvudsaklig enlighet med de i sådant

hänseende nu gällande grunder bestämmer;

b) för ändamålet anvisa för budgetåret 1934/1935 ett

extra förslagsanslag av 100,000 kronor.

117:o) Reservationsanslaget till privatläroverk. Kungl. Majit har

(punkt 134, sid. 162—165) föreslagit riksdagen att dels besluta, att den av

1933 års riksdag beslutade ändringen ifråga om beloppet av grundunderstöd

till skola, varom här är fråga, skall äga tillämpning jämväl för budgetåret

1934/1935, dels minska det ordinarie reservationsanslaget till privatläroverk,

nu 605,700 kronor, med 51,000 kronor till 554,700 kronor, dels ock i riksstaten

för budgetåret 1934/1935 uppföra de i nämnda anslag ingående ari
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande Nr, 8.

Utskottet.

slagsposterna med följande belopp, nämligen: enskilda mellanskolor 16,400

kronor, högre flickskolor 331,400 kronor, högre goss- och samskolor 206,900

kronor, att utgå såsom ett gemensamt reservationsanslag å sammanlagt

554,700 kronor.

I samband härmed tiar utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herrar *4. Thelin och

G. A. Björkman (I: 89) och den andra inom andra kammaren av herr C. P.

Ossbahr ni. fl. (II: 212), i vilka motioner, såvitt nu är i fråga, hemställts att

ovannämnda under rubriken »reservationsanslaget till privatläroverk» uppförda

anslag till högre flickskolor, 331,400 kronor, måtte höjas med 5,200 kronor

eller det belopp, som skolöverstyrelsen funnit erforderligt för att statsunderstöd

skulle kunna beviljas Äppelvikens elementarskola.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning anförda

skälen hänvisar utskottet till motionen I: 89.

Skolöverstyrelsen har i fråga örn statsanslag till Äppelvikens elementarskola

anfört bland annat följande:

Denna skola vore anordnad i huvudsaklig överensstämmelse med statens

normalskola för flickor och vore sålunda avsedd att, vid fullt utbildad organisation,

leda fram till s. k. normalskolekompetens. Inom den del av

Stockholms stad, i vilken skolan vore belägen, funnes icke någon statsunderstödd

flickskola. Det finge anses i hög grad befogat, att tillfälle till

högre undervisning för flickor på för den enskilde ej alltför betungande villkor

erbjödes inom denna talrikt befolkade stadsdel, varigenom för de flickor,

som önskade utbildning till s. k. normalskolekompetens, de tröttande och

även i övrigt föga önskvärda skolresorna från de i dessa trakter belägna

trädgårdssamhällena till den egentliga staden kunde undvikas. Med hänsyn

härtill och då den förevarande skolan även i övrigt syntes förtjänt av statsunderstöd,

ville överstyrelsen föreslå, att vid beräkningen av nu ifrågavarande

anslagspost upptoges ett understödsbelopp för skolan, avseende ett

grundanslag av 4,800 kronor samt särskilt understöd för undervisning i huslig

ekonomi med 400 kronor, summa 5,200 kronor.

Departementschefen har rörande samma fråga anfört, att hail med hänsyn

till sitt förslag om upprättande av ett högre samläroverk i Bromma

icke ansett sig böra tillstyrka överstyrelsens förslag på denna punkt.

Utskottet vill erinra, att utskottet under punkt 92:o) i det föregående tillstyrkt

Kungl. Maj:ts förslag örn inrättande av ett högre samläroverk i

Bromma, varigenom med avsevärda kostnader för det allmänna en betydande

förbättring av här förevarande stadsdelars skolväsende är avsedd att

ernås. Med hänsyn härtill och då vidare en fråga av här förevarande art

enligt utskottets uppfattning i första hand lämpligen torde böra ankomma

på Kungl. Maj.ts prövning, avstyrker utskottet motionerna I: 89 och II: 212,

såvitt nu är ifråga.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

61

Mot vad Kungl. Majit under här förevarande punkt föreslagit har utskottet

icke funnit anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majlis förslag

samt med avslag å herrar Thelins och Björkmans samt herr

Ossbahrs m. fl. ovannämnda motioner (I: 89 och II: 212), i

vad dessa motioner beröra reservationsanslaget till privatläroverken,

a) besluta, att den av 1933 års riksdag beslutade ändringen

ifråga örn beloppet av grundunderstöd till skola, varom

här är fråga, skall äga tillämpning jämväl för budgetåret

1934/1935,

b) minska det ordinarie reservationsanslaget till privatläroverk,

nu 605,700 kronor, med 51,000 kronor till 554,700

kronor,

c) i riksstaten för budgetåret 1934/1935 uppföra de i

nämnda anslag ingående anslagsposterna med följande belopp,

nämligen: enskilda mellanskolor 16,400 kronor, högre

flickskolor 331,400 kronor, högre goss- och samskolor 206,900

kronor, att utgå såsom ett gemensamt reservationsanslag

å sammanlagt 554,700 kronor.

118:o) Lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter.

Kungl. Majit har (punkt 135, sid. 165—166) föreslagit riksdagen

att minska det ordinarie förslagsanslaget till lönetillägg åt lärarinnor vid

statsunderstödda enskilda läroanstalter, nu 485,000 kronor, med 55,000 kronor

till 430,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herrar A. Thelin och

G. A. Björkman (I: 89) och den andra inom andra kammaren av herr C. P.

Ossbahr m. fl. (II: 212), i vilka motioner, såvitt nu är fråga, hemställts, att

den höjning, som kunde betingas av bifall till i motionerna framfört förslag

örn statsunderstöd till Äppelvikens elementarskola, måtte ske i ordinarie

förslagsanslaget till lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda enskilda

läroanstalter.

Under hänvisning till vad utskottet under föregående punkt anfört rörande

det motionsvis framställda yrkandet om statsunderstöd till Äppelvikens

elementarskola avstyrker utskottet motionerna, så vitt nu är i fråga.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer

sålunda,

Utskottet.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å herrar Thelins och Björkmans samt herr

Ossbahrs m. fl. ovannämnda motioner (I: 89 och II: 212),

i vad dessa motioner avse nu förevarande anslag, minska

det ordinarie förslagsanslaget til] lönetillägg åt lärarinnor

vid statsunderstödda enskilda läroanstalter, nu 485,000 kronor,

med 55,000 kronor till 430,000 kronor.

119:o) Tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid privatläroverk.

Kungl. Majit har (punkt 136, sid. 166—169) föreslagit riksdagen att

dels besluta, att den av 1933 års riksdag beslutade ändringen i fråga örn

tjänstgöringsskyldighet för ämneslärare vid privatläroverk och rätt till uppdelning

av årsklass i parallellavdelningar skall äga tillämpning jämväl för

budgetåret 1934/1935, dels ock till beredande under tiden 1 juli 1934—-30

juni 1935 av tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid enskilda

mellanskolor, högre flickskolor samt högre goss- och samskolor för budgetåret

1934/1935 anvisa ett extra förslagsanslag av 1,570,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herrar A. Thelin och

G. A. Björkman (I: 89) och den andra inom andra kammaren av herr C. P.

Ossbahr m. fl. (II: 212), i vilka motioner, såvitt nu är i fråga, hemställts,

att den höjning, som kunde betingas av bifall till i motionerna framfört

förslag om statsunderstöd till Äppelvikens elementarskola, måtte ske i extra

förslagsanslaget till beredande under tiden 1 juli 1934—30 juni 1935 av

tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid enskilda mellanskolor,

högre flickskolor samt högre goss- och samskolor.

För budgetåret 1933/1934 utgår för här ifrågavarande ändamål ett anslag

av 1,900,000 kronor.

Under hänvisning till vad utskottet under punkt 117:o) anfört rörande

det motionsvis framställda yrkandet örn statsunderstöd till Äppelvikens elementarskola,

avstyrker utskottet motionerna, så vitt nu är i fråga.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer

sålunda,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å herrar Thelins och Björkmans samt

herr Ossbahrs m. fl. ovannämnda motioner (I: 89 och II:

212), i vad dessa motioner avse nu förevarande förslag,

a) besluta, att den av 1933 års riksdag beslutade ändringen

i fråga örn tjänstgöringsskyldighet för ämneslärare vid

privatläroverk och rätt till uppdelning av årsklass i paral
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

63

lellavdelningar skall äga tillämpning jämväl för budgetåret

1934/1935,

b) till beredande under tiden 1 juli 1934—30 juni 1935

av tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid enskilda

mellanskolor, högre flickskolor samt högre goss- och

samskolor för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra förslagsanslag

av 1,570,000 kronor.

120:o) Ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda enskilda

läroanstalter. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 137) föreslagit riksdagen

i fråga örn ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda enskilda

läroanstalter avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande; vilket

härmed

anmäles.

121:o) Understöd åt kommunala gymnasier. Kungl. Majit har (punkt

138, sid. 173—174) föreslagit riksdagen att till beredande av understöd enligt

Kungl. Majits beprövande åt kommunalt gymnasium, som är förenat

med en statens realskola, för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra reservationsanslag

av 34,000 kronor att utgå på de villkor och under de närmare

föreskrifter, Kungl. Majit må finna gott meddela.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr G. W. Källman

(I: 94) och den andra inom andra kammaren av herr M. Andersson i Igelboda

m. fl. (II: 200), i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte besluta,

att kommunala gymnasiet i Lidingö från och med läsåret 1934/1935 måtte

successivt övertagas av staten.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning anförda

skälen hänvisar utskottet till motionen I: 94.

Motionärernas framställning avser ett spörsmål, som med hänsyn till sina

konsekvenser, icke minst av ekonomisk art, kräver en allsidig utredning

innan riksdagen kan taga ställning därtill. Då en dylik utredning icke föreligger

och då vidare en fråga av här förevarande art först synes böra hava

prövats av Kungl. Majit, avstyrker utskottet det nu motionsvis framförda

yrkandet.

Mot Kungl. Majits förslag, som innebär att anslag för här ifrågavarande

ändamål skulle för budgetåret 1934/1935 utgå med samma belopp som för

innevarande budgetår, har utskottet icke något afl erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förslag

samt med avslag å herr Källmans samt herr Anderssons i

Igelboda m. fl. ovannämnda motioner (I: 94 och lii 200),

Utskottet.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

till beredande av understöd enligt Kungl. Maj:ts beprövande

åt kommunalt gymnasium, som är förenat med en statens

realskola, för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra reservationsanslag

av 34,000 kronor att utgå på de villkor och

under de närmare föreskrifter, Kungl. Majit må finna gott

meddela.

122:o) Understöd till utbildningskurser för lärarinnor i hushållsgöromål.

Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala. Understöd

till vissa anstalter för utbildande av lärarinnor i kvinnlig slöjd.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkterna 139—141) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum,

a) till understöd åt utbildningskurser för lärarinnor i

hushållsgöromål anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra

anslag av 12,000 kronor att under de villkor, Kungl. Majit

må finna lämpligt föreskriva, utgå till styrelsen för aktiebolaget

Ateneum för flickor i Stockholm och till Göteborgs

allmänna folkskolestyrelse med högst 6,000 kronor till vardera;
b)

till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala anvisa

för budgetåret 1934/1935 ett extra anslag av 70,000 kronor;

c) till understöd åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor

i kvinnlig slöjd anvisa för budgetåret 1934/1935 ett

extra anslag av 19,000 kronor att under de villkor och bestämmelser

och med den fördelning, som av Kungl. Majit

föreskrivas, utgå till Maria Nordenfelts högre handarbetslärarinneseminarium

i Göteborg samt föreningen Handarbetets

vänners och Andrea Eneroths högre handarbetsseminarium

i Stockholm.

Folkundervisningen.

l23:o) Anslaget till folkskoleseminarierna m. m. I enlighet med

Kungl. Majits förslag (punkt 142, sid. 177—185) hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) minska den i det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna

ingående anslagsposten: Folkskoleseminarierna,

nu 1,560,000 kronor, med 110,000 kronor till 1,450,000

kronor;

b) uppföra den i samma reservationsanslag ingående

anslagsposten: Stipendier för elever vid folkskoleseminarier

med oförändrat belopp, 105,000 kronor;

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

65

c) , vid bifall härtill, minska det gemensamma ordinarie

reservationsanslaget till folkskoleseminarierna, nu 1,665,000

kronor, med 110,000 kronor till 1,555,000 kronor;

d) till anordnande av studentkurser och parallellavdelningar

vid vissa folkskoleseminarier m. m. för budgetåret

1934/1935 anvisa ett extra reservationsanslag av 65,500

kronor.

124:o) Hyresersättning till rektorerna vid vissa folkskoleseminarier.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 143, sid. 185—186),

vilket innebär en anslagsökning med 2,400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till bestridande av hyresersättning till

rektorerna vid folkskoleseminarierna i Linköping, Skara,

Kalmar, Lund, Karlstad och Umeå, utan rätt för sagda rektorer

att å hyresersättningen åtnjuta dyrtidstillägg, anvisa

för budgetåret 1934/1935 ett extra anslag av 16,000 kronor.

125:o) Hyresbidrag till lärare vid folkskoleseminarierna i Stockholm

och Göteborg. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 144)

hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för beredande av hyresbidrag till lärare vid

folkskoleseminarierna i Stockholm och Göteborg, utan rätt

för vederbörande lärare att å ifrågavarande hyresbidrag åtnjuta

dyrtidstillägg, anvisa för budgetåret 1934/1935 ett

extra förslagsanslag av 14,000 kronor.

126:o) Det ordinarie anslaget till småskoleseminarierna. I förslaget

till riksstat för budgetåret 1934/1935 har Kungl. Majit upptagit det

ordinarie reservationsanslaget till statens småskoleseminarier med oförändrat

belopp, 223,600 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes under punkt 145, sid. 187—194 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr R. Wagnsson m. fl. väckt motion (I: 99), vari, såvitt nu

är i fråga, hemställts, att riksdagen måtte besluta dels att nyintagning av

elever vid småskoleseminarierna icke måtte ske under läsåret 1934—1935,

dels att under punkt 145 i åttonde huvudtiteln uppfört anslag i anslutning

härtill måtte minskas.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning anförda

skälen hänvisar utskottet till motionen.

Bihang till riksdagens protokoll 1934. ti sami. Nr 8. •>

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Departementschefen har i nu förevarande avseende anfört följande:

»Enligt skolöverstyrelsens förslag skulle hösten 1934 intagning i första klassen

äga rum vid seminarierna i Strängnäs, Skara, Härnösand, Linköping

och Falun i 5 klassavdelningar med högst 15 elever i varje klassavdelning.

Under vårterminen 1936 skulle i så fall med hänsyn jämväl tagen till eleverna

i andra klassen vid seminarierna i Lycksele och Haparanda, utexamineras

105 småskollärarinnor. Överstyrelsen anser det emellertid vara

lämpligast, örn antalet elever i varje klass liksom tidigare kunde sättas till

12, varigenom examinationen år 1936 kunde nedbringas till 90. Jag ansluter

mig till skolöverstyrelsens sistnämnda förslag och anser mig alltså

böra räkna med en begränsning av intagningen till 12 elever per klassavdelning,

alltså till sammanlagt 60 elever. Kungl. Maj:t bör givetvis hava

rätt vidtaga erforderliga jämkningar i förevarande siffror.»

Utskottet. Utskottet vill icke förneka, att situationen på arbetsmarknaden för de

från småskoleseminarier utbildade lärarinnorna är allvarsam. Emellertid

håller utskottet före, att redan med den av departementschefen föreslagna

begränsningen av intagningen viss hänsyn tagits härtill. Såsom departementschefen

framhållit, bör Kungl. Majit äga rätt att vidtaga erforderliga

jämkningar i de föreslagna siffrorna. Skulle det alltså med hänsyn till förhållanden,

som blivit kända först efter det att statsverkspropositionen avlåtits

till riksdagen, visa sig önskvärt, att elevantalet per klassavdelning

sänkes under det beräknade, eventuellt till 10, förutsätter utskottet att en

sådan åtgärd vidtages. Att, såsom i motionen yrkats, intagningen för nästkommande

läsår helt skulle upphöra, kan utskottet däremot icke tillstyrka.

Utskottet vill erinra, att en vid 1933 års riksdag väckt motion med samma

innebörd som den nu föreliggande avslogs av riksdagen.

Då vad under här förevarande punkt i övrigt anförts och föreslagits icke

givit utskottet anledning till erinran, hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å herr Wagnssons m. fl. ovannämnda motion

(I: 99), i vad den avser ordinarie reservationsanslaget

till småskoleseminarierna, i riksstaten för budgetåret 1934/

1935 uppföra nämnda anslag med oförändrat belopp, 223,600

kronor.

127:o) Stipendier åt elever vid småskoleseminarier. Kungl. Majit

bär (punkt 146, sid. 194—195) föreslagit riksdagen att minska det ordinarie

reservationsanslaget till stipendier åt elever vid småskoleseminarier, nu

33,000 kronor, med 3,400 kronor till 29,600 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr B. Wagnsson m. fl. väckt motion (I: 99), vari, såvitt nu

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

67

är i fråga, hemställts, att riksdagen måtte vid bifall till i motionen framfört

förslag, innebärande att nyintagning av elever vid småskoleseminarierna

icke skulle ske under läsåret 1934—1935, minska det under nu förevarande

punkt i åttonde huvudtiteln begärda anslaget.

Under åberopande av vad utskottet under föregående punkt anfört avstyrker

utskottet motionen i vad den gäller här förevarande anslag.

Då Kungl. Maj:ts förslag icke givit utskottet anledning till erinran, hemställer

utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å herr Wagnssons m. fl. ovannämnda motion

(I: 99) i vad den avser förevarande anslag, minska det

ordinarie reservationsanslaget till stipendier åt elever vid

småskoleseminarier, nu 33,000 kronor, med 3,400 kronor till

29,600 kronor.

128:o) Hyresersättning till rektorerna vid vissa småskoleseminarier.

I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 147) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till bestridande av hyresersättning till rektorerna

vid småskoleseminarierna i Linköping och Falun, utan

rätt för sagda rektorer att å hyresersättningen åtnjuta dyrtidstillägg,

anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra anslag

av 4,000 kronor.

129:o) Bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat hos landsting

uppförda seminarielärare m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 148, sid. 195—202), vilket innebär en anslagsminskning med

54,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att såsom bidrag till avlöning åt ordinarie

lärare vid nedlagt småskoleseminarium, vilken uppförts på

indragningsstat hos landsting, må tills vidare utgå belopp

efter enahanda grunder, som föreskrivits för budgetåret

1933/1934;

b) medgiva, att såsom villkor för utgåendet av dylikt

statsbidrag må tills vidare gälla enahanda bestämmelser,

som givits för budgetåret 1933/1934;

c) till bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat

hos landsting uppförda seminarielärare m. m. för budgetåret

1934/1935 anvisa ett extra förslagsanslag av 135,000 kronor;

d) medgiva, att statsbidraget till avlöning av förutvarande

Utskottet.

s. 68 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

68 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

rektorn vid Norrbottens läns landstings nedlagda småskoleseminarium

i Öjebyn Carl Andersson må från och med den

1 juli 1933 och tills vidare utgå efter de grunder, som i

sådant avseende gällt för budgetåret 1932/1933.

