Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 193411935 av utgifterna för kapitalökning i avseende å postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk.

1934-02-20 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1934:9, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 193411935 av utgifterna för kapitalökning i avseende å postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

1

Nr 9.

Ankom till riksdagens kansli den 20 februari 1934 kl. Vä 3 e. m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 193411935 av utgifterna

för kapitalökning i avseende å postverket, telegrafverket,

statens järnvägar och statens vattenfallsverk.

(4:e avd.)

Postverket.

l:o) Inköp av inventarier för postverkets behov. Uti den till riksdagen avlåtna,

den 3 januari 1934 dagtecknade propositionen (nr 1) angående statsverkets

tillstånd och behov under budgetåret 1934/1935 har Kungl. Maj:t i

avseende å postverket (punkt 1, sid. 3—5, av det vid propositionen un det

rubrik »Utgifter för kapitalökning Bil. 4» fogade utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för nämnda dag) föreslagit riksdagen att

till inköp av inventarier för postverkets behov för budgetåret 1934/1935 anvisa

ett reservationsanslag av 300,000 kronor.

Utskottet tillstyrker att i enlighet med generalpoststyrelsens, av departementschefen

förordade förslag ett belopp av 300,000 kronor anvisas för ifrågavarande

ändamål. Då besparing av omkring 300,000 kronor uppstått å tidigare

anvisade anslag, skulle härigenom för nästkommande budgetår i runt tal

600,000 kronor stå till förfogande för postverkets inventarieanskaffning.

I avseende å sättet för täckande av förevarande, liksom övriga i det följande

behandlade anslag till de fyra kommunikationsverken får utskottet tillstyrka

Kungl. Majits förslag om att täckning för desamma — dock med undantag

av anslaget till inlandsbanan mellan Yolgsjön och Gällivare — på vanligt sätt

beredes av lånemedel.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till inköp av inventarier för postverkets

behov för budgetåret 1934/1935 anvisa ett reservationsanslag

av 300,000 kronor, att utgå av lånemedel.

2:o) Till- och ombyggnad av posthuset i Linköping. Kungl. Majit har

(punkt 2, sid. 5 och 6) föreslagit riksdagen att för till- och ombyggnad av

posthuset i Linköping för budgetåret 1934/1935 anvisa ett reservationsanslag

av 365,000 kronor.

Till ifrågavarande byggnadsföretag, som beräknats kosta 657,000 kronor,

hava för det nu löpande budgetåret anvisats 200,000 kronor. Av det återstå
Bihang

till riksdagens protokoll 1984. 6 sami. Nr 9.

Utskottet.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet.

ende erforderliga beloppet skulle 92,000 kronor bestridas av postverkets förnyelsefond

och 365,000 kronor anvisas för budgetåret 1934/1935.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen ina för till- och ombyggnad av posthuset i

Linköping för budgetåret 1934/1935 anvisa ett reservationsanslag

av 365,000 kronor, att utgå av lånemedel.

3:o) Inköp av fastighet i Visby. Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkt

3, sid. 6 och 7) angående beräknande av anslag till inköp av fastighet i Visby

— i vilket avseende särskild proposition förebådats — kommer utskottet att

senare under riksdagen avgiva utlåtande; vilket härigenom

anmäles.

4:o) Förvärvande av mark till landningsfält för flygplan. Kungl. Maj:t

har (punkt 4, sid. 7—10) föreslagit riksdagen att till förvärvande av mark

till landningsfält för flygplan för budgetåret 1934/1935 anvisa ett reservationsanslag

av 100,000 kronor.

För detta ändamål hava för budgetåren 1932/1933 och 1933/1934 beviljats

tillhopa 250,000 kronor. Iiärav har Kungl. Maj :t anvisat omkring 27,500

kronor för inköp av vissa i hjälplandningsfältet vid Fagerhult ingående egendomar.

I enlighet med luftfartsmyndighetens, av departementschefen biträdda

förslag skulle för nästa budgetår erfordras anvisande av ytterligare anslag å

100,000 kronor. I denna summa har luftfartsmyndigheten även inräknat kostnaden

för anskaffande av vissa servitut till förebyggande av att i närheten

av hjälplandningsfält uppföras byggnader m. m., som kunna hindra inflygning

till hjälplandningsfälten.

Körande omförmälda servitut har luftfartsmyndigheten meddelat bland annat

följande.

Till förmån för den eller de fastigheter, på vilka ett hjälplandningsfält är

beläget, kan å flygplatsen angränsande egendomar läggas servitut innebärande,

att byggnader eller andra anordningar icke få uppföras över en viss höjd.

På samma sätt lär kunna förebyggas, att träd över en viss storlek förekomma.

Till säkerhet för sådant servitut bör inteckning meddelas i den tjänande fastigheten.

Därest frivillig överenskommelse ej kan träffas, finnes enligt expropriationslagen

möjlighet att tvångsvis förvärva servitut av ifrågavarande slag.

