Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av vissa motioner, avseende ändringar i gällande tullar eller tilläggstullar m. m.

1935-03-08 · 12 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1935:19, Betänkande, i anledning av vissa motioner, avseende ändringar i gällande tullar eller tilläggstullar m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 19.

1

Nr 19.

Ankom till riksdagens kansli den 8 mars 1935 kl. 4 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av vissa motioner, avseende

ändringar i gällande tullar eller tilläggstullar m. m.

(lia avd.)

Till bevillningsutskottet hava hänvisats åtskilliga motioner, avseende ändringar

i gällande tullar eller tilläggstullar m. m. Av dessa motioner har

det synts utskottet lämpligt att i ett betänkande behandla följande, nämligen:
de

likalydande motionerna nr 88 i första kammaren av herr Fredrik

Ström och nr 211 i andra kammaren av herr Höglund, örn upphävande av

tullen å bananer;

motionen nr 46 i andra kammaren av herr Leffler, örn höjning av tullsatserna

för trycksvärta m. m.;

motionen nr 307 i andra kammaren av herrar Carlström och Johanson i

Huskvarna, örn ökat tullskydd för säkerhetständstickor;

motionen nr 110 i andra kammaren av herr Leffler, örn höjning av tullen

å ljustryckpapper;

de likalydande motionerna nr 247 i första kammaren av herr Nylander

och nr 425 i andra kammaren av herr Leffler, örn höjda tullsatser å paraplyspröt

m. m.; samt

motionen nr 427 i andra kammaren av herrar Brädefors och Hagberg i

Luleå, angående avskaffande av sådana tullar, acciser och tvångsregleringar,

som fördyra arbetarnas och småböndernas behovsartiklar.

Beträffande motiveringen för de framställda yrkandena, i den mån redogörelse

härför ej lämnas i det följande, får utskottet hänvisa till motionerna.

Byråchefen i generaltullstyrelsen T. Alsén har av utskottet anlitats såsom

sakkunnig vid behandlingen av samtliga förevarande motioner med undantag

dock för motionen nr 427 i andra kammaren.

Bananer. I de likalydande motionerna nr 88 i första kammaren av herr

Fredrik Ström och nr 211 i andra kammaren av herr Höglund har hemställts,

»att riksdagen måtte besluta upphäva tullen å bananer».

Genom beslut av 1917 års riksdag upphävdes den då gällande tullen å

färska bananer av 10 öre per kilogram. Den sålunda beslutade tullfriheten

Bihang lill riksdagens protokoll 1935. 7 sami. Nr 19—20. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 19.

inträdde från och med den 22 juli 1917. I överensstämmelse med Kungl.

Maj:ts i statsfinansiellt syfte den 29 januari 1932 framlagda proposition,

nr 59, med förslag till förordning med tillägg till gällande tulltaxa beslöt

1932 års riksdag ånyo åsätta färska eller enbart kokade bananer en tull av

10 öre per kilogram, vilken tull trädde i kraft den 1 februari 1932. I den

av särskilda sakkunniga utarbetade promemoria, som låg till grund för

propositionen, framhölls beträffande förslaget örn återinförande av 10-öres

tullen å bananer, att det kunde starkt ifrågasättas, huruvida tullfriheten

kommit den konsumerande allmänheten till godo, då detaljpriset å bananer

reglerades efter priset å övriga i handeln förekommande slag av frukter.

Enligt handelsstatistiken omfattade införseln av bananer nedannämnda

år följande kvantiteter och värden:

Införsel.

Å r

Ton

1,000 kr.

Värde

per kg

kr.

Å r

Ton

1,000 kr.

Värde

per kg

kr.

1911

890

267

0.3 0

1923

5,100

4,829

0.95

1912

1,016

305

0.3 0

1924

6,674

6,178

0.93

1913

1,148

402

0.36

1925

6,566

5,401

0.82

1914

1,123

314

0.28

1926

7,580

5,239

0.69

1915

823

244

0.3 0

1927

9,651

6,770

0.70

1916

214

56

0.26

1928

10,656

7,362

0.69

1917

—

—

—

1929

5,915

3,962

0.67

1918

—

—

—

1930

14,111

9,298

0.66

1919

164

252

1.54

1931

12,887

8,367

0.65

1920

843

1,285

1.52

1932

10,208

6,522

0.64

1921

2,111

2,660

1.26

1933

7,421

4,043

0.64

1922

3,650

4,195

1.16

1934

7,292

4,018

0.55

Det genomsnittliga engrospris, som av Aktiebolaget Banan-Kompaniet

respektive motsvarande företag i de övriga nordiska länderna utvunnits under

år 1934 i respektive huvudstäder, har enligt uppgift utgjort följande:

Engrospris per kg.

