Sök i Ratio Lex

Andra lagutskottets utlåtande Nr 19

1935-03-28 · 16 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 15 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1935:19, Andra lagutskottets utlåtande Nr 19

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 19.

1

flir 19.

Ankom till riksdagens kansli den 28 mars 1935 kl. 4 e. m.

; ; Utlåtande i anledning av väckta motioner angående beredande av

skydd för pensions jändel- inom enskilda företag m. m.

Andra lagutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft fyra

inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nämligen motionerna

i första kammaren nr 12 av herr Bagge m. fl. och nr 98 av herrar

Björck, John, och Larscm, Edward, samt motionerna i andra kammaren nr

29 av herr von Seth m. fl. och nr 78 av herr Aqvist.

I motionerna 1:12 och II: 29, vilka är o likalydande, har hemställts, att

riksdagen ville hos Kungl. Majit anhålla örn utredning och förslag angående

beredande av skydd för pensionsfonder inom enskilda företag.

I motionerna I: 98 och II: 78, vilka jämväl äro likalydande, har hemställts,

att riksdagen ville hos Kungl. Majit anhålla örn utredning örn

och förslag till sådana bestämmelser, att effektivare skydd beredes enskilda

företags pensions- och därmed likställda fonder och institutioner

mot att tagas i anspråk för andra ändamål än dem, för vilka de ursprungligen

tillkommit.

Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

får utskottet hänvisa till motionerna.

Utskottet har lämnat svenska arbetsgivareföreningen, landsorganisationen

i Sverige, svenska personal-pensionskassan, Sveriges industriförbund,

de anställdas centralorganisation samt svenska bankföreningen tillfälle

att yttra sig över motionerna, yttranden hava inkommit från samtliga

ovannämnda organisationer och finnas såsom bilagor A—F fogade vid

detta utlåtande. Utskottet tillåter sig hänvisa till yttrandenas innehåll.

Utskottet vill erinra örn den i gällande lag den 12 augusti 1910 örn aktiebolag

i 53 § tredje stycket givna bestämmelsen, att nedsättning av ett aktiebolags

reservfond får beslutas allenast för betäckande av förlust, som enligt

fastställd balansräkning finnes hava uppstått å rörelsen i dess helhet

och som icke kan ersättas av andra befintliga, till framtida förfogande avsatta

medel. I balansräkningen upptagna medel av sistnämnda beskaffenhet—

under namn av pensionsfond eller dylikt—måste sålunda först

tagas i anspråk, innan någon del av reservfonden får tillgripas.

Bihang lill riksdagens protokoll 19:i,r>. 9 sami. 2 ard. flir 19. I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra lagutskottets utlåtande Nr 19.

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 juni 1931 hava utredningsmän

tillkallats för att inom socialdepartementet biträda med verkställande

av utredning och utarbetande av förslag rörande frågan om rättslig reglering

av de i enskild tjänst anställdas arbetsavtal och vad därmed äger

samband. Utredningsmännen hava antagit benämningen kommittén angående

privatanställda.

Då ovannämnda bemyndigande begärdes anförde föredragande departementschefen,

statsrådet Larsson, till statsrådsprotokollet bland annat:

Frågan örn beredande av tryggad rätt till pension är givetvis värd synnerlig

uppmärksamhet. Jag tillåter mig emellertid erinra örn den år 192S

verkställda utredningen angående tryggande av hos enskild arbetsgivare

anställd personals rätt till utfäst pension (statens offentliga utredningar

1929: 3). Nämnda betänkande, som utarbetats av särskilda inom justitiedepartementet

tillkallade sakkunniga, torde böra upptagas till slutlig behandling

inom omförmälda departement.

I 1928 års utredning framlagda förslag åsyftade att giva löntagaren

större trygghet att utfå av arbetsgivaren utfäst tjänstepension, när pensionsfallet

inträffade, oell bättre rätt att, örn han avginge ur arbetsgivarens

tjänst i förtid, utfå den del av den utfästa pensionen, som han skäligen

borde anses lia intjänat före avgången. Den större tryggheten åstadkommes

därigenom, att det ålades arbetsgivaren att försäkra sin utfästelse. I

sådant avseende stadgades att örn arbetsgivaren antagit och för löntagarna

delgivit bestämmelser rörande tjänstepension åt dem, som innehade anställning

av visst slag, eller annorledes åt löntagare utfäst tjänstepension,

skulle sådan tjänstepension tryggas genom försäkring hos svensk försäkringsgivare

eller insättning hos svensk försäkringsgivare eller bankinrättning.

Örn löntagaren avginge ur arbetsgivarens tjänst, innan försäkringsfallet

inträffat, skulle han ha viss rätt till fribrev. Arbetsgivaren vore

pliktig att giva de enligt utfästelsen berättigade löntagarna uppgift örn,

hos vilken försäkringsgivare eller bankinrättning utfästelsen tryggats,

samt örn innehållet i försäkrings- eller insättningsavtalet.

Enligt beslut av Kungl. Maj:t den 18 december 1931 har nämnda sakkunnigbetänkande

överlämnats till kommittén angående privatanställda, varvid

det uppdragits åt kommittén att till vidare behandling och för avgivande

av förslag upptaga i betänkandet avhandlade spörsmål.

Enligt vad utskottet inhämtat ämnar kommittén upptaga till behandling

det spörsmål, som är föremål för yrkanden i de nu förevarande motionerna,

i samband med därmed närstående, till kommittén remitterade frågor.

Kommitténs arbete torde komma att bliva slutfört under loppet av

år 1935.

Enligt beslut av Kungl. Maj:t den 26 juni 1933 har funnits tillsatt en

kommitté för omarbetning av aktiebolagslagstiftningen—■ aktiebolagskom■mittén.