Gränsar ett hjälplandningsfält till stadsplanelagt område, lär i de flesta fall

erforderlig trygghet för in- och utflygning kunna vinnas genom stadsplanebestämmelser;

det torde böra ankomma på vederbörande samhälle att gå i författning

örn fastställande av sådana bestämmelser. Även å icke stadsplanelagt

område i stad eller stadsliknande samhälle samt å platser på landsbygden, där

tätare bebyggelse finnes eller är att förvänta, lär stundom trygghet uti ifrågavarande

hänseende kunna vinnas genom föreskrifter i sammanhang med fastställelse

av stomplan (10 § stadsplanelagen), utomplansbestämmelser (11 och

66 §§) samt byggnadsplansbestämmelser (61 §).

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

3

Departementschefen har anfört, att, därest riksdagen icke hade något att däremot

erinra, han hade för avsikt tillstyrka Kungl. Majit att, örn så visade

sig erforderligt, med användande av medel från förevarande anslag förvärva

servitut i enlighet med vad luftfartsmyndigheten hemställt. Innan anvisande

av medel för sådant ändamål ägde runi, borde givetvis i förekommande fall

undersökas, örn icke trygghet uti ifrågavarande hänseende kunde genom föreskrifter

med stöd av stadsplanelagen vinnas utan direkta utgifter för statsverket.

Ersättning för servitut, som bestämdes att utgå såsom årlig avgift,

borde bestridas av postmedel i likhet med vad som gällde i fråga om årliga

avgifter för nyttjanderätt till mark för landningsfält.

Under erinran att riksdagen senast år 1933 haft att taga ställning till frågan

örn anordnande av landningsplatser för flygplan tillstyrker utskottet,

att medel för fortsatta markförvärv nu anvisas med det av Kungl. Majit

äskade beloppet.

''Vad departementschefen anfört örn förvärvande av servitut för tryggande

av in- och utflygning å landningsfälten föranleder ingen erinran från utskottets

sida. I samband härmed vill dock utskottet framhålla angelägenheten

av att samtliga med hjälplandningsfälten sammanhängande marköverenskommelser

erhålla en för framtiden i möjligaste mån betryggande utformning,

så att inga tvister rörande förfoganderätten över marken framdeles skola

behöva uppkomma.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

att riksdagen må till förvärvande av mark till landningsfält

för flygplan för budgetåret 1934/1935 anvisa ett reservationsanslag

av 100,000 kronor, att utgå av lånemedel.

5:o) Belysningsanläggningar för luftfartsleder. Kungl. Majit har (punkt

5, sid. 10—13) föreslagit riksdagen att till belysningsanläggningar för luftfartsleder

för budgetåret 1934/1935 anvisa ett reservationsanslag av 90,000

kronor.

Till försöksanläggning för belysning av luftfartsleder bär för budgetåret

1933/1934 anvisats ett reservationsanslag av 50,000 kronor, att utgå av lånemedel.

Denna försöksanläggning har utförts å leden Stockholm—Malmö. Med det

nu äskade beloppet, 90,000 kronor, skulle utbyggnad av fyrbelysningen å leden

fortsättas genom att nu närmast belysningsanordningarna å sträckan söder

om Jönköping i erforderlig män kompletterades. Därest besparingar skulle

uppstå å anslag, som kunde komma att för här omförmält ändamål beviljas,

borde dessa enligt departementschefens mening få tagas i anspråk för påbörjande

av arbeten med belysningsanordningar å den återstående delen av luftfartsleden

Stockholm—Malmö.

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet.

Utskottet.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förevarande

förslag, hemställer,

att riksdagen må till belysning sanläggning ar för luftfartsleder

för budgetåret 1934/1935 anvisa ett reservationsanslag

av 90,000 kronor, att utgå av lånemedel.

Telegrafverket.

6:o) Telefonstationsbyggnad i kvarteret Jericho i Stockholm. Kungl.

Maj:t har (punkt 6, sid. 14—15) föreslagit riksdagen att till telefonstationsbyggnad

i kvarteret Jericho i Stockholm för budgetåret 1934/1935 anvisa ett

reservationsanslag av 800,000 kronor.

Till ifrågavarande byggnadsföretag, som jämte markförvärv numera beräknas

draga en kostnad av i runt tal 3,850,000 kronor mot tidigare kalkylerade

4,000,000 kronor, har för det nu löpande budgetåret anvisats 2,000,000 kronor.

Med tillstyrkande att medel till ifrågavarande byggnadsföretag anvisas för

nästkommande budgetperiod med av Kungl. Maj it äskat belopp, 800,000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till telefonstationsbyggnad i kvarteret

Jericho i Stockholm för budgetåret 1934/1935 anvisa ett reservationsanslag

av 800,000 kronor, att utgå av lånemedel.

7 :o) Telefonstationsbyggnad i Örnsköldsvik. Under erinran att Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 7, sid. 16) avser anvisande av återstoden, 175,000 kronor,

av den till 375,000 kronor beräknade kostnaden för telefonstationsbyggnad

i Örnsköldsvik, får utskottet, med tillstyrkande av berörda förslag, hemställa,

att riksdagen må till telefonstationsbyggnad i Örnsköldsvik

för budgetåret 1934/1935 anvisa ett reservationsanslag av

175,000 kronor, att utgå av lånemedel.