Tull per kg.

Stockholm: prima bananer........................... sv. kr. l oa

Oslo: » » ........................... norska kr. 0.92

Köpenhamn: » » .......................... danska kr. 1.3 7

Helsingfors: bananer, alla kvaliteter (även sekunda) finska mark 10.51

sv. kr. O.i o

norska kr. O.oe

danska kr. 0.01

finska mark 0.50

Anm.: Engrospriset i Helsingfors å prima bananer utgjorde enligt uppgift i februari

1935 finska mark 12.08 (= sv. kr. 1.04) per kilogram.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 19. 3

Beträffande förhållandena i Danmark har uppgivit^, att införseln av

bananer sedan valutacentralens tillkomst varit mycket begränsad samt att

det ovan omförmälda, jämförelsevis höga engrospriset vore beroende på att

omsättningens ringa storlek drivit vissa kostnader per kilogram räknat i

höjden och nödvändiggjort en betydande prisstegring; en dylik hade även

möjliggjorts genom bristande tillgång på varan.

Den minskning i tullinkomster, som, beräknad å 1933 och 1934 års införselsiffror,

skulle uppstå vid upphävande av tullen å bananer, uppgår till

730,000 å 740,000 kronor. Då ett bifall till motionärernas förslag sålunda

skulle medföra en avsevärd minskning i statsverkets inkomster, har utskottet

under beaktande av det statsfinansiella läget ansett sig icke kunna

biträda förslaget.

Trycksvärta m. in. I motionen nr 46 i andra kammaren av herr Leffler

har hemställts, »att tullen för trycksvärta, stat. nr 566, höjes från nuvarande

7 kronor till 20 kronor för 100 kilogram samt för hök-, sten- och koppartrycksfärger,

ej särskilt nämnda, från 10 kronor till 40 kronor».

Till stöd för detta förslag har i motionen anförts i huvudsak följande.

Det låga tullskydd, som tillverkningen av tryckfärger alltsedan tillkomsten

av 1911 års tulltaxa åtnjutit, hade till följd av penningvärdets fall efter

kriget avsevärt reducerats. Härtill komme, att de i dylika färger ingående

beståndsdelarna, såsom linolja, linoljepreparat, terpentinolja och vissa färgämnen,

vore belagda med tull, varigenom tullskyddet i många fall gjordes

illusoriskt. Sålunda hade tillverkningen av svarta tryckfärger att vidkännas

en tullbelastning för s. k. sotfärger med 1 krona 25 öre och för linolja med

4 kronor per 100 kilogram färdig tryckfärg, varför nettotullskyddet för dem

endast utgjorde 1 krona 75 öre per 100 kilogram. För andra än svarta

tryckfärger vore nettotullskyddet 6 kronor per 100 kilogram. Till följd av

det låga tullskyddet hade efter kriget importen avsevärt ökats, under det

att en nedgång inträtt i den relativt obetydliga exporten. För den svarta

tidningsfärgen skulle den föreslagna tullförhöjningen ej medföra någon

kostnadsökning, då tullskyddet ej kunde utnyttjas på grund av den starka

konkurrensen och tidningarna, örn så påfordrades, skulle kunna sammansluta

sig och själva tillverka sin trycksvärta. Genom de föreslagna tullhöjningarna

skulle nettotullskyddet motsvara för svarta tryckfärger 6 procent

och för andra tryckfärger 12 procent av medelvärdet för importen.

Gällande tulltaxa upptager under nr 239 (statistiskt nr 566) trycksvärta

med en tull av 7 kronor per 100 kilogram och under nr 240 (statistiskt nr

567) bok-, sten- och koppartrycksfärger, ej särskilt nämnda, med en tull av

10 kronor per 100 kilogram.

In- och utförseln har under de senare åren uppgått till följande kvantiteter

och värden.

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 19.

Utskottet.

Å r

Trycksvärta stat.

nr 566

Bok-, sten- och koppartrycks- färger, ej s. n., stat. nr 567

ton

1,000 kr.

medelv.

per kg

kr.

ton

1,000 kr.

medely.

per kg

kr.

