Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående beredande av medin flytande åt skogsägare vid handhavandet av flottnings! öreningarnas angelägenheter.

1935-05-25 · 15 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 14 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LJoU 1935:2, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående beredande av medin flytande åt skogsägare vid handhavandet av flottnings! öreningarnas angelägenheter.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 2.

1

Nr 2.

Ankom till riksdagens kansli den 31 maj kl. 5 e. m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående beredande av

medin flytande åt skogsägare vid handhavandet av flottnings!

öreningarnas angelägenheter.

I en av herr Johansson i Sollefteå m. 11. väckt motion II: 31 har hemställts,

att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Majit anhålla,

att Kungl. Majit måtte låta verkställa skyndsam utredning angående

möjligheten att bereda virkessäljande skogsägare samma inflytande

i flottningsföreningarnas styrelser som köparintressenterna men med

en opartisk ordförande samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill

utredningen kunde föranleda. Därjämte har i två likalydande motioner,

I: 271 av herr Petrus Nilsson m. fl. samt lii 457 av herr Pehrsson i Bramstorp

m. fl. yrkats, att riksdagen måtte hos Kungl. Majit anhålla örn

skyndsam och allsidig utredning i frågan örn beredande av medinflytande

för skogsägarna vid handhavandet av flottningsföreningarnas angelägenheter.

Nämnda motioner hava hänvisats, motionen lii 31 till andra lagutskottet

och motionerna 1:271 och 11:457 till jordbruksutskottet.

Enligt överenskommelse mellan andra lagutskottet och jordbruksutskottet

hava dessa motioner hänskjutits till behandling i sammansatt andra

lag- och jordbruksutskott.

I fråga örn de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

tillåter sig utskottet att i den mån redogörelse därför ej lämnas här

nedan hänvisa till motionerna.

Till belysning av innebörden av motionärernas förslag lämnas här ne Gällande l«|- dan en redogörelse för vissa av de bestämmelser i lagen den 19 juni 1919 stiftning.

örn flottning i allmän flottled, som avse flottningsföreningarnas verksamhet.

Enligt flottningslagen skola — med visst undantag ifråga om flottning

av husbehovsvirke — alla som låta flottgods löst framflyta i allmän flottled,

vilken upplåtits för allmänt begagnande (allmän flottning), utgöra

en flottningsförening. Flottningsförening, för vilken skall finnas ett av

länsstyrelse efter skogsägares och andra intressenters hörande fastställt

reglemente, har att ombesörja den allmänna flottningen, handhava och

vidmakthålla flottleden jämte dess tillhörigheter samt uppbära och redoRihang

till riksdagens protokoll 1935. 9 sami. 3 avd. Nr 2.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 2.

visa för flottledens begagnande stadgade avgifter. — Flottningsförenings

utgifter skola enligt lagen i föreningens räkenskaper sammanföras i vissa

grupper, nämligen flottledsutgifter (avseende anläggning, utvidgning oell

förbättring av flottleden), underhållsutgifter, utflottningsutgifter, sorteringsutgifter,

inventarieutgifter, förvaltningsutgifter och separatutgifter

(avseende kostnader av icke gemensam art). För de flottandes inbördes

delaktighet i olika slag av utgifter skall vederbörande länsstyrelse

— efter av synemän upprättat förslag, över vilket vederbörande intressenter

beretts tillfälle att yttra sig — fastställa allmänna grunder, efter

vilka skilda slag av flottgods böra vid kostnadernas fördelning jämförasmed

varandra. 1 enahanda ordning skall länsstyrelsen, där kostnader,

som hänföras till flottledsutgifter, finnas vara så betydande, att, örn d©

lades å allenast ett års flottning, denna skulle därigenom oskäligt betungas,

förordna, att sådana kostnader skola gäldas genom amortering under

högst 20 år medelst vissa avgifter å flottgodset (flottledsavgifter).

Samma gäller i fråga örn kostnader, hänförliga till underhålls-, sorterings-,

inventarie- eller förvaltningsutgifter av sådan beskaffenhet att jämväl

kommande års flottande därav hämta väsentlig fördel. Även utan inhämtande

av länsstyrelsens besked må under ovan angivna förutsättning

flottningsförening besluta amortering av kostnader, som förut sagts, dock

under högst 3 flottningsår. Nu angivna föreskrifter örn amortering avse redan

uppkomna kostnader. På ansökan av flottningsförening eller med dess

begivande äger emellertid vederbörande länsstyrelse för en tid varje gång

av högst 10 år förordna, att till utjämnande av underhållsutgifterna viss

årsavgift skall utgå för varje flottningsenhet. Till vinnande av rättvis

fördelning av flottleds- och underhålls- respektive utflottningsutgifter

må flottled indelas i särskilda flottleds- respektive utflottningsdistrikt. —

Till bestridande av föreningens utgifter är envar som deltager i den allmänna

flottningen pliktig att årligen tillskjuta nödigt förlag. — För föreningen

skall finnas en styrelse, vars ledamöter väljas å flottningsstämma;