130:o) Tilläggsersättning för expenser åt folkskolinspektörer. I

enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 149) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till tilläggsersättning för expenser åt folkskolinspektörer

för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra

anslag av 10,400 kronor.

131:o) Resekostnadsersättning åt folkskolinspektörer. I förslaget

till riksstat för budgetåret 1934/1935 har Kungl. Majit upptagit det ordinarie

förslagsanslaget till resekostnadsersättning åt folkskolinspektörer med oförändrat

belopp, 150,000 kronor.

I en inom första kammaren av herr R. Wagnsson väckt motion (1:211)

har hemställts, att riksdagen måtte för budgetåret 1934/1935 bestämma det

ordinarie förslagsanslaget till resekostnadsersättning åt folkskolinspektörer

till ett belopp av 175,000 kronor.

Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning anförda

skälen hänvisas till motionen.

De skäl, som nästlidet år föranledde riksdagen att trots uttalade betänkligheter

biträda Kungl. Maj:ts förslag om en minskning av här förevarande

anslag, äga enligt utskottets uppfattning allt fortfarande giltighet. Under

erinran om 1933 års riksdags uttalande, att anslagsminskningen torde få betraktas

som en tillfällig åtgärd, framtvungen av det förhandenvarande budgetära

läget, har utskottet därför ansett sig böra, med avstyrkande av motionen,

biträda Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å herr Wagnssons ovannämnda motion

(1:211), i vad densamma skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag,

i riksstaten för budgetåret 1934/1935 upptaga det ordinarie

förslagsanslaget till resekostnadsersättning åt folkskolinspektörer

med oförändrat belopp, 150,000 kronor.

132:o) Statsbidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor. Kungl.

Majit har (punkt 150, sid. 203—210) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1934/1935 sänka det ordinarie förslagsanslaget till avlöning åt lärare vid

folkskolor, nu 52,700,000 kronor, med 1,700,000 kronor till 51,000,000

kronor.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

69

I skrivelse den 11 maj 1932, nr 195, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

nr 134 angående ändrade bestämmelser beträffande fortsättningsskolans

organisation m. m. framhöll riksdagen önskvärdheten av att ifråga

örn de till skoldistrikten utgående statsbidragen till avlönande av lärarpersonal

spörsmålet örn en övergång till budgetår såsom tidsenhet vid avlöningsoch

statsbidragsberäkningen gjordes till föremål för närmare utredning.

Frågan syntes enligt riksdagens mening erbjuda vissa svårigheter med hänsyn

till dess samband med kommunala budgets- och redovisningsförhållanden.

På uppdrag av Kungl. Majit hava de jämlikt bemyndigande den 14

juli 1932 av chefen för ecklesiastikdepartementet tillkallade sakkunniga för

utredning rörande flyttningsskyldighet för lärare vid folk- och småskolor

avgivit utredning och förslag i här förevarande ämne.

De sakkunniga föreslå att för folk- och fortsättningsskolor jämte dem

närstående skolor och anstalter samt högre folkskolor, kommunala niel''

lanskolor och kommunala flickskolor tiden 1 juli—30 juni under benämningen

redovisningsår måtte föreskrivas vara tidsenhet för beräkning av statsbidrag

samt avlöning, tillfällig avlöningsförbättring, särskilda lönetillägg,

dyrtidstillägg, provisorisk avlöningsförbättring och arvoden. Denna relativt

obetydliga förändring vore vad som erfordrades för att undanröja de väl

kända olägenheterna med den nuvarande ordningen. Den nya ordningen

anses av de sakkunniga icke vålla några egentliga svårigheter med väl vissa

fördelar för de kommunala budgets- och redovisningsförhållandena.

De sakkunnigas förslag har tillstyrkts av flertalet av de hörda myndigheterna

och korporationerna.

Departementschefen anser, att man under i övrigt oförändrade förhållanden

borde liksom skolöverstyrelsen försiktigtvis räkna med en ökning av anslaget

till statsbidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor med 300,000 kronor till

53,000,000 kronor samt anför därefter bland annat följande:

»Emellertid lärer ett realiserande av förslaget rörande övergång till redovisningsår

(budgetår) såsom tidsenhet för vissa statsbidragsberäkningar m. m.

för nästa budgetår förminska anslagsbehovet för detta och ett antal andra

ändamål under åttonde huvudtiteln.

Utredningen ådagalägger, att en omläggning av avlönings- och statsbidragssystemet

för vissa lärare m. fl. till att avse budgetår i stället för

kalenderår icke torde vålla några svårigheter för det kommunala budgets-

och redovisningssystemet. Några betänkligheter mot att åstadkomma

överensstämmelse mellan skolans organisation i ekonomiskt och i pedagogiskt

avseende torde så mycket mindre kunna anföras som redan nu bland annat

statsbidragen till skolskjutsar, till inackordering av skolpliktiga barn och

till centralisering av fortsättningsskolväsendet beräknas för läsår och icke för

kalenderår. Jag anser mig därför böra tillstyrka de sakkunnigas principiella

förslag, att tiden den 1 juli—30 juni skall, där ej annorlunda stadgas, beträffande

folk- och fortsättningsskolor jämte dem närstående skolor och an
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

stalter samt högre folkskolor, kommunala mellanskolor och kommunala flickskolor

under benämningen redovisningsår utgöra tidsenhet för beräkning av

statsbidrag samt avlöning, tillfällig avlöningsförbättring, särskilda lönetillägg,

dyrtidstillägg, provisorisk avlöningsförbättring och arvoden. Det må anmärkas,

att den ifrågasätta omläggningen sålunda ej berör folkhögskolor och

skolor tillhörande yrkesundervisningen. Den nu föreslagna förändringen

tarvar modifikationer i ett stort antal nu gällande författningsbestämmelser.

Skolöverstyrelsen torde anbefallas att avgiva förslag till dylika ändringar.

Jag lärer senare bliva i tillfälle att ånyo anmäla denna fråga för Kungl.

Maj:t. Därvid ämnar jag även pröva, huruvida icke vissa av de sakkunniga

föreslagna förtydliganden och förenklingar i nuvarande författningsbestämmelser

i samband därmed böra vidtagas.

Den nya ordningen vållar viss förskjutning i tiden för rekvisition av medel

från de anslag, som beröras av åtgärderna. Detta medför, att vederbörande

anslag först för budgetåret 1935/1936 komma att belastas med en

del av det verkliga medelsbehovet för budgetåret 1934/1935. Anslagsbehovet

för sistnämnda budgetår blir därför lägre än under normala förhållanden.

Av skolöverstyrelsen har ifrågasatts en minskning av ifrågavarande anslag

för budgetåret 1934/1935 med högst 4 procent för de anslag, från vilka

enligt gällande författningar förskottsutbetalning äger rum, och med högst

40 procent för de anslag, från vilka hela utbetalningen sker i efterskott.

Jag biträder detta förslag. Under vederbörande punkter i huvudtiteln har

jag redan framlagt och kommer jag att framlägga förslag rörande de belopp,

varmed vederbörande anslag på grund av dessa åtgärder böra upptagas.

Nu förevarande anslag till avlöning åt lärare vid folkskolor synes med hänsyn

till vad jag nu anfört böra för budgetåret 1934/1935 upptagas med

51,000,000 kronor.»

Vad departementschefen anfört rörande det i anledning av framställning

av 1932 års riksdag framlagda förslaget örn övergång till redovisningsår

(budgetår) såsom tidsenhet för vissa statsbidragsberäkningar m. m. har icke

givit utskottet anledning till erinran. Utskottet biträder departementschefens

beräkningar rörande den minskning i medelsbehovet för budgetåret 1934/1935

under vederbörande anslag, som föranledes av nyss antydda åtgärder.

Kungl. Maj:ts förslag, att här förevarande anslag skulle för budgetåret

1934/1935 upptagas med ett belopp av 51,000,000 kronor, har icke givit

utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer sålunda,

att riksdagen må för budgetåret 1934/1935 sänka det

ordinarie förslagsanslaget till avlöning åt lärare vid folkskolor,

nu 52,700,000 kronor, med 1,700,000 kronor till

51,000,000 kronor.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

71

l33:o) Ändrade bestämmelser rörande rätt för vissa lärare vid folkoch

småskolor att söka ordinarie lärartjänst. I en inom första kammaren

av herrar R. Wagnsson och E. Sjödahl väckt motion (I: 101) har

hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit måtte anhålla att Kungl.

Majits kungörelse den 20 juli 1933 örn tillsättning i vissa fall av lärare vid

folk- och småskolor (sv. författa.sami. 507) i så måtto ändras, att lärare,

som minst 12 terminer tjänstgjort inom ett skoldistrikt, må äga ansökningsrätt

till inom distriktet ledigförklarad ordinarie lärartjänst.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning anförda

skälen hänvisar utskottet till motionen.

Sedan Kungl. Majit för riksdagen framlagt en den 24 februari 1933 dagtecknad

proposition, nr 154, angående åtgärder för beredande av ökade

möjligheter att indraga lärartjänster vid folkskoleväsendet och riksdagen i

anledning därav i skrivelse den 19 maj 1933, nr 223, förklarat sig i huvudsak

icke hava något att erinra emot de i propositionen framförda förslagen,

utfärdade Kungl. Majit den 20 juli 1933 kungörelse (nr 507) örn tillsättning

i vissa fall av lärare vid folk- och småskolor. Enligt § 6 i denna kungörelse

skall, då jämlikt § 19 mom. 1 d) folkskolestadgan tjänst skall kungöras ledig,

skolrådet från vederbörande folkskolinspektör inhämta, huruvida inom något

av de inspektionsområden, som tillhöra vederbörande s. k. områdesgrupp,

finnes övertalig lärartjänst av ifrågavarande slag. Är detta fallet, skall tjänsten

förklaras ledig med s. k. begränsad ansökningsrätt. Dylik ansökningsrätt tillkommer

endast ordinarie eller tills vidare anställd lärare från de skoldistrikt

inom områdesgruppen, som hava övertaliga lärartjänster av ifrågavarande

slag, dock icke lärare, vilkens tjänst är i föreskriven ordning förenad med

organist-, klockar- eller kyrkosångarbefattning. Berörda kungörelse trädde i

kraft den 17 augusti 1933.

Frågan örn åtgärder för beredande av ökade möjligheter att indraga tjänster

vid folkskoleväsendet var vid 1933 års riksdag föremål för en ingående

prövning. De i anslutning till riksdagens beslut utfärdade bestämmelserna

hava ännu icke varit i kraft ett år, och någon egentlig erfarenhet om deras

verkningar har alltså ännu icke kunnat vinnas. Utredning föreligger ej heller

rörande den inverkan på de så nyligen vidtagna åtgärdernas effektivitet, som

ett bifall till motionen skulle innebära. Under sådana förhållanden avstyrker

utskottet vad i här förevarande motion yrkats.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må avslå herrar Wagnsson och Sjödahls

ovannämnda motion (I: 101).

134: o) Rätt för lärare vid folk- och småskolor att för uppfattning

i högre lönegrad tillgodoräkna sig viss tjänstgöring såsom

Utskottet.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

icke ordinarie lärare m. m. I två likalydande motioner, väckta, den ena

inom första kammaren av herr R. Wagnsson (I: 214) och den andra inom

andra kammaren av fru Vira Eklund (II: 407), har föreslagits att lärare vid

folk- och småskolor för rätt till uppflyttning i högre lönegrad må kunna

tillgodoräkna sig den tjänstgöring såsom icke ordinarie lärare de haft utöver

tio lästerminer.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av hetr R. W^agnsson (I: 213) och den andra inom andra kammaren

av fru Vira Eklund (II: 406), hemställts, att riksdagen må besluta, att icke

ordinarie lärare vid folk- och småskolor, då de tjänstgjort vid nämnda skolor

sammanlagt tio lästerminer, erhålla ett lönetillägg å 300 kronor för manlig

och 200 kronor för kvinnlig folkskollärare samt 150 kronor för småskollärarinna

samt att härför erforderligt belopp upptages i riksstaten för

budgetåret 1934/1935.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar anförda

skälen hänvisas till motionerna I: 214 och I: 213.

De i här förevarande motioner gjorda framställningarna hava i första hand

motiverats med de svårigheter i befordringshänseende för den icke-ordinarie

lärarpersonalen vid folk- och småskolor, som uppkommit på grund av de

av statsmakterna under de senaste åren igångsatta rationaliseringsåtgärderna

på detta område. Utskottet har funnit dessa svårigheter behjärtansvärda

och anser visst fog föreligga för de gjorda framställningarna, särskilt vad

angår förslaget om rätt att för uppflyttning i högre lönegrad få tillgodoräkna

viss tjänstgöring såsom icke ordinarie lärare. Såsom utskottet redan

under föregående punkt framhållit, saknas emellertid ännu tillräcklig erfarenhet

rörande verkningarna för lärarkåren av de företagna åtgärderna.

De i här förevarande motioner gjorda yrkandena äro vidare av en betydande

ekonomisk räckvidd, men någon närmare utredning härutinnan

har icke framlagts. Härtill kommer dessutom, att enligt utskottets uppfattning

en förändring av gällande avlöningsbestämmelser i en uti motionerna

avsedd utsträckning knappast lärer böra ske utan förutgången prövning

av Kungl. Maj:t. I detta hänseende vill utskottet erinra att, såsom i motionen

I: 213 upplysts, det i nämnda motion ävensom i motionen II: 406

gjorda yrkandet redan på grund av särskild framställning är beroende på

Kungl. Maj:ts prövning. Med hänsyn till vad sålunda anförts avstyrker

utskottet förevarande motioner.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må avslå

a) herr Wagnssons och fru Eklunds motioner I: 214 och

II: 407;

b) samma motionärers motioner 1:213 och 11:406.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

73

135:o) Avlöningsförhöjning åt vissa manliga småskollärare m. fl.

I en inom första kammaren av herr B. Wagnsson väckt motion (I: 216) har

hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit måtte anhålla att kungörelsen

angående avlöning åt lärare vid folk- och småskolor den 16 september

1918 måtte erhålla sådan lydelse, att avlöningen för manlig lärare

vid småskola, mindre folkskola samt manlig biträdande lärare vid folkskola

skall utgå med 200 kronor utöver vad lärare tillhörande småskollärarkåren

i allmänhet åtnjuter.

Till stöd för berörda yrkande har anförts följande:

Enligt bestämmelserna i avlöningsreglementet för lärare vid folk- och

småskolor (Kungl. Maj:ts kungörelse den 16 september 1918, sv. förf. sami.

nr 760) åtnjuter manlig lärare vid småskola och vid mindre folkskola ävensom

manlig biträdande lärare vid folkskola, vilken blivit anställd före den

1 januari 1919, ett tillägg till den för småskollärarinna utgående lönen med

200 kronor. De lärare, som däremot anställts efter den 1 januari 1919, ha

endast en grundlön på 1,200 kronor. Dessa lärare ha som bekant att av

sin lön utbetala familjepensionsavgift. Deras faktiska inkomst blir därför

cirka 70 kronor lägre per år än en kvinnlig lärares i samma lönegrad.

Flertalet av de manliga småskollärarna fingo anställning under en tid, då

det var stor brist på arbetskrafter. Somliga ha fått sin anställning på så

sätt att de fingo vikariera fastän oexaminerade. Sedermera sökte de och

fingo dispens till ordinarie tjänst. Andra åter ha gått igenom seminarium

under en tid då utbildningen endast pågick några månader. Samtliga dessa

åtnjuta det ovan omnämnda lönetillägget.

Énligt uppgift från skolöverstyrelsen finnas för närvarande anställda 31

manliga småskollärare. Endast några få av dessa ha fått sin anställning

efter 1919. Anledningen till den olika avlöningen torde vara den, att statsmakterna

icke önskade att några manliga småskollärare vidare utbildades.

Kontrollen häröver kan emellertid nu ske genom att lärarutbildningsanstalterna,

som ju äro förstatligade, icke mottaga manliga elever. Att det lilla

antal manliga lärare, som efter 1919 erhållit anställning, i löneavseende icke

får likställas med äldre lärare, synes orättvist också ur den synpunkten att

de lärare, som efter 1919 tillträtt sina befattningar, haft vissa i förhållande

till deras ekonomiska ställning icke obetydliga utbildningskostnader.

Utskottet har funnit starka skäl tala för ett bifall till det i motionen Utskottet,

framställda yrkandet. Detta avser, såsom av motionen framgår, en löneregleringsfråga

av jämförelsevis ringa ekonomisk räckvidd för det allmänna.

Emellertid anser sig utskottet icke kunna, utan föregående utredning rörande

olika frågan berörande omständigheter, tillstyrka förslaget. En sådan

utredning torde ankomma på Kungl. Majit, och utskottet vill fördenskull

förorda, att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Majit hemställa örn en dylik

utredning. Denna utredning synes böra så bedrivas, att förslag i ämnet

kan föreläggas 1935 års riksdag.

I anslutning till vad sålunda anförts, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av herr Wagnssons ovannämnda

motion (T: 216), i skrivelse till Kungl. Majit anhålla,

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utekottet.

att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa utredning och för 1935

års riksdag framlägga förslag rörande lönetillägg för sådan

manlig lärare vid småskola och vid mindre folkskola ävensom

manlig biträdande lärare vid folkskola, som blivit anställd

efter utgången av år 1918.

136:o) Utjämning av kostnaderna för uppehållande av folkskoleväsendet.

Kungl. Majit har (punkt 151, sid. 210—211) föreslagit riksdagen

att för beredande av utjämning av kostnaderna för folkskoleväsendet

för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra förslagsanslag av 5,660,000 kronor

att utgå i huvudsaklig överensstämmelse med vad av departementschefen

i statsrådsprotokollet anförts samt i enlighet med de närmare villkor och

bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr jE. B. Andersson

m. fl. (I: 100) och den andra inom andra kammaren av herr G. Olsson i

Ramsta m. fl. (II: 192), i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte besluta

att för beredande av utjämning av kostnaderna för folkskoleväsendet

för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra förslagsanslag av 8,800,000 kronor,

att utgå med 200 kronor per läraravdelning och 5 kronor för varje barn.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning anförda

skälen hänvisar utskottet till motionen I: 100.

Enligt kungörelsen den 30 juli 1930 (nr 321) utgick ur här ifrågavarande

anslag bidrag till skoldistrikten med dels 5 kronor för varje barn, dels 200

kronor för varje läraravdelning, allt för läsår räknat.

Kungl. Majit föreslog sedermera 1933 års riksdag (punkten 179 i 1933

års åttonde huvudtitel), att anslaget måtte sänkas till 5,615,000 kronor. Samtidigt

förordade departementschefen sådan ändring i grunderna för statsbidragets

utgående, att endast bidraget med 200 kronor för varje läraravdelning

skulle utgå.

Emellertid beslöt riksdagen (riksdagens skrivelse den 16 maj 1933, nr

204), att statsbidraget skulle för senare halvåret 1933 utgå efter oförändrade

grunder och för förra halvåret 1934 i överensstämmelse med de av departementschefen

förordade grunderna. Anslaget uppfördes i riksstaten för budgetåret

1933/1934 med ett belopp av 7,207,500 kronor.

Departementschefen har nu anfört, att de för förra halvåret 1934 gällande

grunderna syntes böra gälla även under budgetåret 1934/1935.