1913.................................

85

Införsel.

128

1.50

26

106

4.0 0

1930 .................................

Ilo

347

3.17

171

550

3.21

1931 .................................

123

345

2.81

197

600

3.04

1932 .................................

96

266

2.78

176

494

2.80

1933 ................................

115

280

2.44

191

502

2.62

1934 .................................

124

270

2.18

193

522

2.70

1913.................................

30

Utförsel.

46

1.50

13

53

4.00

1930 .................................

13

46

3.69

25

125

4.92

1931 .................................

15

55

3.75

19

95

4.91

1932 .................................

14

47

3.36

21

92

4.42

1933 .................................

9

33

365

12

62

5.20

1934 .................................

6

33

5.50

13

66

5.08

Införseln har huvudsakligen kommit från Danmark och Tyskland. Så

utgjorde år 1933 det sammanlagda införselvärdet från Danmark cirka

335,000 kronor och från Tyskland cirka 410,000 kronor. Av utförseln har

största delen gått till de nordiska länderna.

Den inhemska tillverkningen har fördelat sig på de olika artiklarna på

följande sätt:

Å r

Trycksvärta stat.

nr 566

Bok-, sten- och koppartrycks- färger, ej s. n., stat. nr 567

ton

1,000 kr.

medely.

per kg

kr.

ton

1,000 kr.

medelv.

per kg

kr.

1913................................

396

215

0-54

85

263

3-09

1930 .................................

947

1,118

1.18

226

1,134

5.02

1931.................................

934

1,132

1.21

259

1,135

4.38

1932 .................................

890

1,043

1.17

226

1,134

5.02

1933 .................................

842

851

1.01

303

1,331

4.89

De av motionären meddelade uppgifterna angående gällande tullar

å i olika tryckfärger ingående beståndsdelar giva visserligen vid handen,

att nettotullskyddet för den inhemska tillverkningen av tryckfärger

är lågt i förhållande till varuvärdet. Det oaktat har emellertid — såsom

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 19. 5

framgår vid en jämförelse mellan handels- och industristatistikens siffror —

den inhemska tillverkningen, som nu bedrives av ett tio tal företag, under

de senare åren avsevärt utvecklats. Med hänsyn till sistnämnda förhållande

och med beaktande av de synpunkter av handelspolitisk natur, som kunna

anläggas på den föreliggande frågan, har utskottet funnit sig höra avstyrka

den föreslagna höjningen av gällande tullsatser för tryckfärger.

Säkerhetständstickor. I motionen nr 307 i andra kammaren av herrar

Carlström och Johanson i Huskvarna har hemställts, »att riksdagen måtte

besluta, att tullen å säkerhetständstickor — rubrik 632 — höjes från nuvarande

5 kronor till 50 kronor per 100 kilogram.»

Gällande tulltaxa upptager under nr 290 tändstickor, ej hänförliga till

nr 289 (bengaliska tändstickor), med tull av 5 kronor för 100 kilogram.

Förstnämnda tulltaxenummer är i statistiskt avseende uppdelat på två nummer,

av vilka det ena, stat. nr 632, omfattar säkerhetständstickor.

Sveriges'' in- och utförsel av säkerhetständstickor ävensom den inhemska

tillverkningen därav framgår av följande sammanställning.

Införsel Utförsel Tillverkning

A r ton 1,000 kr. ton 1,000 kr. ton 1,000 kr.

1930 .................................... 251 167 40,998 35,990 45,124 34,729

1931 .................................... 90 52 31,177 27,881 36,156 27,278

1932 .................................... 167 84 19,475 17,124 23,169 17,302

1933 .................................... 273 129 15,339 13,122 16,476 12,104

1934 (prelim. uppgifter)............ 276 142 12,951

Anm. Den bristande överensstämmelsen mellan utförselsiffrorna samt tillverknings- och

inlörselsiffrorna torde bero på att de förstnämnda beräknats på bruttovikten.

Införseln förskriver sig huvudsakligen från Europeiska Sovjetunionen och

Finland. Införseln från dessa länder omfattade år 1934 följande kvantiteter

och värden:

Ton 1,000 kr.