dock må en ledamot utses av länsstyrelsen i det eller de län, där flottleden

framgår, försåvitt detta finnes önskvärt för tillgodoseende av ortens

skogshushållning eller andra allmänna intressen. Sistnämnde ledamot

skall vara förtrogen med skogs- och flottningsförhållandena i orten samt

må ej själv deltaga i flottningen eller vara anställd i flottandes enskilda

tjänst. Styrelsen och under dess inseende en av flottningsstämma

utsedd flottningschef åligger bland annat att tillse, att det allmännas

intresse av flottledens vidmakthållande behörigen tillgodoses, att flottningen

ombesörjes på ändamålsenligaste sätt oell att icke oberättigad

förmån beredes någon flottande framför annan. Styrelsens förvaltning

och föreningens räkenskaper skola granskas av revisorer, av vilka en utses

av länsstyrelsen i det län, där styrelsen har sitt säte. — De flottandes

rätt att deltaga i handhavandet av föreningens angelägenheter utövas å

s. 3 Kontrollera mot PDF

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 2. 3

flottningsstämma. Rösträtt å sådan stämma tillkommer envar, som anmält

virke till flottning linder eget inregistrerat märke. Röstvärdet skall

med vissa begränsningar beräknas i förhållande till beloppet av det förlag,

som flottande enligt upprättad uttaxeringslängd tillskjuta eller har

att tillskjuta till bestridande av föreningens gemensamma utgifter. Har

flottande ej inbetalat förlag, som förfallit till betalning tidigare än fjorton

dagar före stämman, är han förlustig rösträtt intill dess inbetalningen

fullgjorts. Å flottningsstämma skall uppgöras och framläggas till godkännande

en förteckning över närvarande flottande och ombud för flottande

med uppgift å rösträtt, som tillkommer envar av dem. Å första

ordinarie flottningsstämma varje år, vilken skall hållas innan flottningen

börjar, skola framläggas styrelse- och revisionsberättelser för föregående

räkenskapsår samt av det gångna årets flottande avgöras frågan

örn ansvarsfrihet åt styrelsen för nämnda räkenskapsår, varefter det

nya årets flottande utse flottningsstyrelse jämte revisorer. Å nu nämnda

stämma upprättas fördenskull två särskilda röstlängder, en för det gångna

och en för det nya flottningsåret. — På framställning av bivattendrags

1''lottningsförening äger vederbörande länsstyrelse förordna, att föreningen

sammanslås med huvudvattendragets förening, där sådan sammanslagning

finnes lämplig med hänsyn till flottningens ändamålsenliga ordnande

i vattensystemet i dess helhet samt byggnader och anstalter i bileden

finnas i tillfredsställande skick. — Envar, som vill deltaga i allmän

flottning, har att viss tid före första ordinarie flottningsstämman under

året hos flottningsstyrelsen anmäla myckenheten och beskaffenheten av

det flottgods, han ämnar under året införa i flottleden, samt därefter avlämna

flottgodset å eller invid flott vatten inom uppgivet distrikt av

flottleden. Allt flottgods, som i allmän flottled framforslas, skall vara

försett med tydliga märken, vilka, innan de få användas, skola vara godkända

av flottningsstyrelsen. — Vederbörande länsstyrelse har att utöva

tillsyn å allmän flottleds skötsel och underhåll samt flottningsförenings

verksamhet. Visar sig att flottningen ej ordentligt besörjes eller förekommer

eljest anmärkning mot flottningsförenings verksamhet och vinnes

ej rättelse efter det flottningsstyrelsen blivit i saken hörd, har länsstyrelsen

att sammankalla de flottande; och ankommer det då å länsstyrelsens

prövning, under vilka villkor flottning vidare må tillåtas i

1’lottleden. På framställning av länsstyrelsen eller när eljest anledning

därtill förekommer, må Konungen i fall, som nu sagts, förordna örn flottledens

förvaltning och flottningens ombesörjande i annan ordning än i

flottningslagen stadgas. — Flottningsstyrelse har att årligen till länsstyrelsen

insända bland annat uppgift å grunderna för årets samtliga

flottandes deltagande i årets utgifter, vilken uppgift hos länsstyrelsen

hålles för en var tillgänglig.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 2.

Historik.

Förslag i

ämnet före

1919.

Frågan om beredande av medinflytande åt skogsägare vid handhavande

av flottningsföreningarnas angelägenheter Ilar länge varit föremål för

uppmärksamhet.

Redan den s. k. norrlandskommittén föreslog i sitt den 27 oktober 1904

avgivna betänkande åtskilliga förändringar i den då gällande flottningsstadgan

den 30 december 1880 i syfte att bättre tillgodose den jordbrukande

allmogens intressen i här ifrågavarande avseende. Av kommittén

förordades dels en verksammare kontroll över flottningsföreningarna

från det allmännas sida och dels viss begränsning i den rösträtt, som

envar ägde utöva å flottningsstämma.

Sedermera upptogs förevarande spörsmål i ett av domänstyrelsen den

27 maj 1909 avgivet utlåtande över ett av flottningschefsföreningen till

Kungl. Maj:t avgivet yttrande rörande norrlandskommitténs förslag. I

berörda utlåtande framhöll styrelsen, att det vore önskvärt, att även sådana

skogsägare, som, utan att själva deltaga i flottning, försålde sin

skogsavkastning, måtte tillerkännas rösträtt i flottningsförening för att

därigenom komma i tillfälle att på lämpligt sätt bevaka sina intressen.

Styrelsen ifrågasatte, huruvida ej skogsägare skulle kunna tillförsäkras

rätt att utöva virkesköpares rösträtt för den virkeskvantitet, som skogsägaren

visade sig hava försålt från sin skog, dock uteslutande i frågor

rörande flottledens underhåll och utveckling.

I det av särskilda sakkunniga den 14 december 1916 avgivna betänkande

med förslag till ny flottningslagstiftning, vilket förslag ligger till grund

för nu gällande flottningslag, blev domänstyrelsens berörda uttalanden

föremål för kritik. De sakkunniga hävdade, att införandet av den av

domänstyrelsen föreslagna rösträtten för skogsägare skulle komma att

medföra stora praktiska olägenheter. Upprättande av röstlängd för flottningsstämma

skulle sålunda vid stadgande av dylik rösträtt bliva ett arbete

av komplicerad natur, liksom det vore tydligt, att ledande av förhandlingar

och fattande av beslut vid en på nämnda sätt sammansatt

flottningsstämma bomme att medföra svårigheter, som knappast kunde

fullt överskådas. De sakkunniga gjorde även gällande, att ett genomförande

av domänstyrelsens förslag näppeligen bomme att bliva till gagn

för flottledernas skötsel. De framhöllo i detta avseende, att de mindre

skogsägarnas önskemål huvudsakligen vore inriktade på att erhålla

största möjliga betalning för sitt virke samt att hålla flottningskostnaderna

så låga som möjligt de år, då deras virke skulle utflottas. Man

kunde därför befara, att sådana skogsägare såsom röstägare å flottningsstämma

snarare komme att rösta mot än för utförande av vidlyftigare underhålls-

och förbättringsarbeten, även örn dessa vore nog så befogade.

