Betänkande, i anledning av vissa motioner, avseende ändringar i gällande tullar eller tilläggstullar m. m.
1935-03-08 · 12 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 10 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1935:19, Betänkande, i anledning av vissa motioner, avseende ändringar i gällande tullar eller tilläggstullar m. m.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande Nr 19.
1
Nr 19.
Ankom till riksdagens kansli den 8 mars 1935 kl. 4 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av vissa motioner, avseende
ändringar i gällande tullar eller tilläggstullar m. m.
(lia avd.)
Till bevillningsutskottet hava hänvisats åtskilliga motioner, avseende ändringar
i gällande tullar eller tilläggstullar m. m. Av dessa motioner har
det synts utskottet lämpligt att i ett betänkande behandla följande, nämligen:
de
likalydande motionerna nr 88 i första kammaren av herr Fredrik
Ström och nr 211 i andra kammaren av herr Höglund, örn upphävande av
tullen å bananer;
motionen nr 46 i andra kammaren av herr Leffler, örn höjning av tullsatserna
för trycksvärta m. m.;
motionen nr 307 i andra kammaren av herrar Carlström och Johanson i
Huskvarna, örn ökat tullskydd för säkerhetständstickor;
motionen nr 110 i andra kammaren av herr Leffler, örn höjning av tullen
å ljustryckpapper;
de likalydande motionerna nr 247 i första kammaren av herr Nylander
och nr 425 i andra kammaren av herr Leffler, örn höjda tullsatser å paraplyspröt
m. m.; samt
motionen nr 427 i andra kammaren av herrar Brädefors och Hagberg i
Luleå, angående avskaffande av sådana tullar, acciser och tvångsregleringar,
som fördyra arbetarnas och småböndernas behovsartiklar.
Beträffande motiveringen för de framställda yrkandena, i den mån redogörelse
härför ej lämnas i det följande, får utskottet hänvisa till motionerna.
Byråchefen i generaltullstyrelsen T. Alsén har av utskottet anlitats såsom
sakkunnig vid behandlingen av samtliga förevarande motioner med undantag
dock för motionen nr 427 i andra kammaren.
Bananer. I de likalydande motionerna nr 88 i första kammaren av herr
Fredrik Ström och nr 211 i andra kammaren av herr Höglund har hemställts,
»att riksdagen måtte besluta upphäva tullen å bananer».
Genom beslut av 1917 års riksdag upphävdes den då gällande tullen å
färska bananer av 10 öre per kilogram. Den sålunda beslutade tullfriheten
Bihang lill riksdagens protokoll 1935. 7 sami. Nr 19—20. 1
2
Bevillningsutskottets betänkande Nr 19.
inträdde från och med den 22 juli 1917. I överensstämmelse med Kungl.
Maj:ts i statsfinansiellt syfte den 29 januari 1932 framlagda proposition,
nr 59, med förslag till förordning med tillägg till gällande tulltaxa beslöt
1932 års riksdag ånyo åsätta färska eller enbart kokade bananer en tull av
10 öre per kilogram, vilken tull trädde i kraft den 1 februari 1932. I den
av särskilda sakkunniga utarbetade promemoria, som låg till grund för
propositionen, framhölls beträffande förslaget örn återinförande av 10-öres
tullen å bananer, att det kunde starkt ifrågasättas, huruvida tullfriheten
kommit den konsumerande allmänheten till godo, då detaljpriset å bananer
reglerades efter priset å övriga i handeln förekommande slag av frukter.
Enligt handelsstatistiken omfattade införseln av bananer nedannämnda
år följande kvantiteter och värden:
Införsel.
Å r
Ton
1,000 kr.
Värde
per kg
kr.
Å r
Ton
1,000 kr.
Värde
per kg
kr.
