Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med anhållan om riksdagens yttrande angående vissa av den internationella arbetsorganisationens konferens år 1934 fattade beslut.

1935-03-08 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1935:13, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med anhållan om riksdagens yttrande angående vissa av den internationella arbetsorganisationens konferens år 1934 fattade beslut.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.

1

Nr 13.

Ankom till riksdagens kansli den 8 mars 1935 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med

anhållan om riksdagens yttrande angående vissa av

den internationella arbetsorganisationens konferens år

1934 fattade beslut.

Genom en den 16 februari 1935 till riksdagen avlämnad proposition, nr 84,

vilken hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl.

Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärelnden, anhållit om riksdagens yttrande angående de i nämnda protokoll

omförmälda, av den internationella arbetsorganisationens konferens år 1934

vid dess adertonde sammanträde fattade besluten.

De ifrågavarande besluten utgöras av förslag till fyra konventioner och en

rekommendation, nämligen konventioner angående kvinnors nattarbete (reviderad),

angående ersättning för yrkessjukdomar (reviderad), angående arbetstiden

i automatiska fönsterglasbruk och örn tillförsäkrande åt ofrivilligt arbetslösa

av ersättning eller understöd samt rekommendation angående arbetslöshetsförsäkring

och olika former av hjälp åt arbetslösa.

Beträffande lydelsen av nu omförmälda konventionsförslag och rekommendation

får utskottet hänvisa till de såsom bilaga vid propositionen fogade översättningarna

till svenska språket av originaltexterna till konferensens beslut.

Den internationella arbetsorganisationens adertonde sammanträde hölls i

Genéve under tiden 4—23 juni 1934. Antalet representerade stater utgjorde 49,

av vilka 28 sänt fullständiga delegationer, d. v. s. två regeringsombud samt ett

ombud från vardera av arbetsgivar- och arbetarsidorna. Sverige deltog i sammanträdet

med en fullständig delegation. I fråga örn verkställighet av de å

sammanträdet fattade besluten åligger det, såsom i propositionen omförmäles,

varje medlem av arbetsorganisationen att inom ett år eller vid förhinder på grund

av exceptionella förhållanden senast inom 18 månader från avslutandet av sammanträdet

att underställa därvid antagna rekommendationer och konventionsförslag

den eller de myndigheter, till vilkas kompetensområden respektive frågor

höra, för deras omgestaltande till lag eller vidtagande av andra åtgärder.

Därest en rekommendation ej leder till någon lagstiftningsåtgärd eller annat åtgörande

för dess genomförande eller örn ett konventionsförslag icke vinner

vederbörande myndighets eller myndigheters bifall, skall respektive medlem av

organisationen icke vara underkastad någon vidare förpliktelse med hänsyn

därtill.

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 9 sami. 2 avil. Nr 13 585 ss

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.

1. Förslaget till konvention angående kvinnors nattarbete.

Den 26 september 1906 avslutades i Bern mellan åtskilliga makter, däribland

Sverige, en konvention örn förbud mot nattarbete för kvinnor, sysselsatta

i industrien. Denna konvention tillträddes för Sveriges del enligt Kungl.

Maj:ts beslut den 14 januari 1910 (S. F. S. 4/1910).

Gällande bestämmelser i svensk rätt på förevarande område återfinnas i

19—21 §§ lagen den 29 juni 1912, nr 206, örn arbetarskydd med den lydelse

dessa lagrum erhållit enligt lag den 12 juni 1931, nr 288. En redogörelse för

innehållet i dessa bestämmelser lämnas å sid. 4 i propositionen, vartill utskottet

får hänvisa. Den svenska lagstiftningen överensstämmer med 1906 års Bernkonvention.

Å den internationella arbetsorganisationens konferens i Washington år 1919

antogs bl. a. förslag till konvention angående kvinnors nattarbete. Nämnda

konvention har icke ratificerats av Sverige men däremot, intill 1935 års början,

av 30 andra stater.

Det nu föreliggande, år 1934 antagna konventionsförslaget innebär en partiell

revision av 1919 års konvention. I propositionen har lämnats redogörelse

för den förberedande behandlingen av 1934 års konventionsförslag (sid. 4—5)

samt för innehållet i detsamma (sid. 3—4), vartill utskottet anhåller att få

hänvisa. Här må nämnas, att 1934 års förslag skiljer sig från 1919 års konvention

allenast därutinnan, att beträffande den ovillkorliga nattledigheten i

vissa fall tiden mellan kl. 11 e. m. och kl. 6 f. m. skall kunna träda i stället

för tiden mellan kl. 10 e. m. och kl. 5 f. m. samt att från konventionens tilllämpning

undantagits kvinnor i vissa ledande befattningar.

