Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående lagstiftning till tryggande i vissa fall av gift kvinnas arbetsanställning.

1935-05-09 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1935:25, Utlåtande i anledning av väckt motion angående lagstiftning till tryggande i vissa fall av gift kvinnas arbetsanställning.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 25.

1

Nr 25.

Ankom till riksdagens kansli den 9 maj 1935 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående lagstiftning

till tryggande i vissa fall av gift kvinnas

arbetsanställning.

I en inom andra kammaren vackt, till lagutskott hänvisad motion, nr 7,

vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Jacobsson m. fl. hemställt,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit måtte begära ett lagförslag av det

innehåll, att gift arbetsanställd kvinna vid inträtt havandeskap därigenom

tryggas till sin arbetsanställning.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för berörda hemställan, får utskottet,

i den mån redogörelse därför icke lämnas här nedan, hänvisa till

motionen.

Det personliga tjänsteavtalet är — med undantag för vissa speciella områden

— icke föremål för rättslig reglering i vårt land. Det rättsförhållande,

som uppkommer mellan en arbetsgivare och hos denne anställd personal,

får bedömas enligt den sedvänja, som är rådande inom ifrågavarande verksamhetsgren,

och efter allmänna rättsgrundsatser. Arbetsavtal, som slutits

för obestämd tid, kan å ömse sidor uppsägas till upphörande, därvid ej ens

skäl för uppsägningen behöver anföras. Beträffande uppsägningstidens längd

finnas inga lagbestämmelser. Emellertid innehålla, enligt vad utskottet inhämtat,

numera flertalet kollektivavtal bestämmelser örn viss — ehuru oftast

tämligen kort — uppsägningstid.

I motionen har framhållits, att inom gällande svensk lagstiftning redan

förefinnes förbud i visst fall mot att avskeda anställd. Härmed åsyftas

lagen den 16 oktober 1914 om förbud i vissa fall mot värnpliktigs skiljande från

tjänst eller arbete. Enligt denna lag får värnpliktig, som är anställd i annans

tjänst eller arbete, ej skiljas från anställningen i anledning därav, att han

har att fullgöra i värnpliktslagen stadgad övning örn högst sextio dagar

eller mobiliseringsövning, som kan bliva föreskriven i särskild lag. I lagen

är vidare föreskrivet, att om värnpliktig lider skada därigenom att, i strid

mot nämnda bestämmelser, husbonde eller arbetsgivare ej fullgör vad honom

till följd av den värnpliktiges anställning i hans tjänst eller arbete åligger,

husbonden eller arbetsgivaren skall utgiva ersättning. Avtal, som strider

mot lagens bestämmelser, är ogillt.

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 9 sami. 2 avd. Nr 25. nos sr>

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Ändra lagutskottets utlåtande Nr 25.

Enligt vad utskottet inhämtat förefinnas i åtskilliga kollektivavtal bestämmelser

örn rätt för arbetare att efter ledighet för värnpliktstjänstgöring få

återinträda i sin tjänst. Bestämmelser, som innefatta motsvarande rätt för

kvinna, som måst lämna sitt arbete på grund av förestående barnsbörd, åtei-- finnas däremot icke i något kollektivavtal av större omfattning.

Den kommitté, som enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 juni 1931

av chefen för socialdepartementet tillkallats för att verkställa utredning och

utarbeta förslag rörande frågan örn rättslig reglering av de i enskild tjänst

anställdas arbetsavtal och vad därmed ägde samband — kommittén angående

privatanställda —- har i ett den 15 sistlidne april avgivet betänkande (statens

offentliga utredningar 1935: 18) framlagt förslag till lag örn arbetsavtal, innefattande

bland annat regler angående uppsägningstid. Bestämmelser rörande

begränsning av uppsägningsrätten i fråga örn gift arbetsanställd kvinna vid

inträtt havandeskap hava icke upptagits i förslaget (som icke innehåller

sådana bestämmelser överhuvud).

I förevarande sammanhang må emellertid omnämnas 35 § i den föreslagna

lagen, enligt vilket stadgande arbetsgivare skall vare skyldig att, då arbetsavtal

uppsäges eller då detsamma upphör, på särskild anfordran utan dröjsmål

lämna arbetstagaren intyg angående orsaken till avtalets upphörande.

