Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under »Utgifter för kapitalökning» gjorda framställning om nedsättning av räntan för lån från vissa statens utlåningsfonder jämte i ämnet väckta motioner.

1934-04-17 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1934:80, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under »Utgifter för kapitalökning» gjorda framställning om nedsättning av räntan för lån från vissa statens utlåningsfonder jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 80.

1

Nr 80.

Ankom till riksdagens kansli den 17 april 1934 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

under »Utgifter för kapitalökning» gjorda framställning

om nedsättning av räntan för lån från vissa statens utlåningsfonder

jämte i ämnet väckta motioner.

(4:e avd.)

Uti den till riksdagen avlåtna, den 3 januari 1934 dagteeknade propositionen

(nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret

1934/1935 bär Kungl. Maj:t (sid. 1—7 och 20 av det vid propositionen

under rubrik »Utgifter för kapitalökning» fogade utdraget av statsrådsprotokollet

över finansärenden för nämnda dag) föreslagit riksdagen medgiva,

att beträffande lån, som beviljats eller må komma att beviljas från

vattenkraftslånefonden, luftfartslånefonden, kraftledningslånef onden

hemslöjdslånefonden, kolonisternas kreaturs- oell redskapslånefond, hantverkslånefonden,

rederilånefonden, industrilånefonden eller statens kalkbrukslånefond,

den årliga räntan må från och med den 1 juli 1934 tills vi-,

dare utgå efter 4 14 procent, med iakttagande av de av departementschefen

i statsrådsprotokollet förordade villkoren.

I enlighet med grunderna för kamrarnas remiss av statsverkspropositionen

behandlar statsutskottet denna framställning i vad densamma angår

vattenkraftslånefonden, luftfartslånefonden, hantverkslånefonden, rederilånefonden

och industrilånefonden.

I förevarande sammanhang har utskottet förehaft följande motioner,

nämligen

dels två likalydande motioner, väckta dea ena, nr 52, inom första kam

maren av herr E. Berling m. fl., och den andra, nr 90, inom andra kammaren

av herr E. Svensson i Landskrona m. fl., i vilka hemställts, att

riksdagen måtte besluta, att räntefoten å samtliga lån från statens bostadslånefond

skall tills vidare utgöra 4 procent;

dels två likalydande motioner, väckta den ena, nr 106, inom första kammaren

av herrar R. Berg och J. Hansson, och den andra, nr 168, inom

andra kammaren av herr E. Hällgren m. fl., i vilka hemställts, att riksdagen

måtte besluta: 1) att från och med den 1 juli 1934 sänka räntan för

de lån ur statens bostadslånefond, där räntan utgår med 5 procent till

fri procent; 2) i skrivelse till Kungl. Majit anhålla om utredning och

Bihang lill riksdagens protokoll 1934. 6 sami Nr 80—82. I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 80.

förslag rörande de ytterligare åtgärder, exempelvis avskrivningar, som

behöva vidtagas för beredande av lättnader för låntagare 1 statens bdstadslånefond;
dels

två likalydande motioner, väckta den ena, nr 51, inom första kammaren

av herr K. W. Bodin m. fl., oell den andra, nr 352, inom andra kammaren

av herr A. J. Johansson, i Bro m. fl., i vilka hemställts, att riksdagen

måtte besluta, att å lånebelopp, lyftat ur vattenkraftslånefonden,

skall erläggas årlig ränta med högst 4 procent;

dels en inom andra kammaren av herr E. Bengtsson i Kullen väckt motion,

nr 181, däri hemställts, att riksdagen måtte besluta, att första stycket

av punkt 2 av bestämmelserna för lån från vattenkraftslånefonden i

kungörelsen den 19 december 1919 (nr 787) skall ha följande lydelse:

»Över inkomna låneansökningar skall utlåtande av kommerskollegium

inhämtas från vederbörande länsstyrelse ävensom, där så prövas erforderligt,

från statens meteorologisk-hydrografiska anstalt.»

dels ock en inom första kammaren av herr O. A. Nordborg väckt motion,

nr 219, däri hemställts, att den årliga räntan å lån från rederilånefonden

bestämmes till 4 procent.

Departementschefen har under erinran att 1933 års riksdag ifrågasatt

en sänkning av räntan för lån från de utlåningsfonder, beträffande vilka

för närvarande gäller en räntefot av 5 procent, anfört följande:

Med hänsyn till nuvarande genomsnittsränta för statens upplåning vill

jag, såvitt angår de under statskontorets förvaltning stående fonderna,

icke motsätta mig åtgärd för sådan sänkning i den omfattning, som förutsättes

i statskontorets av fullmäktige i riksgäldskontoret biträdda förslag.