Vid 1933 års riksdag företogs i besparingssyfte en omläggning av de

tidigare gällande grunderna för utgående av bidrag från här ifrågavarande

anslag. Det nu motionsvis framförda yrkandet avser en återgång till de

tidigare bidragsgrunderna. Med hänsyn till att frågan så nyligen prövats

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

75

av riksdagen och då vidare ett bifall till motionerna skulle medföra en ökad

belastning av riksstatens utgiftssida med icke mindre än 3,140,000 kronor,

har utskottet funnit sig böra avstyrka här förevarande motioner i vad de

skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag, mot vilket utskottet icke funnit något

att erinra.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å herr E. B. Anderssons m. fl. och herr

Olssons i Ramsta m. fl. ovannämnda motioner (I: 100 och

II: 192), i vad desamma skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag,

för beredande av utjämning av kostnaderna för folkskoleväsendet

för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra förslagsanslag

av 5,660,000 kronor, att utgå i huvudsaklig överensstämmelse

med vad av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1934

under punkten 151 anförts samt i enlighet med de närmare

villkor och bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

l37:o) Provisorisk aviöningsförbättring åt lärare vid folk- och

småskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 152, sid. 211—

212), vilket innebär en anslagsminskning med 245,000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till beredande av provisorisk avlöningsförbättring

åt lärare vid folk- och småskolor — däri inbegripna

även lärare i slöjd och hushållsgöromål vid folk- och

småskolor och därmed jämförlig anstalt — bevilja för budgetåret

1934/1935 ett extra förslagsanslag av 5,905,000

kronor.

138:o) Folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste gränsorter.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 153, sid. 212—213)

hemställer utskottet,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste gränsorter,

nu 590,000 kronor, med 50,000 kronor till 640,000

kronor.

139:o) Särskilt lönetillägg åt lärare i lappmarksförsamlingar med

icke finsktalande befolkning samt i Överkalix församling. I enlig

het med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 154, sid. 213) hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1934/1935 sänka det

ordinarie förslagsanslaget till särskilt lönetillägg åt lärare i

lappmarksförsamlingar med icke finsktalande befolkning

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

samt i Överkalix församling, nu 79,000 kronor, med 3,000

kronor till 76,000 kronor.

140:o) Avlönande av föreståndarinna och biträdande föreståndarinna

för skolhem eller arbetsstuga inom Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 155, sid. 213—214) hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1934/1935 sänka det ordinarie

förslagsanslaget till avlönande av föreståndarinna

och biträdande föreståndarinna för skolhem eller arbetsstuga

inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län,

dock ej rikets nordligaste gränsorter, nu 35,000 kronor, med

14,000 kronor till 21,000 kronor.

141 :o) Anordnande av värmeledning i Skytteanska skolan i Tärna.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 156, sid. 214—216) hemställer

utskottet,

att riksdagen må för anordnande av värmeledning i skolhuset

och byggnaden för lärarbostäder vid Skytteanska skolan

i Tärna för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra reservationsanslag

av 19,000 kronor.

142:o) Inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga barn inom

Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län,

dock ej rikets nordligaste gränsorter. I förslaget till riksstat för budgetåret

1934/1935 har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln uppfört det

ordinarie reservationsanslaget till inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga

barn inom Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län,

dock ej rikets nordligaste gränsorter, med oförändrat belopp, 548,000 kronor.

I två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herrar P. Sandström och C. I. Asplund (I: 218) och den andra inom andra

kammaren av herr E. Hage m. fl. (II: 162), har hemställts, att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Majit hemställa, att Kungl. Majit måtte låta

fortast utreda, huruvida och efter vilka grunder ökade anslag till inackorderingsbidrag

för vissa skolpliktiga barn må kunna beviljas skattetyngda

kommuner, vilka på grund av gles befolkning och stor utsträckning åsamkas

särskilt dryga utgifter för sitt skolväsende, så att åtminstone följderna

av en av statsmakterna gillad rationalisering och centralisering av skolväsendet

ej må kunna bli, att kommunerna för sin del få drygare ekonomiska

bördor att bära.

Vidare har i en inom andra kammaren av herrar J. H. Brädefors och

H. Hagberg i Luleå väckt motion (lii 402) föreslagits, att riksdagen må be
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

77

sluta bevilja 8,000 kronor i statsbidrag till skolhemmen för vardera Arvidsjaurs

och Arjeplougs socknar, att statens bidrag till inackorderingskostnaderna

för de barn, vars föräldrar icke ha möjlighet att själva bidraga därtill,

må beräknas till 80 öre per barn och dag för Arjeploug och 90 öre

per barn och dag för Arvidsjaur, samt att statens inackorderingsbidrag

må beräknas även för de skolbarn som icke uppnått en ålder av 8 år

lika som för övriga barn som inackorderas.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar anförda

skälen hänvisas till motionerna II: 162 och II: 402.

Den 29 december 1938 bemyndigade Kungl. Maj:t på därom gjord framställning

chefen för ecklesiastikdepartementet att, bland annat, tillkalla högst

fyra sakkunniga för att inom nämnda departement biträda med utredning

och avgiva förslag i vissa frågor angående folkskoleväsendet.

Enligt protokollet över ecklesiastikärenden för nämnda dag anförde departementschefen

— efter att hava erinrat örn skatteutjämningsberedningens

i december 1932 framlagda principbetänkande, som i fråga örn folkskoleväsendet

innefattade flera betydelsefulla reformförslag — bland annat;

För att kunna till en snar lösning föra fram de trängande frågorna om

åstadkommandet av en väsentlig lättnad i kommunernas utgifter för folkskoleväsendet

och en rationalisering av detta skolväsendes organisation syntes

det vara lämpligast att underkasta skatteutjämningsberedningens förslag en

bearbetning. Denna bearbetning borde ske med skyndsamhet och slutföras

i så god tid, att det kunde bliva möjligt att för 1935 års riksdag framlägga

ett förslag i ämnet. Men hänsyn härtill och på grund av den föreliggande

arbetsuppgiftens omfattande beskaffenhet vore det nödvändigt att

för ändamålet särskilda sakkunniga tillkallades.

Beträffande de sakkunnigas arbetsuppgifter anförde departementschefen

bland annat:

Även frågorna om statsbidrag i större utsträckning än hittills för skolskjutsar

och inackorderingsbidrag hade av skatteutjämningsberedningen upptagits.

Beredningen hade tänkt sig, att staten skulle svara för tre fjärdedelar

av dessa kostnader. Under ärendets remissbehandling hade krav framkommit

på väsentligt större bidrag i nämnda hänseende än beredningen

sålunda ifrågasatt, detta särskilt med tanke på de möjligheter, som erbjödes

att genom skolskjutsar och även genom inackordering åstadkomma

ökad koncentration och därmed ett förbilligande av skolväsendet. Otvivelaktigt

vore, att staten, därest den skulle i så stor utsträckning, som ifrågasatts,

övertaga folkskolekostnaderna, hade ett än starkare direkt ekonomiskt

intresse än hittills, att åtgärder, som möjliggjorde en dylik koncentration,

komme till stånd i alla de fall, där så lämpligen kunde ske. Det syntes

därför vara påkallat, att de sakkunniga ur denna synpunkt ytterligare utredde

frågorna om fördelningen av kostnaderna för skolskjutsar och inackordering.

De i här förevarande motioner berörda förhållandena äro enligt utskottets

förmenande behjärtansvärda. Frågan örn statsbidrag till inackordering av

Utskottet

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

skolbarn befinner sig emellertid redan genom Kungl. Maj:ts försorg under

utredning i ett större sammanhang, och utskottet utgår från att vid denna

utredning jämväl de i motionerna framförda synpunkterna komma att

vinna beaktande. Med hänsyn härtill finner utskottet icke erforderligt, att

riksdagen nu hos Kungl. Majit hemställer örn utredning i ämnet, i

all synnerhet som i de för den nu pågående utredningen givna direktiven

ingår, att densamma skall slutföras i så god tid, att det kan hliva möjligt

att redan för 1935 års riksdag framlägga förslag i ämnet.

Beträffande de i motionen II: 402 gjorda yrkandena örn vissa särskilda

bidrag till Arjeplough och Arvidsjaurs skoldistrikt, vill utskottet vidare framhålla,

att det icke torde vara möjligt att införa särbestämmelser för vissa

skoldistrikt utan att känna, örn icke andra distrikt hava att dragas med ungefär

samma svårigheter. Ett bifall till motionen skulle annars kunna

medföra icke förutsebara ekonomiska konsekvenser.

Vad slutligen beträffar vad i motionerna anförts och yrkats rörande statsbidrag

för inackordering av skolbarn under åtta år, vill utskottet erinra örn

ett av statsutskottet vid 1933 års riksdag avgivet utlåtande i anledning av

en i detta ämne väckt motion. Utskottet framhöll därvid till en början, att

skolöverstyrelsen redan nu ägde rätt att — där särskilda omständigheter prövades

föreligga — medgiva, att inackorderingsbidrag finge utgå även för

barn under åtta år. De skäl, framhöll utskottet vidare, som i motionen

anförts till stöd för förslaget, hade emellertid synts utskottet beaktansvärda.

Dock torde det vara en fråga som — i likhet med vad som varit fallet

beträffande den nu gällande föreskriften — ankomme på Kungl. Majit att

i administrativ väg avgöra, sedan närmare utredning i ämnet förebragts.

Därest de i saken intresserade hos Kungl. Majit gjorde framställning örn en

ändring av angiven innebörd, torde Kungl. Majit icke underlåta att taga

spörsmålet under övervägande. Vid angivna förhållanden syntes det utskottet

ej erforderligt, att från riksdagens sida vidtoges någon åtgärd för ändamålet.

I anslutning till vad under denna punkt anförts hemställer utskottet,

a) att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1934/1935

uppföra det ordinarie reservationsanslaget till inackorderingsbidrag

för vissa skölp liktiga barn inom Västernorrlands,

Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets

nordligaste gränsorter, med oförändrat belopp, 548,000

kronor;

b) att herrar Sandströms och Asplunds samt herr Hages

m. fl. ovannämnda motioner (I: 218 och lii 162) icke må till

någon riksdagens åtgärd föranleda;

c) att herrar Brädefors och Hagbergs i Luleå ovannämnda

motion (lii 402) icke må av riksdagen bifallas.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

79

143:o) Inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga barn i andra

delar av riket än de fyra nordligaste länen. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 157, sid. 216—217), vilket innebär en anslagsökning

med 9,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga

barn i andra delar av riket än de fyra nordligaste

länen för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra reservationsanslag

av 24,000 kronor.

144:o) Bidrag till anordnande av skolskjutsar för skolpliktiga

barn. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 158, sid. 217—218),

hemställer utskottet,

att riksdagen må höja det i riksstaten uppförda ordinarie

förslagsanslaget till bidrag för anordnande av skolskjutsar

för skolpliktiga barn, nu 150,000 kronor, med 25,000 kronor

till 175,000 kronor.

145:o) Avlönande av lärare åt vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter

och vissa barnhem intagna barn i skolåldern. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 159, sid. 218—219), vilket innebär en

anslagsminskning med 1,500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till avlönande av lärare åt vid statsunderstödda

sjukvårdsanstalter och vid vissa barnhem intagna

barn i skolåldern bevilja för budgetåret 1934/1935

ett extra förslagsanslag av 41,000 kronor.

146:o) Anordnande av slöjd i folkskola, mindre folkskola eller

särskild slöjdskola. Kungl. Maj:t har (punkt 160, sid. 219) föreslagit

riksdagen att för budgetåret 1934/1935 sänka det ordinarie förslagsanslaget

till anordnande av slöjd i folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola,

nu 2,632,000 kronor, med 1,052,000 kronor till 1,580,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr R. Wagnsson

(1:215) och den andra inom andra kammaren av herrar G. L. Johnsson i

Kalmar och D. Gustavson i Sala (11:160), i vilka motioner hemställts, att

riksdagen måtte besluta att lärare, som av skoldistrikt är anställd för undervisning

i slöjd vid folkskola, mindre folkskola och särskild slöjdskola skall,

därest statsbidrag utgår till lärarens avlöning, i arvode erhålla minst 1 krona

20 öre för undervisningstimme ävensom att skoldistrikt, som i dylik läroanstalt

anordnat undervisning i slöjd, skall på av Kungl. Maj:t närmare

angivna villkor av statsmedel erhålla bidrag till lärares avlöning efter 1 krona

8 öre för undervisningstimme, dock högst med 146 kronor 88 öre för slöjdavdelning

under ett läsår; samt att de härav betingade höjningarna av det

ordinarie förslagsanslaget till anordnande av berörda undervisning måtte

av riksdagen beviljas.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

I här förevarande sammanhang har utskottet vidare till behandling förehaft

en inom första kammaren av herr W. Björck väckt motion (1:102), vari

hemställts, att av det å riksstaten under åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie

förslagsanslaget till anordnande av slöjd i folkskola, mindre folkskola eller

särskild slöjdskola må enligt de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t

kan finna gott föreskriva, utgå bidrag jämväl till undervisning i slöjd, som

av barnhem, vilket av Kungl. Majit tillerkänts statsbidrag till avlönande av

lärare för vid barnhemmet intagna barn i skolåldern, för sådana barn anordnas

i samband med nämnda statsunderstödda skolverksamhet.

Beträffande vad som anförts till stöd för det i förstnämnda båda motioner

framförda yrkandet hänvisar utskottet till motionen 1:215.

Till stöd för det i motionen 1:102 framförda yttrandet har anförts huvudsakligen

följande:

På grund av kungl, proposition till 1926 års riksdag (nr 89) medgav riksdagen,

att ur nu ifrågavarande anslag finge utgå bidrag jämväl till slöjd,

sorn av sjukvårdsanstalt, vilken av Kungl. Majit tillerkänts statsbidrag

till avlönande av lärare för vid anstalten intagna barn i skolåldern, för

sådana barn anordnas i samband med nämnda statsunderstödda skolverksamhet.

Föreskrift i sådant hänseende utfärdades därefter av Kungl.

Majit genom kungörelse den 18 juni 1926 (nr 311) angående statsbidrag

för undervisning i slöjd till sjukvårdsanstalter.

Sedermera har riksdagen medgivit, att statsbidrag måtte ur det särskilda

anslaget till avlönande av lärare vid sjukvårdsanstalternas skolor

få utgå även till avlönande av lärare vid sådana folk- och småskolor, som

äro anordnade vid vissa barnhem. Det gäller bland andra barnhem för

s. k. psykopatiska barn samt dispensärbarnhem. På grund av avfattningen

av ovannämnda kungörelse nr 311 den 18 juni 1926 torde dock icke statsbidrag

kunna erhållas till undervisning i slöjd vid skola, som inrättats

vid dylika barnhem. De skäl, som tidigare anförts för understödjande av

slöjdundervisningen vid sjukvårdsanstalternas skolor (se propositionen

nr 89/1926), synas emellertid i lika hög grad vara tillämpliga beträffande

slöjden vid barnhemsskolorna. Då dessa båda typer av skolor i övrigt blivit

av statsmakterna likställda med vanliga kommunala folkskolor i fråga

örn statens understödjande av desamma, bör enligt min mening genom en

författningsändring det formella hinder undanröjas, som nu för de statsunderstödda

barnhemsskolorna omöjliggör att erhålla bidrag till slöjdundervisningen.

Då dessa skolor endast äro åtta till antalet i hela riket,

synas några vittgående ekonomiska konsekvenser av ett bifall till motionen

icke vara att befara. I varje fall erfordras ingen höjning i det av

Kungl. Majit föreslagna förslagsanslaget till slöjdundervisningen.

För 1933 års riksdag framlade Kungl. Maj.:t förslag om en avsevärd

beskärning av här ifrågavarande anslag dels genom skärpning av villkoren

för statsbidrags åtnjutande, i vad angick lärjungeantalet, dels ock genom

nedsättning av den till lärarna utgående ersättningen. Riksdagen fann det

vara ett beklagligt förhållande, att åtgärderna för inskränkning av statsutgifterna

kommit att så hårt drabba detta anslag, enär enligt riksdagens mening

slöjden, särskilt vad de kvinnliga eleverna anginge, hörde till de mest

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

81

nyttiga och såsom uppfostringsmedel mest värdefulla bland skolämnena,

åtminstone för de lärjungar, som tillhörde det egentliga folkskolestadiet.

Vidare komme de föreslagna ändringarna otvivelaktigt att på många håll

medföra olägenheter av ekonomisk art för skoldistrikten. A andra sidan vore

det nödvändigt att under de rådande förhållandena tillmäta besparingssynpunkterna

synnerlig vikt. Riksdagen funne sig därför icke kunna motsätta

sig att inskränkningar gjordes även på detta område.

De skäl, som föranledde 1933 års riksdag att i huvudsak biträda Kungl.

Maj:ts då framlagda förslag, föreligga enligt utskottets uppfattning allt fortfarande,

och med hänsyn härtill finner sig utskottet icke kunna tillstyrka

motionerna 1:215 och 11:160.

De skäl, som i motionen 1:102 anförts till förmån för förslaget att bidrag

må utgå till undervisning i slöjd vid vissa barnhem, hava synts utskottet

övertygande. Då vidare ett bifall till denna motion endast kan komma

att medföra obetydliga ekonomiska konsekvenser, tillstyrker utskottet

vad i denna motion föreslagits.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag

å herr Wagnsson samt herrar Johnssons i Kalmar och

Gustavsons i Sala ovannämnda motioner (1:215 och 11:160),

för budgetåret 1934/1935 sänka det ordinarie förslagsanslaget

till anordnande av slöjd i folkskola, mindre folkskola eller

särskild slöjdskola, nu 2,632,000 kronor, med 1,052,000 kronor

till 1,580,000;

b) med bifall till herr Björcks ovannämnda motion (1:102)

medgiva, att av det å riksstateu under åttonde huvudtiteln

uppförda ordinarie förslagsanslaget till anordnande av slöjd

i folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola må

enligt de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna

gott föreskriva, utgå bidrag jämväl till undervisning i slöjd,

som av barnhem, vilket av Kungl. Majit tillerkänts statsbidrag

till avlönande av lärare för vid barnhemmet intagna

barn i skolåldern, för sådana barn anordnas i samband med

nämnda statsunderstödda skolverksamhet.

147:o) Anordnande av undervisning i hushållsgöromål i egentlig

folkskola. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 161, sid. 219)

hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1934/1935 sänka det ordinarie

förslagsanslaget till anordnande av undervisning i

hushållsgöromål i egentlig folkskola, nu 295,000 kronor,

med 118,000 kronor till 177,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 6 sami. Nr 8. 6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

148:o) Undervisningsmateriel m. m. för folkskolor. I enlighet med

Kungl. Majits förslag (punkt 162, sid. 219—220) hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1934/1935

upptaga det ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriel

m. m. för folkskolor utan angivet belopp.

149:o) Svensk undervisning för svenska barn i utlandet. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 163) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra

anslag av 15,800 kronor, att utgå till upprätthållande av

svensk undervisning åt svenska barn: i Berlin med högst

2,700 kronor, i London med högst 6,000 kronor, i Hamburg

med högst 2,700 kronor och i Paris med högst 4,400 kronor,

samtliga beloppen enligt de bestämmelser, Kungl. Majit kan

finna lämpligt fastställa.

150:o) Understöd för avlönande av lärare vid fortsättningsskolor.

