Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om utredning angående en modern hyreslagstiftning.

1935-02-08 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1935:9, Utlåtande i anledning av väckt motion om utredning angående en modern hyreslagstiftning.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 9.

1

Nr 9.

Ankom till riksdagens kansli den 8 februari 1935 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om utredning angående en

modern hyreslagstiftning.

I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 72,

vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Ström m. fl. hemställt, att

riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit måtte

låta utreda, huruvida och på vilket sätt gällande bestämmelser, som reglera

förhållandet mellan hyresvärd och hyresgäst ■—- hithörande delar av lagen av

år 1907 örn nyttjanderätt till fast egendom samt lagen av den 10 mars 1923

med vissa bestämmelser rörande hyra m. m. — måtte sammanföras i en modern

hyreslag, som utformas under hänsynstagande till nutida förhållanden

på detta område, i en social och humanitär anda efter de grundsatser, som i

motionen anförts.

Uti motionen hava motionärerna i fem punkter angivit de önskemål, som en

reformerad hyreslagstiftning främst borde tillgodose. Motionärerna hava

därvid anfört, bland annat, att den socialt betonade hyreslagstiftning, som

borde komma till stånd, vars detaljbestämmelser skulle vara av tvingande

natur, enligt motionärernas förmenande främst borde syfta till att åstadkomma:

1) att bostaden vore sund, vilket skulle kunna uppnås genom tillfredsställande

bostadsinspektion, samt genom införande i hälsovårdsstadgan, byggnadsstadgan

eller hyreslag av effektivare bestämmelser för undvikande av hälsofarlighet

i bostadslägenheter;

2) att bostaden alltid vore med avseende på underhåll i ett tillfredsställande

skick, vilket bland annat skulle kunna uppnås genom tillkomsten av bestämmelser,

som bland annat fastsloge vissa grunder för hyresgäst att vid hyras

betalning avdraga vad som utlagts för reparationer eller för bostadens förbättrande,

samt i övrigt införde rätt till hyresprisreglering nedåt vid konstaterande

av en bostads mindervärdiga beskaffenhet;

3) att den ständigt skeende hyresprisfördyring — som i vårt land resulterat

i att en större procent av den samlade inkomsten uppslukas av hyran än i

något annat land — kunde hållas tillbaka och att framför allt oskäliga hyrespris

(hyresocker) kunna beivras, varför en effektiv bestämmelse om åtgärder

mot orimliga hyrespriser borde ingå i den planerade lagstiftningen, vilken

bestämmelse även borde gälla för de mycket ofta förekommande rent vanvettiga

hyror, som uttagas för butiker med gott läge;

4) att lagen förhindrade intagande i kontrakt av bestämmelser, som inskränkte

hyresgästens rörelsefrihet på ett orimligt sätt eller i övrigt vore

olämpliga; samt

5) att bestämmelser om optionsrätt infördes, så att hyresgästen skyddades

mot ohemula krav från fastighetsägarnas sida och hemmets säkerhet garanterades

genom lagstiftningsåtgärder.

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 9 sami. S avd. Nr 9.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr 9.

Beträffande de skäl i övrigt, som motionärerna anfört till stöd för sin hemställan,

får utskottet hänvisa till motionen.

Huvudstadgandena för den rättsliga regleringen av avtalsförhållandet mellan

hyresvärd och hyresgäst återfinnas i 3 kapitlet lagen den 14 juni 1907 om

nyttjanderätt till fast egendom samt i lagen den 10 mars 1923 med vissa bestämmelser

rörande hyra.

Efter den jämförelsevis ingående prövning, som ägnades åt hyreslagstiftningen

vid tillkomsten av sistnämnda lag under 1923 års riksdag, hava olika

frågor på detta område därefter motionsvägen bragts å bane vid upprepade

tillfällen.

Redogörelse för huvuddragen av vad i sådant hänseende förekommit under

tiden till och med 1933 års riksdag har lämnats i utskottets utlåtande nr 33

vid 1934 års riksdag samt, såvitt angår frågan örn optionsrätt, i utskottets

utlåtande nr 29 vid 1930 års riksdag, sid. 7 och 18. Till nämnda två utlåtanden

anhåller utskottet att få hänvisa.

