Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående ändring av 1 § lagen om vissa inskränkningar beträffande tiden för förläggande av bagerioch konditoriarbete. Andra lagutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nämligen motionen i första kammaren nr 178 av herrar Nilsson, Theodor, och Hansson, Jacob, samt motionen i andra kammaren nr 345 av herr Frankenberg m. fl.

1935-04-09 · 21 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 21 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1935:24, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående ändring av 1 § lagen om vissa inskränkningar beträffande tiden för förläggande av bagerioch konditoriarbete. Andra lagutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nämligen motionen i första kammaren nr 178 av herrar Nilsson, Theodor, och Hansson, Jacob, samt motionen i andra kammaren nr 345 av herr Frankenberg m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr Si.

1

Nr 24.

Ankom till riksdagens kansli den 26 april 1935 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående ändring av 1 §

lagen om vissa inskränkningar beträffande tiden för

förläggande av bageri- och konditoriarbete.

Andra lagutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft två inom

riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nämligen motionen i första

kammaren nr 178 av herrar Nilsson, Theodor, och Hansson, Jacob, samt

motionen i andra kammaren nr 345 av herr Frankenberg m. fl.

I motionerna, vilka äro likalydande, har hemställts, »att riksdagen måtte

besluta, att 1 § i lagen örn begränsning av tiden för bageri- och konditoriarbete

erhåller följande lydelse: ''Arbete för tillverkning till avsalu av bageri- och

konditorivaror må icke bedrivas å sön- och helgdag eller å tid mellan klockan

8 eftermiddag och klockan 5 förmiddag å söckendag’ samt att bestämmelsen:

’Vad sålunda stadgas äger dock icke tillämpning å rörelse, som bedrives utan

biträde av annan än make och hemmavarande barn’, måtte utgå.»

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för berörda hemställan, får utskottet

hänvisa till motionerna.

Över motionerna har utskottet i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver

begärt yttrande av socialstyrelsen och kommerskollegium. Utskottet

har därjämte lämnat Sveriges bageriidkareförening, svenska livsmedelsarbetareförbundet

och Stockholms bageriindustriförening tillfälle att avgiva yttrande

över motionerna. Yttranden hava inkommit från nämnda myndigheter

och organisationer samt finnas såsom bilagor A—E fogade vid detta utlåtande.

Utskottet tillåter sig att hänvisa till yttrandenas innehåll.

1 § första stycket i lagen den 16 maj 1930 örn vissa inskränkningar beträffande

tiden för förläggande av bageri- och konditoriarbete har följande lydelse:
Arbete

för tillverkning till avsalu av bageri- eller konditorivaror må icke

bedrivas å sön- eller helgdag eller å tid mellan klockan 8 eftermiddagen och

klockan 5 förmiddagen å söckendag. Vad sålunda stadgats äger dock icke tillämpning

å rörelse, som bedrives utan biträde av annan än make och hemmavarande

barn.

I lagens 2 och 3 §§ medgivas vissa undantag från bestämmelserna i 1 §; sålunda

får bland annat uppeldning eller deggörning utföras å söckendag mellan

klockan 3.30 och klockan 5 förmiddagen. Jämlikt 4 § kan i vissa fall ytterligare

avvikelser från reglerna i 1 § medgivas av vederbörande yrkesinspektör

samt av yrkesinspektionens chefsmyndighet (socialstyrelsen). Tillsyn å

efterlevnaden av lagen utövas av yrkesinspektionens befattningshavare (5 §).

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 9 sami. S avd. Nr Si. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr

Överträdelse av stadgande i lagen eller föreskrift, som utfärdats med stöd av

sådant stadgande, är belagt med bötesstraff (6 §).

Sedan den s. k. arbetstidskommittén den 22 november 1918 avgivit betänkande

med förslag till lag örn begränsning av tiden för bageri- och konditoriarbete,

framlades förslag till lagstiftning i ämnet genom proposition (nr 339)

för 1919 års lagtima riksdag. Genom olika beslut i kamrarna förföll emellertid

frågan.

Vid urtima riksdagen 1919 framlades ånyo förslag till s. k. bagerilag (proposition

nr 5). Nämnda proposition innehöll icke — vilket ej heller varit fallet

beträffande arbetstidskommitténs förslag och propositionen nr 339/1919 —

något undantag från lagens tillämpning i fråga örn de s. k. familjebagerierna,

d. v. s. de bagerier, i vilka allenast innehavarens make och hemmavarande

barn sysselsättas. Härifrån äro att skilja de s. k. hembagerierna, i vilka, förutom

eventuellt make och barn, arbeta andra familjemedlemmar och tjänstefolk.

— Andra särskilda utskottet tillstyrkte (utlåtande nr 3) propositionen.

Reservationsvis yrkades bifall till ett i väckt motion (II: 14) framlagt förslag,

att lagen icke skulle äga tillämpning å familjebagerierna. Riksdagen biföll

nämnda reservation. — Lag i ämnet i överensstämmelse härmed utfärdades

den 17 oktober 1919 med giltighetstid till och med den 31 december 1923.

Vid 1922 års riksdag väcktes i motion (II: 67) förslag att undantaget för

familjebagerierna skulle uteslutas ur lagen. På hemställan av andra lagutskottet

(utlåtande nr 17) avslog riksdagen motionen.

På förslag av Kungl. Maj :t (proposition nr 88) förlängdes år 1923 bagerilagens

giltighetstid till och med den 31 december 1926 utan att därvid ändring

i undantagsbestämmelsen i 1 § gjordes (se andra lagutskottets utlåtande

nr 16).

För 1926 års riksdag framlades i proposition (nr 72) förslag till definitiv

lag i ämnet. Detta förslag innehöll ej i 1 § undantag beträffande familjebagerierna

utan allenast i fråga örn tillverkning för hushållsbruk, vilken bedreves

utan biträde av annan än medlem av hushållet.

Andra lagutskottet, som behandlade propositionen och i anledning av densamma

väckta motioner (I: 262 och 265 samt II: 386 och 390), framhöll i utlåtande

nr 21, att lagen fortfarande borde hava provisorisk karaktär; beträffande

nyssnämnda förslag till ändrad undantagsbestämmelse i 1 § anfördes,

bland annat:

Ifrågavarande förändring är väsentligen föranledd av de större bageriidkarnas

och deras arbetares krav på undanröjande av den besvärande och enligt

deras mening illojala konkurrens, som utövas av de från lagens tillämpning

undantagna familjebagerierna, vilken konkurrens ytterligare skärpes därigenom,

att ett stort antal andra små, från familjebagerierna ofta endast med svårighet

skiljbara bageriföretag opåtalt arbeta under samma fria former. Det

undantag, som sålunda medgivits, utgör emellertid endast ett uttryck för den

eljest inom arbetarskyddslagstiftningen hävdade principen örn full frihet för

arbetsgivaren att själv och med biträde av sina familjemedlemmar utöva arbete.

Vidare må framhållas, att verkställda undersökningar enligt utskottets

förmenande knappast giva något starkare stöd åt härovan berörda klagomål.

Sålunda torde exempelvis den av socialstyrelsen framhållna övernormala ökningen

av familje- och hembagerier sannolikt i avsevärd mån finna sin för
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr Zh.

3

klaring i andra förhållanden — såsom förbättrade tekniska möjligheter, lägre

löneanspråk hos oorganiserad personal, tvång för en del personer, som förut

haft andra levnadsförhållanden, att förskaffa sig en förvärvskälla — än den

här ifrågavarande undantagsbestämmelsen. Med hänsyn till vad sålunda anförts

och särskilt till angelägenheten av att upprätthålla principen örn frihet

till arbete för arbetsgivaren och hans familj har utskottet icke kunnat biträda

det förevarande ändringsförslaget, utan får utskottet förorda, att den nu gällande

undantagsbestämmelsen för familjebagerier måtte upptagas i den förnyade

bagerilagen.

Reservationer anfördes dels av herr von Sydow jämte två andra ledamöter,

dels ock av herr Thorberg jämte sex andra ledamöter.

Riksdagen beslöt bifalla utskottets hemställan; i enlighet därmed skulle

lagen fortfarande hava provisorisk karaktär och gälla till och med den 31 december

1930.

Vid 1930 års riksdag föreslogs i proposition (nr 32) fortsatt giltighet för

bagerilagen till och med den 31 december 1933. I anledning av propositionen

väcktes i två motioner (I: 235 och II: 391) förslag örn antagande av definitiv

lag i ämnet. I motionerna föreslogos även vissa ändringar i materiellt hänseende,

bland annat den att undantaget för familjebagerier skulle ersättas med

ett undantag för tillverkning för hushållsbruk, vilken bedreves utan biträde

av annan än medlem av hushållet.

Andra lagutskottet åberopade i utlåtande nr 16 vad utskottet år 1926 anfört

beträffande sist omförmälda spörsmål samt anförde, att utskottet alltjämt

vidhölle sin då tillkännagivna uppfattning. Vidare ansåg utskottet, att

definitiv lag i ämnet borde antagas.

Reservation anfördes bl. a. beträffande frågan om undantaget för familjebagerier

av herr Sigfrid Hansson jämte fyra andra ledamöter. Blank reservation

avgavs av herr Magnusson i Kalmar.

Riksdagen biföll utskottets hemställan. — Lag i ämnet utfärdades därefter

av Kungl. Maj:t den 16 maj 1930 (nu gällande lag).