1911
890
267
0.3 0
1923
5,100
4,829
0.95
1912
1,016
305
0.3 0
1924
6,674
6,178
0.93
1913
1,148
402
0.36
1925
6,566
5,401
0.82
1914
1,123
314
0.28
1926
7,580
5,239
0.69
1915
823
244
0.3 0
1927
9,651
6,770
0.70
1916
214
56
0.26
1928
10,656
7,362
0.69
1917
—
—
—
1929
5,915
3,962
0.67
1918
—
—
—
1930
14,111
9,298
0.66
1919
164
252
1.54
1931
12,887
8,367
0.65
1920
843
1,285
1.52
1932
10,208
6,522
0.64
1921
2,111
2,660
1.26
1933
7,421
4,043
0.64
1922
3,650
4,195
1.16
1934
7,292
4,018
0.55
Det genomsnittliga engrospris, som av Aktiebolaget Banan-Kompaniet
respektive motsvarande företag i de övriga nordiska länderna utvunnits under
år 1934 i respektive huvudstäder, har enligt uppgift utgjort följande:
Engrospris per kg.
Tull per kg.
Stockholm: prima bananer........................... sv. kr. l oa
Oslo: » » ........................... norska kr. 0.92
Köpenhamn: » » .......................... danska kr. 1.3 7
Helsingfors: bananer, alla kvaliteter (även sekunda) finska mark 10.51
sv. kr. O.i o
norska kr. O.oe
danska kr. 0.01
finska mark 0.50
Anm.: Engrospriset i Helsingfors å prima bananer utgjorde enligt uppgift i februari
1935 finska mark 12.08 (= sv. kr. 1.04) per kilogram.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 19. 3
Beträffande förhållandena i Danmark har uppgivit^, att införseln av
bananer sedan valutacentralens tillkomst varit mycket begränsad samt att
det ovan omförmälda, jämförelsevis höga engrospriset vore beroende på att
omsättningens ringa storlek drivit vissa kostnader per kilogram räknat i
höjden och nödvändiggjort en betydande prisstegring; en dylik hade även
möjliggjorts genom bristande tillgång på varan.
Den minskning i tullinkomster, som, beräknad å 1933 och 1934 års införselsiffror,
skulle uppstå vid upphävande av tullen å bananer, uppgår till
730,000 å 740,000 kronor. Då ett bifall till motionärernas förslag sålunda
skulle medföra en avsevärd minskning i statsverkets inkomster, har utskottet
under beaktande av det statsfinansiella läget ansett sig icke kunna
biträda förslaget.
Trycksvärta m. in. I motionen nr 46 i andra kammaren av herr Leffler
har hemställts, »att tullen för trycksvärta, stat. nr 566, höjes från nuvarande
7 kronor till 20 kronor för 100 kilogram samt för hök-, sten- och koppartrycksfärger,
ej särskilt nämnda, från 10 kronor till 40 kronor».
Till stöd för detta förslag har i motionen anförts i huvudsak följande.
Det låga tullskydd, som tillverkningen av tryckfärger alltsedan tillkomsten
av 1911 års tulltaxa åtnjutit, hade till följd av penningvärdets fall efter
kriget avsevärt reducerats. Härtill komme, att de i dylika färger ingående
beståndsdelarna, såsom linolja, linoljepreparat, terpentinolja och vissa färgämnen,
vore belagda med tull, varigenom tullskyddet i många fall gjordes
illusoriskt. Sålunda hade tillverkningen av svarta tryckfärger att vidkännas
en tullbelastning för s. k. sotfärger med 1 krona 25 öre och för linolja med
4 kronor per 100 kilogram färdig tryckfärg, varför nettotullskyddet för dem
endast utgjorde 1 krona 75 öre per 100 kilogram. För andra än svarta
tryckfärger vore nettotullskyddet 6 kronor per 100 kilogram. Till följd av
det låga tullskyddet hade efter kriget importen avsevärt ökats, under det
att en nedgång inträtt i den relativt obetydliga exporten. För den svarta
tidningsfärgen skulle den föreslagna tullförhöjningen ej medföra någon
kostnadsökning, då tullskyddet ej kunde utnyttjas på grund av den starka
konkurrensen och tidningarna, örn så påfordrades, skulle kunna sammansluta
sig och själva tillverka sin trycksvärta. Genom de föreslagna tullhöjningarna
skulle nettotullskyddet motsvara för svarta tryckfärger 6 procent
och för andra tryckfärger 12 procent av medelvärdet för importen.
Gällande tulltaxa upptager under nr 239 (statistiskt nr 566) trycksvärta
med en tull av 7 kronor per 100 kilogram och under nr 240 (statistiskt nr
567) bok-, sten- och koppartrycksfärger, ej särskilt nämnda, med en tull av
10 kronor per 100 kilogram.