8:o) Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende. Beträffande

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 8, sid. 16—20) örn anslag till fortsatt utveckling

av statens telefon- och telegrafväsende avgiver utskottet senare under

riksdagen utlåtande; vilket härigenom

anmäles.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

5

Statens järnvägar.

9:o) Dubbelspårsanläggning mellan Östansjö och Vretstorp. Ombyggnad

och utvidgning av rangerbangården i Nässjö. Beträffande Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 9, sid. 21 och 22) om anslag till dubbelspårsanläggning mellan

Östansjö och Vretstorp samt (punkt 10, sid. 23 och 24) örn anslag till ombyggnad

och utvidgning av rangerbangården i Nässjö avgiver utskottet senare

under riksdagen utlåtande; vilket härigenom

anmäles.

10 :o) Gångbroar och gångtunnlar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 11, sid. 24) hemställer utskottet,

att riksdagen må till gångbroar och gångtunnlar för budgetåret

1934/1935 anvisa ett reservationsanslag av 100,000

kronor, att utgå av lånemedel.

ll:o) Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden. Beträffande Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 12, sid. 25 och 26) kommer utskottet att framdeles

under riksdagen avgiva utlåtande; vilket härigenom

anmäles.

12 :o) Skenfria vägkorsningar m. m. Under åberopande av den i ärendet

förebragta utredningen (sid. 26 och 27) och med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 13) hemställer utskottet,

att riksdagen må till skenfria vägkorsningar m. m. för budgetåret

1934/1935 anvisa ett reservationsanslag av 250,000

kronor, att utgå av lånemedel.

13:o) Växel- och signalsäkerhetsanläggningar. Kungl. Majit har (punkt

14, sid. 27 och 28) föreslagit riksdagen att till växel- och signalsäkerhetsanläggningar

för budgetåret 1934/1935 anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000

kronor.

Till ifrågavarande ändamål hava för budgetåren 1931—1934 anvisats anslag

med respektive 600,000 kronor, 600,000 kronor och 500,000 kronor.

Enligt vad erfarenheterna av utförda anläggningar visat, utgöra växeloch

signalsäkerhetsanläggningar jämte linjeblocksanordningar ett verkningsfullt

medel för en ur ekonomiska och trafiksäkerhetssynpunkter önskvärd rationalisering

av driftsförhållandena. Med hänsyn härtill har järnvägsstyrelsen

ansett angeläget, att arbeten av detta slag hädanefter utfördes i hastigare

tempo än hittills. Enligt preliminär beräkning förelåge ett anslagsbehov för

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet.

Utskottet.

utförande av nya anläggningar och ombyggnad av föråldrade dylika av sammanlagt

omkring 6,000,000 kronor, varav 3,000,000 kronor borde utgå av kapitalökningsmedel

och 3,000,000 kronor av förnyelsefondsmedel. Ifrågavarande

program borde enligt styrelsens förmenande såvitt möjligt genomföras

under en tid av tre år. För budgetåret 1934/1935 skulle till ändamålet anvisas

ett kapitalökningsanslag av 1,000,000 kronor.

Under åberopande av ifrågavarande anläggningars betydelse föl rationalisering

av driftsförhållandena inom statsbanorna tillstyrker utskottet Kungl.

Maj:ts förevarande förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till växel- och signalsäkerhetsanläg gningar

för budgetåret 1934/1935 anvisa ett reservationsanslag

av 1,000,000 kronor, att utgå av lånemedel.

14:o) Telefonledningar och kabelarbeteu. Kungl. Majit har (punkt 15, sid.

28—30) föreslagit riksdagen att till telefonledningar och kabelarbeten för

budgetåret 1934/1935 anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

Till ifrågavarande ändamål, som avser fortsatt utveckling av statens järnvägars

telefonnät, har järnvägsstyrelsen för nästkommande budgetår beräknat

100,000 kronor eller samma belopp, som anvisats för innevarande budgetår.

Departementschefen har ansett sig så mycket hellre böra biträda järnvägsstyrelsens

förslag som vissa till nybyggnad ifrågasatta telefonledningar genom

tillgodogörande av materiel från stolplinjerna vid de elektrifierade linjerna

kunna utföras avsevärt billigare än vad annars hade varit möjligt.

Då förevarande förslag ej givit utskottet anledning till erinran, får utskottet

hemställa,

att riksdagen må till telefonledningar och kabelarbeten för

budgetåret 1934/1935 anvisa ett reservationsanslag av 100,000

kronor, att utgå av lånemedel.

15 :o) Elektriska belysningsanläggningar. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 16, sid. 30) får utskottet hemställa,

att riksdagen må till elektriska belysningsanläggningar för

budgetåret 1934/1935 anvisa ett reservationsanslag av 50,000

kronor, att utgå av lånemedel.

16 :o) Anordningar för förbättrad driftsekonomi vid lokomotivstationer m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 17, sid. 30 och 31) hemställer

utskottet,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

7

att riksdagen må till anordningar för förbättrad driftsekonomi

vid lokomotivstationer m. m. för budgetåret 1934/1935

anvisa ett reservationsanslag av 50,000 kronor, att utgå av

lånemedel.