Denna kommitté har emellertid numera blivit upplöst. Dess ordfö
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 19.

3

rande och. två av dess ledamöter hava förordnats att från och med den 1

mars 1935 vara ledamöter av lagberedningen, som erhållit uppdrag att fullfölja

utredningen av frågan örn en reform av aktiebolagslagstiftningen.

Utskottet har inhämtat, att lagberedningen vid behandling av frågan om

aktiebolags balansräkning kommer att upptaga till prövning spörsmål rörande

olika avsatta fonder.

Vid förra årets riksdag framställde herr Andersson i Stockholm— under

åberopande av det förhållandet (jämväl omnämnt i bilagan B till detta utlåtande),

att Aktiebolaget Seperator för täckande av uppkommen driftsförlust

avskrivit, bland annat, bolagets arbetarepensionsfond och arbetareänkepensionsfond

— i interpellation till statsministern frågor örn regeringen

uppmärksammat, att bolag, som tidigare fonderat medel för pensionering

av arbetare, toge de fonderade medlen i anspråk för andra ändamål,

samt —■ örn så vore fallet — huruvida regeringen bade för avsikt att

vidtaga några åtgärder för att bevara dessa fonder för de ändamål, vartill

de varit avsedda.

I sitt svar å interpellationen erinrade statsministern, excellensen Hansson,

örn det förut omnämnda 1928 års betänkande med förslag angående

tryggande av lios enskild arbetsgivare anställd personals rätt till utfäst

pension samt redogjorde i fråga örn dess innehåll för ett par mera väsentliga

punkter. Vidare omnämndes, att betänkandet av Kungl. Majit överlämnats

till kommittén angående privatanställda. Statsministern framhöll,

att av vad han i sitt svar anfört framginge, att av interpellanten

berörda missförhållanden sedan åtskilliga år varit föremål för statsmakternas

uppmärksamhet och att förberedelser vidtagits i syfte att på lagstiftningens

väg avlägsna dessa missförhållanden. Slutgiltigt ståndpunktstagande

till ifrågavarande spörsmål kunde lämpligen icke ske,

förrän elen pågående utredningen angående privatanställda förelåge färdig.

Från Aktiebolaget Separator bar lämnats bland annat nedanstående

uppgifter angående de omförmälda transaktionerna med vissa fonder:

På grund av de senare årens utveckling ansåg bolaget det vara rådligt

att vid upprättandet av 1933 års balansräkning bland annat nedsätta det

bokförda värdet å bolagets aktier i ett amerikanskt dotterbolag och att i

samma män minska bolagets reservfond. Det rörde sig örn en ren bokföringsåtgärd,

genom vilken bolaget blivit varken fattigare eller rikare.

Vid ifrågavarande tidpunkt fanns i bolagets räkenskaper följande belopp

särskilt redovisade bland dess skulder i balansräkningen: arbetarepensionsfonden

å 872,618 kronor 68 öre, arbetareänkepensionsfonden å 257,565

kronor 15 öre samt arbetarebyggnadslånefonden å 120,000 kronor.

Enligt bestämmelse i 53 § aktiebolagslagen finge en nedskrivning av ett

aktiebolags reservfond emellertid icke äga rum med mindre än samtliga

andra till framtida förfogande avsatta medel först tagits i anspråk. På

grund härav blev bolaget nödsakat att ur sin balansräkning stryka dessa

särskilt redovisade poster.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 19.

i Under år 1933 utbetalade bolaget i pensioner till arbetare och arbetareänkor

143,658 kronor 6 öre. Härav framginge, att det endast skulle vara en

mindre del av utgående pensioner, som skulle ha kunnat bestridas av räntan

från de förut omnämnda fonderna. — Inom bolaget hade sedan 1934 års

bolagsstämma förekommit 13 nya fall av arbetare- och arbetareänkepensioner

eller byggnadslån, vilka samtliga beviljats i full analogi med

vad som tidigare skett och i överensstämmelse med gällande regler och

villkor. Tidigare beviljade pensioner utginge oförändrade.

För ett industriföretag vore det icke detsamma att bevilja en arbetare en

årlig pension och ur sin löpande rörelse bestrida densamma som att ur sin

rörelse bortdraga ett kapital, stort nog att »säkerställa» (genom inköp av

statsobligationer, köp av livräntor eller dylikt) sagda pension. Den första

åtgärden vore överkomlig. Den senare vore däremot av sådan art, att de

flesta industriföretag sannolikt skulle se sig nödsakade att avstå från

att över huvud taget bevilja pension.

utskottet. Enligt utskottets förmenande är det ett samhällsintresse av vikt, att hos

enskilda företag och sammanslutningar anställda personer erhålla säkerhet

för. att pensioner, som genom anställningsavtal eller eljest blivit dem

tillförsäkrade, verkligen komma att utgå, då pensionsåldern inträder.

Av utskottets utlåtande här ovan samt i bilagorna till detsamma förebragt

utredning framgår, att avsättningar, vilka under namn av pensionsfond

eller dylikt i många fall ske, icke bereda de pensionsberättigade trygghet.

Sådana fonder kunna nämligen i allmänhet enligt gällande aktiebolagslagstiftning

tagas i anspråk för ändamål, för vilka de — enligt vad av

deras benämning framgår — icke varit avsedda. I 53 § aktiebolagslagen

stadgas nämligen, att befintliga till framtida förfogande avsatta medel

först måste tagas i anspråk för att täcka förlust, som enligt fastställd balansräkning

uppstått å rörelsen i dess helhet, innan nedsättning av reservfonden

får beslutas. Att pensionsfonder icke bildas under mera betryggande

former än som vanligen sker synes bero bland annat därpå, att för

de medel, som blivit avsatta till sådana tryggade pensionsfonder, enligt

nuvarande beskattningslagstiftning skall utgå såväl gåvoskatt som inkomst-

och förmögenhetsskatt. Vidare må erinras, att, då en anställd flyttar

från ett företag, som genomfört pensionering av sina anställda, till ett

annat företag, innan pensionsåldern inträtt, detta ofta för honom medför

förlust av pension. I fråga örn sådana fall saknas för närvarande laglig

reglering.