I förslaget till riksstat för budgetåret 1934/1935 har Kungl. Majit upptagit

det ordinarie förslagsanslaget till understöd för avlönande av lärare vid fortsättningsskolor

med oförändrat belopp, 4,190,000 kronor.

I två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr R. Wagnsson (I: 212) och den andra inom andra kammaren av fru

Vira Eklund (lii 405) har hemställts, att riksdagen måtte dels för budgetåret

1934/1935 fastställa arvodet till lärare i fortsättningsskola och ersättningsskola

för undervisningstimme i fortsättningsskola till minst 2 kronor

och 50 öre och för undervisningstimme i ersättningsskola till minst 1 krona

och 50 öre, dock att arvodet för undervisning i manlig och kvinnlig slöjd

skall utgöra för undervisningstimme i fortsättningsskola minst 1 krona och

75 öre och för undervisningstimme i ersättningsskola minst 1 krona och 25

öre samt arvodet för undervisning i hushållsgöromål i fortsättningsskola

minst 2 kronor för undervisningstimme, ävensom att för undervisning i

ämnet arbetskunskap, i den mån undervisningen i kvinnlig slöjd och hushållsgöromål

ej ingår däri, till lärare, som förklarats därtill berättigad, arvodet

skall utgå med minst 3 kronor för undervisningstimme, samt att statsbidragen

till avlönande av dessa lärare måtte utgå med belopp, motsvarande

minimiarvodena; dels ock besluta den av ett bifall till detta yrkande betingade

höjningen av det ordinarie förslagsanslaget till avlönande av lärare

vid fortsättningsskolor.

I här förevarande sammanhang har utskottet vidare till behandling upptagit

två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr A. Sundberg (I: 194) och den andra inom andra kammaren av herr

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

83

F. Hansson i Hönö ra. fl. (II: 177), i vilka motioner hemställts, att riksdagen

ville besluta att i arbetskunskap i yrkesbestämd fortsättningsskola i anslutning

till fiskerinäringen må få införas undervisning i engelska språket i den

ordning Kungl. Maj:t bestämmer.

Beträffande vad som anförts till stöd för det i förstnämnda båda motioner

framförda yrkandet hänvisar utskottet till motionen I: 212. Till stöd

för det i motionerna I: 194 och II-'' 177 framförda yrkandet har i motionen

I: 194 anförts bland annat följande:

Inom ramen av gällande bestämmelser för fortsättningsskolan har en anpassning

av dess anordning kunnat ske efter olika orters behov. Fördelarna

av en sådan anpassning ligga i öppen dag. De äro så betydande,

att möjligheterna därtill synas böra utvidgas, där detta skulle innebära

en verklig hjälp för en ortsbefolkning i allmänhet i dess arbete, även oro

den sålunda beredda möjligheten skulle tillgodose ett jämförelsevis ringa

antal fall.

Bland fiskarbefolkningen vid västkusten förefinnes en önskan, att i

fortsättningsskolan undervisning i engelska språket måtte meddelas.

Denna önskan härrör därav att kännedom om detta språk är oumbärlig

för yrkesutövningen, under vilken fiske i Nordsjön i allt större utsträckning

begynt idkas och fångsterna avsättas i brittiska hamnar.

I fisklägena har fortsättningsskolan allmänt anordnats såsom yrkesbetonad

med undervisning i navigation och fiskerilära. Denna undervisning

upptager hälften av de 180 timmar, som en årskurs omfattar, eller 90,

och övriga ämnen ha exempelvis: medborgarkunskap 37, modersmålet 38

och räkning 15 timmar.

Örn engelska språket skulle bli undervisningsämne i dessa fortsättningsskolor,

finge man träffa en sådan anordning, att ett tillräckligt timantal

vunnes, för att grund kunde läggas för en praktisk bekantskap med detta

språk i och med talövningar och ordförråd, som hör till affärsspråk m. m.

Örn härtill användas 40 timmar per årskurs, således sammanlagt cirka 80

timmar för båda årskurserna, kunna dessa timmar vinnas t. ex. genom utökning

av de 180 till 200, så att navigation m. m. får 90, medborgarkunskap

30, modersmålet 30, engelska 20 och räkning 10 under sex veckors

dagskola, samt därefter genom 20 timmars eftermiddagsundervisning i

engelska under de första dagarna av folkskolans vårtermin; eller i det

närmaste — med bibehållet antal av 180 timmar i årskursen, så att navigation

m. m. får 90 timmar, medborgarkunskap 25, modersmålet 30 och

engelska 35 timmar.

För att sådan undervisning skall kunna anordnas, erfordras lärare, vilkas

kompetens i vederbörlig ordning godkänts, i likhet med vad som gäller

för lärare i arbetskunskap; och dit torde undervisningen i engelska

också ur avlöningssynpunkt böra räknas. Bland de folkskollärare, som

tjänstgöra inom de distrikt, som härvidlag äro i fråga, lär det emellertid

finnas flera, som torde äga nämnda kompetens, och allteftersom nytillsättningar

äga rum, kan en successiv ökning av deras antal emotses.

För en fortsatt utbildning i engelska språket, på den genom här föreslagna

undervisning lagda grunden, må nämnas att Bohusläns havsfiskeförening

är verksam, i det att den lämnar bidrag till genomgående av korrespondenskurser

i ämnet. Till en nu beramad sådan kurs lära anmälningar

hava inkommit i stort antal.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

I huvudsaklig överensstämmelse med ett av Kungl. Majit för riksdagen

framlagt förslag vidtog 1933 års riksdag vissa nedsättningar i de tidigare

utgående arvodena till lärare vid fortsättningsskolor. Med hänsyn till att

denna fråga så nyligen prövats av Kungl. Majit och riksdag och då vidare

ett bifall till vad i motionerna I: 212 och lii 405 yrkats skulle medföra en

betydligt ökad belastning av riksstatens utgiftssida avstyrker utskottet dessa

motioner.

Det i motionerna I: 194 och lii 177 framförda yrkandet har synts utskottet

väl motiverat med hänsyn till de speciella förhållandena i de orter, där den

ifrågasatta undervisningen i engelska språket skulle medgivas. Ett bifall

till dessa motioner torde på grund härav ej kunna tagas till intäkt för

liknande framställningar från andra håll. Utskottet anser sig böra tillstyrka

här förevarande motioner, varvid det torde få ankomma på Kungl. Majit

att meddela erforderliga närmare villkor och bestämmelser.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) med avslag å herr Wagnssons och fru Eklunds ovannämnda

motioner (Ii 212 och lii 405) i riksstaten för bud''

getåret 1934/1935 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till

understöd för avlönande av lärare vid fortsättningsskolor

med oförändrat belopp, 4,190,000 kronor;

b) med bifall till herr Sundbergs och herr Hanssons i

Hönö m. fl. ovannämnda motioner (I: 194 och lii 177), medgiva,

att i ämnet arbetskunskap vid yrkesbestämd fortsättningsskola

i anslutning till fiskerinäringen må i enlighet

med de villkor och bestämmelser, som av Kungl. Majit

meddelas, införas undervisning i engelska språket.

151 :o) Utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor. I enlighet

med Kungl. Majits förslag (punkt 164, sid. 221—223), vilket innebär

en anslagsminskning med 24,800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor

anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra

reservationsanslag av 3,500 kronor att utgå enligt Kungl.

Majits bestämmande och på de villkor, Kungl. Majit kan

finna gott föreskriva.

152:o) Understöd åt högre folkskolor. I enlighet med Kungl. Majits

förslag (punkt 165, sid. 223—-225) hemställer utskottet,

att riksdagen må

1) för budgetåret 1934/1935 sänka det ordinarie förslags
-

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

85

anslaget till understöd åt högre folkskolor, nu 915,000 kronor,

med 37,000 kronor till 878,000 kronor;

2) besluta,

a) att enahanda villkor, som för budgetåret 1933/1934

gälla ifråga örn statsbidrag till högre folkskolor, skola äga

tillämpning även under budgetåret 1934/1935;

b) att till sådana yrkesbestämda högre folkskolor, vilka

jämlikt 1933 års riksdags beslut försöksvis anordnas såsom

praktiska mellanskolor, statsbidrag skall utgå från förslagsanslaget

till understöd åt högre folkskolor i enlighet med

de grunder, som äro eller varda bestämda beträffande yrkesbestämda

högre folkskolor.

153:o) Provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid högre folkskolor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 166, sid. 225), vilket

innebär en anslagsminskning med 4,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till provisorisk avlöningsförbättring åt

lärare vid högre folkskolor, att utgå enligt samma grunder,

som av riksdagen beslutats för budgetåret 1929/1930, bevilja

för budgetåret 1934/1935 ett extra förslagsanslag av

96,000 kronor.

154:o) Anordnande av slöjd i högre folkskolor. Kungl. Majit har

(punkt 167, sid. 225—226) föreslagit riksdagen att dels för budgetåret 1934/

1935 sänka det ordinarie förslagsanslaget till anordnande av slöjd i högre

folkskolor, nu 80,000 kronor, med 32,000 kronor till 48,000 kronor, dels

ock besluta, att under budgetåret 1934/1935 skola gälla enahanda grunder

ifråga om statsbidrag till anordnande av slöjd i högre folkskola, som äga

tillämpning för budgetåret 1933/1934.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr W. Björck väckt motion (I: 95), vari, såvitt nu är i

fråga, hemställts, att riksdagen ville besluta sådan ändring i de för undervisning

i manlig och kvinnlig slöjd vid allmänna högre folkskolor fastställda

bidragsgrunderna, att statsbidrag till undervisning i manlig slöjd vid

ifrågavarande läroanstalter må utgå allenast i sådana fall, då den för undervisningen

anställde läraren har sin väsentliga utkomst av denna anställning.

Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning anförda

skälen hänvisar utskottet till motionen.

Under hänvisning till vad utskottet under punkt 113:o) i det föregående

anfört avstyrker utskottet motionen I: 95 såvitt nu är ifråga.

Vad Kungl. Majit under här förevarande punkt föreslagit har, med den

ståndpunkt utskottet sålunda intagit, icke givit utskottet anledning till

erinran.

Utskottet.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å herr Björcks ovannämnda motion (I: 95),

i vad densamma avser förevarande anslag och skiljer sig

från Kungl. Maj:ts förslag,

a) för budgetåret 1934/1935 sänka det ordinarie förslagsanslaget

till anordnande av slöjd i högre folkskolor, nu

80,000 kronor, med 32,000 kronor till 48,000 kronor,

b) besluta, att under budgetåret 1934/1935 skola gälla

enahanda grunder ifråga örn statsbidrag till anordnande

av slöjd i högre folkskola, som äga tillämpning för budgetåret

1933/1934.

155:o) Understöd åt folkhögskolor. Beträffande vad Kungl. Maj:t

(punkt 168) föreslagit riksdagen angående understöd åt folkhögskolor avgiver

utskottet senare under riksdagen utlåtande; vilket härmed

anm ales.

156:o) ökat understöd åt folkhögskolor. Provisorisk avlöningsförbättring

åt lärare vid folkhögskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkterna 169 och 170) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum,

a) till ökat understöd åt folkhögskolor anvisa för budgetåret

1934/1935 ett extra förslagsanslag av 44,000 kronor;

b) till provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folkhögskolor,

att utgå enligt samma grunder, som av riksdagen

beslutats för budgetåret 1929/1930, bevilja för budgetåret

1934/1935 ett extra förslagsanslag av 85,000 kronor.

157:o) Stipendier åt elever vid folkhögskolor. Beträffande vad Kungl.

Majit (punkt 171) föreslagit riksdagen angående stipendier åt elever vid folkhögskolor

ävensom beträffande två likalydande motioner, väckta, den ena

inom första kammaren av herr B. Wagnsson m. fl. (I: 220) och den andra

inom andra kammaren av herr G. Karlsson i Munkedal m. fl. (II: 387), örn

höjning av stipendierna för elever vid folkhögskolor m. m., avgiver utskottet

senare under riksdagen utlåtande; vilket härmed

anmäles.

158:o) Understöd åt den svenska folkhögskolan i Birkas inom republiken

Estland. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 172) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understöd åt den svenska folkhögskolan

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

87

i Birkas inom republiken Estland för budgetåret 1934/1935

anvisa ett extra anslag av 5,000 kronor att utgå på de villkor,

Kungl. Majit kan finna skäligt föreskriva.

159:o) Befrämjande av dövstumundervisningen. Kungl. Majit, som i

förslaget till riksstat för budgetåret 1934/1935 uppfört det ordinarie förslagsanslaget

till befrämjande av dövstumundervisningen med oförändrat belopp,

165,000 kronor, har (punkt 173, sid. 230) föreslagit riksdagen att medgiva,

att ur nämnda förslagsanslag må för budgetåret 1934/1935 för anskaffande

av lämplig litteratur åt dövstumma, under de villkor Kungl. Majit bestämmer,

utgå ett belopp av högst 1,000 kronor.

I två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr A. Sundberg m. fl. (I: 195) och den andra inom andra kammaren av

herr S. Bengtsson i Norup m. fl. (II: 100) har hemställts, att riksdagen måtte

i skrivelse till Kungl. Majit göra det uttalandet, att riksdagen förväntar,

att ett förslag om statens övertagande av dövstumundervisningen framlägges

för 1935 års riksdag.

Till stöd för den i motionerna gjorda framställningen har i motionen

lii 100 — efter återgivande av en tablå rörande landstingsskatten inom olika

landstingsområden för vissa år — anförts bland annat följande:

Av denna tablå kan med avseende på den enligt 1933 års landstingsbeslut

fastställda uttaxeringen konstateras, att av rikets 25 landsting 22

sett sig nödsakade att höja skatten och endast 3 fastställt samma uttaxering

som förut.

Genom dessa från år till år ständigt skeende skattehöjningar har den

genomsnittliga uttaxeringen för landets samtliga landsting stigit på ett

synnerligen markant sätt — enligt uppgifter från Sveriges landstingsförbund

utgjorde den genomsnittliga förhöjningen av debiteringssatsen per

skattekrona en stegring från kronor 2: 22 år 1930 till kronor 2: 48 år 1932

samt till kronor 2: 68 år 1933.

Men därutöver kan förtjäna framhållas, att de särskilt skattetyngda

länen (främst Norrlandslänen) visa en ännu mycket större höjning av

skattebelastningen. Härtill kommer dessirtom, att även kommunerna i

många län till den övervägande delen utgöras av fattiga, synnerligen

skuld- och skattetyngda sådana, där arbetslösheten i allmänhet drabbat

befolkningen synnerligen hårt.

Med hänsyn till nu refererade omständigheter bör det ej kunna väcka

förvåning, örn undertecknade anse sig ha anledning att påminna örn nödvändigheten

av en avlastning från landstingens budget av vissa utgifter.

Denna avlastning bör kunna i första hand åstadkommas med avseende pä

utgifterna för dövstumundervisningen, eftersom denna avlastning sedan

flera år tillbaka ställts i utsikt genom uttalanden från riksdagens sida.

Vi vilja här endast erinra därom, att en utredning i nämnda fråga framlades

redan år 1921 samt att 1932 års riksdag på grund av en motion uttalade,

att riksdagen förväntade, att förslag i detta spörsmål framlades till

1933 års riksdag.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

Det torde också på alla håll, där man sysslat med denna fråga, vara en

allmän uppfattning, att staten hör taga på sig utgifterna för detta slag av

undervisning — en sådan uppfattning har också framförts från de sakkunniga,

som sysslat med skatteutjämningsfrågan. Då härtill kommer, att

den allmänna tendensen i lagstiftningen under den senaste tiden varit den,

att landstingen i viss utsträckning pålagts betydande bördor, som överförts

från primärkommunerna, måste det anses som synnerligen önskligt.

att landstingen fortast erhålla en effektiv kompensation i form av något

minskade utgifter på andra områden. Ty det skedda avlyftandet av utgifterna

för småskoleseminarierna och veterinärväsendet har endast i

ringa grad inneburit en sådan utgiftsminskning.

Trots ovan nämnda uttalande från 1982 års riksdag har frågan, enligt

vad som framgår av statsverkspropositionen, ej forcerats på sådant sätt,

att den kunnat framläggas varken för 1933 eller för innevarande års riksdag,

trots att förstnämnda riksdag ytterligare underströk kravet. Då ej

heller några uttalanden göras i statsverkspropositionen, att regeringen

kommer att inrikta sig på att söka åstadkomma ett framförande av frågan

till nästa års riksdag, ha vi ansett det önskligt, att denna riksdag nu gör

ett uttalande därom, att riksdagen bestämt förväntar, att ett förslag i

frågan äntligen efter de många årens utredningar framlägges för 1935 års

riksdag — oavsett örn ett förslag i skatteutjämningsfrågan i sin helhet eller

med avseende på någon del framföres vid nämnda riksdag eller ej.

Som motiv för detta yrkande vilja vi -— utöver vad här ovan anförts —

även framhålla, att det här är fråga örn ej blott ett överflyttande av vissa

utgifter från landstingen till staten, utan även en omorganisation av verksamheten,

som torde kunna innebära en differentiering av undervisningen,

samt en rationalisering av densamma med ett bättre utnyttjande av de

anstalter, som nu ej äro fullt utnyttjade — eventuellt kanske ett nedläggande

av någon anstalt. Den nuvarande organisationen förhindrar tydligen

en sådan omläggning av verksamheten, vilket även påpekats av 1933

års statsrevisorer (Del 1, sid. 148), där det även sagts ifrån, att åtminstone

vid en av skolorna »utrymmena blivit synnerligen starkt tagna i anspråk:,

och att alltså en överflyttning av lärjungar skulle kunna ifrågasättas till

en annan skola, som ej är fullt utnyttjad.

Undertecknade motionärer lia alltså den uppfattningen, att ett statens

övertagande av anstalterna fortast möjligt även skulle kunna i någon mån

åstadkomma en bättre effekt av de anslagna medlen samt minska det allmännas

utgifter i sin helhet för verksamheten — till detta sistnämnda

resultat skulle åtminstone medverka att de nu i vissa fall utgående kostnaderna

för sammankomster mellan landstingens delegerade samt för revision

m. m. skulle komma bort.

Kungl. Maj:ts förslag har icke givit utskottet anledning till erinran.

Vad angår det i motionerna I: 195 och II: 100 framförda yrkandet vill

utskottet erinra, att riksdagen vid flera tillfällen uttalat önskvärdheten av

en omorganisation av dövstumundervisningsväsendet. Starka skäl tala också

enligt utskottets förmenande för att denna fråga snarast bringas till sin lösning.

Förutom den av motionärerna anförda ekonomiska betydelsen för

landstingen av att ansvaret för dövstumundervisningsväsendet överflyttas

från landstingen på staten, vill utskottet särskilt understryka de fördelar

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

89

för själva undervisningen, som stå att vinna genom en omorganisation.

Med hänsyn härtill finner sig utskottet böra tillstyrka, att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj:t hemställer, att förslag till omorganisation av dövstumundervisningsväsendet

om möjligt må föreläggas 1935 års riksdag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) i riksstaten för budgetåret 1934/1935 uppföra det ordinarie

förslagsanslaget till befrämjande av dövstumundervisningen

med oförändrat belopp, 165,000 kronor;

b) medgiva, att ur nämnda förslagsanslag må för budgetåret

1934/1935 för anskaffande av lämplig litteratur åt dövstumma,

under de villkor Kungl. Majit bestämmer, utgå

ett belopp av högst 1,000 kronor;

c) i anledning av herr Sundbergs m. fl. och herr Bengtssons

i Norup m. fl. ovannämnda motioner (I: 195 och II:

100), i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att förslag till

omorganisation av dövstumundervisningsväsendet må örn

möjligt föreläggas 1935 års riksdag.