Vid bifall härtill skulle från och med den 1 juli 1934 räntan för

lån från vattenkraftslånefonden, luftfartslånefonden, kraftledningslånefonden,

hemslöjdslånefonden, kolonisternas kreaturs- och redskapslånefond,

hantverkslånefonden, rederilånefonden, industrilånefonden och statens

kalkbrukslånefond bestämmas till 4 X> procent för år. Räntesänkningen

skulle gälla såväl lån, vilka beviljats före nämnda dag, som nya

lån.

Beträffande de av riksgäldskontoret förvaltade utlåningsfonderna

ställer sig enligt mitt förmenande saken något annorlunda. Nedsättning

av räntan har, vad angår de egentliga utlåningsfonderna, här ifrågasatts

endast beträffande vissa lån från järnvägslånefonderna. Då för närvarande

å flertalet av dessa lån någon ränta icke av låntagaren gäldas,

skulle en ändring av lånevillkoren för denna lånegrupp sakna nämnvärd

reell betydelse. Vid sådant förhållande och med beaktande av att

ny utlåning från dessa fonder numera icke förekommer, finner jag tillräckliga

skäl icke föreligga att för ifrågavarande kategori av lån tillstyrka

en generell ändring av räntefoten.

Vad åter angår de lån, som tillhöra fonden för låneunderstöd, bör beaktas,

att villkoren för sistnämnda lån icke äro generellt reglerade utan

av Kungl. Majit och riksdagen bestämts för varje särskilt lån. T de fall,

som avses i riksgäldsfullmäktiges förslag, rör det sig i stor utsträckning

örn lån, för vilka staten genom årliga bidrag till låntagaren i en eller

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 80.

3

arnian form själv gäldar räntan oell där alltså en. ändring av räntefoten,

efter därav påkallad jämkning i bidragsgrunderna, såväl för staten som

för låntagaren skulle bliva utan saklig betydelse. Med hänsyn bland

annat till dessa förhållanden har jag ansett någon ändring av räntesatserna

för ifrågavarande lånegrupp icke böra i detta sammanhang komma

till stånd.

Den nedsättning av räntan för lån från vissa under statskontorets förvaltning

ställda utlåningsfonder, som jag i det föregående tillstyrkt, torde

—- på sätt föreslagits av såväl statskontoret som fullmäktige i riksgäldskontoret

— böra förknippas med skyldighet för låntagaren att framdeles

vidkännas den höjning av räntefoten, som Kungl. Majit med hänsyn

till den effektiva medelräntan å den fonderade statsskulden prövar

påkallad. En dylik räntehöjning torde dock, såvitt angår äldre lån, ej

böra gå utöver de bestämmelser rörande räntefoten, som gällde, då lånet

beviljades. I fall då lån från utlåningsfond, varom här är fråga, lämnas

i första hand till låneförmedlare för att sätta denne i tillfälle att till

enskilda utlämna lån, bör självfallet nu ifrågavarande räntesänkning,

med därmed förenade förbehåll, tillgodokomma låneförmedlaren endast

under villkor, att denne medgiver innehavare av lån från ifrågakommande

statslån enahanda nedsättning av räntan under sagda förbehåll.

Enligt verkställda beräkningar skulle den föreslagna räntesänkningen

medföra en inkomstminskning för helt budgetår av omkring 200,000 kronor.

Av skäl, som statskontoret antytt, kommer denna inkomstminskning

ej att framträda med hela sitt belopp under nästa budgetår; statskontoret

har beräknat den å riksstaten för nämnda budgetår uppkommande

minskningen i utlåningsfondernas överskott till 86,000 kronor.

Beträffande de belopp, till vilka de särskilda utlåningsfondernas avkastning

bör upptagas i riksstatsförslaget, Ilar jag yttrat mig i samband med

beräkningen av inkomsttitlarna.

Med avseende å det tillstyrkta förslagets inverkan på grunderna för

kapitalbudgetens uppgörande må erinras, att för innevarande budgetår

vid bedömandet av frågan, i vad män anvisningar för kapitalökning å

utlåningsfonderna borde täckas av tåne- eller skattemedel, full förräntning

av investerat kapital ansetts föreligga vid en räntefot av 4 ''A procent.

Med hänsyn härtill påkallar ett genomförande av vad jag här föreslagit

icke någon ändring i fördelningen å skattemedel och lånemedel

av utlåningsfondernas kapital. En längre gående räntesänkning skulle

däremot, såsom statskontoret framhållit, kräva, att det i utlåningsfonderna

investerade lånekapitalet i motsvarande mån utbyttes mot skattemedel.

