Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående vissa ändringar i lagen om arbetstidens begränsning.

1935-03-21 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,2 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1935:16, Utlåtande i anledning av väckt motion angående vissa ändringar i lagen om arbetstidens begränsning.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.

1

Nr 16.

Ankom till riksdagens kansli den 21 mars 1935 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående vissa ändringar

i lagen om arbetstidens begränsning.

I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 337,

vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Karlsson i Grängesberg

m. fl. hemställt, att riksdagen i skrivelse till regeringen måtte anhålla, att

regeringen ville utarbeta och till 1936 års riksdag inkomma med förslag dels

till sådana ändringar av lagen om arbetstidens begränsning, att arbetstiden

för arbetare inom industrin i allmänhet förkortas till 40 timmar i veckan och

för arbetare i särskilt tungt och hälsofarligt arbete samt för arbetare under 18

år till högst 36 timmar i veckan, med iakttagande av att lönekompensation bör

lämnas, dels till sådana ändringar, att lagens tillämpningsområde utvidgas

att omfatta vissa arbetargrupper, som nu icke äro inbegripna under lagens

tillämpning, dels ock till sådan skärpning av bestämmelserna angående

övertidsarbete, att dylikt endast medgives då särskilt tvingande omständigheter

föreligga, exempelvis då genom natur- eller olyckshändelse eller genom

annan omständighet, som ej kunnat förutses, fara föreligger för liv,

hälsa eller egendom.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för nämnda yrkanden, får utskottet

hänvisa till motionen.

Vid 1930 års riksdag antogs på förslag av andra lagutskottet (utlåtande

nr 15) nu gällande lag örn arbetstidens begränsning, utfärdad den 16 maj

1930 (nr 138).

Vid 1931, 1932 och 1933 års riksdagar väcktes motionsvis förslag örn ändringar

i arbetstidslagen (motionerna I: 206 och II: 287 år 1931, II: 60 år 1932

samt 11:79 och 11:252 år 1933). På hemställan av andra lagutskottet (utlåtanden

16/1931, 24/1931, 35/1932 och 35/1933) beslöt riksdagen, att motionerna

icke skulle föranleda till någon åtgärd.

Jämväl vid 1934 års riksdag väcktes förslag örn lagändringar. I motionen

11:286 hemställde herr Karlsson i Grängesberg m. fl., att riksdagen i

skrivelse till regeringen måtte anhålla örn utarbetande och framläggande för

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 9 sami. 2 aud. Nr 16.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.

1935 års riksdag av förslag dels till fastställande av arbetstiden till 6 timmar

per dag och 36 timmar i veckan med lönekompensation, dels till utvidgning

av lagens tillämpningsområde till att omfatta alla arbetargrupper,

dels ock till bestämmelser därom, att övertidsarbete skulle medgivas endast

vid sådana särskilda tillfällen, då genom natur- eller olyckshändelse eller

annan omständighet, som ej kunnat förutses, fara förelåge för liv, hälsa

eller egendom.

Andra lagutskottet anförde i utlåtande nr 53:

Av vad ovan anförts framgår, att spörsmålet rörande ytterligare begränsning

av arbetstiden för närvarande är föremål för internationell prövning.

Vid den arbetskonferens, vars förhandlingar nyligen påbörjats i Genéve, skall

till behandling upptagas, bland annat, frågan om sådan begränsning av arbetstiden,

att den för personer, som äro sysselsatta i industriellt arbete, i genomsnitt

skall utgöra 40 timmar i veckan. I denna konferens deltaga såväl

representanter för vårt lands regering som svenska arbetsgivare- och arbetarerepresentanter.

Med hänsyn till det läge, vari det internationella samarbetet

på förevarande område alltså befinner sig, torde det knappast kunna

påräknas, att till nästa års riksdag kan framläggas förslag till så vittgående

ändringar i arbetstidslagstiftningen, som påyrkas i motionen. Utskottet vill

vidare erinra om, att vissa spörsmål angående arbetstidens längd i vårt land

för närvarande äro föremål för arbetslöshetsutredningens undersökningar.