över 1934 års konventionsförslag avgavs utlåtande av delegationen för det

internationella socialpolitiska samarbetet, som på anförda skäl (se propositionen

sid. 5) förklarade, att den, enär verkningarna av ett vidgat nattarbetsförbud

— som innefattades i konventionsförslaget — icke med tillhjälp av tillgängliga

upplysningar kunde med säkerhet bedömas, icke för det dåvarande

kunde förorda annan åtgärd än en allsidig utredning örn dessa verkningars

sannolika förekomst, omfattning och innebörd.

Den 16 november 1934 anbefallde Kungl. Majit socialstyrelsen att inkomma

med utredning angående verkningarna av ett utvidgat förbud mot kvinnors

nattarbete i överensstämmelse med föreskrifterna i den reviderade konventionen

ävensom med förslag till de nya eller ändrade författningsbestämmelser,

som skulle bliva erforderliga, därest Sverige anslöte sig till berörda konvention.

Den 24 januari 1935 har styrelsen inkommit med utredning och förslag

i ämnet. Förslaget innefattar viss ändring i 19 § lagen örn arbetarskydd.

I propositionen anmärkes, att utredningen i visst hänseende bör kompletteras,

varefter handlingarna i vanlig ordning böra utremitteras.

Föredragande departementschef en, statsrådet Möller, anför beträffande förevarande

konventionsförslag, att med hänsyn till det förberedande skick, vari

ärendet ännu befinner sig, med prövningen av frågan örn konventionens ratificering

tillsvidare torde få anstå.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 13. 3

Utskottet ansluter sig till föredragande departementschefens uppfattning,

att med prövningen av ratificeringsfrågan tillsvidare bör fa anstå.

2. Förslaget till konvention angående ersättning för yrkessjukdomar.

k den internationella arbetsorganisationens konferens i Genéve år 1925 antogs

bl. a. förslag till konvention angående ersättning för yrkessjukdomar.

Denna konvention har ratificerats av Sverige samt, intill 1935 ars början, 27

andra stater.

Det år 1934 antagna konventionsförslaget innefattar en revision av 1925

års konvention. En redogörelse för gällande bestämmelser i ämnet i vårt land,

den förberedande behandlingen av 1934 års konventionsförslag samt innehållet

i detsamma lämnas i propositionen (sid. 6—7), vartill utskottet anhåller att få

hänvisa. Här må endast omnämnas, att en jämförelse mellan den svenska lagstiftningen

och 1934 års konventionsförslag giver vid handen, att konventionsförslaget,

förutom vissa av de i den svenska lagstiftningen angivna sjukdomarna,

upptager jämväl förgiftning genom bensol eller dess homologer eller

deras nitro- eller aminoderivater, förgiftning genom halogenderivater av kolväten

utav den alifatiska serien, patologiska rubbningar, förorsakade av andra

radioaktiva ämnen än radium, samt primär hudkräfta.

I yttrande över 1934 års konventionsförslag erinrade delegationen för det

internationella socialpolitiska samarbetet örn att svenska regeringens ombud

vid internationella arbetskonferensens sammanträde 1934 enligt erhållna direktiv

röstat för godtagande av konventionsförslaget. Delegationen förklarade sig

för sin del icke hava något att erinra emot att i konventionen i förteckningen

över yrkessjukdomar upptagits de sjukdomar, för vilka försäkring redan bereddes

genom den svenska lagstiftningen, ävensom patologiska rubbningar, förorsakade

av andra radioaktiva ämnen än radium, varemot däri icke borde upptagas

övriga föreslagna sjukdomar. Delegationen omnämnde slutligen de åtgärder,

som borde vidtagas av regeringen, därest densamma vidholm sin vid

konferenssammanträdet till uttryck komna mening. Mot delegationens yttrande

anfördes reservation av herr E. Johanson under åberopande av samma synpunkter.

åt vilka — enligt vad nedan omnämnes — landsorganisationen givit

uttryck.

I skrivelse den 30 oktober 1934 hemställde landsorganisationen, att vid en

revision av lagstiftningen på förevarande område borde iakttagas, att i förteckningen

över yrkessjukdomar infördes — förutom de i konventionen föreslagna

_ jämväl vissa andra sjukdomar, nämligen sådana som uppkomma vid hand
havande

av eller arbete med vissa preparat, såsom kromsyra eller vätskor, i

vilka kromsyra inginge, oljor, cement, kalilut, svavelsyra eller terpentin.

