Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition nr 32 med förslag till lag angående tillägg till lagen den 28 maj 1920

1935-05-21 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1935:30, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition nr 32 med förslag till lag angående tillägg till lagen den 28 maj 1920

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 30.

1

Nr 30.

Ankom till riksdagens kansli den 24 maj 1935 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition nr 32 med

förslag till lag angående tillägg till lagen den 28 maj

1920 (nr 245) örn medling i arbetstvister, dels ock i ämnet

väckta motioner.

Genom en den 26 januari 1935 till riksdagen avlämnad proposition, nr 32,

vilken hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har

Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet och lagrådet

förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga här nedan infört förslag

till lag angående tillägg till lagen den 28 maj 1920 (nr 245) örn medling i

arbetstvister.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för det genom propositionen framlagda

lagförslaget, får utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas här

nedan, hänvisa till propositionen.

I samband med berörda proposition har utskottet till behandling förehaft

dels en i anledning av densamma inom andra kammaren väckt motion, nr 491,

av herr Lindman m. fl., dels ock tre i anledning av propositionen nr 31 till

innevarande riksdag väckta motioner, nämligen i första kammaren nr 280 av

herr Hamrin m. fl. samt i andra kammaren nr 495 av herr Sandberg och nr

499 av herr Andersson i Rasjön m. fl., de tre sistnämnda allenast i den mån

de hänföra sig till 6 och 22 §§ i trettonmannakommissionens förslag till lag

angående vissa ekonomiska stridsåtgärder.

Vad motionärerna hemställt återgives i det följande. I fråga örn de skäl,

motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, tillåter sig utskottet att, i den

mån redogörelse för desamma ej lämnas i detta utlåtande, hänvisa till motionerna.

Trettonmannakommissionen har i 6 § av sitt berörda lagförslag upptagit en

bestämmelse örn viss underrättelseplikt för förening, som vill vidtaga massåtgärd.

I 22 § i samma förslag stadgas straff för det fall, att massåtgärd vidtagits

av någon, som är därtill behörig, men föreskrifterna i 6 § blivit åsidosatta.

Nämnda bestämmelser äro av följande lydelse:

6 §•

Vill förening vidtaga massåtgärd, skall skriftlig underrättelse därom lämnas

till den, som åtgärden avser. Tillhör han förening, varom sägs i 2 §, må

underrättelsen lämnas till denna. Redogörelse för anledningen till åtgärden

Bihang till riksdagens protokoll 1035. 9 sami. 3 avd. Nr 30. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr 30.

skall samtidigt lämnas och jämväl intagas i meddelande, som är avsett att

sprida kännedom därom.

Underrättelsen skall utom i det fall, varom i 18 § är särskilt stadgat, lämnas

minst en vecka i förväg. Yad nu är sagt skall, ändå att meddelandet ej

rätteligen framkommer, anses fullgjort, därest underrättelsen under mottagarens

senast kända adress inlämnats för befordran med post eller telegraf så

tidigt, att den inom angivna tid bort framkomma till mottagaren.

22 §.

Vidtages, i annat fall än i 20 § sägs, massåtgärd utan iakttagande av bestämmelserna

i 6 §, skall envar, vilken sådan försummelse ligger till last,

straffas med dagsböter.

Kommissionens motivering till 6 § återfinnes å sid. 4 och 5 i förevarande

proposition.

Redogörelse för vad yttrandena över kommissionsförslaget innehålla beträffande

6 § lämnas å sid. 5 och 6 i propositionen.

Det till lagrådet remitterade förslaget hade samma lydelse som det vid propositionen

fogade lagförslaget.

Vid remissen till lagrådet anförde föredragande departementschefen, statsrådet

Möller:

I likhet med kommissionen och flertalet av de myndigheter och korporationer,

som yttrat sig i frågan, anser jag skäl föreligga för införande av underrättelseplikt

vid företagandet av vissa stridsåtgärder. Enligt kommissionens

förslag skulle den föreskrivna legala varningsfristen iakttagas ej blott vid

arbetsinställelser (strejk och lockout) utan även vid andra kollektiva stridsåtgärder.

Sålunda skulle alla slags bojkotter och blockader vare sig på arbetsmarknaden

eller inom andra områden, kräva tillkännagivande till motparten

minst en vecka i förväg, med den begränsningen dock att underrättelseplikten

blott skulle åligga föreningar. Ett annat undantag från huvudregeln stadgas

i 18 § av kommissionsförslaget. Vid sådan sympatiåtgärd, som består i vägran

att taga befattning med varor, som äro avsedda för eller härröra från rörelse,

som drives av part i primärkonflikten, skulle enligt kommissionens förslag

viss tid ej gälla för den i 6 § föreskrivna underrättelsen.