För övrigt hyser utskottet den övertygelsen, att regeringen med uppmärksamhet

följer företeelserna på arbetsmarknaden och undersöker alla möjligheter

att med statens medverkan råda bot på arbetslösheten.

Utskottet hemställde, att motionen icke måtte föranleda till någon riksdagens

åtgärd. Denna hemställan bifölls av riksdagen.

Vid förra årets riksdag väcktes vidare två motioner, 11:371 och 11:498,

med hemställan att utredning skulle begäras hos Kungl. Maj:t i fråga örn

möjligheterna att bereda sysselsättning åt arbetslösa genom en allmän förkortning

av arbetstiden samt angående ransonering av arbetet i syfte att

bereda den arbetslösa ungdomen plats i produktivt arbete. — Motionerna

behandlades av andra kammarens fjärde tillfälliga utskott (utlåtande nr 4)

och första kammarens första tillfälliga utskott (utlåtande nr 10). — På

grund av skiljaktiga beslut i kamrarna förföllo motionerna.

Arbetslöshet sutredningen, som tillsattes den 11 mars 1927 med uppdrag

att verkställa utredning rörande arbetslöshetens karaktär och orsaker samt

medlen för dess bekämpande, har numera slutfört sitt uppdrag.

Utredningen avgav den 11 juni 1931 betänkande 1, Arbetslöshetens omfattning,

karaktär och orsaker (Statens off. utr. 1931:20). Såsom bilagor

till detta första betänkande överlämnades dels bilaga 1, Orsaker till arbetslöshet,

av professorn G. Bagge, dels bilaga 2, Promemoria angående arbetsmarknaden

och de faktorer som bestämma dess utveckling, av generaldirektören

E. G. Huss (Statens off. utr. 1931:21), dels slutligen bilaga 3,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.

3

Örn den industriella rationaliseringen och dess verkningar, av professorn G.

Åkerman (Statens off. utr. 1931:42). Den 20 oktober 1933 avgavs, såsom

bilaga A till arbetslöshetsutredningens betänkanden, Konjunkturspridningen,

av docenten D. Hammarskjöld (Statens off. utr. 1933:29), den 5 januari

1934, såsom bilaga 5, Finanspolitikens ekonomiska verkningar, av professorn

G. Myrdal (Statens off. utr. 1934: 1), den 22 januari 1934, såsom bilaga 6,

Löneutvecklingen och arbetslösheten, av docenten A. Johansson (Statens

off. utr. 1934:2) samt den 14 april 1934, såsom bilaga 7, Penningpolitik,

offentliga arbeten, subventioner och tullar som medel mot arbetslöshet, av

professorn B. Ohlin (Statens off. utr. 1934: 12). Slutligen avgavs arbetslöshetsutredningens

betänkande II, Åtgärder mot arbetslöshet, dagtecknat den

30 november 1934 (Statens off. utr. 1935:6). I andra avdelningen av sistnämnda

betänkande med huvudrubrik »Lönepolitikens och den ekonomiska

politikens allmänna inflytande på sysselsättningsgraden» har i kap. VIII,

sid. 155—167, behandlats frågan örn »Arbetstidsförkortning såsom medel

mot arbetslöshet». Vidare har i fjärde avdelningen med huvudrubriken »Åtgärder

mot arbetslöshet» i kap. XXIII, »Åtgärder i syfte att förändra arbetslöshetens

fördelning» å sid. 280—282 behandlats spörsmål örn arbetstidsförkortning

(jämför sid. 233—235).

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1933 har chefen för socialdepartementet

tillkallat fem sakkunniga, vilka antagit benämningen Lantarbetstidsutredningen,

med uppdrag att inom departementet biträda med utredning

rörande frågan örn laglig reglering av arbetstiden för arbetare inom

jordbruket och dess binäringar.