Å den internationella arbetskonferensens sjunde sammanträde i Genéve år

1925 antogs ett förslag till konvention angående nattarbete i bagerier. Den

svenska lagen är på det hela taget av betydligt strängare innehåll än konventionen.

I ett avseende är emellertid konventionen strängare än lagen, nämligen

däri att nattarbetsförbudet enligt konventionen omfattar såväl arbetare

som arbetsgivare, vilka taga del i den uti konventionen åsyftade tillverkningen

(med undantag allenast för tillverkning, som bedrives av medlemmar i ett

och samma hushåll för deras egen förbrukning), under det att — såsom ovan

nämnts — från lagens tillämpning äro undantagna sådana rörelser, som bedrivas

utan biträde av annan än make och hemmavarande barn.

1925 års konvention har icke ratificerats av Sverige. Intill 1935 års början

har densamma ratificerats av tio stater, nämligen Bulgarien, Chile, Colombia,

Estland, Finland, Kuba, Luxemburg, Nicaragua, Spanien och Uruguay. Förslag

angående ratificering föreligger i Frankrike, Lettland, Polen, Rumänien,

Tjeckoslovakien och Tyskland.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 84.

Utskottet.

Beträffande rådande arbetslöshet inom bageriyrket må nämnas, att av de

till livsmedelsarbetarförbundet den 31 december 1934 anslutna 9,450 bageriarbetarna

omkring 2,500 voro arbetslösa, d. v. s. cirka 26.5 %. Enligt uppgifter

i sociala meddelanden angående arbetslösheten inom arbetarorganisationerna

vid nämnda tidpunkt utgjorde procenttalet arbetslösa inom livsmedelsarbetareförbundet

som helhet 23.4 samt inom samtliga fackförbund 25.0. Den 31

januari 1935 hade sistnämnda två procenttal förändrats till respektive 18.4 och

21.7. Vid samma tidpunkt uppgick antalet till livsmedelsarbetareförbundet

anslutna bageriarbetare till cirka 9,500, varav omkring 2,700 voro arbetslösa,

d. v. s. något över 28.4 %.

Av de till utskottet avgivna yttrandena framgår, att åtminstone på vissa

orter antalet familjebagerier, varmed avses sådan bagerirörelse, som bedrives

utan biträde av annan än innehavarens make och hemmavarande barn, torde

hava ökats under de senaste åren. En av anledningarna härtill synes hava varit

den, att åtskilliga personer på grund av rådande arbetslöshet föranletts att

söka vinna sin utkomst såsom egna företagare inom bagerihanteringen. Familjebagerierna

torde dock på grund av ringa tillverkningskapacitet i regel

icke äga möjlighet att i större utsträckning inkräkta på yrkesbageriernas arbetsområde.

Utskottet anser det vara angeläget, att den inom arbetarskyddslagstiftningen

eljest hävdade principen örn frihet till arbete för arbetsgivaren och hans

familj upprätthålles. En lagändring av det innehåll, som föreslagits i motionerna,

skulle strida mot denna princip. Den skulle därjämte kunna medföra,

att åtskilliga ekonomiskt svagt situerade personer berövades sitt enda existensmedel,

vilket, då förhållandena på arbetsmarknaden fortfarande äro synnerligen

ovissa, synes vara betänkligt. På grund av vad sålunda anförts finner utskottet

skäl icke föreligga för riksdagen att vidtaga ändring i gällande lagbestämmelser

rörande arbetstiden inom familjebagerierna.

Utskottet får därför hemställa,

att förevarande motioner, I: 178 och II: 345, icke måtte

föranleda till någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 9 april 1935.

På andra lagutskottets vägnar:

K. G. WESTMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar K. G. Westman, Sigfrid Hansson, Sam Larsson,

Gustaf Tamm, P. Sandström, Norman*, Olof Carlsson och Carlström*;

från andra kammaren: herrar Hage, Petersson i Lerbäcksbyn, Olovson i Västerås,

Pettersson i Hällbacken, Hansson i Trollhättan, Olsson i Staxäng*, Johansson

i Tväråselet* och Sandberg.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 2-4.

5

Reservation

av herrar Sigfrid Hansson, Norman, Olof Carlsson, Hage, Olovson i Västerås,

Pettersson i Hällbacken och Hansson i Trollhättan, vilka anfört:

Av den redogörelse rörande förarbetena till lagen om vissa inskränkningar

beträffande tiden för förläggande av bageri- och konditoriarbete, som utskottet

lämnat i sitt utlåtande, torde det få anses framgå, att det redan under

dessa förarbeten räknades med att vissa olägenheter skulle komma att uppstå,

därest lagen icke skulle komma att omfatta alla bagerier, vilka tillverka bröd

för avsalu. Erfarenheterna torde väl också få anses ha visat, att den undantagsbestämmelse,

som ställer de så kallade familjebagerierna utanför lagens

tillämpningsområde, lett till förhållanden, som icke kunna anses vara tillfredsställande.

Då det säges, att dessa så kallade familjebagerier genom att börja

arbetet före kl. 5 förmiddagen äro i tillfälle att bedriva illojal konkurrens med

de bagerier, på vilka lagen äger tillämpning, så lärer detta icke kunna bestridas.

Socialstyrelsens vid olika tillfällen avgivna yttranden i ärendet giva

också stöd för den sålunda uttalade meningen. En ändring av lagen i av

motionärerna föreslagen riktning skulle icke innebära någon orättvisa mot

familjebagerierna, ty dessa skulle ju icke därigenom ställas i någon undantagsställning.

För dessa bagerier skulle endast komma att gälla vad som nu gäller

för de större bagerierna, varigenom likställighet uppnåddes.

Vi förbise ingalunda att svårigheter kunna komma att yppa sig vid tilllämpningen

av ifrågavarande lag på arbetsställen, vilka ofta äro förbundna

med hemmen, men då det sociala syftet med lagstiftningen synes vara hotat

genom undantagsbestämmelsen, torde det få anses föreligga skäl för en närmare

utredning av ifrågavarande spörsmål. Vi hemställa alltså,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit hemställa,

att Kungl. Maj :t ville låta verkställa utredning rörande förutsättningarna

för genomförande av sådan ändring av lagen örn

vissa inskränkningar beträffande tiden för förläggande av

bageri- och konditoriarbete, att lagen blir tillämplig på alla

bagerier, vilka tillverka bröd för avsalu, samt för riksdagen

framlägga de förslag, vartill utredningen kan giva anledning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande Nr bilagor.

Socialstyrelsen.

Bilaga A.

Till riksdagens andra lagutskott.

Genom beslut den 8 februari 1935 har Kungl. Maj:t anbefallt socialstyrelsen

att till andra lagutskottet avgiva yttrande över två inom riksdagen väckta

likalydande motioner, nr 178 i första kammaren och nr 345 i andra kammaren,

örn viss ändring i bestämmelserna angående arbetstidens begränsning inom

bageri- och konditorifacket. Till fullgörande härav får styrelsen anföra följande.

Motionärerna hemställa, att det i 1 § första stycket i lagen örn vissa inskränkningar

beträffande tiden för förläggande av bageri- och konditoriarbete

stadgade undantaget från lagens tillämpning för rörelse, som bedrives utan

biträde av annan än make och hemmavarande barn, skall upphävas och lagen

sålunda bliva gällande även för nämnda slag av företag, de s. k. familjebagerierna.

Till stöd för sitt yrkande anföra motionärerna, att dessa bageriers undantagsställning

medfört, att de vuxit allt mera i antal. Familjebageriernas

möjlighet att kunna förlägga arbetstiden till natten och därigenom tidigare

på morgonen kunna vara färdiga med sin försäljning och distribution har lett

till att de större och medelstora hagerierna med sin yrkesutbildade arbetskraft,

sina bättre arbetsförhållanden och mera hygieniska tillverkningsmetoder fått

stora svårigheter att hävda sig i konkurrensen och fått se sin produktion minskad.

Följden hade också blivit, att yrkesutbildade bageri- och konditoriarbetare

ej numera kunde erhålla anställning i samma utsträckning som tidigare.

Ifrågavarande undantagsbestämmelse fanns icke upptagen i den s. k. arbetstidskommitténs

förslag till lag i ämnet utan avsåg nämnda förslag, att förbudet

mot natt- och söndagsarbete skulle gälla alla, såväl arbetare som arbetsgivare

och hans familjemedlemmar, vilka deltaga i arbete för tillverkning till

avsalu av bageri- och konditorivaror. Kommittén erkände i sin motivering, att

denna vidsträckta tillämplighet stred mot den princip, som i regel gällde i fråga

örn arbetarskyddslagstiftningen och som från dennas tillämpning undantog

arbetsgivaren jämte medlemmarna av hans familj. Kommittén hade emellertid

på yrkande från såväl arbetsgivar- som arbetarhåll funnit sig nödsakad

föreslå familjebageriernas inbegripande under lagen för att förebygga illojal

konkurrens från dessa bageriers sida gentemot de större bagerierna. Kommitténs

mening biträddes av socialstyrelsen, som bl. a. framhöll önskvärdheten

av att jämväl biträdena i familjebagerierna komme i åtnjutande av det skydd

lagen avsåge att bereda. Även föredragande departementschefen anslöt sig

till kommitténs ståndpunkt.

Undantaget för familjebagerierna infördes av riksdagen (1919 års urtima

riksdag)^. Vederbörande utskott hade föreslagit bifall till det framlagda förslaget

på denna punkt men det reservationsvis i enlighet med väckt motion

framförda yrkandet på familjebageriernas undantagande segrade vid behandlingen

i kamrarna.

