Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående begränsning av arbetstiden för i skeppstjänst anställda.

1935-02-08 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1935:8, Utlåtande i anledning av väckt motion angående begränsning av arbetstiden för i skeppstjänst anställda.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 8.

1

Nr 8.

Ankom till riksdagens kansli den 8 febr. 1935 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående begränsning av

arbetstiden för i skeppstjänst anställda.

I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr

333, vilken behandlats av andra lagutskottet, hava herrar Brädefors och

Hagberg i Luleå hemställt, dels att riksdagen måtte besluta, att arbetstiden

för i skeppstjänst anställda med undantag för befälhavare ombord å fartyg

med mer än två mans besättning skall begränsas till 48 timmar per

vecka, dels ock att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn

genomförande snarast möjligt av sådana ändringar i nu gällande arbetstidslagstiftning,

som motsvara nämnda beslut.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin hemställan, får

utskottet hänvisa till motionen.

Gällande bestämmelser örn sjöarbetstid återfinnas i lagen den 13 juli 1926

(S. F. S. nr 398) om arbetstiden ä svenska fartyg (sjöarbetstidslagen) i dess

genom lagen den 13 juni 1930 (nr 218) ändrade lydelse. I sjöarbetstidslagen

givas detaljerade bestämmelser om arbetstid för särskilda kategorier av

sjöfolk vid olika slag av arbeten.

Sjöarbetstidslagen gällde ursprungligen endast för tiden från och nied

år 1927 till och med år 1930, men genom ovannämnda lag av den 13 juni

1930 utsträcktes tiden för dess giltighet med tre år eller sålunda till och

med 1933 års utgång.

Sedan internationella arbetskonferensen år 1929 å dess XlII:e sammanträde

(sjöfartssessionen) till behandling upptagit sjöfolkets arbetstid och andra

sjöfartsfrågor, hade ärendets internationella sammanhang blivit särskilt

betydelsefullt. Under år 1930 hade sålunda ett från internationella arbetsorganisationen

till vederbörande regeringar utsänt frågeformulär rörande

regleringen av arbetstiden ombord å fartyg genom en internationell konvention

varit föremål för såväl ämbetsverkens som Kungl. Maj:ts prövning och

bl. a. föranlett utlåtande av kommerskollegium och socialstyrelsen den 2

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 9 sami. 2 aud. Nr 8. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr 8.

april 1930 ävensom skrivelse från statsrådet och chefen för socialdepartementet

den 27 december 1930 till internationella arbetsbyrån i Genéve, innehållande

bl. a. en utveckling av den svenska regeringens principiella uppfattning

i ämnet. De internationella frågornas aktualitet hade stegrats under år

1931 därigenom, att från internationella arbetsbyrån utsänts en s. k. blå

bok, innehållande bl. a. förslag till konvention rörande reglering av sjöarbetstiden,

avsedd att behandlas av en internationell expertkommitté i Genéve

med början den 8 december 1931, vartill inbjudan för Sveriges del antagits

av Kungl. Majit. Innehållet i nyssnämnda dokument hade föranlett

omfattande statistiska och andra utredningar, avseende bemannings- och arbetsförhållanden

ombord å fartyg, för belysning av konventionsförslagets

innebörd för den svenska sjöfartsnäringens vidkommande. Sjöfartsfrågornas

fortsatta behandling i Genéve hade emellertid till följd av olika omständigheter

gång efter annan blivit uppskjuten, och då spörsmålet örn den

svenska lagens fortsatta tillämpning år 1933 åter förelåg till behandling

hade den internationella situationen tett sig oviss, men det hade försports,

att internationella arbetsorganisationen möjligen skulle komma att återupptaga

det avbrutna arbetet redan under år 1933 eller 1934.