160:o) Tidning för dövstumma. Tysta skolan å Lidingön. Understöd

åt Svenska föreningen för dövas väl. I enlighet med Kungl.

Majits förslag (punkterna 174—176) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum,

a) till understöd för utgivande av Tidning för dövstumma

anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra anslag

av 1,000 kronor att utgå enligt de bestämmelser, Kungl.

Majit kan finna skäl meddela;

b) till understöd åt Tysta skolan å Lidingön anvisa för

budgetåret 1934/1935 ett extra anslag av 5,000 kronor att

utgå under de villkor, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva;
c)

till understöd åt Svenska föreningen för dövas väl

anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra anslag av 6,000

kronor att utgå under de villkor och bestämmelser, Kungl.

Majit kan finna gott föreskriva.

161 :o) Förstärkande av det ordinarie anslaget till institutet och

förskolan för blinda å Tomteboda m. m. I enlighet med Kungl.

Majits förslag (punkt 177, sid. 232—233) hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till förstärkande av det ordinarie anslaget till inslitutet

och förskolan för blinda å Tomteboda för budgetåret

1934/1935 anvisa ett extra anslag av 48,300 kronor;

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

b) till anskaffande av skrivmaskiner åt avgående elever

vid nämnda institut för samma budgetår anvisa ett extra

reservationsanslag av 3,000 kronor.

162:o) Förstärkande av det ordinarie anslaget till förskolan för

blinda i Växjö. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 178) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till förstärkning av det ordinarie anslaget till

förskolan för blinda i Växjö anvisa för budgetåret 1934/1935

ett extra anslag av 4,700 kronor, därav 600 kronor till

hyresersättning åt en lärarinna vid nämnda skola, utan

rätt för henne att å hyresersättningen åtnjuta dyrtidstillägg.

163:o) Förstärkande av det ordinarie reservationsanslaget till

hantverksskolan i Kristinehamn för blinda m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 179, sid. 234—235) hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till förstärkande av det ordinarie reservationsanslaget

till materialier, expenser m. m. för hantverksskolan i Kristinehamn

för blinda för budgetåret 1934/1935 anvisa ett

extra anslag av 8,600 kronor;

b) till anskaffande av skrivmaskiner åt avgående elever,

vilka överflyttas till hantverksskolan från institutet för blinda

å Tomteboda, för samma budgetår anvisa ett extra reservationsanslag

av 1,000 kronor;

c) till beredande av fria frakter för arbetsmaterialier, som

från hantverksskolans materialdepå sändas blinda hantverkare,

anvisa för nämnda budgetår ett extra reservationsanslag

av 4,000 kronor.

164:o) Extra ordinarie lärarpersonal och vaktmästare vid vårdanstalten

i Lund för blinda med komplicerat lyte. Understöd åt

hantverksskolan i Uppsala för blinda kvinnor. Understöd åt blindlärarelever.

Tryckning av blindskrifter. De blindas förening. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 180—184) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum,

a) till avlöning av extra ordinarie lärarpersonal och vaktmästare

vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat

lyte för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra anslag

av 5,700 kronor;

b) till understöd åt hantverksskolan i Uppsala för blinda

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr. 8.

91

kvinnor anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra anslag

av 25,000 kronor att utgå i enlighet med de närmare bestämmelser,

Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskriva;

c) till understöd åt blindlärarelever anvisa för budgetåret

1934/1935 ett extra reservationsanslag av 1,000 kronor;

d) till tryckning av blindskrifter anvisa för budgetåret

1934/1935 ett extra reservationsanslag av 7,000 kronor;

e) till understöd åt De blindas förening anvisa för budgetåret

1934/1935 ett extra anslag av 100,000 kronor att utgå

på de villkor och enligt de bestämmelser, Kungl. Majit kan

finna gott föreskriva.

Yrkesundervisningen.

165:o) Tekniska läroverk. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt

185, sid. 238—239) hemställer utskottet,

att riksdagen må höja det ordinarie reservationsanslaget

till tekniska läroverk, nu 476,600 kronor, med 13,400 kronor

till 490,000 kronor.

166:o) Fjärde parallellavdelning vid tekniska gymnasiet i örebro.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 186, sid. 239—240) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till uppehållande av en fjärde parallellavdelning

vid tekniska gymnasiet i Orebro anvisa för budgetåret

1934/1935 ett extra anslag av 16,000 kronor.

167:o) Vissa anslag till tekniska läroverk. I enlighet med Kungl.

Majits förslag (punkterna 187—190) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum,

a) såsom bidrag till upprätthållande av undervisning i

färgeriteknik vid tekniska elementarskolan i Norrköping anvisa

för budgetåret 1934/1935 ett extra anslag av 1,600

kronor att utgå under villkor att enahanda belopp för samma

ändamål tillskjutes av annan eller andra bidragsgivare;

b) av det till laboratorieutrustning och undervisningsmateriel

vid tekniska elementarskolan i Norrköping av 1932

års riksdag beviljade beloppet, 50,000 kronor, för budgetåret

1934/1935 såsom extra reservationsanslag anvisa 5,000

kronor;

c) till uppehållande av parallellavdelningar vid tekniska

fackskolan i Eskilstuna anvisa för budgetåret 1934/1935 ett

extra anslag av 6,300 kronor;

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

d) till stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade

elever vid de tekniska fackskolorna för budgetåret 1934

1935 anvisa ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor att

utgå enligt av Kungl. Majit meddelade närmare bestämmelser.

lötbo) Förhöjt understöd åt handelsgymnasier. I enlighet med Kungl.

Majits förslag (punkt 191) hemställer utskottet.

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till beredande av förhöjt understöd åt handelsgymnasierna

i Stockholm, Göteborg, Malmö, Hälsingborg,

Orebro och Norrköping, utöver till dem redan anslagna

belopp, anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra anslag av

120,000 kronor att utgå under förutsättning att kommun,

där handelsundervisningsanstalt åtnjuter statsunderstöd, själv

eller genom enskilda donatorer såväl tillhandahåller erforderliga

lokaler för undervisningen som ock årligen lämnar

ett kontant bidrag, motsvarande minst en tredjedel av statsunderstödet,

samt med den fördelning och under de villkor

i övrigt, som Kungl. Majit kan finna skäligt bestämma.

169:o) Understöd för avlöning av lärare vid kommunala anstalter

för yrkesundervisning m. m. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 192)

föreslagit riksdagen ifråga örn anslag till understöd för avlöning av lärare

vid kommunala anstalter för yrkesundervisning ävensom vad angår anslag

till understöd för undervisningsmateriel åt kommunala anstalter för yrkesundervisning,

anslag till understöd för avlöning åt lärare vid enskilda anstalter

för yrkesundervisning samt anslag till understöd för undervisningsmateriel

åt enskilda anstalter för yrkesundervisning, vilka tre sistnämnda

anslag Kungl. Majit i förslaget till riksstat för budgetåret 1934/1935 uppfört

med oförändrade belopp, avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande;

vilket härmed

anmäles.

170:o) Stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever

vid statsunderstödda kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning.

Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 193) föreslagit riksdagen

i fråga om anslag till stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade

elever vid statsunderstödda kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning

ävensom beträffande två likalydande motioner, väckta, den ena

inom första kammaren av herr N. S. Norling (I: 217) och den andra inom

andra kammaren av herr H. Hallén (lii 408), angående ökat anslag till

understöd åt elever vid vissa kommunala och enskilda skolor för yrkesundervisning,

avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande; vilket härmed

anmäles.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

93

171:o) Uppehållande av verksamheten vid tekniska skolan i Stockholm.

Kungl. Majit har (punkt 194, sid. 245—246) föreslagit riksdagen

att till upprätthållande av verksamheten vid tekniska skolan i Stockholm

för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra anslag av 33,000 kronor under

villkor att Stockholms stad för samma tid utöver förut anslagna medel,

7,500 kronor för år, för berörda ändamål bidrager med samma belopp som

statsanslaget samt med beräknande, att 480 kronor tillskjutas av Sjöstedtska

fonden.

För ifrågavarande ändamål utgår under innevarande budgetår ett statsanslag

med enahanda belopp.

Den år 1907 av Kungl. Majit tillsatta kommittén för den lägre tekniska

undervisningens ordnande föreslog i sitt år 1912 avgivna betänkande bland

annat, att maskin- och byggnadsyrkesskolorna vid tekniska skolan skulle

utbrytas och ombildas till tekniska fackskolor av närmare angiven typ. Av

Kungl. Majit år 1916 tillkallade sakkunniga för fortsatt utredning angående

vissa undervisningsfrågor uttalade i sitt. år 1917 avgivna betänkande sin

anslutning till syftet med förutberörda kommittés förslag men ansågo att

det borde uppdragas åt tekniska skolans styrelse eller ock åt särskilda sakkunniga

att ytterligare utreda frågan i samråd med den då föreslagna överstyrelsen

för yrkesundervisningen. Efter därom gjord framställning erhöll

skolöverstyrelsen år 1919 Kungl. Majits bemyndigande att för ändamålet

tillkalla särskilda sakkunniga. Såväl dessa sakkunniga som skolöverstyrelsen

kommo enhälligt till samma uppfattning som 1907 års tekniska kommitté,

nämligen att byggnadsyrkes- och maskinyrkesskolorna borde avskiljas och

omorganiseras till motsvarande tekniska fackskolor. Förslag i sådant avseende

framfördes av skolöverstyrelsen i skrivelse den 31 augusti 1920. Vid

anmälan inför Kungl. Majit den 11 mars 1921 av fråga om anslag till

tekniska skolan för år 1922 anförde föredragande departementschefen (proposition

nr 225) bland annat, att en förutsättning för genomförandet av

den föreslagna omorganisationen av tekniska skolan i Stockholm hade varit

den, att frågan om lokaler för de nya tekniska fackskolorna kunde erhålla

en nöjaktig lösning. Då emellertid Stockholms stad ansett sig förhindrad

att godtaga ett av byggnadsstyrelsen framlagt förslag och det i övrigt av

vad vid ärendets behandling förekommit synts departementschefen föga troligt,

att en för båda parterna, staten och Stockholms stad, tillfredsställande

överenskommelse rörande den ifrågasätta lokalupplåtelsen för det dåvarande

skulle kunna träffas, hade departementschefen nödgats avstå från att fullfölja

planen på omorganisationens genomförande.

Mot det av Kungl. Majit för här ifrågavarande ändamål för budgetåret

1934/1935 äskade anslaget har utskottet icke funnit något att erinra.

Utskottet.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Emellertid har utskottet uppmärksammat, att frågan örn tekniska skolans

i Stockholm omorganisation, som under de senaste nära trettio åren varit

underkastad upprepade utredningar, alltjämt väntar på sin lösning. Med

hänsyn till vikten av att de praktiska utbildningslinjerna tillrättaläggas på

ett ändamålsenligt sätt har utskottet velat ifrågasätta, huruvida icke en omprövning

av denna organisationsfråga bör företagas.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till upprätthållande av verksamheten

vid ''tekniska skolan i Stockholm för budgetåret 1934/1935

anvisa ett extra anslag av 33,000 kronor under villkor att

Stockholms stad för samma tid utöver förut anslagna medel,

7,500 kronor för år, för berörda ändamål bidrager med

samma belopp som statsanslaget samt med beräknande, att

480 kronor tillskjutas av Sjöstedtska fonden.

172:o) Bergsskolan i Filipstad m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 195) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum,

a) såsom bidrag till uppehållande av verksamheten vid

bergsskolan i Filipstad, anordnad i huvudsaklig överensstämmelse

med vad under punkt 243 i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 3 januari 1930 angivits, anvisa

för budgetåret 1934/1935 ett extra anslag av 20,000 kronor

att utgå under villkor att järnkontoret ansvarar för den del

av kostnaderna för verksamhetens uppehållande, som ej

täckes genom statsbidraget, samt med rätt för Kungl. Maj:t

att meddela de närmare föreskrifter i fråga örn nämnda

anslag, som av Kungl. Maj:t prövas erforderliga;

b) såsom bidrag med 3/5 av kostnaderna för ersättning

åt befattningshavare vid bergsskolan i Falun efter dennas

nedläggning anvisa för nämnda budgetår ett extra anslag

av 8,050 kronor att utgå under förutsättning att återstoden

av sagda kostnader bestrides av järnkontoret samt under de

ytterligare villkor och enligt de bestämmelser i övrigt, som

Kungl. Maj:t i huvudsaklig anslutning till nu gällande grunder

finner skäligt föreskriva.

173:o) Vävskolan i Borås. Kungl. Majit har (punkt 196, sid. 247—250)

föreslagit riksdagen att dels till uppehållande av verksamheten vid vävskolan

i Borås anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra anslag av 16,250

kronor att utgå med de belopp, till de ändamål och under de villkor, som

statsrådsprotokollet angivits, dels ock till utrustning av ett textiltekniskt
-

s. 95 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

95

laboratorium vid vävskolan i Borås anvisa för samma budgetår ett extra

reservationsanslag av 30,000 kronor att utgå under villkor att bidrag för

samma ändamål lämnas av enskilda till värde, motsvarande minst samma

belopp, samt att Borås stad tillhandahåller för laboratoriet erforderliga lokaler

med möblering och inredning.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr E. Björnsson m. fl.

(I: 103) och den andra inom andra kammaren av herr E. Leffler m. fl. (II:

187), i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte besluta att till utrustning

av ett textiltekniskt laboratorium vid vävskolan i Borås anvisa för

budgetåret 1934/1935 ett extra reservationsanslag av 50,000 kronor, att utgå

under villkor att bidrag för samma ändamål lämnas av enskilda till värde,

motsvarande minst samma belopp, samt att Borås stad tillhandahåller för

laboratoriet erforderliga lokaler med möblering och inredning.

För innevarande budgetår utgår ett extra anslag av 13,050 kronor till

uppehållande av verksamheten vid vävskolan i Borås.

Skolans styrelse har anhållit om ett anslag för detta ändamål av 16,250

kronor. Som skäl för anslagsökningen har anförts, att en ny laboratoriebyggnad,

till vars uppförande och inredning Borås stadsfullmäktige anslagit

250,000 kronor, förväntades kunna tagas i bruk i början av år 1935. Den

årliga kostnaden för uppehållande av skolans verksamhet beräknades härigenom

komma att ökas med 9,600 kronor, av vilket belopp med tillämpning

av sedvanliga fördelningsgrunder 6,400 kronor skulle tillskjutas av

staten och återstoden av Älvsborgs läns landsting. Eftersom kostnadsökningen

icke skulle inträda förr än under senare hälften av budgetåret 1934/

1935, bomme ökningen av statsbidraget för detta budgetår att uppgå till

endast hälften av nyss angivna belopp, alltså till 3,200 kronor, vadan alltså

statsbidraget för sagda budgetår skulle behöva ökas till 16,250 kronor.

Skolöverstyrelsen har tillstyrkt detta förslag och därvid anfört bland annat:

Då det måhända ej vore alldeles visst, att den nya laboratoriebyggnaden

kunde tagas i bruk vid angiven tid, torde det vara lämpligt att dela på

anslaget så, att riksdagen anvisade dels samma belopp som föregående år,

13,050 kronor, till uppehållande av vävskolans verksamhet under hela budgetåret

1934/1935 i oförändrad omfattning och dels det belopp, 3,200 kronor,

som ytterligare skulle behövas, därest laboratoriebyggnaden kunde

tagas i bruk och den mera omfattande undervisningen komma i gång vid

början av år 1935.

Departementschefen har anfört: t

»I likhet med skolöverstyrelsen vill jag tillstyrka föreliggande framställning

om ökade medel till vävskolans verksamhet. Jag har intet att erinra mot

de av skolans styrelse i detta hänseende gjorda beräkningarna. Förevarande

anslag å 13,050 kronor synes sålunda böra ökas med 3,200 kronor till 16,250

kronor. Tillskott, motsvarande hälften av denna anslagshöjning, skulle så
-

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

som antytts lämnas av Älvsborgs läns landsting. Det torde få ankomma på

Kungl. Majit att vid anvisande av medel från anslaget meddela de närmare

villkor m. m., varunder anslaget skall utgå. Därvid torde även hänsyn böra

tagas till de omständigheter, som föranlett skolöverstyrelsen att hemställa

örn uppförande i riksstaten av ett särskilt anslag å nämnda belopp av

3,200 kronor.»

Samtidigt har skolans styrelse hemställt örn ett anslag av 100,000 kronor

för budgetåret 1934/1935 för anskaffande av maskinell utrustning m. m.

Styrelsen anför, att en förhållandevis stor laboratorieutrustning och maskinpark

vore behövlig för att kunna tillgodose den textiltekniska undervisningen

i en omfattning, som motsvarade den nutida textilindustriens behov.

Komplettering i betydande omfattning av skolans maskinella utrustning vore

nödvändig. I samråd med sakkunniga inom textilindustriella områden hade

utarbetats ett förslag till nyanskaffning av maskiner. Detta förslag slutade

på sammanlagt 333,580 kronor. Efter avdrag av ett belopp, som motsvarade

värdet av erbjudna gåvor och erhållna prisreduktioner återstode att

anskaffa 209,630 kronor. Vävskolan kunde icke på ett fullt tillfredsställande

sätt fylla sin viktiga uppgift i näringslivets tjänst, förrän hela denna maskinutrustning

erhållits. Emellertid ansåge sig styrelsen med hänsyn till det

statsfinansiella läget böra hemställa, att nämnda belopp måtte fördelas på

två budgetår och därav för nästa budgetår anvisas 100,000 kronor.

Skolöverstyrelsen har ifrågasatt, örn icke, innan nyanskaffningen av maskiner

slutfördes, ytterligare bidrag skulle kunna erhållas från enskilda, eventuellt

även från de landsting, som tidigare lämnat understöd till vävskolan. Med

hänsyn härtill ansåge sig överstyrelsen icke nu böra förorda beviljandet av

hela det erforderliga beloppet, 200,000 kronor. Då det emellertid vore av

stor vikt, att nyanskaffningen redan från början bleve så pass fullständig,

att undervisningen kunde bedrivas utan allt för stora inskränkningar, ansåge

överstyrelsen angeläget, att det av skolans styrelse äskade beloppet, 100,000

kronor, beviljades för nästa budgetår.

Departementschefen har beträffande denna framställning anfört bland

annat följande:

»Den av skolans styrelse gjorda framställningen har övertygat mig örn

nödvändigheten av en förnyelse och komplettering av skolans maskinella

utrustning. Jag anser mig därför böra förorda anslag för detta ändamål.

Emellertid torde, såsom skolöverstyrelsen framhållit, eventuellt möjligheter

kunna yppa sig till ytterligare bidrag till ändamålet från enskilda eller från

de landsting, som tidigare lämnat understöd till vävskolan. Med hänsyn

härtill och jämväl till den statsfinansiella situationen synes anslaget för

nästkommande budgetår böra begränsas till 30,000 kronor.»