I en i andra kammaren år 1922 väckt motion (nr 67) hemställdes bland

annat, att undantaget för familjebagerierna skulle uteslutas ur lagen. I utlå
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 24; bilagor.

7

tande över motionen vidhöll styrelsen sin förut angivna ståndpunkt och förordade,

ehuru styrelsen ansåg mycket vägande invändningar från annan synpunkt

kunna göras däremot, undantagets uteslutande. Motionen vann emellertid

icke riksdagens bifall.

För bedömning vid 1923 års riksdag av frågan örn bagerilagens fortsatta

bestånd hade socialstyrelsen genom förmedling av polismyndigheterna företagit

en undersökning rörande lagens verkningar. Av denna undersökning

framgick bland annat, att familjebagerierna under de närmast föregående åren

ej visat någon starkare ökning. Med hänsyn härtill och då det endast var

fråga örn en förlängd provisorisk reglering ansåg sig styrelsen icke ha tillräcklig

anledning att påkalla uteslutande av ifrågavarande undantagsbestämmelse.

Styrelsen förklarade sig emellertid fortfarande vara av den uppfattningen,

att det från konkurrenssynpunkt måste anses rätt och billigt, att lagens

förbud gällde för alla bagerier.

Nyss nämnda undersökning var icke av mera ingående natur. I och för

förnyat ställningstagande vid 1926 års riksdag till den alltjämt provisoriskt

gällande bagerilagens innehåll och fortvaro utfördes emellertid under år 1925

i enlighet med Kungl. Maj :ts uppdrag omfattande utredningar av socialstyrelsen

och kommerskollegium rörande lagens tillämpning och verkningar m. m.

Den av socialstyrelsen verkställda undersökningen omfattade ej mindre än

5,775 företag med 23,839 däri arbetande personer (innehavare inräknade)

eller sannolikt nära nog samtliga bageriföretag i landet.

Enligt ifrågavarande undersökning uppginge de egentliga familjebagerierna

till ett antal av 1,458 med däri sysselsatta 2,197 personer. Mångå företag

(»hembagerierna») stodo familjebagerierna nära, i det i dem icke användes

särskilt för företagets verksamhet anställda arbetare utan, förutom eventuellt

make och hemmavarande barn, allenast andra familjemedlemmar eller tjänstefolk.

Familjebagerierna jämte nu åsyftade företag redovisades vid undersökningen

till ett sammanlagt antal av 2,386. Antalet företag som sysselsatte

särskilt anställda arbetare upptogs till 3,389.

Såsom av intresse med hänsyn till undantaget för familjebagerier sökte

man vid undersökningen inhämta, hur det förhöll sig med tillkomsten av dylika

bagerier efter bagerilagens ikraftträdande den 1 januari 1920. De av undersökningen

omfattade företagen fördelades på grund härav med hänsyn till det

år, de öppnats av den ursprunglige innehavaren eller, där uppgift därom saknades,

då de tillträtts av innehavaren av företaget vid tiden för undersökningen.

Av denna sammanställning framgick, att 46.2 % av familjebagerierna

och 49.0 % av hembagerierna tillkommit resp. tillträtts efter den 1 januari 1920.

Motsvarande procenttal för samtliga bageriföretag uppgick till 38.2, och ansåg

styrelsen härav framgå, att antalet familje- och hembagerier ökats övernormalt

efter bagerilagens tillkomst.

Rörande tiden för försäljningens början, som särskilt undersöktes, framgick

icke, att familjebagerierna i allmänhet började tidigare än andra bagerier.

Beträffande resultatet av undersökningen med hänsyn till undantaget för

familjebagerierna yttrade styrelsen i sitt betänkande den 26 november 1925

med förslag till reviderad lag i ämnet väsentligen följande:

»Av de förut anförda siffrorna beträffande bageriföretagens fördelning på

olika typer framgår, att de små företagen — vare sig man urskiljer de här

särskilt åsyftade familjebagerierna eller med hänsyn till den osäkra differentieringen

skär alla företag utan särskilt anställda arbetare över en kam •—

obestridligen intaga en mycket betydande ställning inom bagerihanteringen

och med all sannolikhet kunna erbjuda de större bagerierna en kännbar konkurrens.

Jämväl uppgifterna örn bageriföretagens fördelning med hänsyn

till tiden för deras tillkomst måste, även örn lägre löner, tekniska förbättrin
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande Nr 24; bilagor.

gar m.° m. gynnat uppkomsten av småbagerier under de senaste åren, anses

tyda på att lagstiftningen medfört starkare ökning av de små än de stora företagen.

Såsom en omständighet, vilken torde tjäna att förstora verkningarna

av undantaget, .må framhållas, att den allmänna uppfattningen i stor utsträckning

icke gör sig reda för undantagets begränsning utan med familjebagerierna

i avseende å frihet från lagens iakttagande jämställer allehanda små bageriföretag.

Det anmärkningsvärt stora antalet bagerier, som uppgivits olovligen

undandraga sig lagens tillämpning, lär i viss mån finna sin förklaring

i nu berörda omständighet. Nämnas bör måhända också i förevarande sammanhang,

_ att undantagsbestämmelsen givit upphov åt en del anordningar till

lagens kringgående, t. ex. genom att arbetarna formellt upptagas såsom kompanjoner.

Huruvida ett uteslutande av undantagsbestämmelsen skulle för de större

bagerierna medföra förväntad lättnad i konkurrensavseende, är måhända ej

fullt säkert. Tiderna för försäljningens början, varom den av styrelsen verkställda

utredningen lämnat upplysning, utvisa ej med säkerhet någon tidigare

början för^familje- och övriga småbagerier, och den s. k. butiksstängningslagen

torde också i regel ej medgiva dylik början före kl. 7 f. m. Vidare komma de

större bageriföretagen att med hänsyn till sina återförsäljningsställen alltid

vara de mindre med deras direkta försäljning underlägsna i avseende å brödets

tidiga tillhandahållande.

Socialstyrelsen är emellertid fortfarande av den meningen, att rättvisan

kräver undantagets avskaffande. När staten för tillgodoseende av något offentligt

intresse pålägger en näringsgren vissa inskränkningar i dess verksamhet,

måste den nämligen anses förpliktad att såvitt möjligt tillse, att den ej därmed

gynnar vissa grupper av företag på andras bekostnad. Med den tillbakaflyttning

av tiden för arbetets början fran kl. 6 till 5 f. m., som styrelsen

funnit sig nödgad föreslå, skulle för övrigt de små företagen i vad angår förbudet

mot nattarbete knappast ha skälig anledning till klagomål över att de

inbegripas under lagen.»

I enlighet med vad sålunda uttalats uteslöt styrelsen i sitt lagförslag bestämmelsen

örn undantag för rörelse, som bedrives utan biträde av annan än

make och hemmavarande barn. I stället hade styrelsen i överensstämmelse

med^ den av internationella arbetskonferensen år 1925 antagna konventionen

angående nattarbete i bagerier upptagit en bestämmelse, som från lagens tilllämpning

undantog tillverkning för hushållsbruk, vilken bedrevs utan biträde

av annan än medlem av hushållet. Mot styrelsens ifrågavarande beslut anfördes

emellertid reservation av en av styrelsens ledamöter, byråchefen Bergsten.

Aven socialfullmäktigen von Sydow uttalade sig reservationsledes mot att

lagen skulle utsträckas till att gälla familjebagerierna.

Föredragande departementschefen anslöt sig till den av socialstyrelsen intagna

. ståndpunkten. Han förklarade härvid sammanfattningsvis, att ehuru

han ej ville förneka, att undantaget för familjebagerier hade visst fog för

sig, han icke kunnat undgå finna avgörande skäl tala för undantagets uteslutande.

Andra lagutskottet vid 1926 års riksdag ansåg emellertid (utlåtande nr 21),

att de verkställda undersökningarna knappast gåve något starkare stöd åt klagomålen

över konkurrensen från familjebageriernas sida. Den av socialstyrelsen

framhallna övernormala ökningen av familje- och hembagerier fann enligt utskottet

sannolikt i avsevärd män sin förklaring i andra förhållanden — såsom

förbättrade tekniska möjligheter, lägre löneanspråk hos oorganiserad personal,

tvång för en del personer, som förut haft andra levnadsförhållanden,

att förskaffa sig en förvärvskälla — än den för familjebagerierna gällande

undantagsbestämmelsen. Med hänsyn till vad sålunda anförts och särskilt

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr g-4; bilagor.

9

till angelägenheten av att upprätthålla principen om frihet till arbete för

arbetsgivaren och hans familj förordade utskottet, att undantagsbestämmelsen

skulle upptagas även i den förnyade bagerilagen. Utskottets utlåtande i

ärendet godkändes helt av riksdagen, således även i vad det avsåg familjebagerierna.

Vid 1930 års riksdag erhöll bagerilagen permanent giltighet men vidtogs

därvid ingen ändring i materiellt hänseende i 1926 års lag.

Någon närmare undersökning av familjebageriernas nuvarande förekomst

och arbetsförhållanden har givetvis icke kunnat göras i detta sammanhang.

Emellertid har styrelsen inhämtat yrkesinspektörernas och yrkesinspektrisens

yttranden i ärendet, och ha några yrkesinspektörer i anledning härav verkställt

vissa undersökningar å en del orter.