De flottningssakkunniga funno sig därför ej kunna biträda domänstyrelsens

ifrågavarande förslag utan sökte på andra vägar bereda skogsägareintresset

skäligt inflytande i flottningsföreningarna. I detta syfte

föreslogo de sakkunniga, bland annat, att länsstyrelsen skulle äga dels

s. 5 Kontrollera mot PDF

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 2. 5

att, på sätt gällande flottningslag föreskriver, utse en ledamot i styrelsen

för flottningsförening oell dels att, där så befunnes lämpligt, utse en

revisor i sådan förening. Därjämte föreslogo de sakkunniga sådan avfattning

av bestämmelserna örn rösträtt å flottningsstämma, att sådan

rätt skulle tillkomma »en var, som anmält virke till deltagande i den allmänna

flottningen».

Beträffande den sålunda föreslagna rösträttsbestämmelsen framköllo

de sakkunniga, att enligt denna bestämmelse en var, som anmält virke till

deltagande i den allmänna flottningen, skulle erhålla rösträtt, oavsett örn

han vore ägare till virket eller ej. Örn en skogsägare alltså vid försäljning

av skog förbehölle sig rätt att själv få anmäla virket till flottning

och sådan anmälan gjordes i hans eget namn, förvärvade han därmed

rösträtt inom flottningsföreningen. Möjlighet att på detta sätt förvärva

rösträtt hade knappast praktisk betydelse för mindre skogsägare, men

för de större och framför allt för kronan borde den hava värde, örn också

vissa svårigheter med avseende å timmermärken och dylikt understundom

torde förefinnas för ett praktiskt ordnande av saken.

Berörda av de sakkunniga föreslagna rösträttsbestämmelse blev utsatt

för kritik från de myndigheters och korporationers sida, som yttrade sig

över de sakkunnigas betänkande. Det anmärktes sålunda, bland annat,

att tillämpningen av en dylik bestämmelse skulle leda till åtskilliga svårigheter.

För bestämmandet av den rösträtt, som tillkomme skogsägaren,

vore det ej tillräckligt att veta det antal timmer eller annat virke, som

av honom anmälts, utan han måste vid sin anmälan foga fullständig specifikation

rörande detta virke samt uppgiva, var virket funnes upplagt

invid flottleden. Eljest kunde ej bestämmas de inom olika distrikt för

olika flottningsenheter utgående flottningsavgifter, på grundval varav

rösträtten beräknades. De siffror, som härvid framkomme, skulle sedan

jämföras med och fråndragas de siffror, som bestämde den flottandes delaktighet

i flottningen. Örn således skogsägarna i större utsträckning Adile

utöva rösträtt, skulle härav föranledas ett oerhört arbete för flottningsledningen.

Härtill bomme, att tvister å flottningsstämmorna rörande

skogsägarnas och virkesköparnas rösträtt ej torde kunna undvikas.

I det förslag till flottningslag, som förelädes 1919 års riksdag, bade den

av de sakkunniga föreslagna rösträttsbestämmelsen omarbetats, så att den

erhållit sin nuvarande lydelse. Någon närmare motivering för omarbetningen

lämnades ej i propositionen. Departementschefen framhöll allenast,

att bestämmelsen i olika avseenden missuppfattats.

Vid 1925 års riksdag väcktes två motioner, I: 25 och II: 3(i, örn ändring

i flottningslagens bestämmelser om rösträtt å flottningsstämma. I motionerna

hemställdes, att sagda bestämmelser skulle ändras därhän, att

envar, som anmält A''irke (till flottning) och därför eliada flottningsavgif
-

1919 års

förslag till

flottningslag.

Motioner vid

1936 års

riksdag.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 2.

ter, skulle äga rösträtt å flottningsstämma. (För rösträtt skulle sålunda

ej, såsom i flottningslagen stadgas, erfordras, att man anmält virke till

flottning tinder eget inregistrerat märke.)

I motiveringen till motionerna anfördes, bland annat:

Bestämmelserna om rösträtt å flottningsstämma i 1919 års flottningsmedförde,

att endast virkesköpare och de virkesägare, som utflottade

sitt virke till egna förädlingsverk med registrerade märken, kunde utöva

inflytande på flottningsstämmas beslut. Det vore emellertid ej endast

de virkesköpande bolagen, som hade intresse av det sätt, varpå flottningsföreningarna

handhade sina angelägenheter, utan även virkessäljarna,

vilka i regel icke anmälde något märke, hade minst lika stora intressen

att bevaka i flottlederna, enär ett fördyrande eller förbilligande

av flottningskostnaderna i motsvarande grad medförde ett sämre eller

bättre försäljningsresultat. Att virkessäljarna vore uteslutna från möjlighet

att å flottningsstämmorna bevaka sina intressen vore uppenbart

orättvist i de ofta förekommande fall, då virket försåldes till visst gängse

pris vid sorteringsstället och virkessäljaren sålunda finge själv betala

alla utflottningskostnader. I ett flertal norrlandsälvar hade det sålunda

blivit kutym, att bolagen betalade visst pris för virket framme vid sorteringsstället

eller ock framme å de stora huvudälvarna, och i alla dessa

fall finge skogsägaren eller virkessäljaren betala alla flottningskostnader

men ägde icke att föra talan vid flottningsstämma i förhållande till det

flottningsförlag, som han tillskjutit.

Andra lagat- I sitt utlåtande över motionerna tillstyrkte andra lagutskottet, att riksdagen

i anledning av dessa måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t

anhålla, att Kungl. Majit måtte låta ATerkställa utredning angående möjligheten

att trygga virkessäljande skogsägare till skäligt inflytande i de

flottningsföreningar, å vilkas flottleder av dem avyttrat virke utflottades,

ävensom för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen

kunde föranleda.