Uti proposition nr 164 till 1933 års riksdag föreslog Kungl. Majit riksdagen

att antaga vid propositionen fogat förslag till lag örn fortsatt giltighet

av 1926 års lag för tiden till och med den 31 december 1934. Enligt

det vid propositionen fogade utdraget av protokollet över handelsärenden

framhöll föredragande departementschefen, statsrådet Ekman, att den internationella

handläggningen av förevarande fråga självklart hade det största

intresse även ur svensk synpunkt men att den icke finge vara ett hinder

för vidtagande snarast möjligt av de förändringar i den svenska lagstiftningen,

som befunnes påkallade av redan vunna erfarenheter, samt att, då

det icke syntes lämpligt att framlägga förslag till en revision, innan en av

vissa ämbetsverk igångsatt utredning slutförts, denna utredning — som ämbetsverken

låtit vila i avvaktan på resultatet av den internationella arbetsorganisationens

befattning med frågan — med det snaraste fullföljdes. I

avvaktan på slutförandet av utredningen förordade departementschefen, att

åt den gällande sjöarbetstidslagen förlänades förlängd provisorisk giltighet

till och med 1934 års utgång.

Kungl. Majits förenämnda proposition hänvisades till lagutskott och behandlades

av andra lagutskottet, som i samband med densamma förehade

dels en inom andra kammaren av herrar Lindberg i Stockholm och Ström

väckt motion, nr 448, dels en i samma kammare av herr Andersson i Stockholm

väckt motion, nr 260, dels ock en i samma kammare av herrar Brädefors

och Hagberg i Luleå väckt motion, nr 251, den sistnämnda såvitt däri

framställts förslag rörande arbetstiden för sjömän.

Andra lagutskottet förklarade, i utlåtande nr 28, sig finna lämpligt, att

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andrei lagutskottets utlåtande Nr 8.

3

den gällande sjöarbetstidslagen, såsom i propositionen föreslagits, finge, i avvaktan

på slutförandet av den åt ämbetsverken uppdragna utredningen, äga

giltighet under ytterligare ett år, samt hemställde, att propositionen måtte av

riksdagen bifallas.

Riksdagen beslöt i överensstämmelse med utskottets hemställan.

Härpå utfärdade Kungl. Majit den 21 april 1933 (nr 139) lag angående

fortsatt giltighet av 1926 års sjöarbetstidslag till och med den 31 december

1934.

I proposition nr 240 till 1934 års riksdag föreslog Kungl. Majit riksdagen

att antaga ett vid propositionen fogat förslag till sjöarbetstidslag av definitiv

karaktär. Lagförslaget innehöll dels vissa reformförslag av principiell

natur, innebärande en utsträckt tillämpning av åtta-timmarsprincipen eller

i vissa fall en anpassning av arbetstidsregleringen i riktning mot en närmare

överensstämmelse med denna princip, dels ock förslag till formella och sakliga

detaljändringar i flertalet av de dittillsvarande lagbestämmelserna. Reformförslagen

avsågo dels en minskning från tolv till åtta timmar örn dygnet

av den ordinarie arbetstiden till sjöss för vaktindelat däcksmanskap å

större fartyg, nämligen med en bruttodräktighet överstigande 2 000 ton i

fråga örn passagerarfartyg och 3 000 ton i fråga om andra fartyg, dels en

motsvarande minskning av arbetstiden för den del av det vaktindelade maskinmanskapet

å fartyg med en bruttodräktighet överstigande 700 ton, vars

arbetstid icke redan då var inskränkt till åtta timmar om dygnet, dels en

minskning från nio till åtta timmar örn dygnet av den ordinarie arbetstiden

till sjöss för dagmän, dels en minskning från tolv till tio timmar örn

dygnet av den ordinarie arbetstiden såväl till sjöss som i hamn för kökspersonalen,

dels slutligen begränsning, med ett maximum av tio timmar

örn dygnet, av .den för närvarande till högst tolv timmar fastställda ordinarie

arbetstiden vid fartygs ankomst till eller avgång från hamn.