Av de till utskottet inkomna yttrandena och i övrigt inhämtade upplysningar

framgår visserligen, att anledning finnes att förvänta, att de i förevarande

motioner omförmälda spörsmålen komma att till vissa delar beröras

vid de utredningar, som verkställas inom lagberedningen vid dess

revision av aktiebolagslagstiftningen samt inom kommittén angående

privatanställda. Frågan örn att bereda betryggande former för de privatanställdas

pensionering bör emellertid enligt utskottets mening lösas

ur enhetlig synpunkt och under beaktande av förhållandena å hela det

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Andra lagutskottets utlåtande Nr 19.

område, som därav beröres. Med hänsyn härtill anser utskottet skäl föreligga

för riksdagen att hos Kungl. Majit begära en allsidig och skyndsam

utredning i ämnet.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen, i anledning av förevarande motioner,

1:12,1: 98, II: 29 och II: 78, måtte i skrivelse till Kungl.

Majit anhålla, att Kungl. Majit ville till allsidig och

skyndsam utredning1 upptaga frågan örn lagstiftning i

syfte att få till stånd betryggande former för pensionering

av anställda hos enskilda företag och sammanslutningar,

;

Stockholm den 28 mars 1935. ■ - ’

På andra lagutskottets vägnar:

K. G. WESTMAN. !

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar K. G. Westman, Bagge, Sigfrid Hansson, Frändén,

Gustaf Tamm, Norman, Forslund och Elof Andersson;

från andra kammaren: herrar Österström*, Hage, Johanson i Stockholm* Holmström*,

Hansson i Trollhättan, Gardell i Calms, Sandström i Sollefteå och Hermansson.

I-'')

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande Nr 19; bilagor.

Svenska arbetsgivareföreningen.

Bilaga A.

Till riksdagens andra lagutskott.

Sedan andra lagutskottet berett Svenska Arbetsgivareföreningen tillfälle

att avgiva yttrande över inom riksdagen väckta motioner av herr

Bagge m. fl., av herr von Seth m. fl., av herrar John Björck och Edward

Larson samt av herr Aqvist örn beredande av skydd för pensionsfonder

inom enskilda företag, får föreningen härmed vördsamt anföra följande.

Enligt vad föreningen har sig bekant ingår den i motionerna avsedda

frågan i det utredningsuppdrag, som blivit anförtrott åt den år 1931

tillsatta kommittén angående privatanställda, och det lärer vara kommitténs

avsikt att efter avlämnande inom den närmaste tiden av sitt första

betänkande upptaga pensionsfrågan till närmare prövning. Därvid torde

frågan komma att utredas i hela dess vidd, eftersom kommittén icke ansett

sitt uppdrag vara begränsat till de anställda i inskränkt mening. Vid sådant

förhållande lärer något nytt beslut örn frågans utredning icke vara

påkallat.

Stockholm den 31 januari 1935.

Svenska Arbetsgivareföreningen.

Gustaf, Söderlund.

Landsorganisationen i Sverige.

Bilaga B.

Till andra lagutskottet.

Genom remiss från utskottet har Landsorganisationen i Sverige beretts

tillfälle att avgiva yttrande över av herr Bagge m. fl., av herr von Seth m. fl.,

av herrar John Björck och Edward Larson samt av herr Åqvist inom riksdagen

väckta motioner örn beredande av skydd för pensionsfonder inom

enskilda företag. Landssekretariatet får, å Landsorganisationens vägnar,

anföra.

Det rättsskydd motionärerna åsyfta torde endast avse att förhindra att

sådana pensionsfonder, vilka nu utgöra dispositionsfonder, tagas i anspråk

för täckande av företagets förluster, för utdelning åt aktieägare eller över

huvud för andra ändamål än det, för vilket fonden avsatts. Det är sålunda

fråga endast örn sådana pensionsfonder, vilka icke organiserats såsom

självständiga rättssubjekt med från företagets tillgångar avskild förmögenhet.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 19; bilagor. 7

Landsekretariatet är i likhet med motionärerna av den uppfattningen,

att en lagstiftning till skydd för dessa pensionsfonder, garanterande deras

användning endast för det med desamma avsedda, ändamålet, är en

trängande social angelägenhet. Hedan i sitt yttrande (iver det den It) december

1927 avgivna betänkandet rörande frivillig tjänstepensionering

framhöll Landsekretariatet nödvändigheten av att det i lag fastställes, att

•av företag till förmån för arbetarna beslutade avsättningar äro att betrakta

såsom de vid företaget anställda arbetarnas egendom, som ej må

av företaget förbrukas. Landssekretariatet ansåg att bestämmelser härom

borde meddelas i samband med den då ifrågasatta lagstiftningen örn

tjänstepensionering, enär dylika avsättningar ofta skedde för pensionsändamäl.

De sakkunniga funno emellertid för sin del att bestämmelser

av det slag, som Landssekretariatet förordat, komma att ingripa på ett belt

annat rättsområde än det då föreliggande förslaget avsåge att reglera;

de blevo specialbestämmelser rörande visst slag av gåva. Romme emellertid

en lagstiftning om stiftelser till stånd, kunde man, uttalade de sakkunniga,

tänka sig att det stadgades, att ifrågavarande donationers förvaltning

övertoges av en självständig stiftelse. Härigenom bleve medlen

åtminstone skyddade för arbetsgivarens borgenärer.

