Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring av bestämmelserna rörande ekiperingshjälp till officerare och underofficerare med vederlikar.

1934-04-20 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1934:87, Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring av bestämmelserna rörande ekiperingshjälp till officerare och underofficerare med vederlikar.

Dokumentets text

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 87.

Utskottet
-

Nr 87.

Ankom till riksdagens kansli den 20 april 1934 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring

av bestämmelserna rörande ekiperingshjälp till officerare

och underofficerare med vederlikar.

(Ira avd.)

Uti en inom andra kammaren av herrar C. Björling och N. Holmström

väckt motion (nr 171) har hemställts, att riksdagen måtte besluta, att den

jämlikt 1927 års riksdags skrivelse nr 55 beviljade ekiperingshjälpen till

officerare och underofficerare med vederlikar, som äro skyldiga att i tjänsten

bära uniform, må utgå även vid den första anställning såsom sådan, vilken

icke omedelbart är förenad med utnämning till beställning på stat.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning,,

får utskottet hänvisa till motionen.

Det i förevarande motion berörda spörsmålet har tidigare varit föremål

för utskottets särskilda uppmärksamhet. Uti en vid 1928 års riksdag väckt

motion (II: 255) hemställdes nämligen, att riksdagen måtte besluta att officer

och underofficer med vederlike, vilken vore skyldig att i tjänsten bära uniform,

måtte vid tillträde av första anställning äga att uppbära ekiperingshjälp,

vare sig han utnämnts med eller utan lön på stat. Med avseende

härå anförde utskottet (utlåtande nr 114) — under erinran att ekiperingshjälp

enligt gällande bestämmelser utgick till beställningshavare, även örn

han icke omedelbart erhölle lön på stat, samt i så fall uppbures vid den

tidpunkt, då ifrågavarande lön tillträddes — att då ett bifall till motionen

jämväl måste medföra, att beställningshavare, vilken icke omedelbart erhållit

lön på stat och som, innan så skett, lämnade militärtjänsten, skulle komma

i åtnjutande av ekiperingshjälp, utskottet icke kunnat biträda motionen.

Riksdagen beslöt i enlighet härmed.

Beträffande de åsyftade bestämmelserna örn utbetalande av ekiperingshjälp

har sedermera, jämlikt kungl, brev den 28 oktober 1932, den ändring

vidtagits, att förmånen i fråga må utgå till officer, utan att denne i samband

därmed kommer i åtnjutande av lön på stat. Skälet härtill är att finna i

det förhållandet, att vederbörande vid utnämning till officer blir skyldig att

på egen bekostnad omedelbart anskaffa erforderlig uniformsutredning vare

sig utnämningen är förenad med lön på stat eller ej (över stat).

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 87.

11

I fråga om surnumerär underofficer ligger det däremot så till, att dylik

beställningshavare efter underofficersbefordran över stat äger bibehålla med

innehavande underbefälsbeställning förenade förmåner i kontant och in natura,

dock att paradskärp och sabel skall anskaffas på egen bekostnad. Dylik

beställningshavare är sålunda ej skyldig att i tillnärmelsevis samma omfattning

som surnumerär officer vid befordran över stat själv bekosta anskaffning

av uniformsutredning. Den förevarande motionens syfte, nämligen

åvägabringande av likställdhet mellan surnumerär officer och surnumerär

underofficer i avseende å rätt att utbekomma ekiperingshjälp, har i anledning

av gjord framställning varit föremål för Kungl. Maj:ts prövning den

24 november 1933. Ärendet har därvid ej föranlett någon Kungl. Maj:ts

åtgärd.

Då surnumerär underofficer, enligt vad av det anförda framgår, vid underofficersbefordran

har att i viss utsträckning själv bekosta uniformsutredning,

vill det synas, att ersättning borde till vederbörande utgå med ett mot

denna anskaffning svarande belopp. Som emellertid frågan örn avvägningen

av ersättningsbeloppet i sådant avseende fordrar närmare utredning för

träffande av ett avgörande därutinnan, finner sig utskottet böra föreslå, att

föreliggande motion ej nu måtte föranleda till någon åtgärd från riksdagens sida.

Utskottet hemställer,

att herrar Björlings och Holmströms förevarande motion

(II: 171) icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 20 april 1934.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 85.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.