17 :o) Utvidgning och modernisering av centralverkstaden i örebro. Kungl.

Majit har (punkt 18, sid. 31 och 32) föreslagit riksdagen att till utvidgning

och modernisering av centralverkstaden i örebro för budgetåret 1934/1935 anvisa

ett reservationsanslag av 425,000 kronor.

Beslutet örn en utvidgning och modernisering av centralverkstaden i Örebro

har tillkommit med hänsyn främst till behovet av ökade möjligheter att i statens

järnvägars egen regi på ett ekonomiskt sätt kunna utföra revision av personvagnar.

Ifrågavarande arbeten, inklusive maskinell utrustning, hava beräknats

kosta i runt tal 1,220,000 kronor. Av dessa belopp har avsetts, att 370,000

kronor — motsvarande dels hela utgiften för ombyggnads- och moderniseringsarbetena

i den befintliga vagnverkstadsbyggnaden, 300,000 kronor, dels

ock 70,000 kronor eller drygt hälften av den till 120,000 kronor beräknade

kostnaden för ny maskinell utrustning — skulle bestridas av förnyelsefondsmedel,

medan återstoden eller 850,000 kronor, avseende kostnaderna, för dels

nybyggnad för personvagnsverkstaden, 800,000 kronor, dels ock resten av

inventarieanskaffningen, 50,000 kronor, skulle anvisas såsom kapitalökningsanslag

å riksstaten. För nu löpande budgetår har anvisats ett kapitalökningsanslag

å 425,000 kronor, varjämte medel ur statens järnvägars förnyelsefond

under år 1933 av Kungl. Majit för ändamålet disponerats till ett belopp av

högst 90,000 kronor. För ifrågavarande arbetens planenliga färdigställande

skulle erfordras slutanslag av 280,000 kronor å förnyelsefondsstaten för år

1934 och 425,000 kronor å riksstaten för budgetåret 1934/1935.

Utskottet tillstyrker, att för fullbordande av de ifrågavarande utvidgningsoch

moderniseringsarbetena vid statens järnvägars centralverkstad i örebro

anvisas ett kapitalökningsanslag å av Kungl. Maj :t äskat belopp, 425,000

kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till utvidgning och modernisering av centralverkstaden

i Örebro för budgetåret 1934/1935 anvisa ett

reservationsanslag av 425,000 kronor, att utgå av lånemedel.

18 :o) Elektrifiering av banorna Stockholm—Krylbo—Ånge och Örebro—

Krylbo. Beträffande Kungl. Maj :ts förslag (punkt 19, sid. 32—34) angående

elektrifiering av banorna Stockholm—Krylbo—Ånge och Örebro—Krylbo avgiver

utskottet senare under riksdagen utlåtande; vilket härigenom

Utskottet.

anmäles.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

19 :o) Elektrifiering av banorna Göteborg—Malmö och Ängelholm—Hälsingborg.

Kungl. Majit har (punkt 20, sid. 34—44) föreslagit riksdagen dels

till elektrifiering av banorna Göteborg—Malmö och Ängelholm—Hälsingborg

för budgetåret 1934/1935 anvisa ett reservationsanslag av 11,150,000 kronor;

dels ock medgiva, att för elektrifiering av bandelarna Hässleholm—Veinge och

''Åstorp—Mölle må av uppkommande besparingar å det i riksstaten för budgetåret

1933/1934 upptagna reservationsanslaget till elektrifiering av banan

Järna—Norrköping—Malmö m. fl. linjer tagas i anspråk ett belopp av högst

4,300,000 kronor.

Med avseende å medelsbehovet för elektrifieringen av banorna Göteborg—

Malmö och Ängelholm—Hälsinborg har av järnvägsstyrelsen beräknats, att under

olika år för skilda slag av till elektrifieringen hörande arbeten och anskaffningar

skulle erfordras följande medelsbelopp:

B n

1933/1934

d g e t å

1934/1935

r 1935/1936

Summa

K r o

n o r

Överföringsanläggningen . .

Ändringsarbeten......

Elektriska lokomotiv ....

Elektrisk värmeledning . . .

4,000,000

4.000. 000

3.000. 000

3.400.000

1.630.000

3.620.000

600,000

4,400,000

2,000,000

500,000

11,800,000

5.630.000

8.620.000

1,100,000

Summa kronor

11,000,000

9,250,000

6,900,000

27,150,000

Till nu angivna, av järnvägsstyrelsen kalkylerade belopp av 27,150,000 kronor,

vari preliminärt inräknats 1,319,000 kronor för undanflyttande av vissa

kortare riks- och landsledningar samt flyttningar i telefonnäten, kommo vidare

de till 1,900,000 kronor beräknade kostnaderna för bortflyttning av vissa telegrafverket

tillhöriga ledningar, vilka voro avsedda att i sinom tid ersättas

med kabel. Sistnämnda kostnader hava ansetts böra preliminärt påföras elektrifieringsföretaget.