Vid 1934 års riksdag gjorde herr Ström m. fl. i motionen II: 70 samma hemställan

som i den nu förevarande motionen II: 72.

Andra lagutskottet lämnade i utlåtande nr 33 redogörelse för olika åtgärder,

som under de senaste åren av statsmakterna vidtagits på bostadsfrågans område.

Vidare omnämndes, bland annat, att hyresgästernas riksförbund den

7 maj 1934 ingivit en framställning till Kungl. Maj :t, däri uttalats önskvärdheten

av att de frågor, som hade sammanhang med hyreslagstiftningen, måtte

upptagas till snabb behandling genom utredning av sakkunniga.

Utskottet anförde därefter:

Vid behandling under förra årets riksdag av väckt motion örn reformering

av gällande hyreslagstiftning anförde utskottet bland annat, att bostadsfrågan

vore ett av de betydelsefullaste samhällsspörsmålen, förtjänt av statsmakternas

oavlåtliga uppmärksamhet, samt att vid övervägandet av åtgärder i denna

fråga hyreslagstiftningen intoge en framstående plats. Utskottet ansåg emellertid

tillräckliga skäl icke anförda för att frågan örn en revidering av hyreslagstiftningen

då skulle upptagas till behandling. Under föregående år hava

förekommit flera omständigheter av beskaffenhet att i avsevärd mån inverka

pt: hyresmarknaden. Utskottet vill därutinnan erinra örn, förutom den svåra

hyreskonflikten i Göteborg, den långvariga allmänna byggnadskonflikten samt

åtgärder från statsmakternas sida till understödjande av bostadsproduktion.

Av vad utskottet i det föregående anfört framgår, att Kungl. Maj :t med uppmärksamhet

följer läget å hyresmarknaden och vidtagit flera åtgärder för att

åstadkomma en gynnsam utveckling därav. Utskottet har anledning antaga,

att Kungl. Maj:t även i fortsättningen kommer att vidtaga de åtgärder irambostadsfrågans

område, vartill förhållandena samt den sist nämnda framställningen

kunna giva anledning. Utskottet finner under sådana omständigheter

icke i år — i likhet med utskottets ståndpunkt i fjol — att tillräckliga

skäl anförts för att utskottet skulle i anledning av den föreliggande motionen

förorda en hemställan till Kungl. Maj :t att under nu rådande förhållanden

upptaga spörsmålet rörande djupt ingripande ändringar i gällande hyreslagstiftning

till ytterligare omprövning.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet hemstad de, att motionen icke måtte föranleda till någon riksdagens

åtgärd.

Reservation anfördes av en ledamot i särskilt yttrande till utskottets utlåtande.

Riksdagen biföll utskottets hemställan.

Vid 1934 års riksdag väcktes vidare en motion, II: 492, av herr Flyg m. fl.

angående uppställande av lokala bostadsprogram.

På hemställan av andra kammarens andra tillfälliga utskott (utlåtande nr 3)

blev motionen av nämnda kammare avslagen.

I detta sammanhang vill utskottet omnämna, att särskilda sakkunniga, som

enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 januari 1933 tillkallats för att

biträda med vissa bostadsstatistiska utredningar av betydelse för dyrortsgrupperingsarbetet,

den 13 februari 1933 överlämnat redogörelse för verkställd

undersökning rörande behovet av en utvidgning av bostadsstatistiken jämte

vissa därmed förbundna bostadspolitiska frågor (statens offentliga utredningar

1933:14).

De utredningsmän, som tillkallats jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den

6 februari 1931 för att inom socialdepartementet biträda med utredning rörande

åtgärder till förbättring av lantarbetarnas bostadsförhållanden och därmed

sammanhängande ämnen — »bostadsutredningen för landsbygden» —- avgåvo

den 8 februari 1933 promemoria angående möjligheterna att till förhindrande

av arbetslöshetens utbredning vidtaga åtgärder för förbättring av bostadsförhållandena

på landet.