Europeiska Sovjetunionen ....................................... 204 96

Finland.................................................................. 68 36

Jämväl vid 1934 års riksdag förelåg en motion (1:116) med förslag örn

höjning av tullen å säkerhetständstickor från 5 till 50 kronor för 100 kilogram.

I sitt i ämnet avgivna betänkande nr 50 framhöll 1934 års bevillningsutskott,

att tillverkningen och exporten av säkerhetständstickor under

de senaste åren avsevärt minskat men att produktionsminskningen icke

berodde på någon större ökning i importen. Härjämte anförde utskottet:

»Med hänsyn till de förutsättningar, som den svenska tändsticksindustrien

alltjämt äger på den internationella marknaden, och då importen fortfarande

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 19.

Utskottet.

är obetydlig i förhållande till den inhemska tillverkningens omfattning, har

utskottet ansett lämplighetsskäl för närvarande tala mot den av motionären

föreslagna tullförhöjningen. Utskottet förutsätter emellertid, att Kungl.

Majit följer utvecklingen av marknaden på detta område med uppmärksamhet

samt vidtager de åtgärder, som må befinnas av omständigheterna

påkallade.» I enlighet med utskottets hemställan föranledde motionen icke

någon riksdagens åtgärd.

Ovan återgivna, av 1934 års bevillningsutskott anförda lämplighetsskäl

äga alltjämt giltighet, örn än, såsom motionärerna framhållit, den svenska

marknaden under senare år genom den ökade förbrukningen och exportens

nedgång fått en allt större betydelse för den inhemska produktionen av

tändstickor. Då utskottet sålunda finner sig böra avstyrka motionärernas

förslag, förutsätter emellertid utskottet, i likhet med 1934 års bevillningsutskott,

att Kungl. Majit följer utvecklingen av marknaden på detta område

med uppmärksamhet samt vidtager de åtgärder, som må befinnas av

omständigheterna påkallade.

Ljustryckpapper. I motionen nr 110 i andra kammaren av herr Leffler

har hemställts, »att tullen å ljustryckpapper (stat. nr 840), vilken f. n. utgår

med 20 kronor, höjes till 50 kronor för 100 kg».

Ljustryckpapper tulltaxeras såsom papper, impregnerat eller bestruket

annorledes än med asfalt och liknande ämne, med tull av 20 kronor för

100 kilogram (tulltaxenr 371; stat. nr 840). Enligt generaltullstyrelsens

varuhandbok till tulltaxeförordning och tulltaxa betraktas såsom ljustryckpapper

bland annat blåkopiepapper, miralin- eller O. C. papper, ozalidpapper,

sepiakopiepapper och vitkopiepapper. Ljuskänsligt fotografiskt papper är

upptaget under särskilt nummer i såväl statistiska varuförteckningen som

tulltaxan och tulltaxeras sålunda icke såsom ljustryckpapper.

Rörande den inhemska tillverkningens samt införselns omfattning lämnas

i motionen följande uppgiften

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 19.

Å r

Tillverkning

Införsel

Ton

1,000

kr.

Värde

kr./kg

Tull

Ton

1,000

kr.

Värde

kr.

kr./lOO

kg

%

1913.......................................

•

20.0

24

14

0.60

1924 .......................................

59

117

1.98

V

10.1

26

20

0.7 5

1925 ....................................

78

142

1.82

»

11.0

38

38

1.00

1926 .......................................

77

124

1.61

»

12.4

20

16

0.80

1927 ......................................

60

97

1.62

»

12.3

64

52

0.80

1928 .......................................

48

86

1.79

»

11.2

53

42

0.80

1929 .......................................

61

108

1.77

»

11.3

86

156

1.82

1930 .............*.........................

54

94

1.74

»

11.5

72

126

1.75

1931 .......................................

49

86

1.74

11.5

75

135

1.81

1932 .......................................

58

109

1.88

»

10.6

59

152

2.5 7

1933 .......................................

84

165

1.97

»

10.1

23

73

3.17

Av 1933 års införsel hänförde sig 14 ton med ett värde av 35,000 kronor

till Tyskland och 7 ton med ett värde av 12,000 kronor till Nederländerna.

Någon nämnvärd export har ej förekommit.

Till stöd för den föreslagna tullförhöjningen har i motionen anförts i

huvudsak följande.