För innevarande budgetår har anvisats ett anslag av 11,000,000 kronor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts, på framställning av järnvägsstyrelsen grundade

förslag skulle till elektrifieringsföretagets fortsättande för budgetåret

1934/1935 anvisas ett anslag å 11,150,000 kronor, omfattande dels det i styrelsens

plan för sagda år upptagna beloppet av 9,250,000 kronor, dels ock det

förutnämnda beloppet av 1,900,000 kronor för bortflyttning av vissa telegrafverket

tillhöriga ledningar.

Kostnaderna för elektrifiering av linjerna Hässleholm —Veinge och Åstorp

—Mölle hava av järnvägsstyrelsen beräknats på följande sätt:

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

9

Kostnader hänförliga till statens järnvägar.

Hässleholm— Åstorp—

V einge Mölle

Kron

Överföringsanläggningen......... 1,225,000 855,000

Ändringsarbeten å statens järnvägars belysnings-

och svagströmsledningar m. m. 175,000 140,000

Ändringar å bana, broar m. m...... 40,000 175,000

Lokomotiv............. • • 600,000_600,000

Summa 2,040,000 1,770,000

Summa

o r

2,080,000

315.000

215.000

1,200,000

3,810,000

Kostnader hänförliga till telegrafverket beräknas uppgå till omkring 300,000

Totalkostnaden kommer alltså att uppgå till omkring 4,110,000 kronor.

Vid beräkning av de förändringar i årskostnaderna, vilka föranledas av en

elektrifiering, samt av förräntningsmöjligheterna för erforderligt kapital bar

järnvägsstyrelsen i första hand räknat med en räntefot av 4.5 procent, under

det att verkställda parallellkalkyler efter 4 procents räntefot betraktats såsom

supplementära.

Resultatet av de av styrelsen gjorda beräkningarna beträffande förräntnings
-

Häremot svarande lokkilometer, inkl. växling

Besparingar:

Minskat personalbehov 21 resp. 17 man ä

3,200 kr...............

Hässleholm—

Åstorp—

[Summa

Veinge

Mölle

353,000

237,000

590,000

■ 380,000

285,000

665,000

67,200

54,400

121,600

Stenkol,

4,000 ton utländska stenkol ä 20 kr., ökat

med kostnad för transport och ränta för

ett års lagring 3: 40 kr.........

1,000 resp. 3,350 ton svenska stenkol å cirka

13:40 resp. 14: 80 kr., ökat med kostnad

2: 80 resp. 1: — kr...........

Minskad kostnad för lokunderhåll.....

Diverse minskade kostnader för lok, lokstallar

samt kol- och vattenstationer.......

93,600

16,200

30,400

10,500

53,000

22,800

7,100

93.600

69.200

53.200

17.600

Summa kronor

217,900

137,300

355,200

Nya utgifter:

Ränta efter 4.5 procent å 2.04 resp. 1.77 milj.

kronor .................

Strömkostnad............ • • •

Underhåll och avskrivning för överföringsan-

a,nlägga ingen..............

91,800

46.000

24.000

79,650

25,800

17,000

171,450

71,800

41,000

Summa kronor

161,800

122,450

284,250

Vinst vid införande av elektrisk drift . . .

56,100

14,850

70,950

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Beträffande grunderna för dessa styrelsens beräkningar har styrelsen anfört

följande:

om bränslekostnaderna vid ångdrift har styrelsen tillämpat samma

beräkningsgrunder som vid bland annat Malmö- och Västkustbaneelektrifleringen

och sålunda utgått från ett kolpris av 20 kronor per ton utländska

stenkol samt för svenska stenkol ett efter värmevärde däremot svarande pris.

Vid sista upphandlingen år 1933 hava lokomotivstenkol emellertid kontrakterats

till ett pris, motsvarande 18 kronor per ton fritt banvagn Västkusthamn.

Örn detta kolpris (jämte motsvarande sänkning för de svenska stenkolen) beräknas,

försämras resultatet med 11,000 kronor vid Hässleholm—Veinge och

5,500 kronor vid Åstorp—Mölle. Örn emellertid räntefoten sänkes från antagen

4.5 till 4.0 procent, medför detta en kostnadsminskning med 10,000 resp.

8,850 kronor. Vinsten i de olika fallen skulle alltså bliva

Räntefot 4.5 %

Hässleholm—- Veinge

Ästorp—

Mölle

Sömma

Stenkolspris

kr. 20: —.....

......56,100

14,850

70,950

»

» 18: —.....

......45,100

9,350

54,450

Räntefot 4

Stenkolspris

» 20: —.....

...... 66,300

23,700

90,000

» 18:— ....

18,200

73,500

Vid denna kalkyl har emellertid ej medräknats någon ränta på utflyttningskostnaden

för telegrafverkets ledningar utefter här ifrågavarande bandelar,

vilken av järnvägsstyrelsen uppskattats till 300,000 kronor, varå 4.5 procent

ränta utgör 13,500 kronor. Härav skulle omkring 9,000 kronor belasta Hässleholm—Veinge

och omkring 4,500 kronor Åstorp—Mölle. Även örn denna kostnad

skulle tillkomma, vilket järnvägsstyrelsen på förut i motsvarande fall anförda

grunder ej anser riktigt, uppstår dock även i sämsta fall vinst till elektrifieringens

förmån.