Kommissionens förslag synes vara i vissa avseenden mera vittgående än

som betingas av förhållandena. Sålunda kan det ifrågasättas huruvida särskild

underrättelsefrist lämpligen bör föreskrivas exempelvis i sådana fall

då stridsåtgärden riktas mot tredje man, som på grund av bestämmelserna i

16 § av kommissionsförslaget förverkat sin neutralitet och därför ej kan

göra anspråk på tredjemansskydd enligt lagförslaget. Att en arbetare, som

tagit anställning på en arbetsplats, där konflikt råder, skulle kunna begära

sju dagars frist, innan bojkottåtgärd mot honom får vidtagas, synes knappast

motiverat. I ett annat avseende torde kommissionens förslag ej vara

tillräckligt vittgående. Det kan icke finnas anledning att från underrättelseplikt

befria en enskild arbetsgivare, som ämnar verkställa lockout. Även oorganiserade

arbetare, som ämna igångsätta en strejk, torde böra förpliktas att

meddela sin avsikt i förväg.

Vid den tidigare behandlingen av detta spörsmål ha de föreslagna bestämmelserna

hänfört sig endast till arbetsinställelser (eller därmed likställda

stridsåtgärder). Tillika har emellertid upptagits föreskrift om skyldighet

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 80.

3

för part i sadan tvist att underrätta socialstyrelsen eller vederbörande förlikningsman

om den tillämnade arbetsinställelsen. Enligt min mening kan ett

förslag i ämnet lämpligen anknyta till dessa tidigare bestämmelser. Med hänsyn

till de anmärkningar, som i yttrandena gjorts mot kommissionens förslag,

torde bestämmelserna böra inskränkas till att avse allenast vidtagande av arbetsinställelse

(lockout eller strejk). Detta uttryck bör emellertid anses innefatta

även utvidgning till nya arbetsplatser eller nya fack av en tidigare vidtagen,

mera begränsad arbetsinställelse. Däremot avser jag med arbetsinställelse

ej sådana sympatiaktioner, som enligt 1911 och 1916 års förslag närmast

åsyftades genom uttrycket »därmed likställda åtgärder» men vilka enligt

kommissionens förslag uttryckligen skulle undantagas från regeln örn underrättelseplikt.

På sätt tidigare föreslagits synes underrättelse jämväl böra ske

till förlikningsmannen. I fall tvisten berör flera förlikningsmans distrikt synes

det vara tillräckligt örn underrättelse sker till en av förlikningsmannen. Enligt

11 § i medlingslagen är förlikningsmannen i ett sådant fall skyldig insända

underrättelse till socialstyrelsen som vidare förfar i enlighet med bestämmelserna

i nämnda paragraf.

Med hänsyn till vad i yttrandena anförts örn svårigheten att i vissa fall

fullgöra underrättelseplikten eller iakttaga varseltiden bör stadgas undantag

för det fall, att giltigt hinder däremot möter.

Bestämmelser om underrättelseplikt av det innehåll, jag nu förordat, synas

lämpligen böra införas i medlingslagen och kompletteras med straffbestämmelser

och processuella föreskrifter.

Lagrådet lämnade förslaget utan annan erinran än att, i händelse av bifall

till lagrådets hemställan örn intagande i förslaget till lag om vissa ekonomiska

stridsåtgärder av behörighetsregler i huvudsaklig överensstämmelse med

kommissionens förslag, de stadganden som skola motsvara 6 § i sistnämnda

förslag syntes böra erhålla ett sådant innehåll att de dels icke komma att omfatta

vad som enligt nu förevarande lagförslag regleras och dels i övrigt så

vitt lämpligen kan ske bringas i överensstämmelse med den där givna regleringen.

Departementschefen framhöll i anledning av lagrådets utlåtande, att han,

såsom framginge av hans anmälan av lagrådets utlåtande över förslaget till

lag örn vissa ekonomiska stridsåtgärder, icke ansett sig kunna förorda upptagande

i detta av behörighetsregler, samt att till följd därav lagrådets nu

ifrågavarande utlåtande icke föranledde något särskilt uttalande från departementschefens

sida.

I motionen II: 491 anföres:

I proposition nr 32 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att antaga visst

tillägg till lagen^den 28 maj 1920 om medling i arbetstvister. Förslaget innebär

avvikelse från det av trettonmannakommissionen föreslagna stadgandet i

6 §_i kommissionens lagförslag så till vida, att underrättelseplikten enligt propositionen

allenast skall gälla arbetsinställelse och således icke jämväl blockad

eller bojkott samt att redogörelse för anledningen till stridsåtgärd icke behöver

intagas i meddelande, som är avsett att sprida kännedom angående åtgärden,

utan allenast i själva underrättelsen. Av skäl som kommissionen anfört synes

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 30.

Utskottet.

det oss vara av vikt att föreskrifterna angående underrättelseplikten kompletteras

i dessa avseenden.

Motionen II: 491 utmynnar i en hemställan, att riksdagen måtte besluta

ändring i det av Kungl. Maj:t framlagda lagförslaget i enlighet med vad i

motionen anföres.

I motionen II: 495 yrkas, att riksdagen måtte för sin del antaga det av

kommissionen avgivna förslaget.

I motionerna I: 280 och II: 499, vilka äro likalydande, hemställes, att riksdagen

måtte för sin del antaga bestämmelser i huvudsaklig överensstämmelse

med vad kommissionen föreslagit.