Såsom av de ovan återgivna siffrorna framgår har under senare år en i

förhållande till tillverkningen betydande import förekommit. Att importen,

som huvudsakligen kommit från Tyskland, minskat under de senaste åren

kunde förklaras därav, att vår valuta varit deprecierad gentemot de s. k.

guldländerna. ....... ,

Det för närvarande till cirka 10 procent av tillverkningsvärdet uppgående

tullskyddet vore i många fall rent illusoriskt, enär det råpapper, som numera

komme till användning och vilket utgjorde cirka 90 procent av den

färdiga varans vikt, i de flesta fall vore impregnerat med vax ock såsom

sådant belagt med samma tull som den färdiga varan. Dylikt papper hade

tidigare ej framställts inom landet, men kunde numera efter åtskilliga både

tidsödande och kostsamma experiment med gott resultat tillverkas vid ett av

våra finpappersbruk. Man syntes därför hava anledning förmoda, att

det pris, som betingades för råpapperet, beräknades med utnyttjande av hela

tullskyddet. Härtill komme, att de flesta för framställning av ljustryckpapper

använda kemikalierna vore belastade med tull, vanligen 15 procent

av värdet. I stort sett kunde man sålunda utgå ifrån, att intet nettotullskydd

för närvarande förekomme för den inhemska tillverkningen av ljustryckpapper.

För att industrien i fråga skulle kunna äga bestånd och utvecklas,

lingö man emellertid förutsätta ett nettotullskydd av cirka 15 procent,

vilket skulle motsvaras av en tull av 50 kronor för 100 kilogram.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 19.

Att såsom i motionen uppgives tullen för ljustryckpapper utgår med samma

belopp som tullen för det vid tillverkning av sådant papper numera i allmänhet

använda råpapperet — med vax impregnerat papper — måste otvivelaktigt

i betraktande av att råpapperet utgör en betydande del av den färdiga

varans vikt anses såsom en oformlighet i tullagstiftningen. De uppgifter rörande

produktionsförhållandena, som varit för utskottet tillgängliga, hava emellertid

icke berett utskottet erforderligt underlag för bedömande av det skydd, som industrien

på området kan anses behöva åtnjuta. Utskottet har därför funnit

sig i frågans nuvarande läge icke kunna tillstyrka någon åtgärd till undanröjande

av förenämnda oformlighet. Frågan har ej heller synts utskottet

vara av den betydelse, att utskottet ansett sig böra föreslå riksdagen

att i skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn utredning i ämnet,

något som Kungl. Majit torde även utan framställning från riksdagen föranstalta

örn, i händelse produktions- eller andra förhållanden därtill skulle

giva anledning.

Paraplyspröt m. m. I de likalydande motionerna nr 247 i första kammaren

av herr Nylander och nr 425 i andra kammaren av herr Leffler

har hemställts, »att riksdagen måtte besluta följande ändrade tullsatser,

nämligen

för tulltaxenummer 636 75 kronor för 100 kilogram, och

^ » 637 120 » » 100 » ».

I gällande tulltaxas nr 636 (statistiskt nr 1208) upptagas paraply- och

parasollspröt med tillformade ändar; ävensom gafflar till sådana spröt med

en tull av 50 kronor för 100 kilogram samt under nr 637 (statistiskt nr

1209) paraply- och parasollställningar, sammansatta, med en tull av 80

kronor för 100 kg.

Till stöd för förslaget örn höjning av dessa tullsatser hava motionärerna

anfört i huvudsak följande.

Sedan åtskilliga ar tillbaka tillverkades paraply- och parasollspröt (paragonspröt)

inom landet. Denna tillverkning hade tidigare haft god avsättning

på exportmarknaden, men på grund av restriktiva handelspolitiska

åtgärder hade exportkvantiteten avsevärt nedgått. Härigenom hade avsättningen

på hemmamarknaden blivit av allt större betydelse för den inhemska

tillverkningen. Genom långt gående prissänkningar och tack vare den

goda kvalitet, som kännetecknade de svenska spröten, hade det lyckats den

inhemska tillverkaren att alltmer övertaga hemmamarknaden. Under

år 1934 hade emellertid inträtt en ökning i importen, vilken kunde befaras

komma att stegras, därest icke ett förstärkt tullskydd erhölles.

Införseln, vilken så gott som uteslutande förskriver sig från Tyskland,

har under de senare åren uppgått till följande kvantiteter och värden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr

19.

9

Heddy,

Tulltaxe-

Stat.

Varuslag

År

Kg

Kr.

pr kg

nr

nr

kr.