In- och utförseln har under de senare åren uppgått till följande kvantiteter
och värden.
Utskottet.
4
Bevillningsutskottets betänkande Nr 19.
Utskottet.
Å r
Trycksvärta stat.
nr 566
Bok-, sten- och koppartrycks- färger, ej s. n., stat. nr 567
ton
1,000 kr.
medelv.
per kg
kr.
ton
1,000 kr.
medely.
per kg
kr.
1913.................................
85
Införsel.
128
1.50
26
106
4.0 0
1930 .................................
Ilo
347
3.17
171
550
3.21
1931 .................................
123
345
2.81
197
600
3.04
1932 .................................
96
266
2.78
176
494
2.80
1933 ................................
115
280
2.44
191
502
2.62
1934 .................................
124
270
2.18
193
522
2.70
1913.................................
30
Utförsel.
46
1.50
13
53
4.00
1930 .................................
13
46
3.69
25
125
4.92
1931 .................................
15
55
3.75
19
95
4.91
1932 .................................
14
47
3.36
21
92
4.42
1933 .................................
9
33
365
12
62
5.20
1934 .................................
6
33
5.50
13
66
5.08
Införseln har huvudsakligen kommit från Danmark och Tyskland. Så
utgjorde år 1933 det sammanlagda införselvärdet från Danmark cirka
335,000 kronor och från Tyskland cirka 410,000 kronor. Av utförseln har
största delen gått till de nordiska länderna.
Den inhemska tillverkningen har fördelat sig på de olika artiklarna på
följande sätt:
Å r
Trycksvärta stat.
nr 566
Bok-, sten- och koppartrycks- färger, ej s. n., stat. nr 567
ton
1,000 kr.
medely.
per kg
kr.
ton
1,000 kr.
medelv.
per kg
kr.
1913................................
396
215
0-54
85
263
3-09
1930 .................................
947
1,118
1.18
226
1,134
5.02
1931.................................
934
1,132
1.21
259
1,135
4.38
1932 .................................
890
1,043
1.17
226
1,134
5.02
1933 .................................
842
851
1.01
303
1,331
4.89
De av motionären meddelade uppgifterna angående gällande tullar
å i olika tryckfärger ingående beståndsdelar giva visserligen vid handen,
att nettotullskyddet för den inhemska tillverkningen av tryckfärger
är lågt i förhållande till varuvärdet. Det oaktat har emellertid — såsom
Bevillningsutskottets betänkande Nr 19. 5
framgår vid en jämförelse mellan handels- och industristatistikens siffror —
den inhemska tillverkningen, som nu bedrives av ett tio tal företag, under
de senare åren avsevärt utvecklats. Med hänsyn till sistnämnda förhållande
och med beaktande av de synpunkter av handelspolitisk natur, som kunna
anläggas på den föreliggande frågan, har utskottet funnit sig höra avstyrka
den föreslagna höjningen av gällande tullsatser för tryckfärger.
Säkerhetständstickor. I motionen nr 307 i andra kammaren av herrar
Carlström och Johanson i Huskvarna har hemställts, »att riksdagen måtte
besluta, att tullen å säkerhetständstickor — rubrik 632 — höjes från nuvarande
5 kronor till 50 kronor per 100 kilogram.»
Gällande tulltaxa upptager under nr 290 tändstickor, ej hänförliga till
nr 289 (bengaliska tändstickor), med tull av 5 kronor för 100 kilogram.
Förstnämnda tulltaxenummer är i statistiskt avseende uppdelat på två nummer,
av vilka det ena, stat. nr 632, omfattar säkerhetständstickor.
Sveriges'' in- och utförsel av säkerhetständstickor ävensom den inhemska
tillverkningen därav framgår av följande sammanställning.
Införsel Utförsel Tillverkning
A r ton 1,000 kr. ton 1,000 kr. ton 1,000 kr.
1930 .................................... 251 167 40,998 35,990 45,124 34,729
1931 .................................... 90 52 31,177 27,881 36,156 27,278
1932 .................................... 167 84 19,475 17,124 23,169 17,302
1933 .................................... 273 129 15,339 13,122 16,476 12,104
1934 (prelim. uppgifter)............ 276 142 12,951
Anm. Den bristande överensstämmelsen mellan utförselsiffrorna samt tillverknings- och
inlörselsiffrorna torde bero på att de förstnämnda beräknats på bruttovikten.