I det av Landssekretariatet avsedda fallet var •— liksom i föreliggande

motioner — fråga örn donationer (avsättningar) utan pensionsutfästelse

från arbetsgivarens sida. Klart vore, uttalade de sakkunniga, att, om

sedermera en utfästelse örn pension att utgå ur donerade medel lämnades,

det på grund av den då föreslagna lagens bestämmelser skulle bliva nödvändigt

att överföra medlen frän arbetsgivarens besittning till ett självständigt

rättssubjekt (försäkringsinrättning).

Angelägenheten av det krav Landssekretariatet i nu nämnda sammanhang

framförde bar ytterligare framhävts av under de senare åren inträffade

händelser, av vilka i den offentliga diskussionen särskilt uppmärksammats

Aktiebolaget Separators sistlidna ar företagna åtgärd att till

täckande av uppkommen driftsförlust avskriva bland annat bolagets arbetarepensionsfond,

arbetareänkepensionsfond oell arbetarebyggnadslanefond,

tillsammans representerande ett kapital av 1,250,180 kronor, varav

å de båda pensionsfonderna belöpte 1,130,183 kronor. Hed gällande aktiebolagslagstiftning

har bolaget icke kunnat för förlustens täckande tillgripa

nedsättning av reservfonden, innan befintliga dispositionsfonder anlitats

för ändamålet. På de omständigheter, vilka likväl kolumn bolagets

förfarande att framstå såsom ur arbetaresynpunkt särskilt förhatligt, saksiar

Landssekretariatet i detta sammanhang anledning ingå.

Då de väckta motionerna endast avse den begränsade frågan örn skydd

för enskilda företags pensionsfonder — varmed viii bör likstiillas andra

fonder som avsatts i de anställdas intresse — mot att tagas i anspråk för

andra ändamål än dem, för vilka de tillkommit, skulle strängt formellt

frågan örn de anställdas rätt till de fonderade medlen falla utaniör ramen

av den förslagna utredningen. Önskvärt vore emellertid att denna fråga

bleve föremål för samtidig utredning. I sådana fall då bindande pensionsutfästelse

föreligger iir rättsläget visserligen klart. Alen da sa icke

är fallet komme, därest den nu ifrågasatta lagstiftningen genomföres,

spörsmålet i ett annat liige än nu, då rätten till de fonderade medlen anses

tillkomma företaget och de anställda alltså icke kunna göra några

som helst anspråk giillandc. Landssekretariatet, som förutsätter att det

•föreslagna rättsskyddet kommer att utformas på det sätt, att i öretaget

icke endast befrias från skyldighet att för företagets räkning anlita bär

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Andra lagutskottets utlåtande Nr 19; bilagor.

ifrågavarande fonder utan också betages rättighet att sålunda disponera

över medlen, vill framhålla önskvärdheten av att de anställdas rättigheter

i avseende å fonderna fastslås och även hringas till uttryck genom de

anställdas representation inom de organ, vilka, därest fonderna organiseras

såsom särskilda rättssubjekt, komma att handhava förvaltningen.

Utan vidare är det klart — vilket även av motionärerna förutsättes__

att den föreslagna utredningen icke endast bör avse aktiebolags pensionsfonder

utan aven sådana fonder, som avsatts av handelsbolag, ekonomiska

föreningar och enskilda näringsidkare.

Stockholm den 19 februari 1935.

Landsorganisationen i Sverige.

Landssekretariatet.

Eda. Johanson.

Svenska personal-pensionskassan.

Bilaga C I.

Till riksdagens andra lagutskott.

Sedan genom utskottets den 28 januari d. å. hit ingångna skrivelse tillfälle

beretts Svenska Personal-Pensionskassan att avgiva yttrande övermotionerna

n:ris 12 och 98 i första kammaren och nrris 29 och 78 i andra

kammaren, får kassans styrelse anföra följande.

Frågan örn de privatanställdas pensionering är otvivelaktigt av den

stora sociala betydelse, att varje utredning, som kan tjäna till frågans

klal läggande eller befordra dess rationella lösning, måste anses synnerligen

önskvärd. Motionärernas hemställan örn utredning angående beredande av

skydd för pensionsfonder inom enskilda företag får styrelsen därför tillstyrka.

I olikhet med åtminstone vissa av motionärerna anser styrelsen

dock en särbehandling av motionärernas förslag vara mindre lämplig»

utan bör den föreslagna utredningen sammanföras med den mera allmänna

utredning angående de privatanställdas pensionsförhållanden, vilken

f. n. är föremål för behandling av kommittén angående privatanställda.

Innan styrelsen söker klarlägga denna sin uppfattning, må i största

korthet en redogörelse lämnas för pensionsfrågans hittillsvarande utveckling

och aktuella läge i vårt land.

De f. n. befintliga formerna för pensionering av personal i enskilda företags

tjänst äro i huvudsak följande:

1. Anslutning till en central pensionsinrättning: K. Pensionsstyrelsen

genom anlitande av dess frivilliga försäkring, Svenska Personal-Pensionskassan

(SPP), Enskilda Järnvägarnas Pensionskassa (EJP) eller Svenska

Publicisternas Pensionskassa.

2. Bildande av en från respektive företag fristående pensionskassa eller

stiftelse, vars verksamhet är begränsad till de vid detta företag anställda.

3. Direkt pensionering från respektive företags sida, vare sig pensionseller

liknande fond finnes inom företaget avsatt eller icke.