På grundval av förslag, som framlagts i denna promemoria, hemställde

Kungl. Maj:t i proposition nr 211 till 1933 års riksdag örn anslag för främjande

av bostadsbyggande på landsbygden. I enlighet med förslag av särskilda

utskottet (utlåtande nr 17) beviljade riksdagen till lån och bidrag för

nämnda ändamål för budgetåret 1933/1934 ett anslag av 10,000,000 kronor.

De utredningsmän, som jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 december

1932 tillkallats för att inom socialdepartementet biträda med utredning,

huruvida och på vilket sätt staten skulle kunna, till förhindrande av arbetslöshetens

utbredning, vidtaga åtgärder till bostadsproduktionens främjande —•

»bostadsproduktionssakkunniga» — avgåvo den 8 februari 1933 en promemoria

angående främjande av bostadsbyggande till motverkande av arbetslöshet

(fogad som bilaga I till propositionen nr 211 år 1933).

Till främjande av bostadsbyggande i städerna och stadsliknande samhällen

i huvudsaklig överensstämmelse med förslag därom i bostadsproduktionssakkunnigas

promemoria hemställde Kungl. Maj:t i propositionen 211/1933 örn

anslag. Riksdagen beviljade på hemställan av särskilda utskottet (utlåtande

nr 17) för budgetåret 1933/1934 för ifrågavarande ändamål ett anslag av

5,000,000 kronor.

Framställningar örn anslag för främjande av bostadsbyggande förelädes av

Kungl. Majit jämväl 1934 års riksdag (se propositionerna nr 230 under av
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 9.

delning Utgifterna, IV. 9., och nr 234, sid. 47—60, samt statsutskottets utlåtanden

nr lil, 166 och 173). Riksdagen beviljade dels å tilläggsstat till riksstaten

för budgetåret 1933/1934 8,000,000 kronor, dels ock för budgetåret 1934/

1935 likaledes 8,000,000 kronor. Båda beloppen skulle användas till främjande

av bostadsbyggande å landsbygden.

I bilaga till årets statsverksproposition, femte huvudtiteln, sid. 48, föreslår

Kungl. Majit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till

befrämjande av bostadsbyggande för budgetåret 1935/1936 beräkna ett anslag

av 5,000,000 kronor.

Bostadsutredningen för landsbygden har vidare den 15 december 1933 avgivit

betänkande med förslag rörande ändringar i vissa delar av hälsovårdsstadgan,

anordnande av bostadsinspektion på landsbygden m. m. (statens offentliga

utredningar 1933: 37). Sedan vissa yttranden över de framlagda

förslagen infordrats, äro desamma för närvarande beroende på Kungl. Maj:ts

prövning.

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 oktober 1933 tillkallade chefen

för socialdepartementet sakkunniga för att inom departementet biträda

med utredning rörande omfattningen och beskaffenheten av städers och stadsliknande

samhällens slumbostadsbestånd ävensom rörande åtgärder ägnade att

undanröja missförhållanden i sådant hänseende — »bostadssociala utredningen».

Den 19 februari 1934 överlämnade de sakkunniga en promemoria angående

vissa omedelbara åtgärder för förbättring av slumbostadsbeståndet i städer

och stadsliknande samhällen. Den 17 sistlidne januari avgåvo de sakkunniga

betänkande med förslag rörande lån och årliga bidrag av statsmedel för

främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade barnrika familjer jämte

därtill hörande bostadsstatistiska, byggnadstekniska och bostadshygieniska utredningar

(statens offentliga utredningar 1935: 2). De sakkunniga hava för

avsikt att under den närmaste tiden avgiva ett betänkande med förslag rörande

ändringar i vissa delar av hälsovårdsstadgan samt anordnande av förbättrad

bostadsinspektion i städer och stadsliknande samhällen m. m. ävensom längre

fram en utredning om bostadssaneringen i dess sammanhang med sociala och

ekonomiska samt stadsplane- och byggnadstekniska frågor.

I förevarande sammanhang må omnämnas, att Kungl. Majit i bilaga till

årets statsverksproposition, femte huvudtiteln, sid. 48, föreslår riksdagen att,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, till främjande av bostadsförsörjning

för mindre bemedlade, barnrika familjer beräkna ett anslag av 1,500,000

kronor.