Införseln förskriver sig huvudsakligen från Europeiska Sovjetunionen och
Finland. Införseln från dessa länder omfattade år 1934 följande kvantiteter
och värden:
Ton 1,000 kr.
Europeiska Sovjetunionen ....................................... 204 96
Finland.................................................................. 68 36
Jämväl vid 1934 års riksdag förelåg en motion (1:116) med förslag örn
höjning av tullen å säkerhetständstickor från 5 till 50 kronor för 100 kilogram.
I sitt i ämnet avgivna betänkande nr 50 framhöll 1934 års bevillningsutskott,
att tillverkningen och exporten av säkerhetständstickor under
de senaste åren avsevärt minskat men att produktionsminskningen icke
berodde på någon större ökning i importen. Härjämte anförde utskottet:
»Med hänsyn till de förutsättningar, som den svenska tändsticksindustrien
alltjämt äger på den internationella marknaden, och då importen fortfarande
6
Bevillningsutskottets betänkande Nr 19.
Utskottet.
är obetydlig i förhållande till den inhemska tillverkningens omfattning, har
utskottet ansett lämplighetsskäl för närvarande tala mot den av motionären
föreslagna tullförhöjningen. Utskottet förutsätter emellertid, att Kungl.
Majit följer utvecklingen av marknaden på detta område med uppmärksamhet
samt vidtager de åtgärder, som må befinnas av omständigheterna
påkallade.» I enlighet med utskottets hemställan föranledde motionen icke
någon riksdagens åtgärd.
Ovan återgivna, av 1934 års bevillningsutskott anförda lämplighetsskäl
äga alltjämt giltighet, örn än, såsom motionärerna framhållit, den svenska
marknaden under senare år genom den ökade förbrukningen och exportens
nedgång fått en allt större betydelse för den inhemska produktionen av
tändstickor. Då utskottet sålunda finner sig böra avstyrka motionärernas
förslag, förutsätter emellertid utskottet, i likhet med 1934 års bevillningsutskott,
att Kungl. Majit följer utvecklingen av marknaden på detta område
med uppmärksamhet samt vidtager de åtgärder, som må befinnas av
omständigheterna påkallade.
Ljustryckpapper. I motionen nr 110 i andra kammaren av herr Leffler
har hemställts, »att tullen å ljustryckpapper (stat. nr 840), vilken f. n. utgår
med 20 kronor, höjes till 50 kronor för 100 kg».
Ljustryckpapper tulltaxeras såsom papper, impregnerat eller bestruket
annorledes än med asfalt och liknande ämne, med tull av 20 kronor för
100 kilogram (tulltaxenr 371; stat. nr 840). Enligt generaltullstyrelsens
varuhandbok till tulltaxeförordning och tulltaxa betraktas såsom ljustryckpapper
bland annat blåkopiepapper, miralin- eller O. C. papper, ozalidpapper,
sepiakopiepapper och vitkopiepapper. Ljuskänsligt fotografiskt papper är
upptaget under särskilt nummer i såväl statistiska varuförteckningen som
tulltaxan och tulltaxeras sålunda icke såsom ljustryckpapper.
Rörande den inhemska tillverkningens samt införselns omfattning lämnas
i motionen följande uppgiften
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande Nr 19.
Å r
Tillverkning
Införsel
Ton
1,000
kr.
Värde
kr./kg
Tull
Ton
1,000
kr.
Värde
kr.
kr./lOO
kg
%
1913.......................................
•
20.0
24
14
0.60
1924 .......................................
59
117
1.98
V
10.1
26
20
0.7 5
1925 ....................................
78
142
1.82
»
11.0
38
38
1.00
1926 .......................................
77
124
1.61
»
12.4
20
16
0.80
1927 ......................................
60
97
1.62
»
12.3
64
52
0.80
1928 .......................................
48
86
1.79
»
11.2
53
42
0.80
1929 .......................................
61
108
1.77
»
11.3
86
156
1.82
1930 .............*.........................
54
94
1.74
»
11.5
72
126
1.75
1931 .......................................
49
86
1.74
11.5
75
135
1.81
1932 .......................................
58
109
1.88
»
10.6
59
152
2.5 7
1933 .......................................