Under det att tidigare den tredje av dessa former torde hava varit den

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 19; bilagor. 9

mest brukliga, har numera den lörsta blivit den lörhärskande. Sålunda

liro till SPP f. n. anslutna drygt 1.100 företag och äro där försäkrade c:a

25,000 anställda. Årliga beloppet av de avgifter, som till SPP f. n. inbetalas,

utgör e:a 18 miljoner kronor och uppgå de samlade fonderna till ett

belopp av c:a 120 miljoner kronor. Vidare äro till EJP anslutna c:a 100

järnvägsförvaltningar och äro där försäkrade drygt 10,000 anställda samt

inbetalas för dem 3.5 miljoner kronor årligen i pensionsavgifter. De uppsamlade

fonderna i EJP uppgå till c:a 110 miljoner kronor. I allt torde

man kunna anse, att c:a 1,300 enskilda företag hava sina anställdas pensionering

ordnad genom centrala pensionsinrättningar, att denna pensionering

omfattar c:a 36,000 anställda och att de samlade fonderna uppgå

till bortåt 250 miljoner kronor. Tillväxten i sist anförda siffror är ock

synnerligen betydande, nämligen ifråga örn antalet företag c:a 150, ifråga

örn antalet anställda e:a 3,000 och ifråga örn uppsamlade fonder e:a 30

miljoner kronor, allt per år räknat. Till ytterligare belysning av den utbredning,

som den centrala pensioneringen hittills vunnit, bifogas en

tryckt förteckning över passiva medlemmar i SPP, å vilken förteckninga

tredje omslagssida jämväl en tablå över SPP:s utveckling finnes införd

(bil. 1). [Av bil. 1 har här nedan endast tablån medtagits såsom bilaga C 3.J

Beträffande de två sista formerna föreligga stora svårigheter att erhålla

uppgifter örn deras totalä förekomst. Styrelsen har dock sökt att få

kännedom örn ungefärliga storleken av det kapital, som finnes uppsamlat

i de egna pensionskassorna (och -stiftelserna), ävensom örn ungefärliga

beloppet av de inom företagen avsatta pensions- och liknande fonderna.

På grundval av vissa från K. Socialstyrelsen inhämtade uppgifter har

det förstnämnda kapitalet uppskattats till 150 å 200 miljoner kronor, varav

dock en del belöper på pensionskassor, som icke äro avsedda för tjänstepensionering.

Inom företag avsatta pensionsfonder torde uppgå till

100 miljoner kronor. Beräkningen av detta belopp är grundad på en av

kassan verkställd bearbetning av uppgifter lämnade i »Aktieägarens Uppslagsbok»

1934—1935, »Svensk Försäkringsårsbok» 1934 och »Svensk BaDkmatrikel»

1932. En sammanställning av bearbetningsresultatet är bär

bifogad (bil. 2) [bilaga C 2 här nedan].

Av nu anförda siffror framgår, att för pensionering av i enskild tjänst

anställda för närvarande finnes avsatt ett belopp av lägst 500 miljoner

kronor, varav c:a 100 miljoner kronor eller inemot 20 procent äro att betrakta

såsom oskyddade. Bemärkas bör, att medan i särskilda pensionsinrättningar

befintliga fonder raskt tillväxa, summan av de oskyddade

pensionsfonderna kan förväntas snarare minska än öka.

Styrelsen återgår nu till behandlingen av den väckta frågan örn beredande

av skydd för inom företagen avsatta pensionsfonder.

En betydande svårighet för en lagstiftning, som vill hindra, att pensionsfonder

tagas i anspråk för andra ändamål än det avsedda, ligger däruti

att bestämmelser angivande ifrågavarande fonders ändamål i stor utsträckning

helt saknas eller äro mer eller mindre ofullständiga. För såvitt

styrelsen rätt uppfattat motioniirernas intentioner, torde det bliva

nödvändigt att i den ifrågasatta lagstiftningen bland annat

1) definiera begreppet pensionsfond och

2) i den mån föreskrifter därom saknas angiva, vilka grupper av anställda

och pensionärer skola anses delaktiga i en avsatt pensionsfond,

arten och storleken av de pensionsförmåner, som skola tillkomma de enskilda

delägarna, o. s. v.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Andra lagutskottets utlåtande Nr 19; bilagor.

Bestämmelser av sistnämnda art äro behövliga ej blott i det fall ett

företag träder i likvidation, utan även i det fall nedsättning av en pensionsfond

blir ifrågasatt för sanering av företagets allmänna affärsställning

eller eljest.

Då enligt nuvarande förhållanden bestämmelser angående användning

av pensionsfond oftast kunna upphävas eller ändras genom ensidigt beslut

från företagets sida, måste ställning också tagas till frågan, huruvida och

under vilka förutsättningar sådana ändringar få av ett företags ledning

göras i eventuellt befintliga regler för pensionsfonds användning, varigenom

försämring uppstår i enskild anställds delaktighet i fonden.

Slutligen torde man vid lagstiftningen också komma in på frågan om

den s. k. oantastlighetsprincipen, d. v. s. på frågan örn en i förtid avgående

anställd skall anses hava rätt till de på anställningstiden belöpande

pensionsförmånerna. Härvid är man emellertid inne på ett på samma

gång utomordentligt betydelsefullt men också ytterst svårtillgängligt

område.

Av det nu sagda torde framgå, att man vid en lagstiftning av den art,

som motionärerna torde hava åsyftat, måste komma in på frågor, som äro

desamma eller likartade med dem, som redan varit föremål för behandling

i det betänkande och förslag till lag örn frivillig tjänstepensionering, vilket

blivit remitterat till kommittén angående privatanställda. Härmed

torde också styrelsen få anses hava motiverat sin ovan uttalade ståndpunkt,

att den begärda utredningen bör sammanföras med den nämnda

kommitté åvilande mera allmänna utredningen angående de privatanställdas

pensionsförhållanden, en utredning, vilken — det bör här framhållas

— har avseende å personer såväl i tjänstemanna- som i arbetareställning.

