Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående reglering av löneoch arbetstidsförhållanden för ungdom i icke-industriellt arbete.

1935-03-21 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 3,6 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1935:17, Utlåtande i anledning av väckt motion angående reglering av löneoch arbetstidsförhållanden för ungdom i icke-industriellt arbete.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 17.

1

Nr 17.

Ankom till riksdagens kansli den 21 mars 1935 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående reglering av löneoch

arbetstidsförhållanden för ungdom i icke-industriellt

arbete.

I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 336,

vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Henrikson m. fl. hemställt,

1) att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla, att Kungl.

Maj:t ville låta undersöka och utreda möjligheterna för en lagstiftning syftande

till bestämmelser örn minimilön samt till effektivisering av redan befintliga

bestämmelser angående maximalarbetsdag och semester för ungdom

i icke-industriellt arbete, samt

2) att, i händelse riksdagen funne skäligt bifalla en annan av samma

motionärer väckt motion (nr 337) örn arbetstidens reglering, vid arbetstidslagens

utformning måtte tillses, att i nu förevarande motion avsedda grupper

icke komme »utan dess verkningskraft».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionärernas yrkanden,

får utskottet hänvisa till motionen.

Beträffande arbetstiden för minderåriga (personer under 18 år) gäller enligt

14 § 1 mom. första stycket i lagen den 29 juni 1912 örn arbetarskydd

(såsom detta lagrum lyder enligt lag den 12 juni 1931), att minderårig

icke får användas till arbete, varå arbetarskyddslagen helt äger tillämpning

— d. v. s. praktiskt taget all yrkesmässigt bedriven verksamhet utom jordbruket

— mer än tio timmar av dygnet eller sextio timmar i veckan. Angående

minderårigs arbetstid i arbete, varå arbetstidslagen äger tillämpning,

gäller givetvis vad där är stadgat, dock att dylikt arbete i varje fall är underkastat

de tidsbegränsningar, som nyss nämnts. En maximering av arbetstiden

för minderåriga till tio timmar örn dygnet och sextio timmar i veckan

kan således numera sägas vara allmänt genomförd. Från denna begränsning

kan undantag ifrågakomma allenast, örn natur- eller olyckshändelse

eller annan omständighet, som ej kunnat förutses, vållat avbrott i ett företags

drift eller ock medfört överhängande fara för sådant avbrott eller för skada

å liv, hälsa eller egendom.

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 9 sami. 2 avd. Nr 17.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr 17.

Bestämmelser örn arbetar semester återfinnas i 5 § m) av arbetarskyddslagen,

enligt vilket stadgande semesterledighet omfattande minst fyra söckendagar

bör beredas åt arbetare, som utan avsevärt uppehåll användes till arbete

året runt och varit anställd hos arbetsgivaren eller företaget någon längre

tid. Denna ledighet bör i allmänhet utgå under den varmare årstiden samt i

regel vara sammanhängande och förlagd i omedelbar anslutning till söneller

helgdag. Stadgandet äger tillämpning å alla arbetare, som omfattas av

arbetarskyddslagen, sålunda även minderåriga sådana — dock ej å jordbrukets

arbetare.

Lagstiftning rörande fastställande av minimilöner finnes icke i vårt land.

Å internationella arbetsorganisationens konferens år 1928 i Genéve antogs

ett förslag till konvention angående införande av metoder för fastställande

av minimilöner samt en rekommendation angående tillämpningen av metoder

för fastställande av minimilöner.

I proposition nr 185 år 1929 anhöll Kungl. Maj:t örn riksdagens yttrande

angående nämnda konventionsförslag och rekommendation. I propositionen

uttalades den meningen, att konventionen då ej borde biträdas av vårt land.

Rekommendationen ansågs ej heller böra föranleda någon åtgärd från svensk

sida. Till denna uppfattning anslöt sig även riksdagen på förslag av andra

lagutskottet (utlåtande nr 41).

Ovannämnda konvention har intill 1935 års början ratificerats av 16 stater,

nämligen Australien, Chile, Colombia, Frankrike, Irland, Italien, Kina,

Mexiko, Nicaragua, Norge, Spanien, Storbritannien, Sydafrika, Tyskland, Ungern

och Uruguay. Beslut örn ratifikation föreligger i Bulgarien och Nederländerna

samt förslag därom i Belgien, Kuba och Tjeckoslovakien.

Vid 1934 års riksdag framställde herrar Henrikson och Ström i en motion,

II: 71, samma yrkande som under punkten 1) i nu förevarande motion.

På begäran av andra lagutskottet avgav socialstyrelsen yttrande över motionen

II: 71. Vid detta yttrande fanns fogad en av t. f. aktuarien J. Richert

upprättad promemoria angående kollektivavtalens bestämmelser om löner,

arbetstid och semester i fråga örn minderårig personal inom vissa icke-industriella

yrken. Nämnda två handlingar äro intagna såsom bilagor i utskottets

utlåtande nr 34 år 1934, och får utskottet hänvisa till innehållet i desamma.