I utlåtandet redogjorde utskottet för den behandling, som under förarbetena

till 1919 års flottningslag ägnats frågan örn beredande åt skogsägarna

av inflytande å flottningsstämmorna, samt anförde vidare:

Med hänsyn till flottledernas stora betydelse för skogsbruket måste det

för skogsägarna framstå såsom synnerligen angeläget att vara tillförsäkrade

vederbörligt inflytande, när det gällde att bestämma örn flottledernas

underhåll och skötsel samt sättet för flottningens bedrivande. I den

mån skogsägarna ej själva ägde förädlingsverk vore de emellertid, praktiskt

sett, uteslutna från varje direkt inflytande å flottningsstämmorna.

Detta förhållande hade, särskilt i samband med en efter vad det ville synas

under de senare åren i allt större utsträckning genomförd förändring

i de virkesköpande bolagens köpevillkor, visat sig otillfredsställande.

Såsom i motionerna framhållits plägade nämligen numera bolagen åtminstone

å Anssa orter alltmera inrymma det villkor i sina kontrakt, att

säljaren-skogsägaren skulle ensam vidkännas kostnaden för virkets flottande

ned till skiljeställe i flottledens nedre del, ATilket ofta kunde Amra

beläget flera 10-tal mil från stället, där virket nedlades för flottning.

Virket försåges emellertid med köparens märke och anmäldes till flott
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 2.

liing av köparen. Denne utövade på grund därav även ensam rösträtt

ä stämman. Den egentligen betalande eller säljaren av virket, vilken vid

mottagandet av sin likvid för detsamma linge vidkännas avdrag för den

av köparen såmedelst förskjutna flottningskostnaden, stöde på så sätt

keit utanför och ägde intet som helst inflytande å bestämmandet av de

med utflottningen förenade utgifterna, vilka lian dock faktiskt hade att

-ensam bära. Att lian icke kunde känna sig tillfredsställd nied en sådan

tingens ordning vore naturligt nog. Enligt utskottets förmenande borde

-vad sålunda förebragts föranleda till upptagande av frågan, örn ej genom

ändring på ett eller annat sätt av gällande bestämmelser örn rösträtt

å flottningsstämma skogsägarna kunde tillförsäkras skälig medbestämmanderätt

i de frågor, som å sådan stämma avhandlades. Utskottet

vore väl medvetet örn de stora svårigheter, som mötte i sådant hänseende.

Det i motionerna innefattade förslaget till lagändring torde icke vara ägnat

att giva en tillfredsställande lösning av frågan. Den prövning av

spörsmålet, som ägde rum i samband med flottningslagens tillkomst, hade

delvis skett med utgångspunkt från ett annat faktiskt läge än det som

dåmera vore rådande. Oavsett detta finge enligt utskottets mening de

mötande svårigheterna icke hindra, att ansträngningar gjordes för finnande

av en sådan lösning av hithörande problem, som i vidare utsträckning

än vad fallet vore med nu gällande bestämmelser tillgodosåge skogsägarnas

berättigade intressen i föreliggande hänseende.

Utskottets utlåtande godkändes av riksdagen, som avlät skrivelse i ämnet

till Kungl. Majit den 24 april 1925, nr 136.

Sedan infordrade yttranden över riksdagsskrivelsen avgivits av ett flertal

myndigheter och korporationer, överlämnades skrivelsen jämte de avgivna

yttrandena för behandling till de särskilda sakkunniga, vilka jämlikt

Kungl. Majits bemyndigande den 4 november 1927 tillkallats att inom

justitiedepartementet biträda vid behandling av frågor rörande vissa ändringar

i gällande flottningslagstiftning och därmed sammanhängande

ämnen.

De sakkunniga avgåvo utlåtande över riksdagsskrivelsen den 21 april

1928. Vid utlåtandet var fogat förslag till vissa ändringar i flottningslagen.

Dessa ändringar åsyftade, att i de fall, då flottgods av flottande

inköpts under villkor, att flottningskostnad, helt eller delvis, skulle avdragas

från köpeskillingen med belopp, som ej angivits vid köpet, den

flottande ej skulle äga rösträtt å flottningsstämma för förlag, som svarade

mot vad han sålunda förbehållit sig att återbekomma av säljaren,

utan att rösträtt för sådant förlag skulle å stämman utövas i säljarens

intresse. Enligt förslaget skulle sålunda rätten att rösta för dylikt förlag

tillkomma ett för hela flottningsföreningen gemensamt ombud för

samtliga virkessäljare. Detta ombud jämte ersättare skulle utses för varje

år av länsstyrelsen i det eller de län, där flottleden franninge, efter förslag

av länens hushållningssällskap, bland skogsägare, vilka ej själva

vore flottande. I varje anmälan om flottgods skulle enligt förslaget upp
-

1927 irt

/lottningi$

ak kunnig*.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8 Sammansatt amira lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 2.

gift lämnas om oell i vad mån rösträtt för det å godset belöpande förlag

skulle tillkomma det gemensamma ombudet.

I utlåtandet framköllo de sakkunniga, att de särskilt med hänsyn till

riksdagsskrivelsens motivering begränsat sig till frågan örn beredandeav

rösträtt åt sådana skogsägare, vilka i köpekontrakten åtagit sig att

till köparen återgälda flottningskostnaderna. Enligt de sakkunnigas mening

krävde billigheten, att, då en säljare hade att bära de med flottningskostnaderna

förenade fluktuationerna, hail även finge tillfälle att

i den mån dessa fluktuationer kunde påverkas av flottningsföreningens.

åtgärder, deltaga i föreningens förvaltning. Att tillerkänna här avsedda

virkessäljare individuell rösträtt å flottningsstämma, skulle dock

medföra ytterst allvarliga praktiska olägenheter. De sakkunniga hade

därför ansett sig böra föreslå, att nämnda virkessäljare tilldelades en gemensam

röstmassa, beräknad efter summan av det flottningsförlag, de

åtagit sig att återbetala till sina köpare. — För bestämmande av denna

gemensamma röstmassa skulle varje flottande i sin anmälan uppdela de

däri angivna virkespartierna på sådant virke, varför han själv skulle stå

flottningskostnaden, och på sådant, varför denna kostnad skulle återbetalas

av säljaren. Med ledning av flottningsanmälningarnas innehåll i berörda

avseende skulle därefter uträkning av ifrågavarande gemensamma

röstmassa kunna ske utan allt för stora svårigheter.