Till stöd för det motions vis framförda yrkandet har i motionen I: 103

anförts bland annat följande:

Tyvärr lär det för närvarande icke finnas några som helst möjligheter

att från annan än staten få erforderliga medel utöver de ganska betydan
-

s. 97 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

97

de summor, uppgående sammanlagt till ungefär 120,000 kronor, vilka redan

erhållits, och som till betydande del bestå i utfästelser om rabatt å offererade

maskiner. Örn förutsättningarna i allo varit desamma nu som vid

tiden för anslagskravets tillkomst, skulle vi därför utan tvekan motionsledes

bragt under riksdagens prövning vävskolans anslagsbegäran åtminstone

i den omfattning, som skolöverstyrelsen tills vidare på utomordentligt

välgrundade skäl förordat.

Men så är icke förhållandet. Även vid den tidpunkt, då skolöverstyrelsen

avgav sitt yttrande kunde man hoppas, att byggnadskonflikten skulle vara

avvecklad före årsskiftet och att man därefter skulle hinna få laboratoriebyggnaden

färdig att tagas i bruk fr. o. m. vårterminen 1935. Men då

venna konflikt alltjämt är olöst, torde det ej vara uteslutet, att byggnadens

färdigställande kommer att fördröjas så avsevärt, att riksdagens

ståndpunktstagande till frågan örn vävskolans totala anslagsbehov utan

alltför stor olägenhet skulle kunna uppskjutas till nästa år.

De utfästelser, som vissa utländska firmor gjort angående betydliga

rabatter å eller fullständigt efterskänkande av begärt pris å behövliga

maskiner, äro av den art, att de synas böra utnyttjas snarast möjligt. En

sammanställning av erhållna anbud visar, att maskiner för ett sammanlagt

inköpsvärde av G6,000 kronor kunna fås alldeles gratis av vederbörande

leverantörer, under förutsättning, att vävskolan betalar tull, frakt o. d.

Kostnaderna för dessa maskiners hittransport och montage beräknas uppgå

till 19,400 kronor. Men för att kunna utnyttja dessa skänkta maskiner,

till övervägande del spinnmaskiner och vävstolar, måste man nödvändigtvis

förfoga över ett minimibestånd av maskiner för de stadier i tillverkningsproceduren,

vilka ligga före spinningen samt mellan spinning och

vävnad. Därjämte är en befuktningsanläggning för en kostnad av 10,000

kronor omedelbart behövlig för laboratorieundersökningar på olika textila

material. Det har beräknats, att man genom ett statsanslag i år på

minst 50,000 kronor skulle sättas i stånd att tillgodogöra sig gjorda utfästelser

av gåvor och, ifall byggnadskonflikten inom de närmaste månaderna

kan bliva bilagd, även utnyttja de erhållna maskinerna för undervisningen

redan under vårterminen nästa år.

Vi tro oss icke kunna bättre angiva värdet av ett dylikt anslag än genom

att citera vad en för vävskolans utveckling nitiskt verksam industriledare

skrivit i ett brev med anledning av Kungl. Maj:ts förslag: »men

jag är för min del övertygad örn. att ju förr vi kunna få denna skola komplett,

ju förr skola vi bliva i tillfälle att på ett effektivt sätt verka för att

giva ökade arbetstillfällen inom svensk textilindustri för arbetare och tekniker.

Vad de senare beträffar torde Du lätt genom Socialstyrelsen kunna

konstatera, att icke minst under de senare åren en hel del utländska tekniker

och förmän av industrien måst intagas».

Vad Kungl. Majit föreslagit rörande anslag till uppehållande av vävsko- utskottet,

lans verksamhet har icke givit utskottet anledning till erinran.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag finner utskottet vidare, att staten

bör bidraga till utrustning av ett textiltekniskt laboratorium vid vävskolan.

Vad i motionerna anförts synes emellertid utskottet giva vid handen, att

anslag för detta ändamål för nästkommande budgetår bör beräknas högre

än enligt Kungl. Maj:ts förslag. Såväl Borås stad som enskilda hava för

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 0 sami. Nr 8. 7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

ändamålet iklätt sig betydande uppoffringar. Det i motionerna föreslagna

statsbidraget skulle sätta vederbörande vid skolan i stånd att tillgodogöra

sig gjorda utfästelser av gåvor, och eventuellt skulle de erhållna maskinerna

kunna utnyttjas för undervisningen redan under vårterminen 1935. Med

hänsyn härtill anser sig utskottet böra tillstyrka, att riksdagen, på sätt i

motionerna yrkats, för ändamålet för nästkommande budgetår anvisar ett

belopp av 50,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) , med bifall till Kungl. Maj:ts förslag, till uppehållande

av verksamheten vid vävskolan i Borås anvisa för budgetåret

1934/1935 ett extra anslag av 16,250 kronor att utgå med

de belopp, till de ändamål och under de villkor, som i

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 3 januari

1934 under punkten 196 angivits;

b) , i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt med bifall

till herr Björnssons m. fl. och herr Lofflers m. fl. ovannämnda

motioner (I: 103 och II: 187), till utrustning av ett

textiltekniskt laboratorium vid vävskolan i Borås anvisa för

samma budgetår ett extra reservationsanslag av 50,000 kronor

att utgå under villkor att bidrag för samma ändamål lämnas

av enskilda till värde, motsvarande minst samma belopp,

samt att Borås stad tillhandahåller för laboratoriet erforderliga

lokaler med möblering och inredning.

174:o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid vissa statsunderstödda

anstalter för yrkesundervisning. Beträffande vad Kungl. Maj:t

(punkt 197) föreslagit riksdagen i fråga om dyrtidstillägg åt befattningshavare

vid vissa statsunderstödda anstalter för yrkesundervisning, avgiver

utskottet senare under riksdagen utlåtande; vilket härmed

anm ales.

Folkbildningsåtgärder i övrigt.

175:o) Understöd åt folkbiblioteksväsendet. I förslaget till riksstat för

budgetåret 1934/1935 har Kungl. Maj:t uppfört det ordinarie förslagsanslaget

till understöd åt folkbiblioteksväsendet med oförändrat belopp, 800,000

kronor.

I en inom första kammaren av herr Oscar Olsson väckt motion (I: 33) har

hemställts, att riksdagen måtte besluta att för nästa budgetår låta understödet

till Bokstugan utgå med samma belopp som det till övriga folkbildningstidskrifter

eller 3,000 kronor.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

99

Till stöd för det i motionen framställda yrkandet bar anförts bland annat

följande:

I samband med de vid 1931 års riksdag på grund av granskningsnämndens

uttalanden vidtagna besparingarna på folkbiblioteksanslaget sänktes

de sedvanliga understöden till de tre iolkbildningstidskrifterna. Alla

hade till dess åtnjutit statsanslag örn 4,000 kronor. Nu föreslogs i kungl,

propositionen och beslutades av riksdagen en beskärning av 1,000 kronor

för Biblioteksbladet och Studiekamraten, 2,000 kronor för Bokstugan.

Denna olikhet i behandlingen av de olika tidskrifterna motiverades uteslutande

med att Bokstugan skulle ha en starkare ekonomisk ställning

än de båda övriga, varför den under depressionstiden skulle kunna reda

sig med lägre statsunderstöd.

Till förra årets riksdag hade i samband med motion örn Bokstugans

jämställande med de övriga tidskrifterna till vederbörande avdelnings i

statsutskottet förfogande i god tid ställts handlingar som visade att

granskningsnämndens uttalande örn Bokstugans goda ekonomiska ställning

varit oriktig. Då statsutskottets utlåtande förelåg för kamrarna,

befanns det att vederbörande avdelning inte tagit del av det till förfogande

ställda materialet. Under debatten i första kammaren upplystes

att både avdelningens ordförande och en annan medlem av avdelningen,

som före diskussionen genomgått handlingarna, beklagat att de inte i

tillräcklig god tid fått tillfälle därtill, i vilket fall deras inställning

skolat bli en annan. Detta vitsordades senare under debatten av avdelningens

ordförande, men då det nu vore för sent att vidtaga några förändringar

i utskottets förslag, rådde ban motionären att återkomma med

sitt förslag, så att rättelse nästa riksdag kunde åstadkommas.

Bokstugan har under året kunnat hållas uppe endast genom att man

skurit ned omfånget med ungefär en fjärdedel mot föregående år, men

det är tydligt att den därigenom blivit mindre skickad att fylla sin uppgift

som allmän folklig kulturtidskrift för landets mest omfattande folkbildningsrörelse.

När riksdagen år 1933 hade att pröva Kungl. Maj:ts förslag om anslag utskottet,

till folkbiblioteksväsendet för innevarande budgetår, uttalade riksdagen bland

annat, att riksdagen av statsfinansiella skäl icke ansett sig böra — bortsett

från vissa ändringar i fråga om anslagsposterna till arvoden åt extra personal

inom skolöverstyrelsen och till centralbiblioteken — göra någon annan

avvikelse från Kungl. Maj:ts förslag än att det skulle få ankomma på

Kungl. Majit att pröva, huruvida understöd borde för budgetåret 1933/1934

utgå även till sådana bibliotek av hithörande slag, som förut icke åtnjutit

statsbidrag.

De skäl, som lågo till grund för 1933 års riksdags omförmälda beslut,

föreligga enligt utskottets uppfattning allt fortfarande. Med hänsyn härtill

vill utskottet tillstyrka, att det må ankomma på Kungl. Majit att pröva,

huruvida understöd må för budgetåret 1934/1935 utgå även till sådana

bibliotek av hithörande slag, som förut icke åtnjutit statsbidrag. Någon höjning

vid bifall till detta utskottets förslag av bär förevarande anslags belopp

finner utskottet icke påkallad.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Av vad i motionen I: 33 anförta ävensom av i övrigt av utskottet kända

förhållanden har utskottet funnit motiverat, att understödet till tidskriften

Bokstugan må för budgetåret 1934/1935 utgå med samma belopp som till

övriga folkbildningstidskrifter eller 3,000 kronor, vilket skulle innebära en

höjning av det nu utgående statsbidraget med 1,000 kronor. Ej heller av

denna anledning finner utskottet en höjning av förslagsanslagets belopp

bliva erforderlig.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till herr Oscar Olssons ovannämnda motion

(I: 33), i riksstaten för budgetåret 1934/1935 upptaga det

ordinarie förslagsanslaget till understöd åt folkbiblioteksväsendet

med oförändrat belopp, 800,000 kronor, att i huvudsaklig

överensstämmelse med de grunder, som av 1933

års riksdag ävensom av utskottet i det föregående angivits,

utgå i enlighet med de närmare bestämmelser, Kungl. Majit

må äga meddela.

176:o) Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga

föreläsningar. I enlighet med Kungl. Majlis förslag

(punkt 198) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum,

a) till understöd åt anstalter och föreningar, som anordna

populärvetenskapliga föreläsningar, anvisa för budgetåret

1934/1935 ett extra reservationsanslag av 200,000 kronor;

b) medgiva, att av detta anslag må enligt av Kungl.

Majit fastställda villkor användas

högst 700 kronor till en amanuens som biträde åt skolöverstyrelsen

i frågor rörande föreläsningsverksamheten,

högst 18,000 kronor till understöd åt centralbyråer för

förmedling av populärvetenskapliga föreläsningar,

högst 10,000 kronor till understöd åt föreläsningsförbund,

högst 10,000 kronor till understöd åt vissa anstalter och

föreningar för av dem havda resekostnader för föreläsare samt

det belopp, som Kungl. Majit kan finna skäligt till understöd

för utgivande av Tidskrift för föreläsningsverksamheten

;

c) medgiva, att för tiden den 1 juli 1934—den 30 juni

1935 ej mindre det lägsta understöd, som av statsmedel må

utgå till lokal föreläsningsanstalt, skall utgöra 100 kronor

för helt budgetår räknat än även det minsta antal föreläs
-

s. 101 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 101

ningar, som för åtnjutande av statsbidrag skall för budgetår

räknat anordnas av dylik anstalt, må utgöra 5;

d) medgiva, att det må ankomma på Kungl. Maj:t att

under samma tid, på framställning av skolöverstyrelsen, bevilja

de ytterligare lättnader i fråga om villkoren för understöds

åtnjutande, som må befinnas erforderliga.

177:o) Anordnande av s. k. flyttande folkhögskolekurser. Bidrag

till arbetarnas bildningsförbund för organisations- och administrationskostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 199 och

200) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum,

a) till anordnande av folkbildningskurser (flyttande folkhögskolekurser)

för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra

reservationsanslag av 40,000 kronor att utgå efter de grunder,

Kungl. Majit äger bestämma;

b) såsom bidrag till arbetarnas bildningsförbund för bestridande

av dess organisations- och administrationskostnader

ä anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra anslag av 30,000

kronor att utgå i den mån förbundet visar sig för ändamålet

för samma tid disponera från annat håll bekomna medel till

minst lika stort belopp som statsbidraget och i övrigt enligt

de bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

178:o) Anslag till svenska landsbygdens studieförbund. I två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Anton

Pettersson och E. von Heland (I: 35) och den andra inom andra kammaren

av herr G. Nyblom m.fl. (II: 14) har hemställts, att riksdagen måtte såsom

bidrag till svenska landsbygdens studieförbund för bestridande av dess organisations-

och administrationskostnader anvisa för budgetåret 1934/1935 ett

extra anslag av 5,000 kronor att utgå i den mån förbundet visar sig för

ändamålet för samma tid disponera från annat håll bekomna medel till minst

lika stort belopp som statsbidraget och i övrigt enligt de bestämmelser,

Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning anförda

skälen hänvisar utskottet till motionen lii 14.

Utskottet har funnit det ändamål, för vilket i här förevarande motioner

anslag begärts, behjärtansvärt. Ett beslut om statsunderstöd åt en sammanslutning

av här förevarande art lärer emellertid böra föregås av en undersökning

rörande icke blott sammanslutningens verksamhet och ekonomiska

förutsättningar härför utan även förefintliga möjligheter till samarbete eller

Utskottet.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

sammanslagning med andra på samma område verksamma, eventuellt redan

med statsbidrag i en eller annan form utrustade organisationer. En sådan

undersökning synes lämpligast kunna utföras av Kungl. Maj:t. Med hänsyn

härtill synas här förevarande motioner icke böra till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Utskottet hemställer alltså,

att herrar Anton Petterssons och von Helands samt herr

Nybloms m. fl. ovannämnda motioner (I: 35 och II: 14) icke

må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

179:o) Anordnande av s. k. universitetscirklar. I enlighet med

Kungl. Majlis förslag (punkt 201) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till anordnande av s. k. universitetscirklar

för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra reservationsanslag

av 6,000 kronor att fördelas enligt de närmare bestämmelser,

Kungl. Maj:t finner gott meddela.

180:o) Undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m. för nykterhetens

främjande. Kungl. Maj:t har (punkt 202, sid. 256—261) föreslagit

riksdagen att till undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m.

för nykterhetens främjande anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra reservationsanslag

av 239,000 kronor att utgå under de villkor, som av Kungl.

Maj:t prövas lämpliga, samt till de av departementschefen i statsrådsprotokollet

omförmälda ändamålen med högst de av departementschefen angivna

belopp.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr J. Bergman m. fl. (I: 47) och den andra inom andra kammaren av herr

C. O. Johanson i Huskvarna m. fl. (II: 202), vari hemställts, att riksdagen

måtte besluta att till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens

främjande m. m. (se punkten nr 3 å sid. 258 i bilagan till årets

statsverksproposition, åttonde huvudtiteln) anslå det av skolöverstyrelsen

tillstyrkta beloppet 95,000 kronor samt att vid bifall till detta förslag öka

det av Kungl. Maj:t äskade extra reservationsanslaget å 239,000 kronor för

undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m. för nykterhetens främjande

med 45,000 kronor till 284,000 kronor;

dels och två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr A. Bärg m. fl. (I: 48) och den andra inom andra kammaren av herr

A. Olsson i Gävle m. fl. (II: 94), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta

att för budgetåret 1934/1935 anvisa 95,000 kronor till föreläsnings- och

instruktionsverksamheten för nykterhetens främjande samt att vid bifall till

s. 103 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

103

detta förslag öka det av Kungl. Maj:t äskade extra reservationsanslaget å

239.000 kronor för undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m. för

nykterhetens främjande med 45,000 kronor till 284,000 kronor.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar anförda

skälen hänvisar utskottet, i den mån redogörelse ej lämnas här nedan, till

motionerna I: 47 och I: 48.

Till undervisnings- och upplysningsverksamhet för nykterhetens främjande

utgår för budgetåret 1933/1934 ett extra reservationsanslag av 281,000 kronor.

Anslaget täckes av avkastningen av statsverkets fond av rusdrycksmedel.

Skolöverstyrelsen har, då överstyrelsen ansåge det utsiktslöst att få anslaget

till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens främjande

uppbringat till det belopp å 140,000 kronor, varmed det av centralförbundet

för nykterhetsundervisning föreslagits böra utgå, förordat det belopp

å 95,000 kronor, som riksdagen beviljat för innevarande budgetår.

Departementschefen har — under hänvisning till en i statsrådsprotokollet

intagen tabell rörande till förevarande ändamål under vart och ett av budgetåren

1933/1934 utgående anslagsbelopp m. m. — anfört bland annat

följande:

»Jag saknar anledning att förorda ändring av de i förevarande anslag ingående

poster, sådana desamma bestämts av 1933 års riksdag, utom i två

fall. I likhet med skolöverstyrelsen förordar jag en höjning av anslaget

till motorförarnas helnykterhetsförbund med 3,000 kronor till 18,000 kronor.

Med hänsyn till önskvärdheten att begränsa den totala anslagssumman vill

jag vidare föreslå en sänkning av anslagsbeloppet till föreläsnings- och instruktionsverksamhet

för nykterhetens främjande å 95,000 kronor med 45,000

kronor till 50,000 kronor. Jag vill erinra, att den s. k. granskningsnämnden

på sin tid föreslog, att för budgetåret 1933/1934 anslag för ändamålet

antingen icke måtte beräknas eller bestämmas till högst 50,000 kronor.

Anslaget i sin helhet skulle alltså böra uppföras med (281,000 + 3,000 —

45.000 =) 239,000 kronor.

Ifrågavarande anslag bör liksom för innevarande budgetår täckas av avkastningen

av statsverkets fond av rusdrycksmedel.»

I motionerna I: 47 och II: 202 har yrkats den ändring i jämförelse med

Kungl. Maj:ts förslag, att anslaget till föreläsnings- och instruktionsverksamhet

för nykterhetens främjande icke ytterligare nedsättes utöver de starka

nedsättningar, som successivt ägt rum de bägge senaste åren.