Yrkesinspektören i andra distriktet har sålunda gjort sig underrättad örn

förhållandena i förevarande avseende i Uppsala och Västerås. Beträffande

förstnämnda stad meddelar yrkesinspektören, att uppfattningen hos de med

anställd personal arbetande bagerierna syntes vara, att konkurrensen med

familjeföretagen var mycket besvärande. Det bröd som såldes genom brödoch

mjölkbutiker, vilka öppna kl. 7 f. m., utgjordes nästan uteslutande av

»familjebröd». Att konkurrensen var så besvärande berodde emellertid icke

endast på att familjeföretagen kunde leverera sitt bröd tidigare utan kanske

ännu mer på att de genom sina lägre omkostnader kunde hålla billigare priser

-— några avtalsenliga löner behövde ju icke betalas vid dessa bagerier. Medan

antalet familjebagerier i Uppsala enligt uppgift av hälsovårdsnämnden

uppgick till 18, utgjorde motsvarande antal i Västerås enligt därvarande

hälsovårdsnämnd endast 5. Att döma av yrkesinspektörens upplysningar i

övrigt rörande förhållandena i Västerås skulle konkurrensen där från familjebagerierna

icke vara så besvärande som i Uppsala. Även i fråga örn Västerås

gällde, att familjebageriernas låga priser utgjorde en viktig faktor i konkurrensen

mellan de olika slagen av bagerier. Rörande landsbygden och de smärre

städerna inom distriktet uttalar yrkesinspektören, att det knappast förekommer,

att familjebagerierna arbeta å tid mellan kl. 8 e. m. och 5 f. m.

Av t. f. yrkesinspektören i Jönköping meddelas, aft 21 bagerier besökts i

nämnda stad. Ehuru en hel del av dessa bagerier kallades hembagerier, voro

dock endast 3 verkliga familjebagerier. Innehavarna av två av sistnämnda

företag förklarade sig i regel icke börja arbetet före kl. 5 f. m. Den ena av

dessa uttalade särskilt, att det för hans del vore likgiltigt, örn lagen utsträcktes

till att omfatta även familjeföretag. Innehavaren av det tredje av omförmälda

familjebagerier meddelade däremot, att han i regel började arbetet kl. 1

på natten, samt förklarade, att örn han icke finge börja så tidigt skulle han

icke kunna bedriva sin bagerirörelse. Enär han hade en gammalmodig ugn

och saknade maskinell utrustning, skulle han nämligen utan denna tidiga början

icke kunna få sitt bröd färdigt vid samma tid som de bättre utrustade

större bagerierna. Rörande tillväxten av antalet småbagerier meddelar t. f.

yrkesinspektören, att några tillförlitliga siffror i detta avseende icke kunnat

erhållas. Att döma av den i Jönköping gjorda undersökningen syntes emellertid

antalet hembagerier hava ökat under de senare åren men någon tendens

till ökning av de egentliga familjebagerierna hade däremot icke kunnat förmärkas.

Yrkesinspektören i åttonde distriktet har företagit undersökning rörande

förhållandena i städerna Gävle, Söderhamn, Hudiksvall, Östersund, Falun

och Ludvika. Härvid har framgått, att sammanlagda antalet bagerier utan

anställda arbetare i dessa städer icke synes ha undergått någon nämnvärd

ökning på senare år. Största flertalet av ifrågavarande bagerier börja ej sitt

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande Nr tb; bilagor.

arbete förrän tidigast omkring kl. 6 f. m. Endast i några fall påbörjas arbetet

kl. 5 f. m. Söndagsarbete förekommer i regel ej. Såsom särskilt undantag

från sistnämnda regel omnämnes, att i Gävle finnes ett bageri sysselsättande

2 familjemedlemmar, vilka baka wienerbröd på sön- och helgdagar och leverera

detta till en del kaféer, vilka på vardagarna taga sitt bröd från andra

bagerier. Från livsmedelsarbetareförbundets avdelning i Borlänge har till

yrkesinspektören meddelats, att i det under denna avdelning hörande distriktet

(praktiskt taget hela Dalarna med undantag av Ludvika, Hedemora och

Krylbo) funnos år 1930 omkring 52 hembagerier men år 1935 c:a 84. Antalet

bagerier med anställda arbetare var 34 år 1930 men endast 16 år 1935.

Yrkesinspektören i Linköping uttalar allmänt, att erfarenheten bestyrker

motionärernas påstående, att hem- och familjebageriernas antal vuxit de senare

åren. En avsevärd förskjutning från något större bagerier med anställda

arbetare till mindre sådana med endast företagaren såsom arbetande, eventuellt

med biträde av en eller annan familjemedlem, har obestridligen ägt rum.

Å andra sidan syntes erfarenheterna peka i den riktningen, att den tillbakaflyttning

a^ tidpunkten för uppslagning från kl. 6 till kl. 5 f. m., som genomfördes

med 1926 års lag, i viss mån stärkt de större bageriernas ställning.

Sedan bakning kunnat påbörjas vid sistnämnda klockslag, har det ofta blivit

möjligt även för dessa bagerier att hinna få brödet färdigt till den tidpunkt,

då efterfrågan på allvar börjar på morgonen.

Yrkesinspektören i Skånedistriktet anser det förhållandet, att hem- och

familjebageriernas antal växt på vissa orter, till en del ha sin förklaring i

att under senaste arbetslöshetsperiod många sökt skaffa sig sin utkomst genom

att börja baka. Förnämsta orsaken till berörda förhållande torde dock

enligt nämnde yrkesinspektör vara en uppkommen ökad efterfrågan på bröd.

Av yrkesinspektören i övre Norrland meddelas, att familjebagerierna synas

förekomma i förhållandevis litet antal. Där förändring i antalet skett, tydde

denna snarare på minskning än ökning under de senare åren. Vad anginge

tiden för arbetets början på morgonen gåve tillgängliga uppgifter vid handen,

att arbetet vid familjebagerierna i allmänhet icke försigginge på annan

tid än som vore medgiven för företag, å vilka bagerilagen ägde tillämpning.

I samband med ifrågasatt utsträckning av förbudet mot kvinnors nattarbete

har yrkesinspektrisen nyligen på styrelsens uppdrag företagit en undersökning,

som jämväl omfattat småbagerierna. Av härvid erhållna uppgifter

synes yrkesinspektrisen framgå, att småbagerierna i allmänhet tilltagit i

antal under senare år. Örn detta innebure, att även antalet familjebagerier

ökat, vore däremot ovisst. Vid ifrågavarande undersökning hade vidare framgått,

att de allra flesta familjebagerier ej började arbetet tidigare än i bagerilagen

stadgades.

Anmärkas må slutligen, att flertalet yrkesinspektörer i sina yttranden beröra

de svårigheter i fråga örn tillsynen å lagens efterlevnad, som skulle uppstå

i händelse den utsträckes att omfatta även familjebagerierna.

Nu _ återgivna delar av yrkesinspektörernas och yrkesinspektrisens yttranden

giva uppenbarligen endast spridda drag av förhållandena inom bagerinäringen

_ i det avseende, varom i motionerna är fråga. En allsidig och fullt

tillförlitlig bild av det nuvarande läget kan givetvis endast erhållas genom en

omfattande undersökning i ämnet liknande den år 1925 företagna. Mycket talar

emellertid för att förhållandena i stort sett kunna karakteriseras på ungefär

samma sätt som skedde i anslutning till den år 1925 verkställda undersökningen.

En viktig skillnad föreligger likväl med hänsyn till den år 1926 vidtagna

^lagändringen, varigenom tiden för bageriarbetets början tillbakaflyttades

från kl. 6 till kl. 5 f. m. Vid den 1925 företagna utredningen kunde icke

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 2b; bilagor.

11

påvisas, att bagerierna utan särskilt anställda i allmänhet började sin brödförsäljning

tidigare än övriga bagerier. Numera torde med ganska hög grad

av säkerhet kunna sägas, att familjebagerierna icke i någon mera avsevärd

omfattning börja arbetet tidigare än i bagerilagen medgives eller kl. 5 f. m.

Sannolikt är därför, att den nu gällande lagstiftningen icke i någon starkare

grad gynnar uppkomsten av familjebagerier, utan torde deras förhållandevis

talrika förekomst väsentligen vara att återföra på övriga, förut i detta sammanhang

omförmälda förhållanden. Påpekas må härutöver, att den ökning av

familjebagerierna, som synes ha ägt rum å vissa orter under senare år, till en

del torde kunna sättas i samband med den under dessa år rådande, omfattande

arbetslösheten, vilken torde föranlett ett större antal personer än eljest skulle

varit fallet att söka vinna sin utkomst såsom egna företagare inom bagerihanteringen.

För den händelse familjebagerierna skulle inbegripas under lagen, anser

sig styrelsen böra framhålla, att en någorlunda effektiv tillsyn av yrkesinspektionens

befattningshavare inom det sålunda utökade tillämpningsområdet

icke är möjlig med nuvarande tillgång på inspektionspersonal.

Stockholm den 9 mars 1935.

Gunnar Huss.

W. Stenholm.

Bilaga B.

Kommerskollegium.

Till riksdagens andra lagutskott.

Genom skrivelse den 8 februari 1935 har Kungl. Maj :t anbefallt kommerskollegium

att avgiva och till riksdagens andra lagutskott senast den 9 innevarande

mars överlämna yttrande över två inom riksdagen väckta, likalydande

motioner, nr 178 i första kammaren och nr 345 i andra kammaren om viss ändring

i bestämmelserna angående arbetstidens begränsning inom bageri- och

konditorifacket.