Yttranden Över 1927 års flottningssakkunnigas föreslag avgåvos infordrade yttöver

1927 års randen av domänstyrelsen, samtliga länsstyrelser med undantag av länstakkurmigas

styrelserna i Stockholms, Gotlands, Malmöhus och Skaraborgs län, samt

förslag. ett stort antal flottningsföreningar. Därjämte avgåvo Svenska Trävaruexportföreningen

och Sveriges Skogsägareförbund ett gemensamt yttrandei

ärendet.

Länsstyrelserna i nämnda fyra län förklarade, att, då flottning i allmänt

flottled ej förekomme inom dessa län, yttrande från styrelsernas sida ej

syntes böra avgivas.

Elva länsstyrelser i södra och mellersta Sverige samt en del flottningsföreningar

tillstyrkte de sakkunnigas förslag eller lämnade detta i huvudsak

utan erinran. Flertalet av nämnda länsstyrelser och föreningar

förklarade dock, att köpevillkor av det innehåll, som avsåges i de sakkunnigas

förslag, ej förekomme inom vederbörande län, vadan lagändringen

där bomme att sakna praktisk betydelse.

Övriga nio länsstyrelser, domänstyrelsen, flertalet flottningsföreningar^

Svenska Trävaruexportföreningen och Sveriges Skogsägareförbund avstyrkte

däremot förslaget. Såsom skäl härför anfördes, bland annat:

Flottledernas skötsel tillgodosåges bäst av att köparna såsom hittills

finge det avgörande inflytandet i llottningsföreningarna. De virkessäljande

skogsägarnas intressen syntes tillräckligt tillgodosedda genom bestämmelserna

om länsstyrelses befogenhet att utse en ledamot i flottningsiörenings

styrelse och en revisor för granskning av sådan styrelses för
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 2. 9

vältning. Med hänsyn till de stridiga intressen, som kunde förekomma

bland de virkessäljande skogsägarna, kunde man ej säga, att skogsägarna

skulle bliva representerade genom det av de sakkunniga föreslagna gemensamma

ombudet. I)e sakkunnigas förslag innebure endast, att en

skogsägare erhölle rösträtt även för andra. Mera rimligt torde vara, att

en representant för det allmänna gåves talerätt å flottningsstämma. De

sakkunnigas förslag mötte betänklighet även med hänsyn därtill, att det

gemensamma skogsägareombudet skulle i stor utsträckning få utöva rösträtt

för flottgods från bolagens skogar. Det förekomme nämligen rätt allmänt,

att bolag, som saknade sulfat- och sulfitindustri, sålde pappersveden

från sina skogar till andra bolag, och omvänt, att massafabriker sålde sitt

sågtimmer till bolag, som dreve sågverksrörelse. En annan konsekvens

av de sakkunnigas förslag vore, att det gemensamma skogsägareombudet

skulle få utöva rösträtt även för de mellanhänder, som köpte virke av

skogsägarna och sedermera avyttrade detta till trävaruindustrin. Även

vore att märka, att de föreslagna bestämmelserna örn skogsägareombudets

rösträtt skulle i tillämpningen medföra stora praktiska svårigheter.

Dessa svårigheter ägde samband bland annat därmed, att de uppgifter

från de flottande, som läge till grund för rösträtten å flottningsstämma,

avgåves vid en tidpunkt, då avverkningarna ännu ej vore avslutade. Sagda

uppgifter måste följaktligen bliva mycket approximativa.

Svenska Trävaruexportföreningen och Sveriges Skogsägareförbund gjorde

gällande, att, örn de sakkunnigas förslag skulle genomföras, virkesköparna

av omtanke om flottledernas bestånd allmänt bomme att frångå

de kontraktsbestämmelser, som utgjorde förutsättningen för skogsägareombudets

rösträtt, och i stället stipulera avdrag med flottningskostnader,

som vore kända vid köpets avslutande. Detta skulle vara ogynnsamt för

de mindre skogsägarna. Man kunde nämligen vänta, att alla större och

ekonomiskt starkare säljare bomme att verkställa sina försäljningar året

närmast efter särskilt gynnsamma flottningsår, under det de ekonomiskt

svagare säljarna ej på samma sätt kunde utnyttja de gynnsamma försäljningstillfällena.

Efter det förenämnda yttranden avgivits, blev 1927 års flottningssakkunnigas

förslag ej föremål för annan åtgärd från Kungl. Maj:ts sida

än att förslaget enligt Kungl. Maj:ts beslut den 27 januari 1933 avskrevs

från vidare behandling.

Till stöd för de yrkanden, som framställts i de vid innevarande års

riksdag väckta motionerna 1:271 och 11: 457, Ilar huvudsakligen anförts:

Det vore skogsägarna, som hade det största intresset av flottningskostnadernas

nedbringande. På grund av utformningen av de nu gällande

bestämmelserna örn rösträtt å flottningsstämma vore emellertid skogsägarna

i regel uteslutna från sådan rösträtt. För vinnande av behövligt

inflytande åt dessa erfordrades, att rätten att rösta å flottningsstämma

anknötes till helt andra förutsättningar lin de nu i detta avseende stadgade.

Den begränsning i rösträtten för virkessäljarna, som föreslagits

av 1927 års flottningssakkunniga, vore icke sakligt motiverad. Enligt

motionärernas förmenande borde skogsägare alltid äga rösträtt för virke,

som avverkats å honom tillhörig skog.

De nti före

liggande

motionerna

s. 10 Kontrollera mot PDF

Yttranden

över motionerna

I: 271

och II: 457.

10 Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 2.