Till stöd för det i motionerna I: 48 och II: 94 framförda yrkandet rörande

samma anslagspost har i motionen 1:48 anförts i huvudsak följande:

Det ifrågavarande anslaget användes visserligen delvis till anordnande

av spridda föreläsningar, som vanligen rekvireras av nykterhetsföre
-

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

ningar, men otta också av andra organisationer, exempelvis för anordnande

av föreläsningar vid lärarmöten, präst- och predikantmöten, av

nykterhetsnämnder, nykterhetsnämndssammanslutningar o. s. v. Men även

en del av dessa enstaka föreläsningar liro av det slag oell förekomma i

sådana sammanhang, att de icke utan större rubbningar av nykterhetsarbetet

kunde avvaras. Det finns också en hel råd av återkommande årsmöten

och konferenser, som pläga förses med föredrag med tillhjälp av

detta anslag: årsmöten med nykterhetsorganisationer, med nykterhetsnämndssammanslutningar,

länskonferenser anordnade av rikskommittén

mot den olagliga rusdryckshanteringen, av motorförarnas helnykterhetsförbund

etc. I stor utsträckning skulle detta nykterhetsarbete, som alltså

delvis är en kommunal verksamhet (nämligen genom nykterhetsnämnderna),

komma att avtaga, därest det nu utgående anslaget komme att

nedsättas så kraftigt, som i statsverkspropositionen blivit ifrågasatt.

Men det är icke endast så, att redan en inskränkning av de enstaka

statsunderstödda föreläsningarna i nykterhetsfrågan på många punkter

rubbar vad man vid närmare bedömande måste räkna som fasta traditioner

i svenskt nykterhetsarbete. I örn möjligt ännu högre grad måste rubbningen

göra sig gällande i fråga örn den del av anslaget, som använts

till nykterhetsarbete i former, som man även i rent yttre avseende omedelbart

måste räkna som institutioner eller hävdvunna och regelbundet

återkommande anordningar inom svensk nykterlietsverksamhet. Med användning

bland annat av medel från detta anslag har centralförbundet

för nykterhetsundervisning åstadkommit de allmänna upplysningskurser,

som förbundet årligen anordnat i skilda delar av landet. Och dessa kurser

ha som bekant i betydande utsträckning varit inriktade på att stödja den

av Kungl. Majit påbjudna nykterhetsundervisningen i skolorna. Dessutom

äro dessa kurser också anlagda på att främja nykterhetsnämndernas

verksamhet och andra myndigheters samt systembolagens arbete till upprätthållande

av föreskrifterna i alkohollagstiftningen. Likaså ha dessa

kurser stundom särskilt inriktats på att främja reformarbetet i fråga

örn alkoholbruk och trafiksäkerhet eller på att stödja kampen mot den

olagliga rusdryckshanteringen. Vid dessa kurser har man även sökt

främja hälsovårdssträvanden av annat slag eller velat stödja det fria

folkbildningsarbetet m. m. Representanter för länsstyrelser, nykterhetsnämnder

och systembolag, landsfiskaler etc. ha närvarit vid dessa kurser,

och helt visst har den i flera stycken väl ganska vanskliga tillämpningen

av vår nuvarande alkohollagstiftning haft stor fördel av det utbyte av

insikter och erfarenheter, som sålunda kunnat äga rum tack vare dessa

allmänna upplysningskurser.

Nykterhetsnämndssammanslutningarna ha även med bidrag från detta

anslag kunnat anordna hela serier eller turnéer med instruktionsföredrag

för nykterhetsnämnderna inom sina respektive verksamhetsområden.

Vidare må nämnas, att Sveriges lärares nykterhetsförbund och Sveriges

studerande ungdoms helnykterhetsförbund tack vare det ifrågavarande

statsanslaget kunnat termin efter termin anordna lektionsföredrag i skolorna,

och denna under årens lopp omsorgsfullt utbildade form av nykterhetsundervisning

har säkerligen åstadkommit en värdefull insats vid det

uppväxande släktets fostran.

I fråga örn nykterhetsundervisningen och lärarkårernas utbildning för

densamma må påpekas, att i statsverkspropositionen (sid. 258) helt ute
-

s. 105 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr (L

105

lämnats en av skolöverstyrelsen tillstyrkt, i viss mån gammal anslagspost

till anordnande av instruktionskurser för lärare beträffande nykterhetsundervisningen.

Men örn det anslaget helt slopas, blir det ju desto

mera angeläget att bär ifrågavarande anslag, som också använts försatt

stärka lärarkårernas intresse och kompetens för nykterhetsundervisning,

bibehålies vid storlek, som möjliggör att i någon mån användas för nyssnämnda

samhällsviktiga ändamål.

Örn statsanslaget i fråga skulle nedskäras i den omfattning som av

Kungl. Majit blivit ifrågasatt, uppstår frågan vilket av de ovan nämnda

eller antydda användningssätten bör drabbas av nedsättningen. Vid bedömandet

av den frågan framstår tydligare vikten av beloppets höjning,

så att en inskränkning av den nuvarande omfattningen icke behöver ske.

Man bör nämligen komma ihåg, att detta anslag tidigare undergått

kraftiga beskärningar, och samtliga de med anslaget främjade formerna

av nykterhetsarbete ha blivit lidande därpå. Men de ha dock kunnat

hållas vid liv, och den av centralförbundet och staten själv (huvudsakligen

genom kungl, skolöverstyrelsen) för detta anslags fördelning skapade

organisationsapparaten har kunnat bevaras. Centralförbundet utgav

också häromåret (1932) en ny av skolöverstyrelsen fastställd katalog för

hithörande föreläsningsverksamhet med detaljerade bestämmelser örn hur

ansökan örn föreläsare skall göras, hur mycket som i olika fall eventuellt

kan erhållas i statsbidrag, hur föreläsning bör anordnas etc. Hela denna

organisationsapparat med därtill hörande arbeten vedervågas genom en

nedsättning av anslaget i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag.

Ett ytterligare skäl att nu låta anslaget få förbliva vid dess nuvarande

storlek är att chefen för ecklesiastikdepartementet har (statsverkspropositionen

sid. 260) ifrågasatt ett sammanförande av centralförbundet för nykterhetsundervisning

och Sveriges nykterhetssällskaps representantförsamlings

upplysningsbyrå, och han förebådar en utredning på denna punkt i

avsikt att förslag i ämnet må kunna föreläggas ett kommande års riksdag.

Det synes välbetänkt att avvakta denna utredning, innan rubbande

ändring företages i fråga örn anslaget.

Anslagsposten till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens

främjande m. m., som för budgetåret 1931/1932 utgick med 200,000 kronor

men för budgetåret 1932/1933 sänktes till 140,000 kronor och för innevarande

budgetår till 95,000 kronor, har nu föreslagits skola sänkas ytterligare

med 45,000 kronor till 50,000 kronor.

Av vad i motionerna anförts har utskottet funnit ådagalagt, att den nu

föreslagna sänkningen måste komma att medföra avsevärda svårigheter för

uppehållande av den verksamhet, som under en följd av år bedrivits med

stöd av här förevarande anslag. Med hänsyn härtill kan utskottet ej tillstyrka,

att anslagsposten nedsättes under det belopp, med vilket den utgår för innevarande

budgetår, d. v. s. 95,000 kronor. Utskottet tillstyrker alltså vad i

motionerna yrkats.

Härvid vill utskottet emellertid uttala den bestämda förväntan, att det av

skolöverstyrelsen och dess konsulent för nykterhetsundervisningen bedrivna

arbetet för höjande av kvaliteten hos de föreläsningar m. m., som anordnas

Utskottet.

s. 106 Kontrollera mot PDF

106 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

med stöd av här förevarande anslag, fullföljes och vinner förståelse bland

vederbörande organisationer.

Då Kungl. Maj:ts förslag i övrigt ej givit utskottet anledning till erinran

skulle, vid bifall till vad sålunda föreslagits, här förevarande anslag för

budgetåret 1934/1935 utgå med ett belopp av 284,000 kronor eller 3,000

kronor mera än innevarande budgetår, vilken ökning faller på anslagsposten

. till motorförarnas helnykterhetsförbund. I den mån täckning för detta belopp

icke kan beredas av avkastningen av statsverkets fond av rusdrycksmedel,

lärer — på sätt Kungl. Majit ifrågasatt beträffande ett anslag under

femte huvudtiteln — överskjutande belopp få bestridas av andra statsinkomster.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förslag

samt med bifall till herr Bergmans m. fl. och herr Johansons

i Huskvarna m. fl. ävensom herr Bärgs m. fl. och herr

Olssons i Gävle m. fl. ovannämnda motioner (1: 47 och II: 202

samt 1:48 och II: 94), till undervisnings- och upplysningsverksamhet

m. m. för nykterhetens främjande anvisa för

budgetåret 1934/1935 ett extra reservationsanslag av 284,000

kronor att utgå under de villkor, som av Kungl. Majit

prövas lämpliga, samt till de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 3 januari

1934 under punkten 202 omförmälda ändamålen med högst

de av departementschefen angivna beloppen, dock med iakttagande

av den ändring härutinnan, som föranledes av vad

utskottet ovan tillstyrkt.

181 :o) Musikföreställningar för allmänheten. I enlighet med Kungl.

Majits förslag (punkt 203) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understöd åt föreningar, som anordna god

orkestermusik för allmänheten, samt till inspektion av ifrågavarande

föreningars och orkestrars verksamhet anvisa för

budgetåret 1934/1935 ett extra anslag å 56,500 kronor.

182:o) Folkliga musikskolan i Arvika. I enlighet med Kungl. Majits

förslag (punkt 204) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till folkliga musikskolan i Arvika för en

minst 20 veckor lång kurs under verksamhetsåret 1934/1935

bevilja för budgetåret 1934/1935 ett extra anslag av 6,000

kronor att utgå på de villkor, Kungl. Majit kan finna gott

föreskriva.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 107

183:o) Statens biografbyrå. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 205, sid. 263—264) hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) besluta sådan ändring i personalstaten för statens

biografbyrå, att i stället för en kassör med placering i lönegraden

B 8 uppföres en kassör med placering i lönegraden

B 11;

b) med anledning härav öka den i nuvarande ordinarie

stat för biografbyrån ingående anslagsposten avlöningar till

ordinarie tjänstemän, nu 28,000 kronor, med 600 kronor

till 28,600 kronor;

c) minska den i samma stat ingående anslagsposten bränsle

och diverse expenser m. m., nu 10,300 kronor, med 600

kronor till 9,700 kronor;

d) i riksstaten för budgetåret 1934/1935 uppföra det ordinarie

förslagsanslaget till statens biografbyrå med oförändrat

belopp, 61,000 kronor.

184:o) Befrämjande av vissa i samband med biografväsendet stående

ändamål. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 206) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till befrämjande av vissa i samband med

biografväsendet stående ändamål för budgetåret 1934/1935

anvisa ett extra reservationsanslag å 10,000 kronor, att utgå

med den fördelning och enligt de närmare villkor, som

av Kungl. Majit bestämmas.

185:o) Vissa kostnader för utdelning av statens studielån. I enlighet

med Kungl. Majis förslag (punkt 207) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för budgetåret 1934/1935 anvisa

a) till ersättning åt postverket för dess bestyr med statens

studielån ett extra förslagsanslag av 1,850 kronor;

b) till bestridande av kostnaderna för den nämnd, som

under år 1935 må komma att handlägga ärenden rörande

omförmälda lån, ett extra anslag av 5,000 kronor.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Åtgärder för fysisk utbildning.

186:o) Gymnastiska centralinstitutet. Beträffande vad Kungl. Maj:t

(punkt 208) föreslagit riksdagen ifråga om vissa anslag till gymnastiska centralinstitutet

avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande; vilket

härmed

anmäles.

187:o) Understödjande av gymnastik och idrott. Kungl. Maj:t har

(punkt 209, sid. 266—267) föreslagit riksdagen att till understödjande av

gymnastik och idrott anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra anslag av

80.000 kronor, därav till svenska gymnastikförbundet 40,000 kronor, att

utgå på de villkor, Kungl. Majit kan finna skäl bestämma.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr G. A. Björkman m. fl. (I: 104) och den andra inom andra kammaren

av herr N. Holmström m. fl. (II: 190), i vilka motioner hemställts, att riksdagen

måtte besluta, att det under åttonde huvudtiteln, avd. L, punkt 2

(209) upptagna anslaget till understödjande av gymnastik och idrott måtte

för budgetåret 1934/1935 utgå med ett belopp av 90,000 kronor, varav

50.000 kronor till svenska gymnastik- och idrottsföreningarnas riksförbund;

dels ock en inom andra kammaren av herrar J. H. Brädefors och H.

Hagberg i Luleå väckt motion (II: 198), vari hemställts, att riksdagen måtte

besluta om ett anslag till arbetarnas idrottsförbund på 10,000 kronor,

vilket anslag skulle av förbundet användas dels till bestridande av kostnader

för administrations- och instruktionsverksamhet, dels till bestridande av

kostnader för tävlingsrepresentation i utlandet samt dels till anslag åt förbundet

tillhörande föreningar, som under 1934—1935 byggde egna idrottsplatser.

Till understödjande av gymnastik och idrott utgick under ett vart av

budgetåren 1925/1928 ett anslag med 110,000 kronor, därav till svenska

gymnastikförbundet 55,000 kronor. Anslaget höjdes år 1928 till 120,000

kronor, därav till svenska gymnastikförbundet 55,000 kronor, men sänktes

år 1933 till 80,000 kronor, därav till svenska gymnastikförbundet

40.000 kronor.

Genom beslut den 12 maj 1933 meddelade Kungl. Majit föreskrifter rörande

användningen av det för budgetåret 1933/1934 beviljade anslaget.

Därvid anvisades till svenska gymnastikförbundet för dess verksamhet 40,000

kronor, till Sveriges militära idrottsförbund högst 2,000 kronor, till understödjande

av skididrotten bland skolungdomen högst 4,000 kronor och till

s. 109 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr. 8.

109

Sveriges akademiska idrottsförbund högst 2,000 kronor, varjämte föreskrevs

att svenska gymnastik- och idrottsföreningarnas riksförbund skulle äga att av

anslaget åtnjuta högst 32,000 kronor.

Till stöd för det i motionerna I: 104 och II: 190 framförda yrkandet har

i motionen I: 104 anförts i huvudsak följande:

Den stora nedskärningen av anslaget till riksidrottsförbundet från

effektivt 57,000 kronor till endast 32,000 kronor har medfört, att en del

anslag för viktiga verksamhetsgrenar numera icke kunna utgå. Sålunda

har under budgetåret 1933/1934 dels anslaget till »instruktionskurser,

upplysnings- och propagandaverksamhet» måst nedsättas från 10,000 kronor

till 5,000 kronor, dels anslaget till »föreningars verksamhet», förut

5,000 kronor, måst helt indragas, dels ock »anslag till idrottsanläggningar»,

förut ung. 15,000 kronor, även måst indragas, vilket sammanlagt

utgör 25,000 kronor, eller en summa motsvarande minskningen av statsanslaget

från föregående till innevarande budgetår.

För administrationen av riksidrottsförhundets verksamhet, geografiskt

sett, finnas 22 s. k. distriktsförhund, vars verksamhetsområden i allmänhet

sammanfalla med landskapsgränserna. Dessa distriktsförhund åtnjuta för

sina förvaltningskostnader vissa anslag, vars storlek är beroende på antalet

anslutna föreningar, till en sammanlagd summa av 18,000 kronor.

Sålunda har Stockholms idrottsförbund med 355 föreningar erhållit 1,235

kronor och Gotlands idrottsförbund (det minsta distriktet) med 26 föreningar

erhållit endast 300 kronor, vilken summa är det fastställda

minimianslaget.

Man kan nog med fullt fog säga, att de sålunda anslagna medlen till

distriktsförhunden knappast täcka de nödvändigaste administrationskostnaderna,

såsom porton, trycksaker, telefon, ofrånkomliga resekostnader

och i vissa fall även en blygsam hyra för kansli. För så viktiga verksamhetsgrenar

som instruktionskurser, upplysningsverksamhet och inspektioner

saknas f. n. medel, vilka förut kunnat fördelas av riksidrottsförbundet,

innan statsanslaget så kraftigt beskurits.

Icke minst viktigt är det, att varje distrikt genom sakkunnig person

kan sättas i tillfälle att på ett effektivt sätt övervaka skötseln och vården

av de många idrottsanläggningar, som dels förut funnits och dels under

de senaste åren anlagts, huvudsakligen såsom statskommunala eller statliga

reservarbeten, samt därjämte kunna lämna vissa råd och anvisningar

vid nyanläggning, omändringar och förbättringar av äldre anläggningar.

Härför kan nämligen icke riksförbundets idrottsplatskommitté ensam

räcka till, särskilt som även anslaget för dess verksamhet är otillräckligt

och personalen härtill för knapp, utan verksamheten måste i viss män

decentraliseras — dock under kontroll och ledning av idrottsplatskommittén.

För att i nödvändigaste mån tillgodose de här nämnda behoven skulle

erfordras dels en höjning av anslaget till »instruktionskurser, upplysnings-

och propagandaverksamhet» med minst 5,000 kronor, dels ett anslag

— i viss mån en höjning av anslaget till idrottsplatskommitténs

verksamhet —- för »övervakandet och inspektion av idrottsanläggningar»

med minst 5,000 kronor. Tilldelningen per distrikt (22 st.) skulle då bliva

mellan 400 och 500 kronor, en visserligen ringa summa, men dock gott

bidrag för denna verksamhet.

s. 110 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

110 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Beträffande de skäl, som anförts till förmån för det i motionen II: 198

gjorda yrkandet, hänvisar utskottet till motionen.

Vid 1933 års riksdag vidtogs en betydande nedsättning i det tidigare för

här ifrågavarande ändamål utgående anslaget. Givet är, att denna nedsättning

kommit att för de olika förbunden medföra betydande svårigheter i

deras arbete. Särskilt hårt synas vissa för landet i dess helhet gagneliga

grenar av riksförbundets verksamhet hava drabbats av denna nedsättning;

i detta hänseende vill utskottet särskilt peka på förbundets arbete med

idrottsplatsanläggningar. Betydelsen för det uppväxande släktet av en sund

idrottsrörelse har av ingen förnekats, och det synes då ej vara mer än rimligt

att jämväl staten i ej alltför ringa omfattning lämnar denna rörelse

ekonomiskt stöd. Med hänsyn till vad sålunda anförts finner sig utskottet

böra med anledning av vad i motionerna I: 104 och II: 190 hemställts tillstyrka,

att här förevarande anslag ökas med 5,000 kronor till 85,000 kronor,

varvid den sålunda förordade ökningen skall komma riksförbundet

till godo.

I anledning av vad i motionen II: 198 yrkats vill utskottet erinra om

det av statsutskottet vid 1933 års riksdag i anledning av då väckt

motion av samma innebörd som den nu föreliggande gjorda uttalandet, att

utskottet holle före, att statsunderstödd idrottsrörelse liksom hittills borde

vara organiserad utan hänsynstagande till klassynpunkter eller medlemmarnas

politiska åskådning. Under åberopande härav avstyrker utskottet här

förevarande motion.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och herr Björkmans

m. fl. samt herr Holmströms m. fl. ovannämnda

motioner (I: 104 och II: 190), till understödjande av gymnastik

och idrott anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra

anslag av 85,000 kronor, därav till svenska gymnastikförbundet

40,000 kronor, att utgå på de villkor, Kungl. Maj:t

kan finna skäl bestämma;

b) avslå herrar Brädefors och Hagbergs i Luleå ovannämnda

motion (II: 198).

Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst m. m.

188:o) Förstärkande av reservationsanslaget till utgivande av tidskrifter,

lärda verk och läroböcker. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 210) hemställer utskottet,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

lil

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till ytterligare medel för utgivande av tidskrifter,

lärda verk och läroböcker för budgetåret 1934/1935

anvisa ett extra anslag av 20,000 kronor.