84
165
1.97
»
10.1
23
73
3.17
Av 1933 års införsel hänförde sig 14 ton med ett värde av 35,000 kronor
till Tyskland och 7 ton med ett värde av 12,000 kronor till Nederländerna.
Någon nämnvärd export har ej förekommit.
Till stöd för den föreslagna tullförhöjningen har i motionen anförts i
huvudsak följande.
Såsom av de ovan återgivna siffrorna framgår har under senare år en i
förhållande till tillverkningen betydande import förekommit. Att importen,
som huvudsakligen kommit från Tyskland, minskat under de senaste åren
kunde förklaras därav, att vår valuta varit deprecierad gentemot de s. k.
guldländerna. ....... ,
Det för närvarande till cirka 10 procent av tillverkningsvärdet uppgående
tullskyddet vore i många fall rent illusoriskt, enär det råpapper, som numera
komme till användning och vilket utgjorde cirka 90 procent av den
färdiga varans vikt, i de flesta fall vore impregnerat med vax ock såsom
sådant belagt med samma tull som den färdiga varan. Dylikt papper hade
tidigare ej framställts inom landet, men kunde numera efter åtskilliga både
tidsödande och kostsamma experiment med gott resultat tillverkas vid ett av
våra finpappersbruk. Man syntes därför hava anledning förmoda, att
det pris, som betingades för råpapperet, beräknades med utnyttjande av hela
tullskyddet. Härtill komme, att de flesta för framställning av ljustryckpapper
använda kemikalierna vore belastade med tull, vanligen 15 procent
av värdet. I stort sett kunde man sålunda utgå ifrån, att intet nettotullskydd
för närvarande förekomme för den inhemska tillverkningen av ljustryckpapper.
För att industrien i fråga skulle kunna äga bestånd och utvecklas,
lingö man emellertid förutsätta ett nettotullskydd av cirka 15 procent,
vilket skulle motsvaras av en tull av 50 kronor för 100 kilogram.
Utskottet.
8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 19.
Att såsom i motionen uppgives tullen för ljustryckpapper utgår med samma
belopp som tullen för det vid tillverkning av sådant papper numera i allmänhet
använda råpapperet — med vax impregnerat papper — måste otvivelaktigt
i betraktande av att råpapperet utgör en betydande del av den färdiga
varans vikt anses såsom en oformlighet i tullagstiftningen. De uppgifter rörande
produktionsförhållandena, som varit för utskottet tillgängliga, hava emellertid
icke berett utskottet erforderligt underlag för bedömande av det skydd, som industrien
på området kan anses behöva åtnjuta. Utskottet har därför funnit
sig i frågans nuvarande läge icke kunna tillstyrka någon åtgärd till undanröjande
av förenämnda oformlighet. Frågan har ej heller synts utskottet
vara av den betydelse, att utskottet ansett sig böra föreslå riksdagen
att i skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn utredning i ämnet,
något som Kungl. Majit torde även utan framställning från riksdagen föranstalta
örn, i händelse produktions- eller andra förhållanden därtill skulle
giva anledning.
Paraplyspröt m. m. I de likalydande motionerna nr 247 i första kammaren
av herr Nylander och nr 425 i andra kammaren av herr Leffler
har hemställts, »att riksdagen måtte besluta följande ändrade tullsatser,
nämligen
för tulltaxenummer 636 75 kronor för 100 kilogram, och
^ » 637 120 » » 100 » ».
I gällande tulltaxas nr 636 (statistiskt nr 1208) upptagas paraply- och
parasollspröt med tillformade ändar; ävensom gafflar till sådana spröt med
en tull av 50 kronor för 100 kilogram samt under nr 637 (statistiskt nr
1209) paraply- och parasollställningar, sammansatta, med en tull av 80
kronor för 100 kg.
Till stöd för förslaget örn höjning av dessa tullsatser hava motionärerna
anfört i huvudsak följande.