Såsom skäl för en lagstiftning med det innehåll, som föreslås i förevarande

motion, II: 7, har i densamma åberopats bland annat det förhållandet,

att under de senaste årtiondena en avsevärd nedgång ägt rum beträffande

fruktsamheten, särskilt i fråga örn gifta kvinnor.

I anledning härav får utskottet erinra därom, att i åtskilliga motioner

vid årets riksdag — I: 1 och 230 samt II: 1, 3, 4 och 475 — förslag framställts

angående undersökning av vårt lands befolkningsfråga med mera.

Dessa motioner hava behandlats av statsutskottet, som i utlåtande nr 71

anfört bland annat:

Ingen meningsskiljaktighet torde råda därom, att det problem eller kanske

rättare den samling av problem, som upptagits till behandling i här förevarande

motioner och som sammanfattningsvis benämnts befolkningsfrågan,

är av utomordentlig betydelse. Att situationen för närvarande för vårt lands

vidkommande ter sig synnerligen allvarlig torde icke heller kunna av någon

förnekas.

Yad i motionerna framhållits örn angelägenheten av en positiv befolkningspolitik

från statsmakternas sida finner sig utskottet böra på det kraftigaste

understryka. Likaså anser sig utskottet böra biträda kravet på att frågan

örn riktlinjerna för en dylik politik omedelbart upptagas till ingående undersökning.

I motionerna hava framförts talrika synpunkter och uppslag, av vilka

många enligt utskottets mening äro synnerligen beaktansvärda och förtjänta

av en ingående granskning. Utskottet har emellertid icke funnit sig på

frågans nuvarande ståndpunkt böra angiva några särskilda frågor, på vilka

utredningsarbetet närmast bör inriktas; detta torde enligt utskottets åsikt

bäst och lättast kunna bedömas under utredningens gång.

Beträffande utredningsarbetets bedrivande har utskottet emellertid ansett

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 25. 3

sig böra framhålla vissa önskemål. Såväl problemets omfattning som dess

enligt utskottets uppfattning brådskande natur nödvändiggöra, att utredningen

bör försiggå under så obundna och effektiva former som möjligt.

Utskottet förordar tillsättandet av en kommission, bestående av ett fåtal

ledamöter men med vittgående befogenheter att med sig adjungera sakkunniga

Eå olika områden. Den ifrågasatta kommissionen synes lämpligast böra så

edriva sitt arbete, att den till behandling upptager olika frågor och uppslag,

i den mån så visar sig möjligt och ändamålsenligt, och avlämnar resultaten

av sitt arbete i kortfattade promemorior, vilka därefter böra snarast

möjligt upptagas till fortsatt behandling av Kungl. Maj:t.

Statsutskottet har därefter hemställt, att riksdagen i anledning av motionerna

i skrivelse till Kungl. Majit måtte anhålla, att Kungl. Majit, i anslutning

till vad utskottet i sitt utlåtande anfört, måtte låta verkställa undersökning

av vårt lands befolkningsfråga och för riksdagen framlägga de förslag,

vartill denna utredning kunde föranleda.

Statsutskottets hemställan har den 10 sistlidne april bifallits av riksdagen.

Av vad utskottet ovan anfört framgår, att innevarande års riksdag hos

Kungl. Majit begärt, att vårt lands befolkningsfråga omedelbart måtte upptagas

till ingående undersökning samt hemställt, att de förslag, vartill

nämnda utredningsarbete kan föranleda, måtte framläggas för riksdagen. Yid

en utredning av den omfattning, som avses med denna riksdagens anhållan,

lärer jämväl det spörsmål, som behandlas i den nu föreliggande motionen,

lii 7, komma att upptagas till prövning. Med hänsyn härtill finner sig utskottet

icke böra tillstyrka riksdagen att i anledning av motionen göra särskild

framställning till Kungl. Majit.

Utskottet får fördenskull hemställa,

att förevarande motion, lii 7, icke måtte föranleda till någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 9 maj 1935.

På andra lagutskottets vägnar:

IVAR ÖSTERSTRÖM.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Frändén, Sam Larsson, Gustaf Tamm, Karl Bodin,

John Gustavson och Olof Carlsson;

från andra kammaren: herrar Österström, Magnusson i Kalmar*, Johanson i

Hallagården, Petersson i Lerbäcksbyn, Pettersson i Hällbacken, Holmström och

Molander samt fru Nordgren.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.