I förenämnda motion 11:31 Ilar framhållits, att, då 1927 års flottningssakkunnigas

förslag ej föranlett åtgärd och detta förslag vore alltför blygsamt,

frågan om beredande åt skogsägarna av ökat inflytande i flottningsföreningarna

nu borde aktualiseras. Därvid borde enligt motionärernas

åsikt utredas, huruvida det ej vore lämpligt att uppdraga åt de i den vid

årets riksdag föreslagna lagen örn virkesmätning omförmälda virkesmätningsnämnderna

att ombesörja det arbete, som nu älåge flottningsföreningarna.

Även borde undersökas, huruvida det enligt nu gällande lagstiftning

kunde förekomma uppenbara orättvisor mot virkessäljarna.

Över motionerna I: 271 och II: 457 hava på begäran av jordbruksutskottet

yttranden avgivits av centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas förbund,

länsstyrelserna och skogsvårdsstyrelserna i Värmlands och Kopparbergs

län samt de norrländska länen. Vid länsstyrelsernas yttranden hava fogats

utlåtanden från ett flertal flottningsföreningar och vissa skogsägareföreningar,

en del skogsstatstjänstemän, hushållningssällskapets förvaltningutskott

i Norrbottens län samt handelskammaren i Karlstad.

Av sagda myndigheter och korporationer hava centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas

förbund, länsstyrelserna och skogsvårdsstyrelserna i

Kopparbergs, Västernorrlands, Jämtlands och Västerbottens län, skogsvårdsstyreisen

i Norrbottens län, hushållningssällskapets förvaltningsutskott

i samma län samt Ådalarnas'' Skogsägareförening och Norrbottens

läns skogsägareförening tillstyrkt verkställande av utredning rörande den

i motionerna berörda frågan. Länsstyrelsen och skogsvårdsstyrelsen i

Jämtlands län hava dock ansett utredningen böra avse allenast sådana

flottleder, där virkesleverantörerna genom avdrag å köpeskillingen för

levererat virke svarade för flottningskostnaderna. Länsstyrelsen i Västerbottens

län har å andra sidan uttalat, att en revision av gällande bestämmelser

angående rösträtt å flottningsstämma vore av behovet påkallad

även ur annan än skogsägarnas synpunkt samt att utredningen därför

borde åsyfta en allmän revision av sagda bestämmelser. En ledamot

av skogsvårdsstyrelsen i Västernorrlands län har ansett, att utredningen

borde avse att bereda inflytande å flottningsföreningarnas angelägenheter,

förutom åt skogsägarna och virkesköparna, jämväl åt flottningsarbetarna.

Övriga myndigheter och korporationer hava avstyrkt motionärernas

hemställan.

De myndigheter och korporationer, som tillstyrkt verkställande av utredning

i ämnet, liava till stöd därför anfört, bland annat:

Värdet av de skogar, vilkas avkastning utfralctades i allmänna flottleder,

vore i väsentlig mån beroende av det sätt, varpå skötseln av dessa

flottleder handhades. Ägarna av sagda skogar måste därför anses hava

ett stort intresse av att berörda uppgift fullgjordes så ändamålsenligt

som möjligt. På lång sikt torde skogsägarnas berörda intresse kanske

s. 11 Kontrollera mot PDF

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 2. 11

få anses starkare än någon annan parts, enär, oberoende av sättet för flottningskostnadernas

formella erläggande, det dock måste antagas vara

skogsägarna, som reellt finge svara för dessa kostnader. Vid sådant förhållande

vore det ej tillfredsställande, att nämnda skogsägare, där de ej

själva vore flottande, saknade rösträtt å flottningsstämma. Även örn virkesköparnas

intressen sammanfölle med skogsägarnas, kunde dock meningsskiljaktigheter

mellan dessa två intressentgrupper uppkomma, såsom

rörande amorteringstider och räntesatser eller i fråga örn löner, arvoden

och pensioner åt flottningsföreningarnas befattningshavare. Rättvisan

krävde därför, att ifrågavarande skogsägare tillerkändes medinflytande

vid handhavandet av flottningsföreningarnas angelägenheter.

Beträffande sättet för beredande av sådant inflytande åt vederbörande

skogsägare hava olika meningar framförts. — Centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas

förbund framhåller i detta avseende, att de för skilda

år från olika skogsägare utflottade virkeskvantiteterna icke borde läggas

till grund för skogsägarnas representation, enär för dylikt fall flottledernas

förvaltning kunde komma att påverkas av ovidkommande hänsyn.

Man kunde emellertid möjligen tänka sig, att innehavet av skogsmark

inom flottleds transportområde skulle kunna utgöra grund för rösträtt

å flottningsstämma, därvid rösträtten skulle bestämmas efter skogsmarkens

areal eller taxeringsvärde eller dylikt. En enklare lösning vore emellertid

uppenbarligen, om skogsägarnas skäliga intressen kunde tillgodoses

genom utbyggnad och komplettering av bestämmelserna i 40 § flottningslagen

örn befogenhet för länsstyrelse att utse en ledamot i flottningsförenings

styrelse. — Skogsvårdsstyrelsen i Västernorrlands län uttalar

i förevarande avseende, att det syntes skäligt, att för flottgods, som anmälts

av virkestrafikant, vilken icke vore markägare, rösträtt vid flottningsstämma

skulle utövas av trafikanten och markägaren i lika grad

eller till hälften vardera. En sådan ordning torde kunna genomföras genom

en enkel ändring i nuvarande författning i ämnet utan störningar

i rådande försäljningsmetoder. — Norrbottens läns skogsägareförening har

ansett, att inflytande åt skogsägarna inom flottningsföreningarna borde

beredas på det sätt, att skogsägareföreningarna eller, där skogsägareförening

ej funnes inom visst län, vederbörande hushållningssällskap

ägde utse ombud i flottningsförening till samma antal som virkesköparna.