De sakkunniga hava utarbetat utkast till lag om arbetstiden i jordbruk

och vissa andra näringar (lantarbetstidslag), vilket utkast är föremål för

överläggning. Utredningsarbetet beräknas bliva slutfört under år 1935.

Å den internationella arbetsorganisationens konferens i Washington år

1919 antogs bl. a. förslag till konvention angående begränsning av arbetstiden

i industriella företag. Av en i Sociala meddelanden år 1935, nr 1, å

sid. 32—33 intagen tabell rörande fortgången intill 1935 års början av ratifikationsarbetet

i fråga örn internationella konventioner framgår, att

nämnda konvention ratificerats av Argentina, Belgien, Bulgarien, Chile, Colombia,

Dominikanska republiken, Grekland, Indien, Kuba, Litauen, Luxemburg,

Nicaragua, Portugal, Rumänien, Spanien, Tjeckoslovakien och Uruguay,

att den villkorligt ratificerats i Frankrike, Italien, Lettland och österlike

samt att förslag örn ratifikation föreligger i Brasilien, Nederländerna,

Paraguay och Tyskland.

Den internationella arbetsorganisationens adertonde sammanträde hölls

i Geneve under tiden 4—23 juni 1934. Antalet representerade stater ut
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.

gjorde 49, av vilka 28 (däribland Sverige) sänt fullständiga delegationer,

d. v. s. två regeringsombud samt ett ombud från vardera av arbetsgivaroch

arbetarsidorna.

På dagordningen fanns upptagen bl. a. frågan om förkortning av arbetstiden

(40-timmarsveckan). Den för en konventions antagande erforderliga

majoriteten vanns icke — lika litet som vid 1933 års sammanträde, då

förslag förelegat örn att, med frångående av den regelmässiga dubbla diskussionsproceduren,

upptaga ämnet till omedelbart avgörande.

1934 års konferens antog emellertid en resolution, vari uttalades, att frågan

om en förkortning av arbetstiden för internationella arbetsorganisationen

alltjämt stöde såsom en huvuduppgift, vare sig man betraktade denna

reform såsom ett medel i kampen mot arbetslösheten eller såsom en åtgärd

för att göra arbetarna delaktiga av teknikens framsteg. I resolutionen konstaterades,

att konferensen ställt sig välvillig gentemot principen örn 40- timmarsreformen, men att det icke varit möjligt att vid detta sammanträde

uppnå beslutmässighet vid omröstningen om framlagda förslag. Internationella

arbetsbyrån anmodades att införskaffa kompletterande upplysningar.

Arbetsbyråns styrelse inbjöds att upptaga ärendet å dagordningen för nästa

konferenssammanträde för antagande av ett eller flera konventionsförslag.

Å internationella arbetsbyråns styrelsesammanträde den 26—28 september

1934 beslöts, att frågan om arbetstidens reducering skulle uppföras på dagordningen

för internationella arbetskonferensens nittonde sammanträde år

1935. Arbetsbyrån skulle anmodas att utarbeta ett förslag till en enda konvention

angående arbetstidens reducering inom hela näringslivet. Konferensen

skulle hava att vid 1935 års eller senare sammanträden bestämma

vilka kategorier av företag, som skulle omfattas av arbetstidsförkortningen,

och den tillämpningsmetod, som i varje fall skulle komma till användning.

Arbetsbyrån utarbetade därefter konventionsförslag samt förordade såsom

lämpliga industrigrupper, för vilka arbetstidsförkortningen skulle träda i

kraft, 1. allmänna arbeten; 2. byggnads- och entreprenadverksamheten; 3.

järn- och stålindustrin; samt 4. glasindustrin med undantag av automatiska

fönsterglasbruk. Med detta urval hoppades arbetsbyrån uppnå den största

anslutningen av de olika länderna. ■— Konventionsförslaget berörde endast

arbetstidsfrågan; det innehöll ingen bestämmelse om lönekompensation.