I det vid sistnämnda proposition fogade statsrådsprotokollet förklarade

sig föredragande departementschefen, statsrådet Ekman, vad ämnets internationella

sida anginge, alltjämt anse, att den omständigheten, att den internationella

arbetsorganisationen tagit befattning med saken, icke borde

få utgöra hinder för ett genomförande av sådana förbättringar i den svenska

sjöarbetstidslagstiftningen, som befunnits erforderliga. Erfarenheten gåve

vid handen, att, sedan en internationell konvention i ämne av denna art

utarbetats och gillats av en internationell konferens, en avsevärd tid brukade

förflyta, innan konventionen ratificerades av något större antal stater.

Att avvakta godkännande och ratifikation i större utsträckning av den

tilltänkta konventionen örn sjöarbetstiden skulle därför kunna innebära åtskilliga

års dröjsmål med en revision av den gällande svenska lagen. Departementschefen

kunde så mycket mindre finna en dylik avvaktande hållning

nödvändig, som den av honom förordade revisionen av gällande lag

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 8.

borde vara ägnad att underlätta de ytterligare steg i avseende å arbetstidens

begränsning, som anslutningen till en blivande internationell konvention

sannolikt skulle kräva.

Propositionen behandlades av andra lagutskottet, som i sammanhang med

densamma förehade nio i anledning av propositionen väckta motioner, nämligen

motionerna i första kammaren nr 332 av herr Nordborg, nr 335 av

herr Löfgren, nr 336 av herr Carl Carlsson samt nr 349 och nr 350 av herr

Lindley ävensom motionerna i andra kammaren nr 591 av herr Ekman,

nr 611 av herr Holmgren m. fl. samt nr 612 och 613 av herr Lindberg i

Stockholm m. fl.

I motionen I: 336 hemställdes, att riksdagen skulle med avslag å propositionen

för sin del antaga en lag av innehåll, att 1926 års sjöarbetstidslag

skulle äga fortsatt giltighet till och med 1937 års utgång. I motionerna I: 332

och 11:611 yrkades bland annat, att riksdagen med avslag å propositionen

skulle antaga en sjöarbetstidslag av samma innehåll som den gällande lagen

i ämnet med vissa i motionerna angivna ändringar. I motionerna 1:335,

I: 349 och I: 350 samt II: 591, II: 612 och II: 613 hemställdes, att riksdagen

skulle antaga det med propositionen framlagda förslaget till sjöarbetstidslag

med vissa i motionerna föreslagna ändringar.

Andra lagutskottet yttrade i utlåtande nr 42, bland annat:

Utskottet har inhämtat, att internationella arbetsbyråns styrelse vid sammanträde

i Genéve den 22—26 januari 1934 till behandling förehaft frågan

om åtgärder för åvägabringande av fortsatt behandling av de sjöfartsspörsmål,

åt vilka internationella arbetskonferensens session i oktober 1929 uteslutande

var ägnad, och däribland främst frågan om en internationell reglering

av arbetstiden ombord å fartyg ävensom att nämnda styrelse i syfte att

snarast möjligt få till stånd den reglementsenliga andra behandlingen av

dessa spörsmål beslutat att sammankalla internationella arbetskonferensen

till en ny speciell sjöfartssession, vilken skulle hållas senast 1935 samt anordnas

i omedelbar anslutning till 1935 års ordinarie session.

Vid sådant förhållande och i betraktande av den i vissa hänseenden avgörande

betydelse, som den internationella handläggningen av hithörande

frågor måste erhålla jämväl för den svenska lagstiftningen på detta område,

kan utskottet icke undgå att hysa betänkligheter mot att, kort tid

innan den internationella behandlingen kan väntas bliva återupptagen och

slutförd, skrida till en mera definitiv reglering av den svenska sjöarbetstidslagstiftningen.

Det torde i detta läge vara ändamålsenligast att i avvaktan på

resultatet av internationella arbetskonferensens fortsatta behandling av ämnet

tillägga den svenska lagen någon tids fortsatt provisorisk giltighet utan

att i samband därmed upptaga frågan om partiell revision till prövning,

b ör en sådan lösning talar jämväl angelägenheten av att under de nu rådande,

för sjöfarten synnerligen besvärande förhållandena på den internationella

varuomsättningens område undvika åtgärder, som kunna vara ägnade

att för den svenska handelsflottan öka svårigheterna att hävda sin

ställning i den internationella konkurrensen.