Sedan åtskilliga ar tillbaka tillverkades paraply- och parasollspröt (paragonspröt)
inom landet. Denna tillverkning hade tidigare haft god avsättning
på exportmarknaden, men på grund av restriktiva handelspolitiska
åtgärder hade exportkvantiteten avsevärt nedgått. Härigenom hade avsättningen
på hemmamarknaden blivit av allt större betydelse för den inhemska
tillverkningen. Genom långt gående prissänkningar och tack vare den
goda kvalitet, som kännetecknade de svenska spröten, hade det lyckats den
inhemska tillverkaren att alltmer övertaga hemmamarknaden. Under
år 1934 hade emellertid inträtt en ökning i importen, vilken kunde befaras
komma att stegras, därest icke ett förstärkt tullskydd erhölles.
Införseln, vilken så gott som uteslutande förskriver sig från Tyskland,
har under de senare åren uppgått till följande kvantiteter och värden.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande Nr
19.
9
Heddy,
Tulltaxe-
Stat.
Varuslag
År
Kg
Kr.
pr kg
nr
nr
kr.
636
1208
paraply- och parasollspröt etc.........
.... 1930
9,044
21,783
2.41
1931
5,799
15,929
2.75
1932
731
3,567
4.88
1933
1,029
4,197
4.08
1934
2,514
11,409
4.68
637
1209
paraply- och parasollställningar .....
.... 1930
2,056
4,912
2.3»
1931
1,547
3,998
2.58
1932
162
486
3.—
1933
2,737
17,359
6.34
1934
1,818
10,748
5.91
Utförseln av paraply- och parasollspröt (stat. nr 1208), vilken företrädes
vis ägt runi till Norge och Finland samt Nederländerna, har under samma
år utgjort
Hedelv.
År Kg Kr. pr kg
kr.
1930 ....................................... 4,961 10,413 2.10
1931 ....................................... 20,790 60,421 2.43
1932 ....................................... 3,548 10,077 2.84
1933 ...................................... 6,883 17,669 2.57
1934 ....................................... 7,631 18,008 2.86
Av paraply- och parasollställningar har icke förekommit någon utförsel.
Den inhemska tillverkningen av spröt, som bedrives vid en fabrik med
under 1934 i genomsnitt 15 arbetare, huvudsakligen kvinnor, har, enligt
vad som uppgivits, nämnda år utgjort 22,800 dussin, vilket torde motsvara
cirka 40,000 kilogram. Ställningar sammansättas i regel av paraplyfabrikanterna
själva.
Såsom av ovan anförda siffror framgår är införseln av såväl spröt som
ställningar till paraplyer och parasoller av förhållandevis obetydlig omfattning,
och det inhemska behovet av dessa artiklar, vilket av olika anledningar
under senare tid minskats, har tillgodosetts företrädesvis från den
inhemska tillverkningen. Under det att utförselvärdena per kilogram räknat
de angivna åren icke förete större växlingar, har medelvärdet av införseln
stigit till nära det dubbla beloppet, en omständighet, som till största
delen har sin grund i valutaförhållandena och bör hava fördelaktigt inverkat
på den inhemska fabrikens avsättning på hemmamarknaden. Visserligen
har införseln under de senaste två åren något ökats i förhållande till
1932 års införsel, men den har under år 1934 dock icke uppgått till mer
Utskottet.
10
Bevillningsutskottets betänkande Nr 19.
än omkring 43 procent av införselkvantiteten under år 1931 och 28 procent
av 1930 års införselkvantitet.
Vid övervägande av nu anförda förhållanden har utskottet funnit tillräckliga
skäl icke för närvarande föreligga för en höjning av tullen å de
artiklar, som i motionerna avses.
Fråga om avskaffande av vissa tallar m. m. I motionen nr 427 i andra
kammaren av herrar Brädefors och Hagberg i Luleå har hemställts, »att
riksdagen i skrivelse till regeringen begär utredning och förslag örn avskaffande
av alla tullar, acciser och tvångsregleringar som fördyrar arbetarnas
och småböndernas behovsartiklar».
Till stöd för detta yrkande åberopas i motionen bland annat motiveringen
i en av samma kammarledamöter vid 1934 års riksdag väckt motion,
11:485, enligt vilken motionärernas närmaste önskemål torde få anses vara
följande:
»1. Omedelbart avskrivande av alla små- och medelbönders, alla småarrendatorers,
alla egnahemsägares obetalda skatter.
2. Fullständig skattebefrielse för småbrukare och småarrendatorer. Skattelindring
för mellanbönderna.