Det kan givetvis förutsättas, att kommittén angående privatanställda

kommer att samråda med 1933 års kommitté för omarbetning av aktiebolagslagstiftningen

angående de ändringar, som kunna göras i denna lagstiftning

för beredande av en mera tryggad ställning åt inom enskilda företag

avsatta pensionsfonder. Då en mera fullständig utredning av nu berörda

frågor helt säkert kräver ansenlig tid men ett framträdande önskemål

är, att på senare tid ej sällan förekommande fall av disposition av pensionsfonder

för andra ändamål än de avsedda i möjligaste mån inskränkas,

anser sig styrelsen böra betona angelägenheten av snara åtgärder i motionernas

syfte och som en sådan rekommendera en ändring i aktiebolagslagen

därhän, att reservfond må kunna nedsättas, innan en inom företaget

avsatt pensionsfond behöver tillgripas.

Styrelsen hemställer, att vid behandlingen av de ifrågavarande motionerna

ovan anförda synpunkter måtte vinna beaktande.

Stockholm den 19 februari 1935.

Svenska Personal-Pensionskassan

— ömsesidig försäkringsförening —

Å styrelsens vägnar:

Axel Wahlberg. E. Forssman.

E. Liedstrand.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Andra lagutskottets utlåtande Nr 19; bilagor.

Bilaga C 2.

Bilaga 2.

Inom företagen avsatta pensions- och understödsfonder vid slutet av år 1933.

(Enligt Aktieägarens Uppslagsbok 1934—1935, Svensk Försäkringsårsbok 1934

och Svensk Bankmatrikel 1932.)

—

-------- '' ■

Avsatta pensions-

Därav

inom företag

fonder

anslutna till SPP 1

Yrkesgrupp

antal

avsatt be-

antal

avsatt be-

före-

lopp

före-

lopp

tåg

kr.

tåg

kr.

I.

Lane- och försäkringsrörelse, penningplacering

och fastighetsförvaltning.

Affärsbanker och inteckningsföretag ...............

11

4,011,000

1

45,000

Sparbanker2 ................................................

Bankir-, emissions-, varubelåningsrörelse o. dyl.

78

8

8,456,000

424,000

18

1

1,481,000

144,000

Fastighetsförvaltning.......................................

Försäkringsrörelse..........................................

1

23

5,000

9,316,000

8

1,355,000

Summa

116

22,212,000

28

3,025,000

I %

av samtliga avsatta pensionsfonder inom gruppen

24.1

13.6

II.

Lantbruk......................................................

—

—

—

—

lil.

Industri:

Blandad bruksrörelse ....................................

11

786,000

9

734,000

Bryggerier och vattenfabriker ........................

22

9,013,000

9

6,285,000

Elektricitets- och kraftverk ...........................

7

2,411,000

6

2,386,000

Gruvindustri ................................................

1

100,000

1

100,000

Metall- och maskinindustri ...........................

35

8,591,000

18

4,614,000

Kemisk-teknisk industri.................................

9

12,350,000

8

12,339,000

Livsmedelsindustri .......................................

16

12,965,000

6

12,219,000

Läder-, skinnvara- och beklädnadsindustri ......

Pappers- och massaindustri samt sågverks- och

19

2.724.000

6.820.000

5

16

532,000

4,605,000

annan trävaruindustri .................................

30

Sten-, ler- och annan jordindustri ..................

8

3,532,000

3

2,456,000

Textilindustri................................................

25

4,760,000

12

3,005,000

Tryckeri- och pappersförädlingsindustri............

13

1,097,000

3

384,000

Summa

196

65,149,000

96

49,659,000

I %

av samtliga avsatta persionsfonder inom gruppen

49.0

76.2

IV.

Handel.

Agentur- och entreprenadrörelse m. m.............

2

120,000

1

100,000

Varuhandel...................................................

32

4,997,000

12

826,000

Summa

34

5,117,000

13

926,000

I %

av samtliga avsatta pensionsfonder inom gruppen

38.2

18.1

V.

Kommunikationer: .......................................

30

5,876,000

4

1,904,000

r o/

1 /o

av samtliga avsatta pensionsfonder inom gruppen

13.8

32.4

VI.

Diverse ändamål ..........................................

7

1,566,000

—

—

Summa

383

99,920 000

141

55,514.000

I %

av samtliga avsatta pensionsfonder inom gruppen

30.8

55.8

1 Dessa pensionsfonder avse till största del pensioneringen av de äldsta befattningshavarna

och av redan pensionerade personer vid företag, sorn med huvudmassan av sin personal gått

in i SPP, och äro därför av en tämligen tillfällig karaktär. — * Uppgifterna för sparbanker

avse i motsats till övriga yrkesgrupper förhållandena vid 1931 års slut.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra lagutskottets utlåtande Nr IV; bilagor.

Bilaga C 3.

Bilaga 1.

Utvecklingen av SPP:s verksamhet intill 1934 års utgång.

Vid slutet av år

Antal passiva

medlemmar

(arbetsgivare)

Antal aktiva

medlemmar

(anställda)

Fortlöpande år- lig avgiftssumma

(i kr.)

Fonder

(i kr.)

1917.................................

19

1,137

472,000

284,000

1918.................................

58

2,811

1,364,000

1,579,000

1919.................................

83

3,151

1,608,000

3,364,000

1920.................................

88

3,860

2,407,000

6,654,000

1921.................................

90

4,174

2,470,000

9,002,000

1922.................................

93

4,234

2,293,000

11,360,000

1823.................................

104

4,454

2,367,000

14,004.000

1924.................................

109

4,628

2,471,000

17,653,000

192f>.................................

