Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckt motion angående uppförandet å kronodebetsedel av vissa försäkringspremier. "''"7 ; • "

1935-02-21 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1935:10, Betänkande, i anledning av väckt motion angående uppförandet å kronodebetsedel av vissa försäkringspremier. "''"7 ; • "

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

Kr 10.

Ankom till riksdagens kansli den 21 februari 1935 kl. 12 m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion angående

uppförandet å kronodebetsedel av vissa försäkringspremier.

"''"7 ; • " (2:a avd.)

I en inom andra kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad

motion, nr 424, har herr Elmroth hemställt, att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Majit anhålla örn utredning och förslag i sådant avseende som

i motionen lämnad framställning kan giva anledning till.

Beträffande motiveringen för detta förslag, i den mån redogörelse här

för ej lämnas i det följande, får utskottet hänvisa till motionen.

Stadgandena örn uppbörd av kronoutskylder återfinnas i uppbördsreglementet

den 14 december 1917 och reglementet för uppbördsverket i Stockholms

stad den 1 april 1921 med i dessa författningar gjorda ändringar.

Till kronoutskylder hänföras enligt § 1 i förstnämnda reglemente årliga

utskylder och avgifter till kronan samt sådana utskylder och avgifter,

som enligt allmän författning eller med tillämpning av särskilda av

Kungl. Majit meddelade stadganden uppbäras och redovisas i sammanhang

med kronouppbörden.

Enligt 1 .§ kungl, kungörelsen den 22 oktober 1886 angående uppbörd av

avgifter till vissa på ömsesidighet grundade försäkringsanstalter kan på

ömsesidighet grundad brand-, hagelskade- eller kreatursförsäkringsanstalt,

vars reglemente blivit fastställt av Kungl. Majit eller Konungens befallningshavande

och vars verksamhet omfattar minst ett härad, få delägarnas

på landet avgifter till anstalten debiterade, indrivna och redovisade

i sammanhang med kronouppbörden. Såsom villkor härför är stadgat,

att det vid prövning befinnes, att anstaltens reglemente innehåller nödiga

bestämmelser med avseende å uttaxering av delägarnas avgifter. Prövningen

tillhör Kungl. Majit, örn bolagets verksamhet omfattar mer än

ett län, men eljest Konungens befallningshavande.

Såsom arvode härför åtnjuta vederbörande tjänstemän enligt 2 § i nämnda

kungörelse för hagelskade- och kreatursförsäkringsanstalternas uppbörd

tre procent å det debiterade beloppet samt för brandförsäkringsanstalternas

uppbörd tre procent å debiterat belopp till och med 1,500 kronor,

två procent å belopp därutöver till och med 3,000 kronor samt å vad som

ytterligare debiteras en procent.

I motionen har framhållits, att dylika den avgiftsskyldige påförda avgifter

för frivillig försäkring i hög grad påverkade debetsedelns slutsum
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10. 9

ma, medan åter de allmänna ntskylderna m. m. obetydligt inverkade pa

nämnda summa. Berörda förhållande medförde ej sällan, att den avgiftsskyldige

förmenade, att debetsedelns slutsumma icke överensstämde med

den deklarerade och taxerade inkomsten. Enligt motionärens mening förhindrades

och försvårades inbetalningen i rätt tid av i laga ordning debiterade

utskylder m. m. därav, att förenämnda försäkringsavgifter ökade

debetsedelns slutsumma. Därest de debiterade utskylderna jämte ifrågavarande

avgifter icke erlades i rätt tid utan måste uppföras på restlängd,

förorsakade en sådan försummelse icke blott ökat arbete och besvär för

indrivningsmyndigheterna utan även att uppbördsresultatet av vederbörliga

kronoutskylder och andra skatter betydligt försämrades. Motionären

ansåge det ej vara riktigt, att vederbörande myndigheter nödgades

att utöver tjänsten på sådant sätt engageras i olika privata företags

tjänst. Ur det allmännas synpunkt vore riktigare, att dylika privata försäkringar

i likhet med andra sådana gäldades på privat väg.

Enligt vad för utskottet upplysts, hava sådana försäkringsanstalter,

vilka äro berättigade att erhålla sina försäkringsavgifter debiterade å

kronodebetsedeln och indrivna i sammanhang med upphörden av kronoutskylderna,

i stor utsträckning övergått till att själva inkassera nämnda

avgifter. Numera torde därför i betydligt mindre omfattning än tidigare

förekomma, att dylika avgifter debiteras å kronodebetsedeln. Vad angår

de avgifter av ifrågavarande slag, vilka fortfarande debiteras och indrivas

i sammanhang med kronouppbörden, erlägga vederbörande försäkringsanstalter

särskild ersättning för de med debiteringen och indrivningen

förenade kostnaderna. Vid sådant förhållande och då det torde

kunna antagas, att ifrågavarande spörsmål kommer att tagas under övervägande

i samband med en blivande reform av uppbördsväsendet, har

utskottet icke ansett sig böra föreslå någon åtgärd i anledning av motionen.

Utskottet hemställer därför,

att motionen II: 424 av herr Elmroth, angående

uppförandet å kronodebetsedeln av vissa försäkringspremier,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 21 februari 1935.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Närvarande: se linder betänkandet nr 9.

Utskottet.

niliana lill riksdagens protokoll 19.15. 7 sami. Nr 7—10.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.