Sök i Ratio Lex

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4

1935-03-28 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK 2TU 1935:4, Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4

Dokumentets text

s. 25 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4.

25

Nr 4.

Ankom till riksdagens kansli den i april 1935 kl. 2 e. m.

Riksdagens andra kammares andr a tillfälliga utskotts utlåtande,

nr 4, i anledning av väckt motion angående införande

av gemensamma måltidstimmar.

I en inom riksdagens andra kammare väckt, till dess andra tillfälliga utskott

hänvisad motion, nr 248, har herr Nilsson i Karlstad hemställt, att

riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn införande av gemensamma

måltidstimmar ävensom om framläggande för riksdagen av de

förslag i ämnet, vartill utredningen kunde giva anledning.

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

över motionen har utskottet i vederbörlig ordning inhämtat utlåtanden

från skolöverstyrelsen och socialstyrelsen, varjämte utskottet berett Sveriges

husmodersföreningars riksförbund, Sveriges industriförbund och

Landsorganisationen i Sverige tillfälle att inkomma med yttrande. Utskottet

skall här nedan lämna en kortfattad redogörelse för innehållet av de

därvid framförda synpunkterna.

Skolöverstyrelsen erinrar örn att denna fråga, vilken sedan lång tid tillbaka,

vid olika tillfällen varit föremål för uppmärksamhet, erhöll ökad aktualitet

under krigs- och krisåren, då knappheten på livsmedel och bränsle

gjorde det till en nödvändighet att söka utnyttja alla möjligheter till hushållning

och sparsamhet med dessa medel. Efter åtskilliga utredningar, närmast

i fråga om skolväsendets ställning till förevarande spörsmål, uppdrog

Kungl. Majit år 1921 åt skolöverstyrelsen att verkställa undersökning, huru

ifrågavarande angelägenhet dittills utvecklat sig samt på grundval av sagda

undersökning och efter samråd med socialstyrelsen till Kungl. Majit inkomma

med det yttrande och förslag till frågans främjande, vartill

undersökningen kunde föranleda. I samband med uppdraget erinrades örn

frågans stora vikt såväl ur rent nationalekonomisk som ur samhällelig och

uppfostrande betydelse. Den mest svårlösta delen av problemet läge i vinnandet

av överensstämmelse i nämnda hänseende mellan skolornas lärjungar

och den med förvärvsarbete av olika slag sysselsatta vuxna befolkningen.

Uppdraget resulterade i en skrivelse den 5 mars 1923. Överstyrelsen ansåg

sig härvid icke böra ifrågasätta några lagstiftningsåtgärder i den berörda

frågan. Ej heller syntes det lämpligt att några generella föreskrifter

med detaljerade bestämmelser angående skolornas måltidsraster utfärdades.

Frågan ansågs emellertid väl värd att allt fortfarande bliva föremål

för myndigheters samt represenlanters för handel och industri m. in. upp
-

Motionen.

Inhämtade

utlåtanden.

Skolöver
styrelsen.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr -i.

Social
styrelsen.

märksamhet och omvårdnad. Genom cirkulär den 21 december 1923 till

skolöverstyrelsen och länsstyrelserna angående ordnande av gemensamma

måltidstimmar, anbefallde Kungl. Maj:t länsstyrelserna och skolöverstyrelsen

att vidtaga åtgärder i huvudsaklig överensstämmelse med skolöverstyrelsens

förslag (se bil. A till detta utlåtande). I fråga örn utvecklingen efter

sistnämnda tidpunkt framhåller skolöverstyrelsen sin benägenhet att

tro, att det omdöme angående det nuvarande tillståndet, som i motionen

fälldes på grundval av den nämnda undersökningens resultat, är i det stora

hela riktigt, och att frågan sålunda under de sista tio åren icke förts nämnvärt

närmare en tillfredsställande lösning. Det torde enligt skolöverstyrelsen

vara uppenbart, att industri, affärsliv och ämbetsverk icke hittills rättat sina

tider efter skolans tider och icke heller kunde förväntas att göra detta i

framtiden. Under framhållande av att, särskilt beträffande större städer.

betydande svårigheter skulle yppa sig vid ett försök att sammanjämka olika

meningar och intressen med avseende å måltidsrastens lämpliga förläggning,

har skolöverstyrelsen emellertid funnit saken vara av sådan vikt, att

ett dylikt försök icke borde underlåtas. I varje fall ansåg sig överstyrelsen

icke höra avstyrka, att en undersökning i sådan riktning nu företages.