Bostadsproduktionssakkunnig a hava för närvarande i uppdrag att biträda

med utarbetande av förslag till åtgärder för främjande av viss organiserad

sparverksamhet. Därvid torde avses bl. a. sparande för finansiering av eget

hem. Enligt uppgift i årets riksdagsberättelse beräknas betänkande i ämnet

komma att framläggas under förra hälften av år 1935.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 9.

5

Här må vidare anföras, att bostadsutredningen för landsbygden den 18 september

1934 avgivit förslag angående dels inrättande av en statens fond för

lantarbetarbostäder, dels ock bidrag av statsmedel till förbättring av bostadsförhållandena

på landsbygden.

Dessa utredningsmän hava slutligen även behandlat frågan örn tryggare besittningsrätt

för lantarbetarna i avseende pa at dem upplatna lönebostäder.

Förslag i denna fråga beräknas kunna framläggas under våren innevarande år.

Därjämte må omnämnas, att jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28

september 1934 särskilda sakkunniga — 1934 års byggnadsindustrisakkunniga

— tillkallats med uppdrag att utreda, vilken inverkan på byggnadsindustriens

produktionskostnader, som utövas av byggnadsverksamhetens säsongkaraktär,

sättet för finansiering av under byggnad varande fastigheter, monopolistiska

tendenser i fråga örn tomtpolitik m. m. De sakkunniga hava planlagt vissa

statistiska utredningar samt därjämte till preliminär behandling upptagit frågan

om fardagar. Vid fullgörandet av uppdraget ämna 1934 års byggnadsindustrisakkunniga

samverka med de sakkunniga eller kommittéer, som pa

offentligt eller enskilt uppdrag hava att eljest taga befattning med hithörande

spörsmål.

Några uppgifter må här lämnas örn svenska bostadskreditkassan, som bedriver

sin verksamhet med stöd av kungl, förordningen den 3 augusti 1929 örn

svenska bostadskreditkassan och örn bostadskreditföreningar. För kassan och

föreningarna gäller vidare Kungl. Maj :ts reglemente den 18 oktober 1929. Det

kreditinstitut, som svenska bostadskreditkassan med därtill anslutna föreningar

utgör, tillhandahåller lån mot inteckningar i bebyggda, huvudsakligen för

bostadsändamål anordnade fastigheter i städer och stadsliknande samhällen.

Kreditinstitutet består dels av ett centralorgan, svenska bostadskreditkassan,

dels av lokala anstalter, bostadskreditföreningarna, vilka i regel organiserats

länsvis. Beträffande kassans verksamhet får utskottet lämna följande uppgifter

(anmärkas må, att två bostadskreditföreningar under år 1934 sammanslagits

till en):

Antal bostads- Sammanlagd utlåningskreditforeningar

summa omkring

31 dec. 1931..............15 35,500,000 kr.

> > 1932 .............. 18 60,000,000 »

, » 1933 18 78,000,000 »

, , 1934.'' 17 83,000,000 ,

Sociala meddelanden 1934, nr 12, innehåller å sid. 827 o. f. en artikel örn

bostadsmarknaden i rikets städer vid oktober flyttning en 1934. Ur denna artikel

tillåter sig utskottet anföra följande brottstycken, därvid bör märkas att

med större städer i artikeln avses städer med över 10,000 innevånare.

Större städer. Följande sifferrader utgöra en sammanfattning av inkomna

uppgifter angående bostadstillgangen i 39 större städer vid 1934

års oktoberflyttning:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande Nr 9.

I nedanstående antal större städer Ilar tillgången uppgivits vara:

för smålägenheter

(t. o. m. 2 ram o. kök)

god tillr. knapp otillr.

för medelstora lägenheter

(3—5 ram o. kök)

god tillr. knapp otillr.

för större lägenheter

(6 o. fl. rum o. kök)

god tillr. knapp otillr.