I anledning härav har kollegium inhämtat yttranden i ärendet från Stockholms

och Skånes handelskammare samt handelskammaren i Göteborg ävensom

från Sveriges hantverksorganisation. Kollegium har därjämte vid ärendets

handläggning tagit del av det av Stockholms bageriindustriförening den

22 februari 1935 till andra lagutskottet avgivna yttrandet i ärendet.

Med överlämnande av de av kollegium införskaffade yttrandena får kollegium

i ärendet anföra följande.

Den i motionen begärda ändringen avser upphävande av det undantag från

gällande förbud mot nattarbete inom bageri- och konditorifacket, som finnes

medgivet för rörelse, som bedrives utan biträde av annan än make och hemmavarande

barn (de s. k. hem- och familjebagerierna).

Ifrågavarande undantagsbestämmelse tillkom år 1919 på riksdagens eget

initiativ. Därefter har frågan örn dess bibehållande upprepade gånger varit

föremål för statsmakternas prövning. Såväl vid 1922 års riksdag på grund

av väckt motion i ämnet som vid riksdagarna 1923, 1926 och 1930, då frågan

örn förnyelse av den ursprungligen endast provisoriska lagen örn begränsning

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Allärd lagutskottets utlåtande Nr Qh; bilagor.

av arbetstiden vid bagerierna behandlades, har spörsmålet om hembageriernas

undantagsställning blivit ingående debatterat. Vid samtliga tillfällen motsatte

sig dock riksdagen framlagda förslag örn dessa bageriers indragande under

lagens tillämpningsområde. Såsom skäl för bibehållande av denna undantagsställning

har därvid i huvudsak anförts, dels att hembagerirörelsen för

dess utövare i regel vore deras enda förvärvskälla, och att konkurrensen med

de mera yrkesmässigt bedrivna bagerierna nödvändiggjorde för hembageriernas

innehavare en sådan undantagsställning, och dels att man genom att begränsa

rätten för den enskilde att på ifrågavarande yrkesområde bruka egen eller familjemedlemmarnas

arbetskraft skulle komma att gå längre än vid all övrig

lagstiftning på arbetstidsbegränsningens område, i det att lagstadgad reglering

för hemarbete ej förekomme å något annat yrkesområde. Å andra sidan

har av förespråkarna för en utsträckning av lagens tillämpningsområde till

hembagerierna anförts, att dessas redan förut betydliga antal liksom deras

omsättning genom den privilegierade undantagsställning, som tillförsäkrats

dem, i allt högre grad utökats på bekostnad av yrkesbagerierna och yrkesbageriarbetarna

i egentlig mening.

I nu förevarande motioner framhålles i huvudsak liknande synpunkter, som

nyss nämnts, till stöd för arbetstidens begränsning även vid hembagerierna.

Sålunda betonas, att följden av att lagen icke vore lika för alla, som bedreve

bagerinäring, hade blivit, att yrkesutbildade bageri- och konditoriarbetare ej

numera kunde erhålla anställning i samma utsträckning som tidigare, och att

de större och medelstora bagerierna med sina bättre arbetsförhållanden och

mera hygieniska tillverkningsmetoder måste se sin produktion minskad.

_ Av de av kollegium hörda sammanslutningarna har Sveriges hantverksorganisation

tillstyrkt den ifrågasatta lagändringen. Däremot ha handelskammaren

i Göteborg och Skånes handelskammare avstyrkt densamma, varvid särskilt

den förra handelskammaren framhållit bl. a., att den konkurrens, som utövades

av hembagerierna, icke syntes vara av särskilt besvärande art saint att,

ifall dessa bagerier skulle indragas under lagen, det syntes vara fara värf, att

de icke skulle med den begränsade arbetskraft, som stöde till deras förfogande

och vilken icke kunde utvidgas, hinna utföra sitt arbete, varigenom deras försörjningsmöjligheter

skulle minskas eller helt bortfalla till verklig skada både

för dem, som träffades därav, och för samhället.

Stockholms handelskammare åter har, under åberopande av det av Stockholms

bageriindustriförening avgivna yttrandet i ärendet, instämt i denna förenings

uttalande, att den s. k. bagerilagen icke längre vore påkallad, utan att bagerinäringen

borde inrangeras under den för samtliga andra yrken gällande arbetstidslagen,

samt därjämte framhållit, att en utsträckning av lagens giltighetsområde

till rörelser, där endast företagaren och hans familj vore sysselsatta,

skulle medföra icke blott de olägenheter, som av nämnda förening påpekats,

utan också innebure ett ytterst betänkligt ingrepp i individens frihet

till självförsörjning, vilket både socialt och ekonomiskt kunde få mycket besvärande

konsekvenser.

För egen del vill kollegium ej förneka, att den för hem- och familjebagerierna

medgivna friheten i fråga om arbetstidens förläggande måhända varit ägnad

att stärka dessa bageriers ställning i konkurrensen med de mera yrkesbetonade

bagerierna och i så måtto inneburit en i lagstiftningen ej åsyftad olägenhet för

dessa senare. Såsom i viss mån belägg för riktigheten av denna uppfattning

kan kollegium hänvisa till den av socialstyrelsen i utlåtande till Kungl. Majit

den 26 november 1925 framlagda utredning med förslag till reviderad lagstiftning

rörande arbetstiden inom bageri- och konditoriyrket, vilken utredning legat

till grund för Kungl. Majlis proposition i ämnet till 1926 urs riksdag (nr

s. 13 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr bilagor.

13

72). I denna utredning påvisades, hurusom beträffande de bagerier, utredningen

omfattat, 46.2 procent av familjebagerierna samt 49.2 procent av de med

dessa i mycket likställda hembagerierna tillkommit, resp. tillträtts efter bagerilagens

ikraftträdande den 1 januari 1920. Då motsvarande procenttal för

samtliga av utredningen berörda bageriföretag uppgick till 38.2 procent, fann

socialstyrelsen, att antalet familje- och hembagerier ökats övernormalt efter

bagerilagens tillkomst.

Även örn således vissa omständigheter tyda på att hembageriernas undantagsställning

i viss mån gynnat dessa på yrkesbageriernas bekostnad, håller

kollegium dock före, att den underlägsenhet i konkurrensavseende, som ifrågavarande

lagbestämmelse medfört för de senare, knappast kan vara av nämnvärd

betydelse för dessa. Det ligger nämligen i sakens natur, att hembagerierna

med sin mycket begränsade arbetskraft och till följd härav ringa tillverkningskapacitet

i regel icke äga möjlighet att i större omfattning inkräkta

på yrkesbageriernas arbetsområde. Mera begränsad teknisk utrustning och

större svårighet att rationellt ordna bröddistributionen innebära även för hembagerierna

ett hinder i konkurrensen med yrkesbagerierna, åtminstone då det

gäller de grövre brödsorterna, d. v. s. det egentliga matbrödet.

Vidare synes man vid frågans prövning ej heller böra helt bortse från att

även vissa humanitära skäl, särskilt risken att beröva ekonomiskt svagt situerade

personer deras enda existensmedel, tala mot att utsträcka lagens tillämpningsområde

till hem- och familjebagerierna.

Slutligen kan kollegium — i anslutning till vad Stockholms bageriindustriförening

i sitt yttrande till lagutskottet anfört — icke underlåta att framhålla,

att vissa olägenheter av teknisk och nationalekonomisk natur onekligen synas

vara förknippade med gällande förbud mot nattarbete inom bageriyrket, liksom

det även vill synas som örn den forcering av jäsningsprocessen vid brödtillverkningen,

som förbudet framtvingat, medfört en viss försämring av brödets

hållbarhet i färskt tillstånd och måhända även i någon mån av dess näringsvärde.

Det synes med hänsyn härtill föga tilltalande att ytterligare utvidga

detta förbuds giltighetsområde.

På grund av vad sålunda anförts anser sig kollegium icke böra tillstyrka

bifall till den i förevarande motioner begärda lagändringen.

Stockholm den 8 mars 1935.

Ragnar Sohlman.

K. A. Fryxell.

Mogens Möller.

Bilaga V.

SYerigos lia^eriidkareförcniiig.

Till riksdagens andra lagutskott.

Sedan lagutskottet berett undertecknad organisation, Sveriges Bageriidkareförening,

tillfälle att avgiva yttrande över inom riksdagen väckta likalydande

motioner av herrar Theodor Nilsson och Jacob Hansson samt av herr Frankenberg

m. fl. örn viss ändring i bestämmelserna angående arbetstidens be
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Andra lagutskottets utlåtande Nr bilagor.

glansning inom bageriyrket, få vi i dessa och därmed sammanhängande ärenden

vördsamt anföra följande.

De lagar, som äro bestämmande för arbetstiden i bagerier, tillkommo först

år 1919. Under åren 1913 och 1914 hade motioner framlagts för riksdagen

örn nattarbetets avskaffande och under 1915 hade en utredning av denna fråga

företagits. Vid 1917 års riksdag framlades en motion örn 8 timmars arbetsdag

och örn nattarbetets avskaffande. Frågan upptogs av folkhushållningskommissionen

och blev ett moment i den vid denna tid (kristiden) allt

dominerande brödfrågan. Brödregleringskommittén, som tillsattes samma år,

fick dessa ärenden till behandling, men, huvudsakligast till följd av en allsidig

utredning från Sveriges Bageriidkareförening blev saken uppskjuten till

mot slutet av året, då kommittén, tydligen under inverkan av folkhushållningskommissionen,

föreslog avskaffande av nattarbete. Mot förslaget inlämnades

reservation från Sveriges Bageriidkareförening, som även framlade

en ingående kritik mot det slutliga lagförslaget, som 1919 på regeringens befallning

av arbetstidskommittén utarbetades. Lagförslaget föll vid den lagtima

riksdagen, men 1919 års urtima riksdag antog dels: »Lag om arbetstidens

begränsning» av den 17 oktober 1919, och dels »Lag om begränsning av tiden

för bageri- och konditoriarbete» av samma datum och år, i det följande benämnd

bagerilagen.