Kungl. Maj:ts förslag örn sänkning av räntan å lån från vissa statens

utlåningsfonder till 4 % procent grundar sig på statskontorets, av riksgäldskontoret

biträdda förslag i ämnet. Enligt vad utskottet inhämtat,

kan medelräntefoten å statens upplånade kapital — med undantag av det

i statens järnvägar investerade -- preliminärt beräknas för budgetåret

1933/1934 uppgå till ej fullt 4.4 procent. Med hänsyn härtill Ilar utskottet

ansett den av Kungl. Majit föreslagna räntesänkningen till 4 procent

böra komma till stånd. Däremot kan utskottet icke tillstyrka de motionsvis

framställda yrkandena örn sänkning till 4 procent av räntan å

iån ur vattenkraftslånefonden och rederilånefonden, enär en sä långt gå
-

IHskoHct.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 80.

ende räntenedsättning skulle, på sätt departementschefen också framhållit,

kunna medföra, att det i fonderna investerade lånemedelskapitalet

finge i viss utsträckning utbytas mot skattemedel.

Beträffande lån ur statens bostadslånefond har Kungl. Majit ej ifrågasatt

någon räntesänkning, medan i motionerna 1:52 och 106 samt 11:90

och 168 föreslagits en sänkning av räntan till 4 procent, respektive 4 Y

procent å sådana lån, där räntan för närvarande utgör 5 procent. I anslutning

till sin i det föregående intagna ståndpunkt och under erinran

att innevarande års riksdag heslutit lättnader för låntagare från egnahemslånefonden

har utskottet ansett sig böra tillstyrka, att jämväl räntan

å lån ur statens bostadslånefond — i den mån den ej redan utgår med

lägre procentsats — bestämmes till 4 Yi procent. Härvid förutsättas vissa

jämkningar utöver vad Kungl. Majit föreslagit i lånevillkoren, varom

Kungl. Majit äger fatta beslut.

I motionerna 1:106 och 11:168 har beträffande statens bostadslånefond

ifrågasatts att, utöver den motionsvis begärda räntesänkningen, även bereda

vissa avskrivningslättnader m. m. för låntagare ur fonden. Under

tillkännagivande att framställning i detta ämne för närvarande är beroende

på Kungl. Majlis prövning avstyrker utskottet vidtagande av åtgärder

från riksdagen i den i motionerna angivna riktningen.

Det i motionen 11:181 framförda förslaget att yttranden över ansökningar

örn lån ur vattenkraftslånefonden icke hädanefter skulle infordras

från vattenfallsstyrelsen kan utskottet icke tillstyrka.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

I) att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

herrar Berlings m. fl. och Svenssons i Lands

krona m. fl. motioner (I: 52 och II: 90) samt herrar

Bergs och Hanssons samt Hällgrens m. fl. motioner

(1:106 och 11:168) i vad de avse sänkning av räntan

å lån ur statens bostadslånefond ävensom med avslag

å herrar Bodins m. fl., Johanssons i Bro m. fl. och

Nordborgs motioner (1:51 och 219 samt 11:352), mé

medgiva, att beträffande lån, som beviljats eller n*å

komma att beviljas från statens bostadslånefond, vattenkraftslånefonden,

luftfartslånefonden, hantverkslånefonden,

rederilånefonden eller industrilånefonden,

den årliga räntan må — beträffande lån ur statens

bostadslånefond, i den mån den årliga räntan ej redan

utgår efter lägre procentsats — från och med den

1 juli 1934 tills vidare utgå efter 4 Y procent, med

iakttagande av de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över finansärenden för den 3 januari

1934 förordade villkoren;

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Statsutskottets utlåtande Nr 80.

II) att herrar Bergs och Hanssons samt Hällgrens

m. fl. ovannämnda motioner (1:106 och II: 168) i vad

de avse ytterligare lättnader för låntagare ur statens

bostadslånefond ej ina till någon riksdagens åtgärd

föranleda;

lil) att herr Bengtssons i Kullen motion (11:181) ej

må av riksdagen bifallas.

Stockholm den 17 april 1934.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Lindblad, Bergqvist, Kvarnzelius, Nilsson i Malmö,Borell,

Oscar Olsson, Bagge, Asplund, Walles, Nilsson i Fredriksfelt, Jonsson i Lycksele och Tham-,

sami

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Holmgren, Jansson, Strindlund,

Törnkvist i Karlskrona, Andersson i Höör, Jonsson i Eskilstuna, Norsell, Olofsson i Digernäs,

Aronson, Andersson i Ovanmyra och Olsson i Staxäng.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1934:209 Skrivelse till Konungen, angående ändring i stadgarna för riksdagsbiblioteket, i vad avser val av suppleanter i bibliotekets styrelse. s. 3 i texten