Utskottet anser sig sålunda icke böra förorda, att den svenska sjöarbetstidslagstiftningen

nu göres till föremål för revision, vare sig i dess helhet

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 8. 5

eller i mera begränsad omfattning, utan tillstyrker, att den nuvarande lagens

giltighetstid utsträckes för en tid av ytterligare tre år.

Sju av utskottets ledamöter reserverade sig och hemställde om bifall till

propositionen.

Riksdagen beslöt i överensstämmelse med utskottets hemställan.

Kungl. Majit utfärdade därefter den 12 oktober 1934 (nr 496) lag angående

fortsatt giltighet av 1926 års sjöarbetstidslag till och med den 31 december

1937.

Enligt vad utskottet inhämtat har internationella arbetsbyråns styrelse

vid sammanträde i Genéve den 29 januari—den 2 februari 1935 beslutat att

till hösten 1935 sammankalla internationella arbetskonferensen till den i

utskottets ovan återgivna utlåtande nr 42 omförmälda speciella sjöfartssessionen.

I sitt föregående år avgivna utlåtande nr 42 anförde utskottet, bland annat,

att utskottet hyste betänkligheter mot att, kort tid innan den internationella

behandlingen av sjöarbetstidsfrågan kunde förväntas bliva återupptagen

och slutförd, skrida till en mera definitiv reglering av den svenska

lagstiftningen på förevarande område. Utskottet framhöll tillika angelägenheten

av att under rådande, för sjöfarten synnerligen besvärande förhållanden

på den internationella varuomsättningens område undvika åtgärder,

som kunde vara ägnade att för den svenska handelsflottan öka svårigheterna

att hävda sin ställning i den internationella konkurrensen. Vad utskottet

sålunda anfört synes utskottet fortfarande äga giltighet. Utskottet vill

tillika erinra, att sjöarbetstidslagen gäller allenast till och med år 1937, varför

förslag av Kungl. Majit örn lag rörande sjöarbetstiden kan förväntas

bliva förelagt riksdagen senast nämnda år. Utskottet anser sig följaktligen

icke för närvarande kunna förorda en revision av sjöarbetstidslagen.

Utskottet får för den skull hemställa,

att förevarande motion icke måtte föranleda till någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 8 februari 1935.

På andra lagutskottets vägnar:

K. G. WESTMAN.

Vid ärendets behanding hava närvarit:

från första kammaren: herrar K. G. Westman, Hagman*, Gustaf Tamm*, P.

Sandström, Karl Bodin, Knut Petersson, Olof Carlsson och Forslund;

från andra kammaren: herrar Magnusson i Kalmar, Johanson i Hallagården,

Petersson i Lerbäcksbyn*, Olovson i Västerås, Pettersson i Hällbacken, Hansson i

Trollhättan, Sandström i Sollefteå och Sandberg*.

Utskottet.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande Nr 8.

Reservationer:

1) av herrar Hagman, Olof Carlsson, Forslund, Olovson i Västerås, Pettersson

i Hällbacken och Hansson i Trollhättan, vilka anfört:

Då motionärernas yrkande går ut på att riksdagen först skall fastställa

viss arbetstid för i skeppstjänst anställda och därefter hos regeringen begära

förslag till lagstiftning i ämnet, ha vi helt naturligt icke kunnat biträda

detta yrkande. Att i sådan ordning reglera arbetstiden till sjöss är

ju nämligen omöjligt. Vi finna det emellertid i hög grad önskvärt att frågan

örn arbetstiden till sjöss snarast bringas till en lösning och ha därför inom

utskottet yrkat, att riksdagen i anledning av förevarande motion ville i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte för riksdagen framlägga

förslag till ny sjöarbetstidslag i huvudsaklig överensstämmelse med

proposition nr 240 vid 1934 års riksdag.

2) av herr Magnusson i Kalmar.

Iduns tryckeri aktiebolag

Esselte ab. Stockholm 1935

518681

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.