Äldre lag. ... 9 15 10 5

Nybyggda lag. .10 16 10 2

25 13 — 1

15 21 1 1

27 11

14 20

1

1

Medan tillgången på större och medelstora lägenheter nästan överallt anses

motsvara eller^ överstiga behovet, synas förhållandena vara mera växlande i

fråga örn tillgången på smålägenheter. I några av de större städerna (Uppsala,

Nyköping, Jönköping, Trälleberg och Borås) uppgives brist på äldre

smålägenheter vara radande, och i en av dessa (Borås) uppgives även tillgången

på nybyggda smålägenheter vara otillräcklig. — Det bör anmärkas,

att i vissa större städer enligt ortsmyndigheternas uppgifter god eller tillräcklig

tillgång förefinnes på lägenheter om 2 rum och kök, medan tillgången på

enrumslägenheter samt enkelrum uppgives vara knapp eller otillräcklig.

I fråga örn bostadsmarknadens utveckling från och med den 1 oktober 1924

anmärkes, att den fortgående förbättring av bostadstillgången, som ägt rum

under det senaste årtiondet, synes hava fortsatt även under år 1934 i fråga

om smålägenheter, ehuru till synes i långsammare tempo än under tidigare år.

I fråga örn medelstora och större är bostadstillgången något försämrad, vilket

dock kan bero° på tillfälligheter. Tillgången på samtliga nybyggda lägenheter

är också något mindre än tidigare, vilket torde sammanhänga med den inskränkning,

som byggnadsverksamheten företett på grund av arbetskonflikt

m. m. En stegrad efterfrågan på nybyggda, modernt inredda lägenheter kan

mö,jligen även hava gjort sig gällande på grund av den under år 1934 inträffade

förbättringen av läget på arbetsmarknaden.

Beträffande hyresnivåns utveckling i de större städerna under de

senaste fem åren nm nämnas, att den hyressänkning, som under åren 1932 och

1933 rapporterats fran flertalet städer beträffande medelstora och större lägenheter

av äldre typ, synes ha fortgått, om än i något mindre omfattning, såväl

beträffande äldre som nybyggda lägenheter. Så är även förhållandet med avseende

pa nyare smålägenheter, medan däremot i fråga örn äldre smålägenheter

ett större antal städer än vid föregående undersökningstillfälle (1933) uppgivit,

att hyrorna äro fallande. Fortfarande anses hyresnivån för lägenheter med

1—2 rum och kök i det övervägande antalet fall vara stillastående. Stillastående

hyresnivå för äldre smålägenheter rapporteras endast från en stad (Trälleberg)

och för nybyggda smålägenheter från två (Västervik och Mölndal).

I detta, sammanhang bör framhållas, att i städer, där hyresnivån genomgående

VPPfiTvits vara fallande, hyrorna för smålägenheter ej sällan synas ha undergått

endast obetydlig sänkning. Hyressänkningen för äldre smålägenheter

sammanhänger med ökad tillgång på nybyggda, moderna dylika, vilka äro

mest efterfrågade. Modernisering av.äldre lägenheter har företagits i rätt stor

omfattning, ^varigenom (Jossa kommit att betinga väsentligt högre hyror än

tidigare. Pa grund därav torde tillgången på billiga smålägenheter för

de i ekonomiskt avseende sämst lottade familjerna på sina håll ha blivit

knappare.

Mindre städer. Uppgifter angående läget på bostadsmarknaden ha ingått

fran 73 städer med mindre än 10,000 invånare. Följande sifferrader utgöra en

sammanställning av ortsmyndigheternas omdömen angående bostadstillgången

på dessa orter:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 9.

7

T nedanstående antal mindre städer har tillgången nppgivits vaxa:

för smålägenheter

(t. o. m. 2 rum o. kök)

god tillr. knapp otillr. god tillr. knapp otillr. god tillr. knapp otillr.

för medelstora lägenheter

(3—5 ram o. kök)

för större lägenheter

(6 o. fl. ram o. kök)

Äldre läg. . . . 21 33 12 7 35 35 2 1

Nybyggda läg. . 11 32 21 8 21 41 7 2

28 39 3 1

16 40 5 2

1 flertalet mindre städer synes bostadstillgången alltjämt vara relativt god,

ehuru på sina håll någon försämring i jämförelse med föregående år inträffat.