De sålunda gjorda utredningarna gåve enligt styrelsens mening vid handen,

att ifraga örn bandelen Hässleholm—Veinge elektrifieringens räntabilitet kunde

betraktas såsom väl säkerställd enbart genom påräkneliga förändringar i driftkostnaderna.

Redan i det försiktigaste av anförda alternativ utgjorde vinsten,

utöver beräknad ränta efter 4.5 procent, 45,100 kronor eller omkring 2.2 procent

av kapitalinsatsen. För linjen Åstorp—Mölle vöre däremot de direkta beräkningsresultaten

ej fullt så gynnsamma. Den påvisbara vinsten utöver beräknad

ränta efter 4.5 procent utgjorde i detta fall i det försiktigaste av anförda

alternativ 9,350 kronor eller blott omkring 0.5 procent av kapitalinsatsen. De

betydande, numera väl kända indirekta fördelarna av en elektrifiering, bland

vilka i detta fall särskilt vore att beakta den ökade hastigheten och större

trevnaden för de resande, erhölles i allt fall utan merkostnad. Konkurrensförhållandena

i berörda landsdel gentemot landsvägstrafiken vore, som bekant,

ej de bästa, bland annat beroende på den stora skillnaden i järnvägs- och landsvägsavstånd

mellan Hälsingborg och Höganäs. Järnvägsstyrelsen funne därför

sannolikt, att en övergång till elektrisk drift skulle komma att medföra någon

ökning i resefrekvensen å vederbörande järnvägslinjer. På någon siffermässig

uppskattning härav hade styrelsen emellertid icke ansett sig kunna ingå.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 0.

11

Departementschefen Ilar tillstyrkt järnvägsstyrelsens förslag om de båda

bandelarnas elektrifiering samt anfört bland annat följande:

Det av järnvägsstyrelsen framlagda detaljerade förslaget till elektrifieringsföretaget

jämte därtill hörande kostnadsberäkningar synes ej giva anledning

till erinran. Kostnaderna för utflyttning av telegrafverkets ledningar torde

emellertid böra preliminärt påföras elektrifieringsföretaget; i vad mån dessa

kostnader skola slutligt belasta statens järnvägars eller telegrafverkets kapitalkonto

torde, på sätt förutsatts i tidigare fall av motsvarande beskaffenhet,

få upptagas till särskild prövning i ett senare sammanhang.

Vad slutligen angår sättet för täckande av kostnaderna för de nu av mig

tillstyrkta elektrifieringsarbetena, avser järnvägsstyrelsens förslag, att för

ändamålet skulle tagas i anspråk påräkneliga besparingar å det i riksstaten

för nu löpande budgetår upptagna reservationsanslaget till elektrifiering av

Malmölinjerna. Dessa besparingar hava av järnvägsstyrelsen beräknats till

4.400.000 kronor och innebära alltså en viss marginal i förhållande till den

för de nu ifrågasatta arbetena på nyss angivet sätt beräknade totalkostnaden,

4.276.000 kronor. Jag tillstyrker förslaget, dock att det bemyndigande till

medelsdisposition, som alltså skulle utverkas hos riksdagen, lämpligen torde

böra avse ett till 4,300,000 kronor avrundat belopp.

Utskottet tillstyrker, att till den redan tidigare beslutade elektrifieringen av

Västkustbanan (linjerna Göteborg—Malmö och Ängelholm—Hälsingborg) fortsatt

anslag nu beviljas med det av Kungl. Majit äskade beloppet av 11,150,000

kronor.

Utskottet har ej heller funnit anledning till erinran mot att i samband

härmed jämväl de anslutande bilinjerna Hässleholm—Veinge och Åstorp—

Mölle ombyggas för elektrisk drift. Kostnaderna härför, kronor 4,270,000, äro

aysedda att täckas av uppkomna besparingar å den nu snart genomförda elektrifieringen

av södra stambanan (jämte linjen Örebro—Mjölby m. fl.). Såsom

skäl för denna utvidgning av tidigare elektrifieringsplan har av järnvägsstyrelsen

åberopats fördelarna av enhetlig drift på samtliga anslutande statsbanelinjer.

Enligt utskottets mening måste för ett bifall till förslaget också

tala de alltmer framträdande gynnsamma erfarenheter, som vunnits av järnvägselektrifieringen

efter hand som denna fortskridit.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till elektrifiering av banorna Göteborg—Malmö och

Ängelholm—Hälsingborg för budgetåret 1934/1935 anvisa ett

reservationsanslag av 11,150,000 kronor, att utgå av lånemedel;
b)

medgiva, att för elektrifiering av bandelarna Hässleholm—-Veinge

och Åstorp—Mölle må av uppkommande besparingar

å det i riksstaten för budgetåret 1933/1934 upptagna

reservationsanslaget till elektrifiering av banan Järna—Norrköping—Malmö

m. fl. linjer tagas i anspråk ett belopp av

högst 4,300,000 kronor.

Utskottet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet.

20 :o) Fortsatt elektrifiering av statsbanorna. Beträffande Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 21, sid. 44 och 45) om beräkning av ett anslag på 15,000,000

kronor för fortsatt elektrifiering av statsbanorna — i vilket avseende särskild

proposition förebådats — avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande;

vilket härigenom

anmäles.