127

4,960

2,568,000

21,026,000

lnst;.................................

155

5,397

2,881,000

25,251,000

1927.................................

240

6,751

3,759,000

30,141,000

1928.................................

332

7,777

4,590,000

35,880,000

1929.................................

428

9,610

6,003,000

43,562,000

1930.................................

528

12,640

8,396,000

53,333,000

1931.................................

656

15,219

10,544,000

65,527,000

1932.................................

750

16,574

11,368,000

79,300,000

1933.................................

860

18,896

12,723,000

96,693,000

1934 (appi-.) .....................

1,000

22,200

15,300,000

115,000,000

Fehr. 1935 (appr.) ............

1,160

25,000

18,000,000

120,000,000

Bilaga D.

Sveriges industriförbund.

Till riksdagens andra lagutskott.

Sedan tillfälle beretts Sveriges Industriförbund att yttra sig över vissa

inom riksdagen väckta motioner örn beredande av skydd för pensionsfonder

inom enskilda företag får Industriförbundet härmed i denna sak anföra

följande.

I de likalydande motionerna nr 12 i första kammaren av herr Bagge

m. fl. samt nr 29 i andra kammaren av herr von Seth m. fl. hemställes

örn utredning angående beredande av skydd för pensionsfonder inom enskilda

företag. I de ävenledes likalydande motionerna nr 98 i första

kammaren av herr John Björck samt nr 78 i andra kammaren av herr

Åqvist begäres utredning rörande beredande av effektivare skydd för

enskilda företags pensions- och därmed likställda fonder och institutioner

mot att tagas i anspråk för andra ändamål än dem, för vilka de ursprungligen

tillkommit.

Strävandena att på ett rationellt, enhetligt och för de anställda betryggande

sätt ordna de privatanställdas pensionsfråga är enligt Industriförbundets

mening av mycket stor betydelse och förbundet var därför en

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Andra lagutskottets utlåtande Nr 19; bilagor.

av initiativtagarna till bildandet av Svenska Personal-Pensionskassan,

SPP, som redan vunnit en betydande anslutning ej minst från industriens

sida. Förbundet erinrar om att SPP:s verksamhet är baserad på den för

de anställda fördelaktiga ståndpunkten, att pensionen är att anse som

en uppskjuten lön. Omkring 25,000 anställda äro för närvarande anslutna

till SPP och antalet är i snabb tillväxt. SPP:s fonder uppgå nu

till omkring 120 miljoner kronor. Det vore av intresse att härmed jämföra

omfånget av den pensionering, som är avsedd att finansieras från

de inom de enskilda företagen avsatta pensionsfonderna, vilkas skyddande

utgör föremål för de föreliggande motionerna. Det är emellertid

svårt att tillförlitligt uppskatta dessa fonders omfång. Med ledning av

publikationen Aktieägarnas Uppslagsbok, som dock endast upptager aktiebolag

med 200,000 kronor aktiekapital och därutöver, finner man, att

pensionsfonderna inom denna företagsgrupp torde uppgå till mellan 60

och 70 miljoner kronor (häri ingår på det hela taget icke bankernas och

försäkringsbolagens pensionsfonder). Därvid är att märka att ett stört

antal pensionsfondsägande företag numera äro anslutna till SPP. Sålunda

äro ägarna till omkring 2/s av nyssnämnda pensionsfondsbelopp

SPP-medlemmar. På det hela taget synes bildandet av pensionsfonder

och avsättning till desamma under senare år hava stagnerat och de pensionsmedel,

vilkas skyddande de föreliggande motionerna avse, utgöra

numera en relativt liten del av de för anställdas pensionering avsatta,

tillgängliga eller garanterade medlen, och denna pensionsfondernas andel

tenderar att hastigt minskas. Enligt en inom SPP utförd uppskattning

skulle för närvarande endast omkring 20 procent av de enskilda företagens

pensionsavsättningar utgöras av medel, som kunna bliva föremål

för det särskilda skydd motionärerna önska bereda, och detta procenttal

är säkerligen i sjunkande.

Motionärernas önskemål äro därför redan nu av relativt begränsad betydelse.

Det förtjänar framhållas, att i det övervägande antalet fall av pensionsfondsmedels

användning för annat ändamål hava de anställda icke

i realiteten blivit lidande därpå, enär pensionerna oberoende därav fortsatt

att utgå.

Det förtjänar att i detta sammanhang erinras därom att säkerligen

många företag gärna skulle av eget initiativ avsätta pensionsmedel under

för de anställda mer betryggande former än som sker vid vanlig avsättning

till pensionsfond, om icke därvid de avsatta medlen bleve föremål

för särskild beskattning. Enligt nu gällande författningar torde medel,

som för pensionsändamål helt frånskiljas ett företags äganderätt,

bliva föremål för gåvoskatt och sedan för såväl inkomst- som förmögenhetsbeskattning.

Då emellertid avsättandet av en pensionsfond oundvikligen framstår

såsom en arbetsgivarens förberedande åtgärd för pensionering, är det naturligt

att de anställda uti befintligheten av en pensionsfond se ett vittnesbörd

både örn arbetsgivarens avsikt och vilja att bereda dem pension

och örn att medel därtill komma att finnas. När därför ett företag av

någon anledning nödgats använda sin pensionsfond för annat ändamål

än det avsedda, har detta i vissa fall väckt oro och missnöje hos de anställda.

Det är därför förklarligt örn önskemål framkommit beträffande

pensionsfondernas bevarande för deras ursprungliga ändamål.

Med hänsyn till vad sålunda anförts anser sig industriförbundet böra

tillstyrka att frågan om enskilda företags pensionsfonder göres till före
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Andra lagutskottets utlåtande Nr 19; bilagor.

mål för utredning och att därvid såväl ovanberörda svårigheter beträffande

beskattningen som ock de av motionärerna påpekade bestämmelserna

i aktiebolagslagen tagas i beaktande.