Ehuru frågan örn nattarbete i hela dess räckvidd ej beröres av föreliggande

motioner, anse vi oss dock i detta sammanhang böra göra några uttalanden

i detta ärende. I den härovan nämnda reservationen av 1919 framhöll Sveriges

Bageriidkareförening, att rätten att i erforderlig grad använda natten som

arbetstid är av allra största betydelse för bageriyrket och för dettas förmåga

att vid lämplig tidpunkt tillhandahålla ett färskt och välsmakande bröd till

bästa möjliga, pris. Förbudet mot nattarbete måste betraktas som en inskränkning

i bageriyrkets näringsfrihet.

Det är ett obestridligt faktum, bekräftat av alla utövare av bageriyrket

och vetenskapligt dokumenterat, att långtids jäsning är lika förmånlig för

brödets kvalitet, som varje tidsforcering av brödproduktionen är oförmånlig

för densamma.

Enligt senaste tids rapporter från samtliga länder, där nattarbetsförbud

existerar, innebär detta förbud synnerligen kännbara hinder för rationell drift

och för förbilligande av brödet, förutom att det medför den förutnämnda försämringen

i kvalitativt hänseende.

Då förbudet omöjliggör kontinuerlig drift i bagerierna, hämmas utnyttjandet

av de moderna maskinella anläggningarna och företagens driftskapacitet

minskas till ungefär en tredjedel av förefintliga prestationsmöjligheter. Ett

förbilligande av produktionskostnaderna hindras särskilt genom den ökning

i åtgången av bränslematerial, som uppstår genom det tvungna avbrottet i

driften. Dessutom ökas mångfaldigt kostnaderna för distributionen av brödet

genom den koncentrering av densamma inom viss, mycket kort tid. som

nödvändiggöres av nattbakningsförbudet. Utnyttjandet av lagens fastställda

8 timmars arbetstid bliver inskränkt till endast 6 ä 7 timmars produktivt arbete,

då, liksom distributionen, även produktionen måste koncentreras till viss

kort tid till följd av förbudet och konsumenternas krav på bröd vid de tidiga

morgontimmarna.

. Förbudet mot nattarbete i bagerierna har emellertid ej blott för folkhushållningen

skadliga konsekvenser, utan det kan även anses vara en antikverad

och otidsenlig åtgärd. Fordran på detta förbud uppstod nämligen vid en tid,

då man ännu ej kände till verklig industriell stordrift inom bageriyrket, och

då de nuvarande hygieniska anordningarna inom bageriföretagen ännu ej

existerade. Nuförtiden har däremot det manuella arbetet även i mindre ba
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 2h; bilagor.

15

gerier sedan långt tillbaka undanträngts av maskinarbete, och skyddet för

arbetarna i hälsoavseende är säkrat genom fastställda hygieniska bestämmelser.

Med hänsyn till dessa fakta måste man fråga sig, örn ett obevekligt fasthållande

av nattbakningsförbudet längre kan vara försvarligt.

Efter detta principuttalande i den för bageriyrket så viktiga frågan om nattarbete

övergå vi till behandlande av det nu aktuella, i förutnämnda motioner

framställda förslaget om viss lagändring.

De för bageri, och konditoriyrkena speciellt gällande tidsbestämmelser, som

beröras av ändringsförslaget, återfinnas i bagerilagens § 1, första stycket, som

är av följande lydelse:

»Arbete för tillverkning till avsalu av bageri- eller konditorivaror må

icke bedrivas å sön- eller helgdag eller å tid mellan kl. 8 eftermiddagen

och kl. 6 (efter den 1 januari 1927 kl. 5) förmiddagen å söckendag. Vad

sålunda stadgats äger dock icke tillämpning å rörelse, som bedrives utan

biträde av annan än make och hemmavarande barn.-»

(Sista meningen kursiverad av oss.)

Vad tidsbestämmelserna beträffar skedde genom 1926 års lag — såsom

inom parentes i lagtexten nyss anmärkts — den förbättringen i förbudet

mot nattarbete i bagerier, att arbetet numera, från den 1 januari

1927 får börja kl. 5 i stället som förut kl. 6 f. m.

Anm. Det gäller härvidlag det egentliga bageriarbetet, ej de förberedande

arbeten, vilka enligt samma lags § 2 d), får börja kl. 3.30 f. m.

I efter 1919 ingångna arbetsavtal rörande bageriyrket bestämdes, att arbetstiden

skulle vara i överensstämmelse med då gällande lagbestämmelser

(början kl. 6 f. m.), och ehuru, som förut sagts, dessa bestämmelser genom 1926

års lag ändrades, medgåvo arbetarna icke annat vid prolongation av avtalen

eller ingående av nya avtal än att arbetstidens början skulle vara som förut,

d. v. s. kl. 6 f. m. Den sålunda rådande dualismen mellan lagens och avtalens

tidsföreskrifter har varit synnerligen skadlig för de yrkesmässiga utövarna

av bageriyrket särskilt i fråga örn konkurrensen med de av såväl lag- som avtalsbestämmelser

oberoende s. k. familjebagerierna. Vid 1933 års prolongation

av riksavtalet för bageriindustrien medgav arbetareparten -—- emot en

kompensation av en halv timmes i arbetstiden inräknad matrast —, att bageriarbetet

i Stockholm och Eskilstuna må börja kl. 5 f. m., och även i fråga

örn en del lokala kollektivavtal ha organisationerna enats om, att arbetet må

börja vid den i lag fastställda tiden, i dessa fall utan förutnämnd kompensation.

På många håll börjar dock arbetet fortfarande kl. 6 f. m.

De s. k. familjebagerierna, vilka över hela Sverige förekomma i mycket stort

antal, hava tillkommit huvudsakligast till följd av det undantag från lagbestämmelserna,

som i förutnämnd § 1 är angivet: »Vad sålunda stadgas äger

dock icke tillämpning å rörelse, som bedrives utan biträde av annan än make

och hemmavarande barn.»

Visserligen står i lagen uttryckligen, att undantaget gäller »make och hemmavarande

barn», men i verkligheten har det blivit så, att den stora massan

av dessa företag bedrivas med hjälp av släktingar eller annan oorganiserad

arbetskraft, s. k. elever e. d. De verkliga yrkesidkarna ha lika litet som fackföreningarna

någon möjlighet att kontrollera dessa företag eller beivra den

illojala konkurrens, som dessa utöva. Givet är, att genom dessa företags existens

arbetstillfällena för de yrkesutbildade bageri- och konditoriarbetarna i

oerhört hög grad minskats.

Oberoende av frågan om dualismen mellan lagens och de flesta avtals tidsbestämmelser

är familjebageriernas verksamhet överhuvud taget rent av ödes
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Andra lagutskottets utlåtande Nr %k; bilagor.

diger för yrkesbagarna, i det att familjebagerierna begagna sig av bagerilagens

inkonsekvens till att koncentrera sig å tillverkning av färskt morgonbröd,

en produktion, sorn. fortgår belt okontrollerad såväl i fråga om arbetstid och

arbetslöner som beträffande hygieniska föreskrifter för bageriyrkets bedrivande.

Yi framhålla, att den vid 1925 års arbetskonferens i Genéve utarbetade konventionen

mot nattarbete i bagerier, enligt vilken sådant arbete skulle vara

förbjudet icke blott för avlönade arbetare, utan även för arbetsgivarna inom

yrket, var avfattad i en form, som positivt riktade sig även mot ett sådant undantag,

som i vår svenska lagstiftning är gjort till förmån för familjebagerierna.

Vi framhålla även det inkonsekventa däri, att då nattarbetsförbudet tillkommit

av den angivna orsak, att sådant arbete skulle vara mer eller mindre

hälsovådligt, vår lagstiftning icke i detta avseende velat skydda »make och

hemmavarande barn».

Motiveringen till familjebageriernas undantagsställning har angivits vara

grundad på humanitetssynpunkter. Man ville bereda exempelvis husmödrar,

som genom familjeförsörjarens frånfälle kommit i svårigheter, med dessa likställda

ensamstående kvinnor och andra en utväg till försörjning. Man ansåg,

att den ringa kvantitet bröd, som i dessa »hembagerier» — bokstavligt menat

—- skulle kunna tillverkas, ej skulle kunna utgöra någon avsevärd konkurrens

med den yrkesmässiga produktionen. Ett faktum är emellertid, att familjebagerierna

genom sina möjligheter att förlägga tillverkningen till för yrkesbagarna

otillåten tid blivit fruktansvärda konkurrenter till yrkesbagerierna.

Familjebageriernas antal har särskilt till följd av den allmänna krisen enormt

tilltagit, i det att snart sagt envar, som på andra områden misslyckats i sin

näring, tror sig genom att öppna bageri kunna finna sin bärgning. Yrkesbagarnas

svårigheter ha härmed ökats till bristningsgränsen: på alla håll inskränkningar

av driften och avskedanden av de anställda. Företagarna bliva

ruinerade och bageriarbetarna öka de arbetslösas antal.