Den 7 december 1934 anbefallde Kungl. Majit socialstyrelsen, riksförsäkringsanstalten

och medicinalstyrelsen gemensamt att inkomma med plan för

utredning örn revision av gällande lag örn försäkring för vissa yrkessjukdomar,

vid vilken utredning i första hand ifrågavarande konvention samt landsorganisationens

framställning borde beaktas. Detta uppdrag fullgjorde ämbetsverken

genom en den 2 februari 1935 till socialdepartementet inkommen skrivelse. Där
-

Ut skott et.

s. 4 Kontrollera mot PDF

TJtskottet.

4 Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.

efter uppdrog Kungl. Majit den 8 i samma månad åt nämnda ämbetsverk att

i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder och riktlinjer, som angivits i

planen, verkställa ifrågavarande utredning samt senast den 15 oktober 1935

inkomma med densamma ävensom med förslag till de ändrade författningsbestämmelser,

som av utredningen föranledas.

Föredragande departementschefen, statsrådet Möller, anför i propositionen:

Begränsningen av lagstiftningen om försäkring för yrkessjukdomar till att

avse endast vissa sådana sjukdomar torde vara beroende på svårigheterna att

med säkerhet avgöra, i vilka fall och i vilken mån arbetarnas sjukdomar äga

samband med deras yrkesarbete. I samma mån dessa svårigheter genom veten1^a-

''ramsteg undanröjas torde en utvidgning böra ske av lagstiftningens

tillämpningsområde. Mycket synes mig tala för att en dylik utvidgning med

det snaraste bör kunna äga rum. Såsom jag tidigare anfört äro också i detta

sylte förberedelser vidtagna. för revision av lagen örn försäkring för vissa

yrkessjukdomar. Då emellertid, innan frågan härom slutligen avgjorts, konyentions!

örslagct icke torde böra ratificeras av Sverige, förordar jag uppskov

tills vidare med prövningen av ratificeringsfrågan.

Utskottet ansluter sig till föredragande departementschefens uttalande, att

prövningen av ratificeringsfrågan tills vidare bör uppskjutas.

3. Förslaget till konvention angående arbetstiden i automatiska

fönsterglasbruk.

T propositionen lämnas å sid. 8—10 redogörelse för innehållet i gällande bestämmelser

i vårt land på förevarande område, den förberedande behandling,

som föregick konventionsförslaget, samt innehållet i detsamma, till vilken redogörelse

utskottet anhaller att fa hänvisa. Dock må här särskilt omnämnas, att

enligt konventionsförslaget arbetstiden i medeltal icke får överskrida 42 timmar

i veckan, vilket medeltal skall beräknas med hänsyn till en tidrymd av

högst fyra veckor, samt att det arbetssystem, som skall anlitas, innebär användande

av minst fyra skiftlag.

Delegationen för det internationella socialpolitiska samarbetet förklarade i

utlåtande över konventionsförslaget, att den icke kunde förorda ratificering för

Sveriges del av detsamma. Såsom skäl härför anfördes:

Arbetsförhållandena i de automatiska fönsterglasbruken vore ej mer pressande

än inom en del andra verksamhetsområden med kontinuerlig drift, och

ej heller kunde det med fog göras gällande, att arbetslösheten inom nämnda

industrigren saknade motstycken på andra håll. Antalet arbetare, som i fönsterglasbruken

sysselsattes med nödvändigtvis kontinuerligt arbete, vore för

övrigt sa litet, att deras, utökande med ett fjärde skiftlag icke kunde utöva

någon avsevärd verkan till arbetslöshetens minskande. Ett införande av fyrskiftsystem

med 42 timmars arbetsvecka inom den automatiska fönsterglasindustrien

skulle också kunna få vittgående konsekvenser, särskilt givetvis för

industrier med kontinuerlig drift. En eventuell lösning av den tillika på dagordningen

stående frågan om fyrtiotimmarsveckan komme att göra den nu föreslagna

reformen överflödig.

För det fall konventionens bestämmelser emellertid skulle införlivas med

svensk lagstiftning föreslog delegationen på anförda skäl, att konventionens

innehåll måtte upptagas i en särskild lag.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Ändra lagutskottets utlåtande Nr 13. 5

Mot delegationens yttrande anmäldes reservation av herr E. Johanson, som

ansåg att delegationen bort förorda Sveriges anslutning till konventionen.