Stockholm den 22 februari 1935.

Sveriges industriförbund.

B. Almgren.

, Vilhelm Lundvik.

De anställdas centralorganisation.

Bilaga E.

Till andra lagutskottet.

De anställdas centralorganisation i Sverige (Daco), som erhållit på remiss

av herr Bagge m. fl., von Seth m. fl., av herrar John Björck och Edward

Larson samt herr Åqvist väckta motioner örn beredande av skydd

för pensionsfonder inom enskilda företag, får anföra följande.

De anställdas organisationer ha vid flerfaldiga tillfällen i skrivelser

till offentliga myndigheter och annorledes understrukit nödvändigheten

av att åtgärder vidtagas såväl för skapande av rationella pensioneringsformer

som för tryggande av pensionsmedel. Daco kan alltså icke annat

än instämma i motionärernas yrkande, att hithörande frågor bli föremål

för skyndsam utredning. Det har i de tvenne förstnämnda, likalydande

motionerna framhållits, att den kommitté, som tillsatts för utredning

av de anställdas arbetsförhållanden i allmänhet i detta hänseende

endast skulle ha att sysselsätta sig med frågan örn de anställdas rätt till

utfäst pension, varför förefintligheten av denna kommitté icke bör utgöra

hinder för att de övriga frågor, som inrymmas i detta frågekomplex

särskilt utredas. Vid förfrågan hos nämnda kommitté, huruvida den anser,

att det i motionen framförda spörsmålet faller inom ramen för dess

utredningsuppdrag, har Daco erhållit den förklaringen, att så måste vara

fallet. Frågan örn pensionsmedels säkerställande, inklusive pensionsfondernas,

anser kommittén nämligen vara intimt förbunden med rätten till

pension.

Under uttrycklig förutsättning, att kommitténs uppfattning i detta avseende

icke desavueras av statsmakterna, anser Daco någon åtgärd för

tillgodoseende av det behjärtansvärda syftemål motionärerna önska

främja för närvarande icke vara erforderlig.

Stockholm den 21 februari 1935.

De anställdas centralorganisation.

V. v. Zeipel.

gm Gösta Malmström.

Enl. uppdrag.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 19; bilagor.

15

Bilaga F.

Svenska bankföreningen.

Till riksdagens andra lagutskott.

Sedan Svenska Bankföreningen av Eder beretts tillfälle avgiva yttrande

över motionerna nr 12 oell 98 i första kammaren oell nr 29 och 78 i andra

kammaren örn beredande av skydd för pensionsfonder inom enskilda företag,

får styrelsen för bankföreningen anföra följande.

Det har tidigare varit vanligt förekommande, att affärsföretag, särskilt

större aktiebolag, sedan pensionsreglemente för inom företaget anställda

fastställts eller annorledes principbeslut fattats örn beredande av

pensionsförmåner åt de anställda eller vissa grupper av dem, givit synligt

uttryck åt sin sålunda tillkännagivna avsikt att sörja för de anställda

genom att vid disponerandet av tillgängliga medel avsätta vissa

belopp till en i balansräkningen under benämningen pensionsfond särskilt

redovisad fond. Att en dylik fond icke har annan juridisk ställning

inom bolaget än såsom en dispositionsfond har stundom icke stått klart

för vare sig de anställda eller ens bolagets styrelse. Det är för den skull

icke ägnat att förvåna, att, då sådana fonder i sammanhang med nedskrivning

av värdet å vederbörande företags tillgångar måst tagas i anspråk,

detta ofta väckt stark misstämning hos de anställda, som känt åtgärden

som en dem tillfogad rättsförlust.

Det bör emellertid bestämt avrådas från att försök göres att genom

tvångslagstiftning av ett eller annat slag föranleda de företag, hos vilka

pensionsfonder av här avsedd beskaffenhet redovisas, att på rättsligt bindande

sätt avskilja mot dylik fond svarande tillgångar. Många företag:

skulle icke eller endast med svårighet kunna vidtaga en dylik åtgärd. I

sådana företag skulle en tvångsföreskrift här således långt ifrån att bliva

till gagn för de anställda snarare kunna lända dem till stort förfång.

I tydlighetens intresse kunde det däremot vara förtjänt att överväga,

huruvida icke i bolagslagstiftningen förbud borde meddelas mot att i balansräkning

benämningen pensionsfond användes för reserverade medel,

som rättsligt icke hava en mot benämningen svarande karaktär. Denna

fråga torde dock icke hava någon stor praktisk betydelse, eftersom, enligt

vad styrelsen håller före, bildandet av sådana s. k. pensionsfonder,

som med motionerna avses, tämligen upphört. Numera anlita de företag,

vilka kunna och vilja bestrida med personalpensionering förbundna

kostnader, andra och mera betryggande utvägar därför. Det torde härutinnan

vara tillräckligt att hänvisa till den starka och snabba utveckling,

som SPP (Svenska Personal-Pensionskassan) uppvisar.

Enligt vad styrelsen inhämtat, är det aktiebolagskommitténs avsikt att

överväga de frågor, som genom motionerna blivit berörda. Vid dylikt

förhållande förefaller det som örn någon åtgärd från riksdagens sida i anledning

av motionerna icke vore påkallad.

Stockholm den 20 februari 1935.

För Svenska Bankföreningen.

Dess styrelse:

Helmer Sten.

K. Dahlberg.

opaginerad Kontrollera mot PDF

361082.

Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1935.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1935:141 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående beredande av skydd får pensionsfonder inom enskilda företag m. m. a1 i texten