Då yrkesbagarna i utövande av sin näring ej äro skyddade av en hantverkslag,

utan det står var och en fritt att även utan förkunskaper eller kompetensbevis

av något slag driva bagerirörelse, kan det icke anses annat än

skäligt, att åtminstone likhet inför lagen må råda, så att alla, som tillverka

bröd till avsalu, må vara underkastade samma lagbestämmelser angående arbetstiden

i bagerierna.

Vi ha varit i tillfälle att taga del av Stockholms Bageriindustriförenings

yttrande till andra lagutskottet, av den 22 d:s, i förevarande frågor.

Nämnda förening har ansett sig böra avstyrka motionerna. Den har anfört,

att den i fråga om förbudet mot nattarbete intager samma ståndpunkt

som vår förening och har citerat vår förenings uttlande i denna principfråga,

men anser sig likväl på anförda skäl ej vilja lämna sitt tillstyrkande.

Vi måste då framhålla, att vår förening är bageriyrkets riksorganisation

och representerar hela det svenska bageriyrkets, i detta fall såväl arbetsgivarnas

som de anställdas intressen. Till vår förening äro anslutna över 1 300

bageriföretag, under det att Stockholms Bageriindustriförening består endast

av 6 bageriföretag i Stockholm.

För hela det svenska bageriyrket är det av den mest vitala betydelse att

bagerilagens ifrågavarande bestämmelser må bliva lika för alla, som tillverka

bröd till avsalu.

På grund av vad vi salunda anfört fa vi härmed vördsamt tillstyrka motionen

nr 178/1935 och således yrka, att i bagerilagens § 1, första stycket, må

s. 17 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 24; bilagor.

17

göras den ändringen, att den sista meningen, som handlar örn undantag från

lagbestämmelserna för den, som bedriver rörelse utan annat biträde än make

och hemmavarande barn, må utgå.

Stockholm den 25 februari 1935.

Sveriges Bageriidkareförening.

Alfred Henning.

William Björkman.

Bilaga D.

Svenska livsmedelsarbetareförbundet.

Till riksdagens andra lagutskott.

Då vi beretts tillfälle att till det ärade utskottet inkomma med yttrande

över riksdagsman hr Evert Erankenbergs m. fl. avgivna motion örn förändring

i lagen örn arbetstidens förläggning i bagerier och konditorier, få vi härmed

anföra följande:

Till skillnad mot andra hantverksföretag har bageriyrket av ålder företrädesvis

bedrivits om natten. Yad som från början har varit anledningen härtill

är svårt att avgöra. En orsak kan ha varit, att arbetslokalerna varit små

och trånga och ej medgivit framställning på dagen av de olika slags bröd, som

förts i handel. Mjukbrödet har därför tillverkats på natten och hållits till

salu ugnsfärskt på morgonen. Härigenom har allmänheten under seklernas

lopp vant sig vid förtärandet av färskt bröd, och bruket därav har utbildats

till sed och tradition. Många människor anse det ugnsfärska brödet särskilt

smakligt och föredraga detta. Den sålunda nedärvda vanan har uppammat

en allmän tro, att brödet för att vara kurant nödvändigt måste bakas på natten.

_ Läkarevetenskapen har dock alltid påvisat, att det är mera skadligt än

nyttigt att konsumera morgonfärskt bröd, men deras mening har allmänheten

knappast tagit hänsyn till. Bruket av färskt bröd har därför vidmakthållits.

Då man likväl måste hävda, att färskbrödet är skadligt för folkhälsan, är bruket

i detta fall ett missbruk, som i görligaste mån bör undanröjas. En del

färskt bröd, såsom franskabröd, vienerbröd samt en del kaffebröd, som allmänheten

önskar på morgonen och enligt även vår mening utan skada kan

förtäras färskt, hinna de företag, som tillämpa lagen, i god tid tillverka på

morgonen. Dessa företag äro också de mest hygieniska och kontrollbara, och

allmänheten har därför en garanti för, att sådant bröd tillverkats under betryggande

hygieniska former.

Än mera hälsovådligt än för allmänheten har det nattbakade brödet dock

varit för de inom yrket anställda, vilka tvingats till ständigt nattarbete. På

grund av företagens karaktär var det inom bageriyrket icke möjligt att liksom

i många andra industrier skifta varannan eller var tredje vecka, utan bageriarbetarna

voro nödsakade att arbeta varje natt. Detta ständiga nattarbete fortfor

månad efter månad, år efter år. Genomgående blev sålunda för dem natten

gjord till dag.^ Vådan och olägenheterna för arbetarna av en sådan ordning

torde lätt förstås. Tidigare, när arbetarna hade kost och bostad hos arbetsgivaren,

logerade de i ett slags gemensamt sovrum, benämnt »bagarkammaren».

Bihang till riksdagens protokoll 19SB. 9 sami. 2 avd. Nr 24. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Andra lagutskottets utlåtande Nr 24; bilagor.

Hit kom personalen och gick, allt eftersom arbetstiden växlade. Det säger sig

självt, att det ej kunde bli någon vila och ro för en arbetare de timmar, han

var fri från arbetet. Den tidens bageriarbetare blev därför en apatisk och asocial

individ, främmande för kulturarbete och ideella strävanden. På grund av

överansträngning samt bristande hygien, såväl på arbetsplatsen som i bostaden,

ådrog han sig sjukdomar och hudåkommor, vilka icke voro till fördel vid utövandet

av ett livsmedelsyrke, som krävde noggrannhet och sträng renlighet.

Sedan arbetarna bildat sina fackliga sammanslutningar, lyckades de att få

arbetstiden förkortad och lönen höjd, varjämte kost- och logisystemet avskaffades.

Det osunda nattarbetet fanns dock kvar. Den uppnådda löneförbättringen

var likväl ej så stor, att den medgav arbetaren att hålla sig med en bostadslägenhet

på flera rum, något som även våra dagars bageriarbetare blott

undantagsvis har råd med. Följden härav blev, att en gift eller med en annan

sammanboende arbetare ej kunde sova i ett tyst och av hushållsbestyr ostört

rum. Härigenom hindrades han från att få en behövlig och stärkande sömn.

Att arbetarnas hälsa och trevnad led under ett sådant tillstånd, är lätt att

förstå. I den utredning, framlidne riksdagsman Adolf Hedin på sin tid framlade

för riksdagen, påvisades jämväl med siffror och exempel olägenheterna

av bagarnas nattarbete. Utöver hälsofaran för arbetarna, vilken vi bär vilja

särskilt understryka, enär denna sak står i intimt sammanhang med den avgivna

motionen, var nattarbetet till skada för dem även på annat sätt, ity att

det förhindrade dem att i likhet med andra medborgare idka studier och bevista

sammankomster, som syftade till att höja dem socialt och kulturellt.

Vad ovan anförts är endast en antydan om yrkets tidigare olägenheter och

därmed följande skadeverkningar för bageriarbetarna och för samhället. Hen

det har anförts som en förklaring till varför bageriarbetarna själva och de med

dem sympatiserande fört en så energisk kamp för nattarbetets avskaffande.

Denna strävan kröntes ej med framgång förrän under krisåren. I anslutning

till de förhandlingsåtgärder, som då vidtogos, stadfästes i riksdagen en särskild

lag örn förbud mot nattarbete i bagerierna och konditorierna. Härmed

var ett gammalt missförhållande ur världen, till fromma för en betydande yrkeskår.

Glädjen häröver var också allmän, trots att lagen icke helt motsvarade

arbetarnas önskemål. Utöver vissa andra stadganden, som icke äro aktuella

i detta sammanhang, var det särskilt en bestämmelse, som befarades medföra

olägenheter och till slut syntes hota lagens bestånd. Denna bestämmelse

var undantaget från lagen av de företag, som driva sin rörelse utan biträde av

annan än make och hemmavarande barn. I och för sig är detta undantag inkonsekvent,

enär lagen principiellt förbjuder nattarbete och sålunda vill skydda

individen för den skada, sådant arbete medför. Såväl arbetarna som arbetsgivaren

samt hans maka och barn äro ju samhällsmedlemmar, vilka i lagens

syfte böra skyddas. Finner samhället nödigt att skydda den ene medborgarens

hälsa genom att förbjuda honom att arbeta å olämplig tid, måste ju samma

princip gälla även den andre. Örn en samhällsmedlem med flera barn startar

ett bageri och låter barnen arbeta på natten, måste väl detta innebära samma

sociala fara, som örn hans vuxna arbetare skulle sysselsättas på natten. Ja,

faran är väl ännu större, vilket vi med några ord skola belysa. Tidigare arbetade

i regel de vuxna på natten; och redan detta ansågs skadligt och förbjöds i

lag. Men hur är det nu? Jo, genom det nämnda undantaget har tillfölje konkurrensen

en mängd företag startat, som ej drivas med hjälp av lejd arbetskraft.

Dessa stå nu utom lagen och få tillverka bröd jämväl nattetid. På grund

härav hinna de få brödet tidigare färdigt än andra bagerier. De kunna tillhandagå

allmänheten med ungsfärskt bröd och tillfredsställa det hos många

envist fasthållna bruket att konsumera dylikt. Härigenom tryggas avsättningen

av deras alster, ofta på de under lagen stående bageriernas bekostnad.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr S4j bilagor.