Utskottet anförde i anledning av motionen II: 71 vid förra årets riksdag:

Såsom framgår av socialstyrelsens till utskottet avgivna yttrande förefinnas

i gällande lag vissa bestämmelser rörande arbetstid och semester, vilka

gälla jämväl beträffande ungdom med annan anställning än i industriellt

arbete. Lagbestämmelser örn fastställande av minimilöner hava icke ansetts

böra antagas i vårt land, sålunda ej ens i fråga om vuxna anställda i allmänhet.

Att i lagstiftningen införa bestämmelser härutinnan beträffande ungdom

varom nu är fråga torde ännu mindre vara anledning, då möjligheten

för dem att överhuvud erhålla sysselsättning ofta är beroende just därpå,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 17.

3

att deras arbetskraft kan erhållas mot en billigare ersättning än som betalas

till vuxna. Vad i förevarande motion anförts finner utskottet därför

icke böra föranleda riksdagen att hos Kungl. Majit anhålla om utredning i

ämnet.

Utskottet hemställde, att motionen icke måtte föranleda till någon riksdagens

åtgärd. Denna hemställan bifölls av riksdagen.

Här må anmärkas, att de utredningsmän, som jämlikt Kungl. Majlis bemyndigande

den 19 juni 1931 tillkallats för att inom socialdepartementet

biträda med verkställande av utredning och utarbetande av förslag rörande

frågan om rättslig reglering av de i enskild tjänst anställdas arbetsavtal och

vad därmed äger samband — kommittén angående privatanställda — torde

komma att i viss utsträckning behandla de i förevarande motion berörda

spörsmålen.

I det utlåtande, innefattande förslag till lag angående arbetsavtal, vilket

inom kort torde komma att offentliggöras, har — enligt vad utskottet erfarit

— frågan örn semester behandlats. Specialbestämmelser beträffande minderåriga

i förevarande hänseende torde dock icke komma att föreslås.

I ett senare sammanhang torde kommittén komma att behandla frågan örn

övertidsersättning, avseende även minderåriga.

Med anledning av den i förevarande motion, II: 336, under punkt 2) gjorda

hemställan får utskottet här omnämna, att utskottet förut denna dag i utlåtande

nr 16 behandlat en av herr Karlson i Grängesberg m. fl. (samma

motionärer som i fråga om motionen II: 336) väckt motion, II: 337, angående

vissa ändringar i lagen den 16 maj 1930 om arbetstidens begränsning.

I sitt nämnda utlåtande nr 16, vartill utskottet anhåller att få hänvisa,

har utskottet hemställt, att motionen II: 337 icke måtte föranleda till någon

riksdagens åtgärd.

De förhållanden, som äro av betydelse för bestämmandet av arbetstid, Utskottet.

semester och avlöningsförhållanden för ungdom i icke-industriellt arbete, äro

av vitt skiftande natur inom olika yrkesgrenar. För att räckvidden av hithörande

problem skola bliva närmare belysta, synes enligt utskottets mening

böra avvaktas de erfarenheter, som vinnas genom en pågående reglering

av dessa spörsmål i kollektivavtal på olika arbetsområden. Med hänsyn

härtill finner utskottet sig icke böra tillstyrka riksdagen att för närvarande

hos Kungl. Majit begära utredning i förevarande ämne.

Utskottet har förut denna dag i utlåtande nr 16 hemställt, att i motionen

11:337 framställda yrkanden angående ändringar i gällande lag örn arbetstidens

begränsning icke måtte föranleda till någon riksdagens åtgärd. Härav

följer, att utskottet icke kan tillstyrka den hemställan, som gjorts under

punkt 2) i den nu förevarande motionen II: 336.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 17.

På grund av vad ovan anförts får utskottet hemställa,

a) att det under punkt 1) i motionen 11:336 framställda

yrkandet icke måtte föranleda till någon riksdagens åtgärd;

samt

b) att det under punkt 2) i samma motion framställda yrkandet

icke måtte föranleda till någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 21 mars 1935.

På andra lagutskottets vägnar:

K. G. WESTMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar K. G. Westman, Bagge1, Frändén1, Gustaf

Tamm2, P. Sandström2*, Norman, Karl Bodin*, Knut Petersson2*, Olof Carlsson,

Forslund och Elof Andersson1*;

från andra kammaren: herrar Magnusson i Kalmar2, Hage1*, Johanson i Hallagården2,

Petersson i Lerbäcksbyn2*, Olovson i Västerås2, Pettersson i Hällbacken..

Hansson i Trollhättan*, Gardell i Gahns1, Sandström i Sollefteå, Johanson i Huskvarna1*,

Hermansson1, Olsson i Staxäng1 och Sandberg2.

1 Ej närvarande vid behandlingen av punkt 1) i motionen.

2 * » » » a »2)» »

* » » » utlåtandets justering.

Iduns tryckeri aktiebolag

Esselte ab. Stockholm 1935

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.