Enligt vad utskottet inhämtat pågår arbetet i de automatiska fönsterglasbruken

i landet — i Emmaboda, Glava och Oxelösund — för närvarande i

det närmaste för fullt.

Den 8 februari 1934 uppdrog Kungl. Maj:t åt socialstyrelsen att senast den

1 nästkommande maj inkomma med utredning och förslag rörande de nya eller

ändrade författningsbestämmelser, som kunde bliva erforderliga, därest Sverige

anslöte sig till konventionen.

Föredragande departementschefen, statsrådet Möller, anför rörande nu ifrågavarande

konvention i propositionen:

Enligt min mening synas skäl tala för en begränsning av arbetstiden vid

de automatiska fönsterglasbruken i huvudsaklig överensstämmelse med vad i

konventionsförslaget stadgas. Då emellertid spörsmålet örn genomförandet av

den för ratifikation av förslaget erforderliga lagstiftningen ännu befinner sig

i allenast förberedande skick, anser jag mig icke för närvarande kunna tillstyrka

konventionens ratificering.

Utskottet ansluter sig till föredragande departementschefens uppfattning,

att förevarande konventionsförslag för närvarande icke bör ratificeras.

4. Förslaget till konvention om tillförsäkrande åt ofrivilligt arbetslösa

av ersättning eller understöd samt rekommendationen angående

arbetslöshetsförsäkring och olika former av hjälp åt

arbetslösa.

En redogörelse för nuvarande försäkrings- och hjälpsystem i Sverige, den

förberedande behandlingen av nu ifrågavarande konventionsförslag och rekommendation

samt innehållet i sistnämnda två handlingar lämnas å sid. 11—14

i propositionen, vartill utskottet anhåller att få hänvisa.

I utlåtande över konventionsförslaget yttrade delegationen för det internationella

socialpolitiska samarbetet inledningsvis, att, sedan de svenska statsmakterna

år 1934 träffat definitiva beslut örn systemet för arbetslöshetshjälpen,

delegationen beträffande konventionsförslaget tydligtvis endast torde

ha att tillse huruvida detta företedde sådan överensstämmelse med berörda

svenska system att konventionen kunde för Sveriges del ratificeras.

Till behandling upptogs därefter frågan huruvida det svenska systemet —

med frivillig försäkring och frivillig kommunal understödsverksamhet — kunde

anses uppfylla i konventionen intagen fordran på att alla personer, å vilka

konventionen ägde tillämpning, skulle tillförsäkras ersättning eller understöd.

I nämnda hänseende fann delegationen binder icke möta för konventionens

ratificering.

Delegationen anförde därefter:

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.

I några avseenden förelåge dock mellan konventionen och det svenska

systemet en bristande överensstämmelse av betänklig art. Enligt konventionen

kunde rätten till ersättning begränsas att gälla för viss tidrymd, i vanliga fall

likväl icke understigande 156 och i intet fall 78 arbetsdagar för år. Förordningen

angående erkända arbetslöshetskassor åter stadgade, att daghjälp icke

finge utgå för mer än sammanlagt 120 dagar under 52 på varandra följande

veckor, för såvitt ej den i förordningen föreskrivna karenstiden ökats med motsvarande

tidrymd. Beträffande föreskriften i konventionen örn upprättande av

domstolar eller andra myndigheter för avgörande av frågor rörande ansökningar

örn ersättning eller understöd kunde anmärkas, att den av kommunernas arbetslöshetskommittéer

handhavda understödsverksamheten i regel icke torde kunna

göras till föremål för prövning i högre instans. Påpekas kunde slutligen även,

att konventionen i fråga örn rätt till ersättningar och understöd med visst undantag

likställde utlänningar med landets egna medborgare under det den svenska

lagstiftningen på området för sådan likställighet förutsatte överenskommelse,

grundad på ömsesidighet, med det land utlänningen tillhörde.

Delegationen sade sig icke kunna med säkerhet bedöma huruvida de av

delegationen sålunda berörda skiljaktigheterna behövde tillmätas sådan betydelse

att med hänsyn till dem den svenska frivilliga arbetslöshetsförsäkringen

icke skulle kunna anses motsvara de krav konventionen uppställde på sina

system för hjälp åt arbetslösa. Påpekas kunde dock att den kommunala understödsverksamheten,

ehuru givetvis icke i och för sig tillfredsställande nämnda

krav, likväl torde kunna i avsevärd mån komplettera försäkringen.