Socialstyrelsen erinrar om sitt i samband med 1923 års utredning gjorda

konstaterande av förefintlig stor splittring, även örn i städer, som behärskades

av en större industri, en tendens framträdde att förlägga måltidsrasten

lill en gemensam tid. I detta samband hade påpekats, att industriens rörelsefrihet

genom arbetstidslagen och genom de kollektiva avtalen vore begränsad

samt att dessutom måltidsrasternas förläggning i flertalet fall vöre beroende

på respektive industriers egenartade arbetsförhållanden och därför

icke utan avsevärda olägenheter kunde enhetligt regleras. En bristande överensstämmelse

förefunnes dessutom i fråga örn måltidsrasternas förläggning

inom olika samhällsgrupper.

I anledning av 1923 års cirkulär upptogs frågan lokalt till behandling å

olika orter inom landet. Enligt de upplysningar, som varit för socialstyrelsen

tillgängliga, ledde dessa överläggningar endast i mindre utsträckning

till några direkta praktiska resultat. Emellertid torde desamma få anses

hava varit av stor betydelse för att inom olika arbetsområden fästa uppmärksamheten

å angelägenheten av att vid bestämmandet av arbetstidens

förläggning hänsyn tages till hemmens och husmödrarnas synpunkter i den

utsträckning, som arbetsförhållandena medgiva.

Såsom allmänt omdöme uttalar socialstyrelsen, att något nämnvärt utrymme

för ytterligare åtgärder från det allmännas sida till åvägabringande

av en mera enhetlig reglering av måltidsrasterna på särskilda orter och inom

olika arbetsområden knappast torde få anses föreligga. Man hade i stort

sett att lita till ett lokalt bedrivet arbete för beredande av marken fö: frivilliga

överenskommelser om införande av samtidighet i fråga om måltidsraster

å särskilda orter, där förutsättningar härför kunde vara för han
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Andia kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr f.

27

den. För ett sådant arbete funnes redan i Sveriges husmodersföreningars

riksförbund en lämplig organisation, som jämväl torde kunna prestera för

frågans främjande eventuellt erforderliga ytterligare utredningsarbeten. Vid

sådant förhållande ansåg sig styrelsen böra draga i tvivelsmål om den i remitterade

motionen ifrågasatta utredningen kunde anses behövlig.

Sveriges Husmodersföreningars Riksförbund framhåller nu förevarande

spörsmåls sammanhang med hembiträdesfrågans rationella lösning ävensom

vikten av en lösning, som tillfredsställer folkhälsans och nationalekonomiska

krav på reformer i av motionären antydd riktning.

Sveriges Industriförbund framhåller, att 1923 års utredning i ämnet i

allt väsentligt torde giva en tillförlitlig bild även av de nuvarande förhållandena

beträffande måltidstimmarna inom handel, industri, administration

och undervisningsväsen. Utredningens redogörelse såväl för vinsterna av liktidiga

måltider som för de mycket stora svårigheter, anordnandet av sådana

möter, torde fortfarande äga full giltighet. Förbundet uttalar som sin

åsikt, att frågan om gemensamma måltidstimmar syntes vara redan så allsidigt

och fullständigt utredd, att något nämnvärt knappast torde stå att

vinna genom en förnyad utredning. På detta område vore det av allt att

döma olämpligt att ingripa reglerande genom lagstiftningsåtgärder. Dock

syntes det förbundet påkallat, att ett förnyat initiativ toges från Kungl.

Maj:ts sida av samma art som tidigare förekommit. Därigenom skulle förnyad

anledning givas åt de intresserade å varje särskild ort att söka komma

till samförstånd örn liur en större enhetlighet uti måltidsledigheter

skulle kunna åvägabringas. Då de största svårigheterna för åstadkommande

av en tillfredsställande lösning av denna betydelsefulla fråga torde sammanhänga

med förläggningen av skolornas måltidsraster, ansåg förbundet

slutligen, alt Kungl. Maj:t borde vidtaga de nödvändiga åtgärderna för

att föreskrifterna i 1928 års läroverksstadga skulle erhålla full effektivitet

i vad de avsåge åläggande för skolorna att, så långt det vore möjligt, förlägga

arbetet med avseende fäst vid de tider, då flertalet samhällsmedlemmar

å vederbörande ort hade ledighet för måltid i hemmet.

Med erkännande av synpunkterna i motionen samt under framhållande

av svårigheten att inom de olikartade områden, vårt näringsliv omgriper,

praktiskt genomföra gemensamma måltidstimmar tillstyrker Landsorganisationen

i Sverige en utredning i ämnet.