21 :o) Dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj :ts förslag (punkt 22, sid. 45 och 46) hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom dispositionsanslag för oförutsedda

och mindre arbeten för budgetåret 1934/1935 anvisa ett reservationsanslag

av 600,000 kronor, att utgå av lånemedel.

22:o) Inlandsbanan mellan Volgsjön och Gällivare. Kungl. Majit har

(punkt 23, sid. 46 och 47) föreslagit riksdagen att till inlandsbanan mellan

Volgsjön och Gällivare för budgetåret 1934/1935 anvisa ett reservationsanslag

av 4,000,000 kronor.

För arbetena å ifrågavarande banbyggnad, som med dess av 1917 års riksdag

beslutade sträckning över Kasker och med tillämpande av före kristidens

inträdande gällande priser beräknats i sin helhet draga en kostnad av

30.150.000 kronor, hava för tiden från och med år 1917 till och med budgetåret

1933/1934 beviljats sammanlagt 52,550,000 kronor, varjämte Kungl. Majit

till bedrivande av nödhjälpsarbeten å inlandsbanan anvisat 300,000 kronor.

Sammanlagt hava alltså för ifrågavarande banbyggnad varit tillgängliga

52.850.000 kronor. I denna summa ingå anslag för budgetåret 1930/1931

med 2,500,000 kronor samt för vart och ett av budgetåren 1931—1934 med

4,000,000 kronor.

Under år 1933 har bandelen Sorsele—Arvidsjaur öppnats för allmän trafik.

Arbetet å inlandsbanebyggets återstående del bedrives nu såväl norrut

från Arvidsjaur som söderut från Jokkmokk.

I enlighet med en av järnvägsstyrelsen gjord framställning har i statsverkspropositionen

föreslagits, att anslagsbeloppet, 4,000,000 kronor, jämväl för

nästkommande budgetår skulle utgå av andra statsinkomster än lånemedel.

Utskottet vill erinra, att 1930 års riksdag beräknat, att med årliga anslag

av 4,000,000 kronor inlandsbanan skulle bliva fullbordad under budgetåret

1937/1938. Då det nu äskade beloppet hänför sig till denna beräkning, vill

utskottet tillstyrka detsammas anvisande. I enlighet med vad som tidigare

ägt rum, torde förevarande belopp böra utgå av andra statsinkomster än lånemedel.

Utskottet hemställer alltså,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

13

att riksdagen må till inlandsbanan mellan Volgsjön och

Gällivare för budgetåret 1934/1935 anvisa ett reservationsanslag

av 4,000,000 kronor, att utgå av andra statsinkomster

än lånemedel.

23 :o) Person- och resgodsvagnar. Beträffande Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 24, sid. 47 och 48) örn anslag till person- och resgodsvagnar avgiver

utskottet senare under riksdagen utlåtande; vilket härigenom

anmäles.

24:o) Postvagnar. Kungl. Majit har (punkt 25, sid. 48—51) föreslagit

riksdagen att till postvagnar för budgetåret 1934/1935 anvisa ett reservationsanslag

av 165,000 kronor.

Enligt nu gällande bestämmelser angående postbefordran å statens järnvägar,

fastställda den 9 september 1927, har järnvägsstyrelsen att — med

användande av för sådant ändamål till styrelsens förfogande ställda penningmedel

— tillhandahålla erforderliga, för postens framförande och behandling

särskilt inredda järnvägsvagnar eller avdelningar av järnvägsvagnar samt

vidtaga de ändringar och förbättringar av dem, som påkallas av generalpoststyrelsen.

Generalpoststyrelsen har för år 1934 begärt anskaffning av tillhopa åtta kombinerade

post- och resgodsboggievagnar, varav fem av typ DFo5 och tre av

typ DFo6. De sistnämnda beteckna en direkt utökning av vagnparken och

böra följaktligen kostnaderna för dem, beräknade till 165,000 kronor, bestridas

med medel från anslag å riksstaten, medan erforderliga medel för anskaffande

av de fem förstnämnda vagnarna anvisats ur statens järnvägars förnyelsefond.

Kungl. Majits förevarande förslag, som innebär anvisande såsom kapitalökningsanslag

av medel för anskaffande av tre kombinerade post- och resgodsboggievagnar,

har ej givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må till postvagnar för budgetåret 1934/1935

anvisa ett reservationsanslag av 165,000 kronor, att utgå av

lånemedel.

Statens vattenfallsverk.

25 :o) Ny tilloppskanal till Trollhätte kraftstation. Beträffande Kungl.

Majits förslag (punkt 26, sid. 59—62) örn anslag till ny tilloppskanal till

Trollhätte kraftstation avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande;

vilket härigenom

TJtskottet.

anmäles.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet.

26:o) Kraftstation vid Malfors. Kungl. Majit har (punkt 27, sid. 64 och

65) föreslagit riksdagen att till kraftstation vid Malfors för budgetåret 1934/

1935 anvisa ett reservationsanslag av 3,100,000 kronor.