Några av de myndigheter och korporationer, som tillstyrkt motionerna,

hava till stöd härför åberopat lokala förhållanden eller eljest framfört

synpunkter av mera speciell natur. Länsstyrelsen i Västernorrlands län

har sålunda uttalat, att de större flottlederna och huvudflottlederna av

vederbörande flottningsföreningar och deras styrelser handhades på sådant

sätt, att berättigad anledning till anmärkning ej syntes föreligga

från de virkessäljande skogsägarnas sida. Däremot ställde sig saken något

annorlunda beträffande de mindre flottlederna och bifloderna. Där

hade erfarenheten onekligen givit vid handen, att saknaden av möjlighet

för de virkessäljande skogsägarna att öva inflytande å flottledens hand
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 2.

havande kunde för dem medföra ekonomiskt men. — Ådalarnas Skogsägareförening

har anfört, att missbruk vid flottledernas förvaltning ansettsförekomma

bland annat vid fattande av beslut enligt 30 § flottningslagen

angående viss kostnads debiterande för ett eller flera år. Man menade,

att det stundom inträffat, att, då de röstande å flottningsstämma

under visst år tillsläppt större mängder flottgods, för vilket de själva

haft att i sista hand gälda kostnaderna, utgifter av ifrågavarande slag

fördelats på flera år, medan de uttagits under ett eller ett par år, om

dessa virkespartier utgjort mindre del av årets flottgods. Missnöje hade

även försports över vissa å flottningsstämma fattade beslut, som medfört

utgifter.

I de yttranden, däri motionerna avstyrkts, har såsom skill härför huvudsakligen

anförts:

Det övervägande antalet ledamöter i flottningsföreningarnas styrelser

representerade större företag inom träförädlingsindustrien. Dessa företag

hade såväl för underlättande av transportmöjligheterna i fråga om

den för företagen erforderliga råvaran som med hänsyn därtill, att företagen

ofta vore stora skogsägare, det allra största intresse av att flottningsföreningarnas

angelägenheter handhavas på ett rationellt sätt.

Flottningsföreningarna och dessas styrelser hade ock i hög grad främjat

utvecklingen av det svenska flottningsväsendet, som för närvarande stöde

synnerligen högt. . Särskilt hade föreningarna lyckats nedbringa flottningskostnaderna

till en mycket låg nivå. En ytterligare nedprutning

av dessa kostnader torde ej vara möjlig utan sänkning av flottningsarbetarnas

löner. Det kunde ej påstås, att skogsägarna enligt gällande lagstiftning

vöre urståndsätta att bevaka sina intressen i fråga örn flottledernas

förvaltning. Flottningslagens bestämmelser måste tvärtom anses

bereda skogsägarna möjlighet att få sina intressen i berörda avseende

tillbörligt beaktade. Det finge betvivlas, att en ökad representation

för virkesleverantörerna i flottningsföreningarnas ledning skulle innebära

någon mera väsentlig fördel för flottledernas förvaltning. I detta

avseende vore att märka, att det kontinuerliga intresse för flottledernas

rationella skötsel, som förefunnes hos de stora företagen inom träförädlingsindustrien,

icke vore till finnandes bland de enskilda virkessäljand©

skogsägarna, som årligen räknades i 1,000-tal och till sin sammansättning

växlade år fran år. Det måste antagas, att en sådan skogsägares intresse

komme att inriktas på att hålla tillbaka anslag för underhåll och nybyggnader

i flottlederna under de år virke från hans skog flottades.

Skogsägarna kunde även hava olika intressen i fråga örn flottledens förvaltning

alltefter belägenheten av deras skogsmarker. De skogsägare,

vilkas marker läge nära flottledens utlopp, hade i regel intet intresse av

att flottleden i dess övre lopp underhölles och förbättrades. Med skogsägareintresset

förenade sig även strandägarnas intresse att genomföra så

höga strandskadeersättningar som möjligt. Skogsägareintresset kunde

även sammankopplas med intresset att för viss plats eller för flottleden

i dess helhet söka genomdriva högre arbetslöner. Det finge ej heller förbises,

att med avseende å flottningens bedrivande det vore ett viktigt

intresse, att flottningen utfördes effektivt, att flottlederna renflottades

och att flottningen skedde så snabbt som möjligt. Detta intresse före
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 2. 13

träddes i allmänhet ej av skogsägarna utan av virkesköparna. 1 varje

fall skulle nästan oövervinnerliga praktiska svårigheter möta att åstadkomma

lämpliga grunder för utövande av skogsägarnas medbestämmanderätt

i fråga örn flottningen. De uttalanden i detta avseende, som gjorts

av 1916 års flottningssakkunniga, ägde alltjämt giltighet. Principiellt

sett måste det därjämte anses oegentligt, såväl att en skogsägare skulle

äga deltaga i dispositionen av det av honom levererade virket, även sedan

detta avlämnats och försetts med köparens märke, som att skogsägarna

skulle tillerkännas rätt att utdebitera kostnader, som betalades av andra.

Värdet av de skogar, varifrån virke flottas i allmän flottled, är uppenbarligen

i hög grad beroende av det sätt, varpå flottningen bedrives i

flottleden och denna i övrigt förvaltas. Det måste antagas, att köparna

av virket regelrätt göra avdrag för flottningskostnaderna vid beräknande

av virkespriset och att sålunda dessa kostnader i allmänhet drabba

skogsägarna. Detta gäller, oavsett örn sådant avdrag uttryckligen stadgas

i köpeavtalet eller ej. Därjämte torde vara tydligt, att vid inköp

av virke från dylika skogar hänsyn måste tagas till de risker för sjunkäng

eller skada å virket, som flottningen medför och som i avsevärd

mån äro beroende av det sätt, varpå flottningen verkställes samt flottleden

utbyggts och underhålles. Äro dessa risker stora, minskas uppenbarligen

det pris, köparna kunna betala för virket.

Skogsägarna hava sålunda ett mycket betydande intresse av att de

allmänna flottlederna förvaltas och skötas på ändamålsenligaste sätt.