Mot delegationens yttrande rörande konventionen anmälde herr Heyman

reservation under åberopande av vad svenska arbetsgivareföreningen tidigare

yttrat i fråga örn upprättande av arbetslöshetsförsäkring här i landet.

Beträffande rekommendationen ansåg delegationen ej att särskilda lagstiftningsåtgärder

för närvarande borde ifrågakomma. Dess bestämmelser torde

dock, i den mån så lämpligen läte sig göra, böra beaktas vid det svenska

systemets tillämpning och vidare utformning.

Föredragande departementschefen, statsrådet Möller, anför i propositionen

beträffande ifrågavarande spörsmål:

Förutom i de hänseenden delegationen angivit finnas mellan vår lagstiftning

och konventionen vissa andra olikheter. Sålunda kan enligt förordningen örn

erkända arbetslöshetskassor, därest bland en kassas medlemmar arbetslösheten

nått en särdeles stor omfattning eller kassans ekonomiska ställning eljest blivit

mindre god, beslut fattas örn att minska understödstiden under den i konventionen

såsom ett absolut minimum stadgade tiden av 78 arbetsdagar per år.

Vidare må enligt förordningen daghjälp minskas i den mån medlem är lagligen

berättigad till regelbundet utgående understöd av annan beskaffenhet än fattigvård,

varjämte daghjälpen kan utgivas in natura.

Då de skiljaktigheter som förefinnas mellan vår lagstiftning och konventionen

synas hindra dess ratificering samt ändringar i den förra året beslutade

lagstiftningen knappast kunna ifrågasättas redan nu, finner jag mig icke för

närvarande kunna förorda en ratificering av ifrågavarande konvention.

Vad beträffar rekommendationen torde dess bestämmelser, i den mån desamma

icke redan vunnit tillämpning i vårt land, böra beaktas, då en reformering

av arbetslöshetsförsäkringen visar sig påkallad.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.

Utskottet ansluter sig till vad föredragande departementschefen anfört

därom, att en ratificering av ifrågavarande konvention för närvarande icke bör

äga rum.

I fråga om rekommendationen anser utskottet i likhet med föredragande

departementschefen, att dess bestämmelser, i den man desamma icke redan

vunnit giltighet i vårt land och i de fall så lämpligen låter sig göra, böra

beaktas, då en reformering av arbetslöshetsförsäkringen visar sig påkallad.

Under åberopande av vad i det föregående anförts far utskottet hemställa,

att riksdagen i anledning av förevarande proposition måtte i

skrivelse till Kungl. Majit meddela, att riksdagen för sin del

ansluter sig till föredragande departementschefens i det vid propositionen

fogade statsrådsprotokollet uttalade uppfattning,

1. att med prövningen av frågan örn ratificering av förslaget

till konvention angående kvinnors nattarbete tillsvidare bör

få anstå;

2. att prövningen av frågan örn ratificering av förslaget till

konvention angående ersättning för yrkessjukdomar tills vidare

bör uppskjutas;

3. att förslaget till konvention angående arbetstiden i automatiska

fönsterglasbruk för närvarande icke bör ratificeras; samt

4. a) att ratificering av förslaget till konvention örn tillförsäkrande

åt ofrivilligt arbetslösa av ersättning eller understöd för

närvarande icke bör äga rum, ävensom

b) att bestämmelserna i rekommendationen angående arbetslöshetsförsäkring

och olika former av hjälp at arbetslösa, i den

män desamma icke redan vunnit giltighet i vart land och i de

fall så lämpligen låter sig göra, böra beaktas, då en reformering

av arbetslöshetsförsäkringen visar sig påkallad.

Stockholm den 8 mars 1935.

På andra lagutskottets vägnar:

K. G. WESTMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar K. G. Westman, Bagge*, Sigfrid Hansson,

Frändén, Gustaf Tamm, Norman, Karl Bodin1 2, Forslund2 och Elof Andersson;

från andra kammaren: herrar Österström*, Hage*, Johanson i Stockholm*,

Olovson i Västerås, Holmström*, Hansson i Trollhättan, Gardell i Gahns och Sandström

i Sollefteå.

1 Ej närvarande vid behandlingen av punkterna 1, 3 och 4.

2 „ » » » » » 1 och 2.

* » » » utlåtandets justering.

Utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1935:87 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med anhållan om riksdagens yttrande angående vissa av den internationella arbetsorganisationens a1 i texten