Som framgår av den i propositionen lämnade redogörelsen hava vid olika

tillfällen förslag framställts örn införande i lagstiftningen av föreskrifter örn

s. k. varseltid vid vissa arbetsinställelser. Utskottet finner uppenbart att dylika

bestämmelser skulle kunna bliva av icke ringa värde för strävandena att

befrämja arbetsfreden och förordar därför att frågan härom nu bringas till sin

lösning. Kommissionen har emellertid gått längre än tidigare ifrågasatts och

föreslagit varseltid även vid andra kollektiva stridsåtgärder än arbetsinställelser,

alltså vid bojkotter och blockader vare sig de företagas å arbetsmarknaden

eller inom andra områden av det ekonomiska livet.

I likhet med departementschefen anser utskottet att föreskrifter i ämnet

böra anknyta till de tidigare framlagda förslagen. Utskottet hemställer fördenskull,

att varselbestämmelserna allenast må avse vidtagande av arbetsinställelse

(lockout eller strejk). Utskottet kan således ej tillstyrka de i motionerna

upptagna längre gående yrkandena i detta hänseende. Emot den utformning,

som i förevarande proposition givits bestämmelserna örn varseltid,

har utskottet ingen erinran att framställa. Det torde vara klart, att stadgandet

icke avser det fall, då arbetsnedläggelsen består i en vägran från arbetarnas

sida att tillhandahålla sin arbetskraft, därför att arbetsgivaren gjort

sig skyldig till ett avtalsbrott, t. ex. underlåtit att utbetala arbetarnas

löner. Ej heller åsyftas med stadgandet sympatiåtgärd som icke består i

arbetsinställelse utan allenast i vägran att taga befattning med varor, vilka

äro avsedda för eller härröra från rörelse som drives av part i primärkonflikten.

I likhet med vad utskottet föreslagit i sitt utlåtande nr 29 i anledning av

propositionen nr 31 med förslag till lag örn vissa ekonomiska stridsåtgärder

föreslår utskottet att förevarande lag måtte träda i kraft först den 1 oktober

1935.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen, med förklarande att förevarande proposition

ej kunnat i oförändrat skick antagas, måtte för sin del

antaga följande

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 80.

5

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Lag

angående tillägg till lagen den 28 maj 1920 (nr 245) örn

medling i arbetstvister.

Härigenom förordnas, att i lagen den 28 maj 1920 örn medling

i arbetstvister skall införas en ny paragraf, betecknad

3 a §, av följande lydelse:

3 a §.

Innan arbetsinställelse vidtages skall, därest giltigt binder

icke möter, underrättelse örn åtgärden lämnas motsidan ävensom

förlikningsmannen eller, örn tvisten berör flera förlikningsmäns

verksamhetsområden, en av förlikningsmännen sist

å sjunde dagen före den dag, då åtgärden skall taga sin början.

Finnas å motsidan oorganiserade arbetare, må underrättelsen,

i vad den avser nämnda arbetare, ske genom allmänt

synliga anslag å arbetsplatsen. Underrättelsen skall innehålla

redogörelse för anledningen till åtgärden.

Förseelse mot bestämmelserna i första stycket straffes med

böter, högst 300 kronor. Åtal för förseelsen anhängiggöres vid

allmän domstol och utföres av allmän åklagare. Ådömda böter

tillfalla kronan. Saknas tillgång till deras gäldande, skola

de förvandlas enligt allmän strafflag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli Denna lag träder i kraft den 1 ok1935.

toler 1935.

B) att den i anledning av förevarande proposition väckta

emotionen II: 491 måtte anses besvarad genom vad utskottet

ovan under A) hemställt; samt

C) att motionerna I: 280, II: 495 och II: 499, i den mån de

hänföra sig till 6 och 22 §§ i trettonmannakommissionens förslag

till lag angående vissa ekonomiska stridsåtgärder, matte

anses besvarade genom vad utskottet ovan under A) hemställt.

Stockholm den 21 maj 1935.

På andra lagutskottets vägnar:

K. G. WESTMAN.

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 9 sami. 2 avd. Nr 30.

2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande Nr 30.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar K. G. Westman, Sigfrid Hansson, Frändén,

Sam Larsson, Hagman, Gustaf Tamm, P. Sandström och Forslund;

från andra kammaren: herrar Osterström, Magnusson i Kalmar, Linnér, Hage,

Johanson i Hallagården, Johanson i Stockholm, Olovson i Västerås och Sandström

i Sollefteå.

Reservationer;

1) av herrar Frändén, Gustaf Tamm, P. Sandström, Linnér och Sandström

i Sollefteå, vilka anfört:

__ »Under hänvisning till den reservation, som vi avgivit vid utskottets utlåtande

angående propositionen med förslag till lag örn vissa ekonomiska

stridsåtgärder, hemställa vi,

att Kungl. Maj :ts nu förevarande proposition icke måtte av

riksdagen bifallas.»

2) av herrar Österström och Sam Larsson, vilka hemställt, att förevarande

proposition icke måtte av riksdagen bifallas.

a

Stockholm 1935. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

351982

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1935:288 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition nr 32 med förslag till lag angående tillägg till lagen den 28 maj 1920 a1 i texten