För egen del får utskottet, som instämmer i motionärens syfte, med beaktande

i huvudsak av vad i de sålunda gjorda yttrandena framhållits anföra

följande:

Frågan örn anordnande av gemensamma måltidstimmar har tidigare i

olika sammanhang varit föremål för övervägande. Först upptogs den till behandling

ur den mera begränsade synpunkten att söka förebygga det besvär

och den omgång, som förorsakades av att ämbetsmän samt industri
-

Sveriges

Husmoders
föreningars
Riksför
bund.

Sveriges

industri
förbund.

Landsorganisationen

i Sverige.

Utskottet.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr A.

och affärsmän m. fl. intogo sina luncher viel varierande tidpunkter. Denna

synpunkt torde numera sakna större reell betydelse. Därefter aktualiserades

frågan ånyo under kristiden på grund av såväl då rådande knapphet

på livsmedel och bränsle som önskvärdheten att genom rationaliseringsåtgärder

inom hushållets område motverka denna knapphet. Även sedan

kristiden vikit, bibehöll frågan sin aktualitet, ehuru den därefter bedömdes

närmast med hänsyn till hemmens synpunkter och åsyftade att få

till stånd lättnader i hushållsbestyret.

Om frågans vikt och betydelse ur sistnämnda synpunkter lära delade meningar

icke råda. Det ligger i sakens natur att tvånget för olika medlemmar

av en familj att nödgas förlägga sina måltider till olika tidpunkter vållar

husmödrar och hembiträden avsevärda olägenheter och att denna splittring

av måltidstimmarna är beklaglig ur familjelivets synpunkt. Även av

motionären framförda näringsfvsiologiska och nationalekonomiska synpunkter

förtjäna beaktande.

Också har spörsmålet om gemensamma måltidstimmar ägnats livlig uppmärksamhet,

och åtskilliga åtgärder hava från det allmännas sida vidtagits

för frågans främjande. Verkställda undersökningar hava givit vid handen,

att det alltjämt föreligger stor splittring på området och att, även örn

den allmänna opinionen i stort sett är gynnsamt inställd till frågan om gemensamma

måltidstimmar, stor olikhet i uppfattningen råder rörande lämpliga

sättet för frågans ordnande och medlen härför.

Spörsmålet rör väsentligen ernåendet av samtidighet å en och samma

ort beträffande en måltidsrast mitt på dagen, medan frågan örn samtidighet

beträffande arbetets avslutande för dagen och därmed möjliggörande

av gemensam middagsmåltid eller aftonmåltid, hur man nu vill kalla densamma,

ansetts kunna få en acceptabel lösning redan under nu rådande förhållanden

och intagit en mindre framträdande plats i den allmänna diskussionen.

De vägar, som för ernående av ett bättre sakernas tillstånd kunna tagas

i betraktande, synas vara antingen lagstiftning eller åtgärder, varigenom

på övertygelsens väg och genom propagandaåtgärder marken kan beredas

för ett frivilligt införande ort för ort av samtidig måltidsrast.

Enligt uskottets mening lämpar sig den föreliggande frågan på grund av

de vitt skilda hänsyn, som måste tagas till helt olikartade förhållanden, knappast

för enhetlig reglering utan den torde till sin innebörd vara av natur

att bäst kunna lokalt ordnas. Man torde även i fortsättningen få lita till

strävandena att på frivillighetens väg söka få till stånd en önskvärd större

grad av samtidighet i fråga örn måltidsraster å varje särskild ort. En allmän

utredning av den art, som av motionären påyrkats, synes därför ej

vara av förhållandena påkallad. För att jämna vägen för ett samarbete på de

olika platserna i vårt land synes det dock angeläget, att ett förnyat initiativ

tages från Kungl. Majds sida av liknande art som år 1923. Då sedan

s. 29 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr -4.

29

dess tiden själv otvivelaktigt arbetat för saken och synpunkterna inom skilda

befolkningsgrupper numera torde var vida mer förstående för en dylik aktion,

vågar utskottet hysa den övertygelsen, att praktiska resultat numera

skulle betydligt lättare stå att vinna än tidigare för realiserandet av motionärens

behjärtansvärda syfte, på den väg, här närmast angivits.

Under åberopande av vad utskottet här ovan anfört får utskottet hemställa,

att andra kammaren måtte för sin del besluta, att från

riksdagen framställning göres till Kungl. Maj:t om förnyade

åtgärder från Kungl. Maj :ts sida för åvägabringande så långt

omständigheterna medgiva av större enhetlighet å skilda

orter i fråga örn raster för intagande mitt på dagen av gemensam

måltid i hemmet.

Stockholm den 28 mars 1935.

På utskottets vägnar:

ERNST ÅQVIST.