Brist på smålägenheter av såväl äldre som nyare typ uppgives vara rådande

i sju städer mot i endast en vid föregående undersökningstillfälle. Denna brist

synes åtminstone i ett par fall vara att tillskriva det förhållandet, att inflyttningen

under året nått en relativt stor omfattning.

En minskning av bostadstillgången i förhållande till tidigare år synes ha ägt

rum 1934. Minskningen synes vara störst i fråga örn smålägenheter samt i

allmänhet nybyggda lägenheter.

Beträffande hyresnivåns utveckling i de mindre städerna under

åren 1930—1934 framhålles, att antalet städer, som uppgivit hyresnivån

vara fallande, är mindre än vid föregående undersökningstillfälle (1933),

medan de städer, från vilka hyrorna meddelats vara i stigande, genomgående

äro flera till antalet än år 1933.

Ur sociala meddelanden 1934, nr 1 (sid. 47), inhämtas bland annat följande

uppgifter angående levnadskostnadsindex 1914—1935.

Livsmedel

Bostad

Summa

utg.

juli 1914.......

.......100

100

100

1 jan.

1918......

.......214

112

192

1 »

1920 ......

.......307

130

259

1 »

1925 ......

.......171

186

178

1 »

1930 ......

.......145

200

167

1 »

1932 ......

.......127

206

157

1 »

1933 ......

.......123

206

154

1 »

1934 ......

.......120

202

153

1 »

1935 ......

.......124

201

155

Till jämförelse med sistnämnda siffror meddelas by g gnadskostnadsindex för

Stockholm enligt Handelsbanken (per sept.):

1912/1915 .

1924 . . .

1928 . . .

1930 . . .

100 1931 199

215 1932 191

210 1933 193

207 1934 190.

Utskottet anhåller vidare att få hänvisa till artiklar i sociala meddelanden

örn »Byggnadsverksamheten år 1933» (nr 11 år 1934, sid. 713—735) och

»Hyresräkningen år 1933, I» (nr 1 år 1935, sid. 3—22).

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet.

Den ovan omförmälda framställningen den 7 maj 1934 av hyresgästernas

riksförbund är, enligt vad utskottet inhämtat, fortfarande beroende på Kungl.

Maj :ts prövning.

Utskottet får slutligen omnämna, att olika spörsmål rörande bostads- och

hyresfrågor behandlats i åtskilliga andra vid innevarande års riksdag väckta,

till statsutskottet, jordbruksutskottet eller tillfälligt utskott hänvisade motioner.

Bostadsfrågan är enligt utskottets mening ett av de betydelsefullaste samhällsspörsmålen.

Kör dess gynnsamma gestaltning är givetvis tillgången på

goda bostäder av grundläggande betydelse. Av vad ovan i utskottets utlåtande

anförts framgår även, att statsmakterna vidtagit omfattande åtgärder för

att främja bostadsproduktionen. Vid sidan härav hava lagstiftningsfrågor på

olika hithörande områden upptagits till behandling. Enligt den plan, som

framlagts för lagberedningens arbete, skall därjämte en allmän revision av

jordabalken påbörjas redan under innevarande vår. Vid detta arbete kommer

givetvis hyreslagen att underkastas omprövning.

Med hänsyn till vad ovan sagts finner utskottet, att tillräckliga skäl

icke förebragts för att riksdagen i anledning av motionen II: 72 skulle göra

framställning till Kungl. Maj :t att upptaga frågan örn djupt ingripande ändringar

i gällande hyreslagstiftning till särskild prövning.

Utskottet får därför hemställa,

att förevarande motion, II: 72, icke måtte föranleda till någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 8 februari 1935.

På andra lagutskottets vägnar:

K. G. WESTMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar E. G. Westman, Bagge, Sigfrid Hansson,

Sam Larsson*, Hagman*, Gustaf Tamm*, P. Sandström och Olof Carlsson;

från andra kammaren: herrar Linnér*, Hage, Johanson i Hallagården, Pettersson

i Hällbacken, Hansson i Trollhättan och Sandström i Sollefteå, fru Nordgren*

samt herr Sandberg*.

* Ej närvarande vid utlåtandets jnstering. •

Stockholm 1935. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

350577

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.