Detta oaktat har det övervägande flertalet av dessa, nämligen ägarna av

mindre och medelstora skogar, i gällande lagstiftning tillerkänts ett i

hög grad begränsat inflytande å de allmänna flottledernas förvaltning.

Nämnda skogsägare äro på grund av den utformning, som bestämmelserna

örn rösträtt å flottningsstämma erhållit i flottningslagen, praktiskt

taget uteslutna från dylik rösträtt och kunna följaktligen ej inverka

på de beslut, som fattas å dylik stämma. Enligt flottningslagen

äger visserligen länsstyrelsen i det eller de län, där allmän flottled framgår,

att utse en ledamot i flottningsstyrelsen för flottleden, vilken ledamot

skall vara en med skogs- och flottningsförhållanden i orten förtrogen

person, som ej själv deltager i flottningen eller är anställd i flottandes

enskilda tjänst, men erfarenheten har visat, att den representation,

sorn skogsägarna sålunda kunna beredas i flottningsstyrelse, näppeligen

är tillfyllest för ett effektivt bevakande av de mindre skogsägarnas

intressen med avseende å styrelsens verksamhet. I ett flertal fall

hava vederbörande länsstyrelser till ledamöter i flottningsstyrelser utsett

tjänstemän vid skogsstaten, vilka närmast företrätt domänverkets

intressen i förevarande avseende. Ej heller torde de bestämmelser,

som upptagits i flottningslagen örn rätt för länsstyrelse att utse en av

<le revisorer, som skola granska flottningsstyrelses förvaltning, eller

att utöva tillsyn å allmän flottleds skötsel och underhåll samt flottningsför
-

UUkottet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 2.

erlings verksamhet, vara ägnaile att i alla avseenden trygga, att de

mindre skogsägarnas intressen i fråga örn de allmänna flottledernas

handhavande bliva tillgodosedda. Såsom framgår av de över motionerna

I: 271 och II: 457 avgivna yttrandena samt av förut gjorda utredningar

i ämnet har i vissa fall förekommit, att nämnda skogsägares intressen

särskilt i fråga örn biflottlederna ej tillräckligt beaktats.

Enligt utskottets mening måste det därför anses önskvärt, att de

mindre skogsägarna beredes ett ökat inflytande å de allmänna flottledernas

förvaltning. På sätt i vissa av de avgivna yttrandena framhållits,

torde visserligen de mindre oell de större skogsägarnas intressen

i fråga örn nämnda förvaltning i väsentliga avseenden sammanfalla, men

erfarenheten bar givit vid banden, att de större skogsägarna, som i allmänhet

tillika äro virkesköpare, understundom i denna sin egenskap

hava att fullfölja strävanden med avseende å flottlederna, som strida

mot de mindre skogsägarnas önskemål. Men även i den mån de båda

gruppernas intressen i förevarande avseende sammanfalla, kunna tydligen

delade meningar göra sig gällande, huru intressena lämpligast böra tillgodoses.

Det torde ock vara uppenbart, att, därest de mindre skogsägarna

tillerkännes befogenhet att själva medverka vid flottledernas förvaltning,

detta är ägnat att stärka deras förtroende för flottningsstyrelserna

och dessas förmåga att på ändamålsenligaste sätt fullgöra sin

uppgift.

I fråga örn de vägar, som böra sökas för beredande av skäligt inflytande

i förevarande avseende åt de mindre skogsägarna, må erinras, att

enligt förut verkställda utredningar betydande svårigheter möta att tillerkänna

dessa skogsägare rösträtt å flottningsstämma i förhållande till de

mängder flottgods, som härröra från deras skogar. Huruvida dessa svårigheter

äro av den betydenhet, att nämnda väg måste betraktas som

oframkomlig, tilltror sig utskottet icke att bedöma. Utskottet vill emellertid

påpeka, att även andra möjligheter erbjuda sig för ett bättre tillgodoseende

av ifrågavarande skogsägares intressen. Såsom en dylik möjlighet

framstår den av centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas förbund

anvisade utvägen att anknyta rätten att rösta å flottningsstämma till

innehavet av skogsmark inom det område, varifrån virke utflottas. Man

kunde ock tänka sig en lösning i anslutning till flottningslagens bestämmelser

örn rätt för vederbörande länsstyrelse att utse en ledamot i flottningsförenings

styrelse. En dylik lösning skulle innebära, att bär avsedda

skogsägare tillerkändes befogenhet att vare sig själva eller genom

något organ, som kunde anses företräda dem, utse skäligt antal representanter

i flottningsförenings styrelse. Den i motionen II: 31 framförda

tanken att uppdraga åt de blivande virkesmätningsnämnderna att ombesörja

det arbete, som nu åvilar flottningsföreningarna, torde däremot

enligt utskottets mening näppeligen innefatta någon framkomlig väg.

På grund av vad sålunda anförts och då en närmare och allsidig ut
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Sammansatt andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande Nr 2. 15

redning följaktligen synes påkallad till utrönande av möjligheten att

bättre tillgodose skogsägareintresset vid handhavandet av flottningsföreningarnas

angelägenheter, får utskottet hemställa

att riksdagen, med bifall till motionerna I: 271 oell

II: 457 samt i anledning av motionen II: 31, måtte besluta

att i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att

Kungl. Majit måtte låta verkställa skyndsam och allsidig

utredning i fråga örn beredande av medinflytande

åt skogsägare vid handhavandet av flottningsföreningarnas

angelägenheter samt för riksdagen

framlägga det förslag, vartill utredningen må kunna

föranleda.

Stockholm den 25 maj 1935.

På sammansatta andra lag- och jordbruksutskottets vägnar:

K. G. WESTMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

tran andra lagutskottet herrar Westman, Hagman i Stockholm*, Frändén, Norman*,

Molander, Sandström i Sollefteå och Hage*; samt

från jordbruksutskottet herrar tron Stockenström, Carl Eriksson, Gabrielsson*, Tjällgren,

Gustafson i Kasenberg, Olsson i Rödningsberg, Persson i Grytterud och Ericsson i

Sörsjön.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.