189:o) Understöd åt inhemska skönlitterära författare. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 211, sid. 268—269) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för nästföregående

treårsperiod ägt rum, till understöd under tiden den 1 juli

1934—den 30 juni 1937 åt inhemska skönlitterära författare

av utmärkt förtjänst bevilja ett anslag av 60,000 kronor att

efter grunder och på villkor, som av Kungl. Majit bestämmas,

efter sakkunnigas hörande av Kungl. Majit fördelas

mellan därav förtjänta vitterhetsidkare dels såsom fasta, dels

i form av för viss tid givna understöd, samt att av ifrågavarande

anslag för budgetåret 1934/1935 såsom extra anslag

anvisa ett belopp av 20,000 kronor.

190:o) Ortnamnskommissionen. Bestridande av med landsmålsundersökningarna

i riket förenade kostnader. I enlighet med Kungl.

Majits förslag (punkterna 212 och 213) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum,

a) till ortnamnskommissionen för bestridande av med ortnamnsundersökningarna

i riket förenade kostnader för budgetåret

1934/1935 anvisa ett extra anslag av 6,500 kronor

att utgå med den närmare fördelning och enligt de villkor,

Kungl. Majit kan finna gott föreskriva;

b) till bestridande av med landsmålsundersökningarna i

riket förenade kostnader för budgetåret 1934/1935 anvisa ett

extra anslag av 70,880 kronor att utgå i enlighet med den

närmare fördelning och enligt de grunder, Kungl. Majit kan

finna gott föreskriva.

191:o) Nusvensk ordbok. Kungl. Majit har (punkt 214, sid. 270—271)

föreslagit riksdagen att för budgetåret 1934/1935 anvisa dels såsom understöd

åt docenten O. Östergren för fortsatt utgivande av hans arbete »Nusvensk

ordbok» ett extra anslag av 8,000 kronor, dels ock för bestridande

av kostnader för teknisk hjälp vid ordbokens utgivning samt för böcker

och materiel ett extra reservationsanslag av 4,000 kronor, allt att utgå på

de villkor, Kungl. Majit kan finna gott bestämma.

Mot Kungl. Majits här förevarande förslag har utskottet icke funnit något

att invända.

Utskottet.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet vill emellertid erinra, att med anledning av ett utav 1929 års

riksdag gjort uttalande för 1930 års riksdag framlades en plan för här

ifrågavarande arbetes fortsatta bedrivande, enligt vilken — örn intet oförutsett

inträffade samt under iakttagande av vissa tidsbesparande arbetsmetoder

— arbetet skulle kunna slutföras inom en tid av tio år, räknat från

och med den 1 juli 1930. Utskottet har ansett önskvärt att, därest anslag

för här förevarande ändamål skulle äskas jämväl för tid efter nästkommande

budgetår, för riksdagen må framläggas en översikt över arbetets hittillsvarande

fortskridande ävensom, därest så kan ske, en utredning rörande

möjligheterna att inom den år 1930 förutsatta tiden slutföra arbetet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) såsom understöd åt docenten O. Östergren för fortsatt

utgivande av hans arbete »Nusvensk ordbok» anvisa för

budgetåret 1934/1935 ett extra anslag av 8,000 kronor;

b) för bestridande av kostnader för teknisk hjälp vid ordbokens

utgivning samt för böcker och materiel anvisa för

samma budgetår ett extra reservationsanslag av 4,000 kronor,

allt att utgå på de villkor, Kungl. Majit kan finna gott

bestämma.

192:o) Föreningen Pietas. Svenska naturskyddsföreningen. I enlighet

med Kungl. Majits förslag (punkterna 215 och 216) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum,

a) till främjande av föreningen Pietas’ verksamhet under

år 1934 anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra anslag av

1,000 kronor under villkor att föreningen till statens historiska

museum med äganderätt överlämnar genom föreningens

försorg utförda fotografier, register och beskrivningar

över behandlade föremål;

b) till främjande av svenska naturskyddsföreningens verksamhet

för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra anslag av

1,000 kronor att utgå under de villkor, som av Kungl.

Majit bestämmas.

193:o) Arbetsbord vid den zoologiska stationen i Neapel. I enlighet

med Kungl. Majits förslag (punkt 217, sid. 272—273) hemställer utskottet,

att riksdagen må till förhyrande för en tid av tre år från

och med den 1 juli 1934 av ett arbetsbord vid den zoolo
-

s. 113 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

113

giska stationen i Neapel bevilja ett extra anslag å 5,400

kronor samt därav för budgetåret 1934/1935 anvisa ett belopp

av 1,800 kronor.

194:o) Understöd åt kontraktsprosten L. P. R. Matsson för fullföljande

av hans Rosa-forskningar. Kungl. Majit har (punkt 218, sid.

274) föreslagit riksdagen att till understöd åt kontraktsprosten L. P. R.

Matsson för fullföljande av hans Rosa-forskningar för budgetåret 1934/1935

anvisa ett extra anslag av 3,675 kronor.

1929 års riksdag beviljade såsom understöd åt kontraktsprosten L. P. R.

Matsson för fullföljande under budgetåren 1929/1934 av bans Rosa-forskningar

ett belopp av 24,000 kronor. Härav ha under berörda femårsperiod

anvisats sammanlagt 20,325 kronor, nämligen för vart och ett av budgetåren

1929/1931 4,800 kronor och för vart och ett av budgetåren 1931/1934

3,575 kronor, motsvarande i huvudsak de avdrag å lön, Matsson fått vidkännas

under tjänstledighet för bedrivande av ifrågavarande forskningsarbete.

I skrivelse till Kungl. Majit har Matsson hemställt örn fortsatt anslag

för ändamålet antingen för en ny femårsperiod med 3,575 kronor årligen

eller med det belopp, vartill avlöningen åt hans tjänstevikarie kunde komma

att bestämmas, eller ock, därest Kungl. Majit för närvarande icke ville ingå

på en prövning av anslagets utgående under så lång tid, för budgetaret

1934/1935 med 3,675 kronor, motsvarande vad som under innevarande femårsperiod

besparats av det ursprungligen för perioden beviljade anslaget.

Vetenskapsakademien har tillstyrkt anslag till understöd åt Matsson för

budgetåret 1934/1935 med 3,675 kronor.

Departementschefen anför:

»Jag anser önskvärt, att åt kontraktsprosten Matsson beredes fortsatt understöd,

för att han må kunna fullfölja sina Rosa-forskningar. Då det

torde vara vanskligt att avgöra, hur lång tid som skulle erfordras för forskningarnas

slutförande, synes mig lämpligt, att anslaget beviljas för ett år i

sänder. I likhet med vetenskapsakademien förordar jag bifall till Matssons

alternativa förslag örn ett anslag av 3,675 kronor för budgetåret 1934/1935.»

Mot det av Kungl. Majit för budgetåret 1934/1935 för här ifrågavarande

ändamål äskade anslaget har utskottet icke funnit något att erinra.

Därest emellertid anslag för ändamålet skulle äskas jämväl för tid efter

nästkommande budgetår, förutsätter utskottet, att ett dylikt anslagsäskande

åtföljes av ej mindre en redogörelse för det hittills utförda arbetet än även

en utredning rörande den tid, som ytterligare kan bliva erforderlig för detsammas

slutförande.

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 0 sami. Nr 8.

Utskottet.

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till understöd åt kontraktsprosten L. P.

R. Matsson för fullföljande av hans Rosa-forskningar för

budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra anslag av 3,675 kronor.

195:o) Understöd åt doktor Paul Rosenius för hans arbete »Sveriges

fåglar och fågelbon». I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

219) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, av det av 1931 års riksdag till understöd

åt doktor Paul Rosenius för fullföljande under budgetåren

1931/1937 av hans arbete »Sveriges fåglar och fågelbon»

beviljade beloppet av 24,000 kronor för budgetåret 1934/

1935 anvisa såsom extra anslag ett belopp av 4,000 kronor.

Diverse.

196:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 220,

sid. 276) hemställer utskottet,

att riksdagen må höja det i riksstaten under åttonde huvudtiteln

uppförda ordinarie reservationsanslaget till extra

utgifter, nu 70,000 kronor, med 30,000 kronor till 100,000

kronor.

197:o) Tryckningskostnader. På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt

221, sid. 277) hemställer utskottet,

att riksdagen må minska det i riksstaten under åttonde

huvudtiteln upptagna ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader,

nu 67,689 kronor, med 22,600 kronor till

45,089 kronor; dock att i anslaget må göras den ändring,

som kan erfordras för jämnande av huvudtitelns slutsumma.

198:o) Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen. Provisorisk avlöningsförbättring i vissa fall för

lärare vid de allmänna läroverken m. fl. Beträffande vad Kungl. Majit

(punkterna 222 och 223) föreslagit riksdagen angående anslag till ifrågavarande

ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtanden; vilket

härmed

anmäles.

199:o) Tillfälligt lönetillägg åt vissa vaktmästare m. fl. Kungl.

Majit har (punkt 224, sid. 278—279) föreslagit riksdagen att för beredande

av tillfälligt lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga befatt
-

s. 115 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

115

ningshavare för budgetåret 1934/1935 under åttonde huvudtiteln anvisa ett

extra förslagsanslag av 4,600 kronor.

För budgetåret 1933/1934 utgår för här ifrågavarande ändamål ett anslag

med samma belopp, som nu äskats för budgetåret 1934/1935.

I anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning

angående tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga

befattningshavare har riksdagen med bifall till utskottets i dess utlåtande

nr 29 gjorda hemställan, såvitt angår dylika befattningshavare, tillhörande

institutioner under åttonde huvudtiteln, dels beslutat, att till ordinarie

vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare vid vårdanstalten

i Lund för blinda med komplicerat lyte, tekniska läroverken i Orebro,

Malmö och Härnösand, tekniska elementarskolorna i Norrköping och Borås

samt elektrotekniska fackskolan i Västerås skola under budgetåret 1934/

1935 utgå tillfälliga lönetillägg enligt enahanda bestämmelser som för budgetåret

1933/1934, dels ock förklarat, att i fråga örn tillerkännande av

tillfälliga lönetillägg åt icke-ordinarie befattningshavare skall för budgetåret

1934/1935 gälla vad i sådant hänseende blivit för budgetåret 1933/1934

beslutat.

I anslutning härtill skall under åttonde huvudtiteln ett extra förslagsanslag

uppföras för ändamålet. Mot det av Kungl. Majit härför beräknade

beloppet, 4,600 kronor, har utskottet icke något att erinra.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för beredande av tillfälligt lönetillägg åt

vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare

för budgetåret 1934/1935 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett extra förslagsanslag av 4,600 kronor.

200:o) Provisoriskt dyrortstillägg och dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst. Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda

undervisningsanstalter. Beträffande vad Kungl. Majit

(punkterna 225—227) föreslagit riksdagen angående anslag till ifrågavarande

ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtanden; vilket härmed

anmäles.

201:o) Reglering av vissa kursförluster. I enlighet med Kungl Majits

förslag (punkt 228) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till reglering av vissa kursförluster för budgetåret

1934/1935 anvisa ett extra förslagsanslag av 32,000

kronor.

Utskottet.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

202:o) övriga ordinarie anslag. I avseende å de i nu gällande riksstat

uppförda ordinarie anslag, som icke här ovan blivit särskilt omnämnda,

har någon förändring icke ifrågasatts.

Utskottet hemställer,

att samtliga de ordinarie anslag under åttonde huvudtiteln,

vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda, må i

riksstaten för budgetåret 1934/1935 upptagas med oförändrade

eller i förekommande fall utan angivna belopp.

Stockholm den 6 mars 1934.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Lindblad, Bergqvist, Svensson i Kompersmåla, Kvarnzelius,

Nilsson i Malmö, Nilsson i Gränebo, Oscar Olsson, Asplund, Thelin, Pålsson, Pauli

och Tham; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson, Persson i Falla, Svensson

i Grönvik, Jonsson i Eskilstuna, Andersson i Prästbol, Holmdahl, Norsell, Andersson i Ovanmyra,

Olsson i Staxäng, Woij ne och Danielsson,

med undantag därav att i behandlingen av

punkterna 1—25 deltagit herr Bergström i stället för herr Asplund;

punkterna 1—87 deltagit herr Walles i stället för herr Oscar Olsson;

punkt 87 deltagit herr Borell i stället för herr Thelin;

punkterna 160—202 deltagit herr Norling i stället för herr Jansson; samt

punkterna 175—202 deltagit herr Olof Olsson i stället för herr Pauli.

s. 117 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

117

Reservationer:

vid punkt 2:o) (riksarkivet) av herrar Bergqvist, Svensson i Kompersmåla,

Kvarnzelius, Thelin, Pauli, Tham, Persson i Falla, Holmdahl och Olsson i

Staxäng, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort i nedan angivna

delar hava följande lydelse:

»Av den — — ---------- 7

till del. Med hänsyn härtill finner utskottet ett bifall till det motionsvis

framförda yrkandet väl motiverat, samtidigt som ett dylikt bifall knappast

torde kunna tagas till intäkt för likartade framställningar i andra fall.

I övrigt har Kungl. Maj:ts förslag icke givit utskottet anledning till

erinran.

Den i staten för riksarkivet uppförda anslagsposten till avlöningar till

icke-ordinarie befattningshavare bör alltså ökas från 27,100 kronor till 30,100

kronor, varigenom anälaget i sin helhet synes böra upptagas i riksstaten

med 167,800 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till herr Sjödahls och herr Andersons i

Norrköping ovannämnda motioner (1:31 och II: 97), öka

den i staten för riksarkivet uppförda anslagsposten till avlöningar

till icke-ordinarie befattningshavare m. m., nu

27,100 kronor, med 3,000 kronor till 30,100 kronor samt

förty öka det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget

till riksarkivet, nu 164,800 kronor, med 3,000 kronor

till 167,800 kronor.»

vid punkt 53:o) (bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket i

Uppsala) av herrar Svensson i Grönvik, Andersson i Ovanmyra och Weijne.

vid punkt 59:o) (bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket i

Lund) av herrar Svensson i Grönvik, Andersson i Ovanmyra och Weijne.

vid punkt 72:o) (ökade medel för upprätthållande av serafimerlasarettets verksamhet)

av herrar Bergqvist, Svensson i Kompersmåla, Asplund, Thelin, Pauli,

Tham, Persson i Falla, Holmdahl och Olsson i Staxäng, vilka ansett, att utskottets

yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Vad serafimerlasarettets direktion och motionärerna anfört synes utskottet

utvisa, att behovet av de föreslagna nya läkarbefattningarna är trängande.

För att i någon mån tillgodose detta behov synes en höjning av det utav

Kungl. Maj:t äskade anslaget ofrånkomlig.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118 Statsutskottets utlåtcmide Nr 8.

Utskottet har vid prövning av de olika motionsvis framförda önskemålen

icke ansett sig böra giva företräde åt något av dem utan funnit det ändamålsenligaste

vara, att här förevarande anslag ökas något utöver vad Kungl.

Majit föreslagit, varefter det torde få ankomma på Kungl. Majit att inom

den sålunda vidgade anslagsramen tillgodose de mest trängande behoven.

I anslutning härtill förordar utskottet, att här förevarande anslag ökas

med 5,000 kronor utöver vad Kungl. Majit föreslagit. Förbudgetåret 1934/

1935 skulle alltså anslaget utgå med ett belopp av 475,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förslag

ävensom herr Sam Larssons m. fl., herrar Petréns och

Wagnsson samt fröken Wellins m. fl. ovannämnda motioner

(I: 87, I: 208 och lii 193), för budgetåret 1934/1935

anvisa ett extra anslag av 475,000 kronor till beredande av

ökade medel för upprätthållande under samma tid av serafimerlasarettets

verksamhet.»

vid punkt 136:o) (utjämning av kostnaderna för uppehållande av folkskoleväsendet)

av herrar Kvarnzelius och Danielsson, vilka ansett, att utskottet

bort tillstyrka de i ämnet väckta motionerna.

vid punkt 180:o) (undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m. för

nykterhetens främjande)

dels av herr Lindblad, som ansett, att utskottet bort med avstyrkande av

de i ämnet väckta motionerna i vad de skilja sig från Kungl. Majits förslag

tillstyrka Kungl. Majits förslag i ämnet;

; dels ocIc av herrar Bergqvist, Svensson i Kompersmåla, Nilsson i Gränebo,

Thelm, Pålsson, Tham, Anderson i Råstock, Persson i Falla, Holmdahl och

Olsson i Staxäng, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava

följande lydelse:

»Anslagsposten till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens

främjande m. m, som för budgetåret 1931/1932 utgick med 200,000 kronor

men för budgetåret 1932/1933 sänktes till 140,000 kronor och för innevarande

budgetår till 95,000 kronor, har nu föreslagits skola sänkas ytterligare

med 45,000 kronor till 50,000 kronor.

Av vad i motionerna anförts har utskottet funnit ådagalagt, att den nu

föreslagna sänkningen måste komma att medföra avsevärda svårigheter för

uppehållande av den verksamhet, som under en följd av år bedrivits med

stöd av här förevarande anslag. Med hänsyn härtill har utskottet funnit

sig böra tillstyrka, att för nästkommande budgetår ett belopp av 80,000

kronor eller 30,000 kronor mera än enligt Kungl. Majits förslag ställes till

förfogande för ändamålet.

Härvid vill utskottet emellertid uttala den bestämda förväntan, att det av

skolöverstyrelsen och dess konsulent för nykterhetsundervisningen bedrivna

s. 119 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr, 8. 119

arbetet för höjande av kvaliteten hos de föreläsningar m. m., som anordnas

med stöd av här förevarande anslag, fullföljes och vinner förståelse bland

vederbörande organisationer.

Då Kungl. Maj:ts förslag i övrigt ej givit utskottet anledning till erinran

skulle, vid bifall till vad sålunda föreslagits, här förevarande anslag för

budgetåret 1934/1935 utgå med ett belopp av 269,000 kronor. I den mån

täckning för detta belopp icke kan beredas av avkastningen av statsverkets

fond av rusdrycksmedel, lärer — på sätt Kungl. Majit ifrågasatt beträffande

ett anslag under femte huvudtitéln — överskjutande belopp få bestridas av

andra statsinkomster.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majlis förslag

samt herr Bergmans m. fl. och herr Johansons i Huskvarna

m. fl. ävensom herr Bärgs m. fl. och herr Olssons i Gävle

m. fl. ovannämnda motioner (1: 47 och II: 202 samt 1:48

och II: 94), till undervisnings- och upplysningsverksamhet

m. m. för nykterhetens främjande anvisa för budgetåret 1934/

1935 ett extra reservationsanslag av 269,000 kronor att utgå

under de villkor, som av Kungl. Majit prövas lämpliga,

samt till de av departementschefen i statsrådsprotollet över

ecklesiastikärenden för den 3 januari 1934 under punkten

202 omförmälda ändamålen med högst de av departementschefen

angivna beloppen, dock med iakttagande av den

ändring härutinnan, som föranledes av vad utskottet ovan

tillstyrkt.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1934:332 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställning angående anslaget till tryckningsk a1 i texten
  2. Rskr. 1934:150 Skrivelse till Konungen angående det ordinarie förslagsanslaget till riksarkivet m. m. s. 9 i texten
  3. Rskr. 1934:8 Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1934/1935 under s. 1 i texten