3. Förbud mot alla exekutiva auktioner och utmätningar för ränte- och
hypoteksskulder för småbönder, egnahemsägare och hypoteksanstalter.
4. Avskaffandet av alla tullar, som fördyra de arbetande böndernas
nödvändighetsartiklar.
5. Avskaffandet av inmalningstvång och mjölkskatt samt alla liknande
bestämmelser, som fördyra livsmedlen.
6. Omedelbart understöd i form av kontanthjälp åt småbönder, som vid
sidan av sitt jordbruk tvingats att arbeta hos bolag och andra företag för
att bärga sig men nu äro arbetslösa.
7. Upprättandet av en statsfond för medel åt småbönder och fattiga arrendatorer
till utsäde, kreatursfoder, konstgödsel, redskap o. s. v., utan återbetalningsskyldighet.
8. Statlig ålders-, olycksfalls- och invaliditetsförsäkring för alla småbönder
och arrendatorer.
9. Arrendeavgifternas strykande för småarrendatorer och torpare. Besittanderätt
utan ersättning garanteras.
För att möjliggöra dessa kravs genomförande vidtages motsvarande lagstiftningsåtgärder,
skärpt beskattning av de stora förmögenheterna, nedsättning
av de högst betalda statliga tjänstemännens löner, indragandet av alla
anslag till militärväsendet, kyrkan, polisen och kungahuset.»
I den vid 1934 års riksdag väckta motionen antydes därjämte, att, sedan
dessa önskemål blivit uppfyllda, nästa steg i utvecklingen skulle bliva
»konfiskering av godsägarnas, storböndernas, bolagens och kyrkans skogar
och jord med samtliga inventarier och deras övergång i de arbetande
massornas händer, som genom sin regering genomför en kostnadsfri för
-
11
Bevillningsutskottets betänkande Nr 19.
delning av dessa konfiskerade egendomar till jordfattiga bönder, småarrendatorer
och lantarbetare».
I avgivet utlåtande i anledning av nyssnämnda motion framhöll andra
kammarens andra tillfälliga utskott vid 1934 års riksdag bland annat, att
motionärernas krav vore i allmänhet så formulerade, att de syntes mindre
avse att inom ramen för den nuvarande samhällsordningen råda bot för
existerande missförhållanden utan fastmera åsyfta en radikal och plötslig
omvandling därav med frångående av den lugna utvecklingen av det bestående
demokratiska samhällsskicket. I enlighet med utskottets hemställan
avslogs motionen av andra kammaren.
I överensstämmelse med den ståndpunkt, som vid 1934 års riksdag intogs
av andra kammaren på förslag av dess andra tillfälliga utskott, har
utskottet ansett sig böra avstyrka bifall till motionen.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
1) att de likalydande motionerna I: 88 av herr Fredrik
Ström och II: 211 av herr Höglund, örn upphävande
av tullen å bananer, icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd;
2) att motionen II: 46 av herr Leffler, örn höjning av
tullsatserna för trycksvärta m. m., icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd;
3) att motionen II: 307 av herrar Carlström och
Johanson i Huskvarna, örn ökat tullskydd för säkerlietständstickor,
icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd;
4) att motionen II: 110 av herr Leffler, örn höjning
av tullen å ljustryckpapper, icke måtte föranleda någon
riksdagens åtgärd;
5) att de likalydande motionerna I: 247 av herr Nylander
och II: 425 av herr Leffler, örn höjda tullsatser
å paraplyspröt m. m., icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd; samt
6) att motionen II: 427 av herrar Brädefors och Hagberg
i Luleå, angående avskaffande av sådana tullar,
acciser och tvångsregleringar, som fördyra arbetarnas
och småböndernas behovsartiklar, icke heller måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 8 mars 1935.
På bevillningsutskottets vägnar:
JOH. NILSSON.
Utskottet.
Hemställan.
12
Bevillningsutskottets betänkande Nr 19.
Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Björnsson, Jönsson, Åström, Nilsson i Landeryd,
Wahlmark, friherre Lagerfelt, Lithander, Lövgren i Boden, Olsson i Närlinge,
Björklund, Olsson i Gävle, Olsson i Ramsta, Ericson i Boxholm, Anderson i
Norrköping, Sjödahl, Löfvander, Larsson i Örbyhus, Werner i Hultsfred och
Johansson i Krogstorp.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.