Vid sitt senaste möte, som började den 29 januari 1935, beslöt internationella

arbetsbyråns förvaltningsråd att förorda antagandet av en principkonvention

örn 40-timmars arbetsvecka samt att i övrigt lösa frågan genom

särskilda konventioner för de industrier, inom vilka det ansåges möjligt att

förverkliga tanken på arbetstidens omedelbara förkortning, nämligen järnoch

stålindustrin, byggnadsindustrin, de allmänna arbetena och buteljglasindustrin.

Vidare må omnämnas, att på arbetskonferensens dagordning skall komma

frågan örn en revision av den vid 1931 års konferens antagna konventionen

rörande arbetstiden i kolgruvor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.

5

Internationella arbetskonferensens nittonde sammanträde skall taga sin

början den 4 juni 1935.

Under oktober 1934 hölls ett möte i Oslo mellan de nordiska ländernas

socialministrar, därvid bl. a. frågan om förkortning av arbetstiden såsom

medel mot arbetslösheten behandlades. Ett allmänt uttalande gjordes vid

mötet för en förkortning av arbetstiden. Protokoll från mötets förhandlingar

äro ännu icke offentligt tillgängliga.

Utskottet tillåter sig vidare anföra följande ungefärliga uppgifter rörande

arbetstidslagens tillämpning åren 1931—1934.

Ordinarie arbetstid.

Dagarbetare med 48 timmars arbetsvecka enligt la- gen [4 § första st.] .............

1931

433 700

1932

447 200

1933

446 400

1934

447 500

Skiftarbetare med 48 timmars genomsnittlig arbets- vecka enligt lagen [4 § andra st.].......

50 900

51 400

51 300

51 400

Dagarbetare, för vilka arbetsrådet medgivit 48 tim- mars genomsnittlig arbetsvecka [5 § 1 morn.] . .

27 000

10 600

11 000

10 200

Skiftarbetare, för vilka arbetsrådet medgivit i regel

56 timmars genomsnittlig arbetsvecka [5 § 2 morn.]

18 500

18 000

18 100

18 000

Dagarbetare, för vilka arbetsrådet medgivit 54—60

timmars arbetsvecka [5 § 3—5 morn.].....

5 000

7 900

8 300

8 000

Summa1

535 100

535 100

535 100

535 100

Övertidsarbete.

Arbetare över 18 år, för vilka utsträckt övertid ej

medgivits av arbetsrådet............

1931

464 550

1932

467 216

1933

466 790

1934

462 838

Arbetare under 18 år, för vilka övertid ej medgivits

av arbetsrådet................

65 050

65 141

64 937

64 373

Arbetare över 18 år, för vilka arbetsrådet medgivit

utsträckt övertid med i medeltal 59 [40 år 1931,

50 år 1932, 68 år 1933] timmar per år [7 § 3 morn.]

4 550

1 885

2 310

6 262

Arbetare mellan 16 och 18 år, för vilka arbetsrådet

medgivit övertid med i medeltal 66 [50 år 1931,

76 år 1932, 62 år 1933] timmar per år [7 § 4 morn.]

950

859

1 063

1 627

Summa1

635 100

635 100

535 100

535 100

Till uppgifterna om övertidsarbete må anmärkas, att arbetare under 18 år

ej få utan tillstånd av arbetsrådet användas till övertidsarbete. Arbetare

över 18 år få utan tillstånd av arbetsrådet användas till övertidsarbete under

200 timmar per år, när så befinnes påkallat med hänsyn till särskilt förhållande.

För utförande av vissa förberedelse- eller avslutningsarbeten må

1 Enligt en år 1927 verkställd utredning utgjorde antalet arbetare, å vilka arbetstidslagen

ägde tillämpning, 535 100. Enär närmare undersökning angående antalet sådana

arbetare därefter icke företagits av arbetsrådet, har vid sammanställningen av ovanstående

uppgifter räknats med denna summa såsom fortfarande gällande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.

ock utan tillstånd av arbetsrådet erforderligt antal arbetare över 18 år användas

under högst 7 timmar i veckan.