19

Men de kunna ej likt dessa anställa lejda arbetare för att möta den ökade avsättningen,

ty då skulle de hemfalla under lagen och vedervåga rätten att baka

på natten. Hur gå de nu tillväga för att möta en ökad efterfrågan? Jo, i

många fall kör man på natten upp de minderåriga barnen för att få dem att

deltaga i arbetet. Arbetslokalerna låsas till, vilket försvårar kontrollen och

möjligheten att beivra sådana fall enligt arbetareskyddslagen. Under tiden gå

tusentals bageriarbetare arbetslösa, medan småbarn förrätta deras arbete. Samhället

har velat skydda de vuxna för den verkliga fara, som är förenad med

nattarbetet; men genom en lucka i lagen återinföres nattarbete — för småbarnen

!

Att dessa företag tillväxa i antal, bevisas av undersökningar, som vårt förbund

anställt på 75 platser. År 1930 fanns å dessa platser 700 företag, som

icke drevos med lejd arbetskraft. År 1933 hade dessas antal stigit till 1,276.

Samtidigt minskades antalet av de företag, som hade lejd arbetskraft, under

samma tidrymd från 1,392 till 1,309. Därtill kommer de företag bland de sist

nämnda, som äga bestånd men i avsevärd grad minskat de anställda arbetarnas

antal.

Nämnda siffror äro approximativa, enär räkning gjorts av vårt förbunds avdelningar

på olika platser, och det kan vara möjligt, att de å någon större plats

förbigått något eller å landsbygden icke känt till någon plats med sådana företag.

Säkert är emellertid, att siffrorna beträffande anförda företag utan lejd

arbetskraft ligga mera i under- än i överkant.

På de räknade platserna ha dessa företag nästan fördubblats på fem år.

Tager man med hela landet, kan man förstå, att det är många barn, som få arbeta

i bagerierna på nätterna, medan de vuxna bageriarbetarna, som ha försörjningsplikt,

få gå utan sysselsättning.

Skulden härtill ligger icke i lagstiftningen i sig själv, ty den är nödvändig

för att skydda en arbetarekårs hälsa, hygien och kultur. Den ligger däri, att

lagen genom omskrivna undantag skapar möjligheter för såväl yrkeskunniga

som icke yrkeskunniga personer att införa det förbjudna nattarbetet i bagerierna

på andra vägar. Herr Frankenbergs m. flis motion syftar till att förhindra

att så sker, och vi få därför livligt hemställa, att såväl det ärade utskottet

som ock riksdagen måtte beakta och bifalla densamma.

Stockholm den 2 mars 1935.

Sv. Livsmedelsarbetareförbundet:

Hilding Molander.

Bilaga E.

Stockholms bageriindustriförening.

Till riksdagens andra lagutskott.

Sedan lagutskottet berett undertecknad förening. Stockholms Bageriindustriförening,

tillfälle att avgiva yttrande över inom riksdagen väckta likalydande

motioner av herrar Theodor Nilsson och Jacob Hansson samt av herr Frankenberg

m. fl. om viss ändring i bestämmelserna angående arbetstidens begränsning

inom bageriyrket, få vi i dessa och därmed sammanhängande ärenden

vördsamt anföra följande.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Andra lagutskottets utlåtande Nr 24; bilagor.

Vi lia varit i tillfälle att taga del av Sveriges Bageriidkarefdreflings yttrande

över förbemälda motioner, varav framgår, att Sveriges Bageriidkareförening,

ehuru den principiellt anser, att lagen om förbud mot nattarbete i bagerier

bör upphävas pa grund av dess för folkhushållningen skadliga konsekvenser,

dess otidsenlighet, dess ingripande i bageriyrkets näringsfrihet m. m.,

dock ansett sig i nuvarande läge böra tillstyrka motionerna med den motivenng,

att då nämnda förbudslag i allt fall kommit till stånd, böra dess bestämmelser

åtminstone^ vara lika för alla, som tillverka bröd till avsalu. Sveriges

Bageriidkareförening har därför i likhet med motionärerna yrkat, att den s. k.

bagerilagens § 1, första stycket, må upphävas i den del, som innehåller undantagsbestämmelser

för den utövare av bageriyrket, som bedriver rörelse utan

biträde av annan än make och hemmavarande barn.

Beträffande sin ställning till frågan örn nattarbetet i bagerier har Sveriges

Bageriidkareförening hänvisat till sin reservation till riksdagen av år 1919,

vari bl. a. framhållits, att rätten att i erforderlig grad använda natten som

arbetstid är av allra största betydelse för bageriyrket och för dettas förmåga

att vid lämplig tidpunkt tillhandahålla ett färskt och välsmakande bröd till

bästa möjliga pris, och vidare, att förbudet mot nattarbete måste betraktas som

en inskränkning i bageriyrkets näringsfrihet.

Sveriges Bageriidkareförening har ytterligare anfört följande:

»Det är ett obestridligt faktum, bekräftat av alla utövare av bageriyrket

och vetenskapligt dokumenterat, att långtidsjäsning är lika förmånligt för brödets

kvalitet, som varje tidsforcering av brödproduktionen är oförmånlig för

densamma.

Enligt senaste tids rapporter från samtliga länder, där nattarbetsförbud

existerar, innebär detta förbud synnerligen kännbara hinder för rationell drift

och för förbilligande av brödet, förutom att det medför den förutnämnda försämringen

i kvalitativt hänseende.

Då förbudet omöjliggör kontinuerlig drift i bagerierna, hämmas utnyttjandet

av de. moderna maskinella anläggningarna och företagens driftskapacitet

minskas till ungefär en tredjedel av förefintliga prestationsmöjligheter. Ett

förbilligande av produktionskostnaderna hindras särskilt genom den ökning

av åtgången av bränslematerial, som uppstår genom det tvungna avbrottet i

driften. Dessutom ökas mångfaldigt kostnaderna för distributionen av brödet

genom den koncentrering av densamma inom viss, mycket kort tid, som nödvändiggöres

av. nattbakningsförbudet. Utnyttjandet av lagens fastställda 8

timmars arbetstid bliver inskränkt till endast 6 ä 7 timmars produktivt arbete,

da, liksom distributionen, även produktionen måste koncentreras till viss kort

tid till följd av förbudet och konsumenternas krav på bröd vid de tidiga

morgontimmarna.

Förbudet mot nattarbete i bagerierna har emellertid ej blott för folkhushållningen

skadliga konsekvenser, utan det kan även anses vara en antikverad och

otidsenlig åtgärd. Fordran på detta förbud uppstod nämligen vid en tid, då

man ännu ej kände till verklig industriell stordrift inom bageriyrket, och då

de nuvarande hygieniska anordningarna inom bageriföretagen ännu ej existerade.

Nuförtiden har däremot det manuella arbetet även i mindre bagerier

sedan lång tid tillbaka undanträngts av maskinarbete, och skyddet för arbetarna

i hälsoavseende är säkrat genom fastställda hygieniska bestämmelser.

^Med hänsyn till dessa fakta måste man fråga sig, om ett obevekligt fasthållande

av nattbakningsförbudet längre kan vara försvarligt.»

För vår del vilja vi bestämt uttala, att »bagerilagen» icke längre är påkallad,

utan att bagerinäringen bör inrangeras under den för samtliga andra

yrken gällande arbetstidslagen.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 24; bilagor.

21

Vi ansluta oss i övrigt tillfullo till de av Sveriges Bageriidkareförening

gjorda uttalandena, och just på grund härav och vad vi härnedan. ytterligare

anföra angående förbudet mot nattarbete i bagerier, anse vi oss icke, ehuru

med fullt instämmande i Sveriges Bageriidkareförenings anmärkningar angåenda

inkonsekvensen av ifrågavarande lagbestämmelser och dessas beklagliga

följder i fråga örn illojal konkurrens m. m., kunna tillstyrka motionerna örn

en lagändring, som de facto skulle innebära en ytterligare skärpning av det

nattarbetsförbud, vars upphävande vi anse vara en för vårt lands allmänna folkhushållning

nödvändig åtgärd.

Det är ett obestridligt faktum, att de åtgärder, som företogos, och de bestämmelser,

som infördes under krigs- och kristiden för att på grund av dåvarande

nödläge minska brödproduktionen, i vårt land hava erhållit permanent

karaktär genom lagen örn begränsning av tiden för bageri- och konditoriarbete.

Med vårt under senare år konstaterade enorma överskott av brödspannmål

borde i stället alla åtgärder ha vidtagits för att stödja jordbruket

genom att i en ökad brödproduktion finna avsättning för brödsäden, ett nationalekonomiskt

spörsmål av den mest vitala betydelse.

Otvivelaktigt ha de ifrågavarande lagbestämmelserna i hög grad bidragit till

den i vårt, liksom i alla länder, där liknande förbudsbestämmelser förekomma,

konstaterade minskningen i brödkonsumtionen. Beträffande denna hänvisa vi

till »Betänkande med förslag angående åtgärder för spannmålsodlingens stödjande»,

avgivet den 5 januari 1935 av 1934 års spannsmålsutredning. Enligt

detta belöper sig den totala minskningen i konsumtionen av mjöl och till mjöl

omräknat bröd till ej mindre än 21 procent från år 1923 till år 1933.

Med hänsyn till vår, med Sveriges Bageriidkareförening gemensamma, principiella

inställning till förbudet mot nattarbete i bagerier, och på grund av vad

vi i övrigt här anfört, få vi vördsamt avstyrka de i det föregående nämnda

motionerna.

Stockholm den 22 februari 1935.

Stockholms Bageriindustriförening.

Carl G. Schröder.

R. Nyström.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.