Närvarande: herrar Åqvist, Cruse, Hansson i Vännäsby, Johansson i Hälleforsnäs,

Hansson i Hönö, Hansson i örebro*, Niklasson*, Karlsson i Munkedal, Persson

i Undersvik och Sefve.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

GUSTAF,

Bil. A.

med Guds nåde, Sveriges, Götes och Vendes Konung.

Vår ynnest och nådiga benägenhet med Gud Allsmäktig!

Genom beslut den 26 september 1921 uppdrog Kungl. Majit åt skolöverstyrelsen

att verkställa undersökning, hur frågan örn anordnande av gemensamma

måltidstimmar dittills utvecklat sig, samt att på grundval av sagda

undersökning och efter samråd med socialstyrelsen till Kungl. Majit inkomma

med det yttrande och förslag till frågans främjande, vartill undersökningen

kunde föranleda.

Skolöverstyrelsen har, efter verkställande av nämnda undersökning, i

underdånig skrivelse den 5 mars 1923 avgivit yttrande och förslag i ämnet.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4.

Kungl. Majit, som finner önskvärt, att för måltider erforderlig ledighet

från såväl skolarbete som annat arbete anordnas samtidigt i största möjliga

utsträckning, finner gott anbefalla länsstyrelserna att — i syfte att åstadkomma

dylik anordning — för varje stad eller större stadsliknande samhälle,

där så med hänsyn till rådande arbetsförhållanden finnes erforderligt

och lämpligt, föranstalta örn överläggning i frågan inför lämplig ordförande

mellan representanter för ämbetsverk, undervisningsanstalter och institutioner

å orten ävensom för personer, där sysselsatta i handel, industri och

andra näringar.

Tillika anbefaller Kungl. Majit skolöverstyrelsen att anmoda överstyrelsen

underställda rektorsämbeten och skolstyrelser i städer och större stadsliknande

samhällen att taga i noggrant övervägande åtgärder för vinnande av

angivna syfte samt att, även örn vid sammanträde, varom ovan förordnats,

icke kan åstadskommas allmän överenskommelse örn gemensamma måltidsraster,

vidtaga åtgärder för att de olika skolornas måltidsraster må i möjligaste

mån sammanfalla.

Av skolöverstyrelsen uppgjorda fyra alternativa förslag till indelning av

arbetstiden bifogas att tjäna till ledning vid överläggning i ämnet.

Detta meddelas Eder till efterrättelse.

Stockholms slott den 21 december 1923.

GUSTAF.

(Ecklesiastikdepartementet.) Sam. Clason.

Cirkulär till skolöverstyrelsen och länsstyrelserna

angående anordnande av gemensamma måltidstimmar.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr i. 31

Förslag till indelning av arbetstiden.

Grupp A omfattar industriarbetare m. fl. med 8V2 timmars arbetsdag 5 dagar

i veckan och öVa timmar på lördagen.

Grupp B omfattar arbetare och viss kontorspersonal m. fl. med 8 timmars

arbetsdag.

Grupp C omfattar ämbets- och tjänstemän, kontorspersonal m. fl. med 7

timmars arbetsdag.

Grupp D omfattar skolor av olika slag.

Befattnings-

havare

Arbetstidens indelning

Summa

arbetstid

Måltidsrast

Alt. I.

Grupp A

7—10.30; 12—5

8Va t-

10.30-12

» B

8—10.30; 12—5.30

8

10.30-12

• C

8.30-10.30; 12-5

7 »

10.30—12

» D

7.45-10.35; 12-2.35 .3.30

6 å 7 lekt.

10.35—12

Alt. II.

Grupp A

7—11; 12.30—5

»7. t.

11-12.30

» B

8—11; 12.30—5.30

8

11—12.30

» C

8.30—11; 12.30—5

7 »

11—12.30

» 1)

8—10.50; 12.15—2.50 (3.45)

6 å 7 lekt.

10.50-12.15

Alt. III.

Grupp A

7—12.15; 1.45—5

87, t.

12.15-1.45

» B

8.30—12.15; 1.45-6

8

12.15-1.45

» C

8.30-12.15; 1.45—5

7 »

12.15—1.45

» I)

8.15—12.10; 1.30-3.10 (4.05)

6 ä 7 lekt.

12.10—1.30

Ali. IV.

Grupp A

7.30—12.45 ; 2.15—5.30

87, t.

12.45-2.15

» B

8.30-12.45; 2.15-6

8 »

12.45—2.15

» G

9-12.45; 2.15-5.30

7 »

12.45—2.15

» I)

8-9.55; 10.25-1

5 lekt.

1.00

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1935:267 Skrivelse till Konungen angående införande av gemensamma måltidstimmar. a1 i texten