Rörande den omfattning, i vilken arbetsrådet under de senaste åren lämnat

medgivande till övertidsarbete, är utskottet i tillfälle att meddela följande

närmare uppgifter:

Undantag enligt

19 2 9

19 3 0

19 3 1

19 3 2

19 3 3

19 3 4

Antal fall

Antal

arbetare

Antal fall

Antal

arbetare

Antal fall

Antal

arbetare

Antal fall

Antal

arbetare

Antal fall

Antal

arbetare

Antal fall

Antal

arbetare

7 § 3 mom. med

tillstyrkande av

vederbörande

arbetare eller

arbetarorgani-

sation........

396

5 617

336

4 955

230

2 635

181

1 505

212

2 147

413

4 854

= 306 508

= 309 700

= 147 905

= 79 626

= 126 258

= 292 268

arbets-

arbets-

arbets-

arbets-

arbets-

arbets-

timmar

timmar

timmar

timmar

timmar

timmar

7 § 3 mom. utan

sådant tillstyr-

kande ........

254

4 166

283

4 548

142

1 915

16

380

11

163

62

1 408

= 94 315

=96 775

= 29 895

= 13 295

= 6 521

= 79 651

arbets-

arbets-

arbets-

arbets-

arbets-

arbets-

timmar

timmar

timmar

timmar

timmar

timmar

7 § 4 mom.....

145

1 282

132

1 137

121

950

90

859

102

1 063

194

1 627

= 63 724

= 61 550

= 46 153

= 63 561

= 65 918

= 106 279

arbets-

arbets-

arbets-

arbets-

arbets-

arbets-

timmar

timmar

timmar

timmar

timmar

timmar

Det övervägande antalet övertidstimmar har under år 1934 förekommit

vid textilfabriker, mekaniska verkstäder samt andra järn- och metallvarufabriker,

skeppsvarv, boktryckerier och bokbinderier, skrädderi- och manufakturfirmor,

sågar, hyvlerier samt snickeri- och möbelfabriker.

Det ökade behovet av övertid torde sammanhänga med det förbättrade

konjunkturläget.

Utskottet. Såsom framgår av vad utskottet ovan anfört är spörsmålet örn ytterligare

begränsning av arbetstiden fortfarande föremål för internationell prövning.

\id den internationella arbetskonferensens nittonde sammanträde, som tager

sin början den 4 nästkommande juni, skall till behandling upptagas bland

annat frågan om antagande av en principkonvention angående 40-timmars

arbetsvecka. Av utskottets utlåtande här ovan framgår vidare, att arbetslöshetsutredningen

numera slutfört sitt uppdrag att verkställa utredning rörande

arbetslöshetens karaktär och orsaker samt medlen för dess bekämpande,

därvid bland annat frågan om arbetstidsförkortning såsom medel mot arbetslöshet

ingående behandlats.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.

7

Utskottet är övertygat därom, att vad som sålunda i fråga om förevarande

invecklade spörsmål hittills förekommit, och vad som i samma ämne inom

den närmaste tiden kommer att åtgöras, skall föranleda Kungl. Maj:t att

ägna nämnda spörsmål uppmärksamhet.

Under åberopande av vad som sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motion, II: 337, icke måtte föranleda till

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 21 mars 1935.

På andra lagutskottets vägnar:

K. G. WESTMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar K. G. Westman, Bagge, Frändén, Norman,

Karl Bodin*, Olof Carlsson, Forslund och Elof Andersson*;

från andra kammaren: herrar Hage*, Pettersson i Hällbacken, Hansson i Trollhättan*,

Gardell i Gahns, Sandström i Sollefteå, Johanson i Huskvarna*, Hermansson

och Olsson i Staxäng.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.