Med ifrågavarande kraftstationsföretag avses att utnyttja den totala fallhöjden

av omkring 28 meter i de s. k. Jakobslundsfallen i Motala ström i en

enda anläggning, förlagd till Malfors. Kostnaderna för anläggningen hava beräknats

till sammanlagt 9,800,000 kronor. Hittills hava för ändamålet anvisats

tillhopa 5,700,000 kronor.

Departementschefen har anfört följande:

Vattenfallsstyrelsens framställning avser att möjliggöra, att arbetena med

kraftstationsanläggningen vid Malfors skola under nästkommande budgetår

kunna fortsättas i den takt, som avsetts vid beräknande av anslagen för budgetåren

1932—1934, och att anläggningen alltså skall bliva driftfärdig vid

årsskiftet 1935 1936. Mot det av vattenfallsstyrelsen under denna förutsätt
ning

föreslagna anslagsbeloppet av 3,100,000 kronor finner jag icke skäl till

invändning.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till kraftstation vid Malfors för budgetåret

1934/1935 anvisa ett reservationsanslag av 3,100,000 kronor,

att utgå av lånemedel.

27:o) Askfilteranläggning vid ångkraftstationen i Västerås. Kungl. Majit

har (punkt 28, sid. 65—69) föreslagit riksdagen att till askfilteranläggning

vid ångkraftstationen i Västerås för budgetåret 1934/1935 anvisa ett reservationsanslag

av 100,000 kronor.

Departementschefen har anfört följande:

»Vattenfallsstyrelsens under här förevarande punkt omförmälda anslagsäskanden,

fransett det återtagna förslaget örn kapitalökningsmedel till en kolpulverkvarn,

för vilken kostnaden ansetts kunna annorledes bestridas, avse

dels 100,000 kronor för en askfilteranläggning och dels 60,000 kronor för

uppförande av en bostadsbyggnad för kraftverkets driftchef.

Vad beträffar den föreslagna askfilteranläggningen torde den i ärendet förebragta

utredningen ådagalägga behövligheten ur sanitär synpunkt av densamma.

Da askfiltrering även skulle möjliggöra användning av billigare kol,

synes anläggningen jämväl ur ekonomisk synpunkt berättigad. Jag tillstyrker

därför, att medel för ändamålet äskas av riksdagen. Mot den av vattenfallsstyrelsen

för anläggningen preliminärt beräknade kostnaden, 100,000 kronor,

har jag icke funnit något att erinra.

Kostnaden för uppförande åt driftchefen av en bostadsbyggnad, av vattenfallsstyrelsen

uppskattad till 60,000 kronor, representerar väl i och för sig ej

något mera avsevärt belopp, men särskilt i förhållande till den beräknade

hyresavkastningen måste den dock betecknas som hög. Till nämnda kostnadsbelopp

skulle komma kostnaden för avloppsledning samt för bidrag till visst

vägunderhåll. Det synes därför böra utredas, huruvida och på vad sätt en

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

15

mindre kostsam lösning står att vinna. Därvid torde även böra övervägas,

huruvida det kan anses ofrånkomligt att ingenjörspersonalen i den omfattning,

styrelsen förutsatt, beredes bostad i omedelbar närhet av kraftverket.

Av det anförda framgår, att jag finner mig icke kunna för närvarande taga

ställning till förevarande byggnadsfråga utan anser att, i avvaktan på ytterligare

utredning, därmed bör anstå till ett kommande år.

Anslag skulle alltså äskas endast till förenämnda askfilteranläggning.»

I likhet med departementschefen tillstyrker utskottet anvisande av medel

för en askfilteranläggning vid ångkraftstationen i Västerås. Genom denna

anläggning avses att förebygga sanitära olägenheter, som uppkomma vid eldning

av kraftstationens ångpannor med kolpulver.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till askfilteranläggning vid ångkraftstationen

i Västerås för budgetåret 1934/1935 anvisa ett reservationsanslag

av 100,000 kronor, att utgå av lånemedel.

28 :o) Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten vid

statens kraftverk. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 29, sid. 69—

71) får utskottet — under erinran att liknande anslag under en följd av år

utgått för den alltjämt fortskridande utbyggnaden av statens kraftnät — hemställa,

att riksdagen må till distributionsanläggningar och därmed

sammanhängande arbeten vid statens kraftverk för budgetåret

1934/1935 anvisa ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor,

att utgå av lånemedel.

Stockholm den 20 februari 1934.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Hamrin, Lindblad, Svensson i Kompersmåla,

Kvarnzelius, Nilsson i Malmö, Nilsson i Gränebo, Borell, Oscar Olsson, Bagge,

Asplund, Bergström och Thelin; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Holmgren, Strindlund,

Törnkvist i Karlskrona, Jeppsson, Andersson i Höör, Svensson i Grönvik, Jonsson

i Eskilstuna, Andersson i Prästbol, Holmdahl, Skoglund och Högström.

Utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1934:55 Skrivelse till Konungen angående regleringen för budgetåret 193411935 av utgifterna för kapitalökning i avseende å postverket, telegrafverket, statens järnvägar s. 1 i texten