636

1208

paraply- och parasollspröt etc.........

.... 1930

9,044

21,783

2.41

1931

5,799

15,929

2.75

1932

731

3,567

4.88

1933

1,029

4,197

4.08

1934

2,514

11,409

4.68

637

1209

paraply- och parasollställningar .....

.... 1930

2,056

4,912

2.3»

1931

1,547

3,998

2.58

1932

162

486

3.—

1933

2,737

17,359

6.34

1934

1,818

10,748

5.91

Utförseln av paraply- och parasollspröt (stat. nr 1208), vilken företrädes

vis ägt runi till Norge och Finland samt Nederländerna, har under samma

år utgjort

Hedelv.

År Kg Kr. pr kg

kr.

1930 ....................................... 4,961 10,413 2.10

1931 ....................................... 20,790 60,421 2.43

1932 ....................................... 3,548 10,077 2.84

1933 ...................................... 6,883 17,669 2.57

1934 ....................................... 7,631 18,008 2.86

Av paraply- och parasollställningar har icke förekommit någon utförsel.

Den inhemska tillverkningen av spröt, som bedrives vid en fabrik med

under 1934 i genomsnitt 15 arbetare, huvudsakligen kvinnor, har, enligt

vad som uppgivits, nämnda år utgjort 22,800 dussin, vilket torde motsvara

cirka 40,000 kilogram. Ställningar sammansättas i regel av paraplyfabrikanterna

själva.

Såsom av ovan anförda siffror framgår är införseln av såväl spröt som

ställningar till paraplyer och parasoller av förhållandevis obetydlig omfattning,

och det inhemska behovet av dessa artiklar, vilket av olika anledningar

under senare tid minskats, har tillgodosetts företrädesvis från den

inhemska tillverkningen. Under det att utförselvärdena per kilogram räknat

de angivna åren icke förete större växlingar, har medelvärdet av införseln

stigit till nära det dubbla beloppet, en omständighet, som till största

delen har sin grund i valutaförhållandena och bör hava fördelaktigt inverkat

på den inhemska fabrikens avsättning på hemmamarknaden. Visserligen

har införseln under de senaste två åren något ökats i förhållande till

1932 års införsel, men den har under år 1934 dock icke uppgått till mer

Utskottet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 19.

än omkring 43 procent av införselkvantiteten under år 1931 och 28 procent

av 1930 års införselkvantitet.

Vid övervägande av nu anförda förhållanden har utskottet funnit tillräckliga

skäl icke för närvarande föreligga för en höjning av tullen å de

artiklar, som i motionerna avses.

Fråga om avskaffande av vissa tallar m. m. I motionen nr 427 i andra

kammaren av herrar Brädefors och Hagberg i Luleå har hemställts, »att

riksdagen i skrivelse till regeringen begär utredning och förslag örn avskaffande

av alla tullar, acciser och tvångsregleringar som fördyrar arbetarnas

och småböndernas behovsartiklar».

Till stöd för detta yrkande åberopas i motionen bland annat motiveringen

i en av samma kammarledamöter vid 1934 års riksdag väckt motion,

11:485, enligt vilken motionärernas närmaste önskemål torde få anses vara

följande:

»1. Omedelbart avskrivande av alla små- och medelbönders, alla småarrendatorers,

alla egnahemsägares obetalda skatter.

2. Fullständig skattebefrielse för småbrukare och småarrendatorer. Skattelindring

för mellanbönderna.

3. Förbud mot alla exekutiva auktioner och utmätningar för ränte- och

hypoteksskulder för småbönder, egnahemsägare och hypoteksanstalter.

4. Avskaffandet av alla tullar, som fördyra de arbetande böndernas

nödvändighetsartiklar.

5. Avskaffandet av inmalningstvång och mjölkskatt samt alla liknande

bestämmelser, som fördyra livsmedlen.

6. Omedelbart understöd i form av kontanthjälp åt småbönder, som vid

sidan av sitt jordbruk tvingats att arbeta hos bolag och andra företag för

att bärga sig men nu äro arbetslösa.

7. Upprättandet av en statsfond för medel åt småbönder och fattiga arrendatorer

till utsäde, kreatursfoder, konstgödsel, redskap o. s. v., utan återbetalningsskyldighet.

8. Statlig ålders-, olycksfalls- och invaliditetsförsäkring för alla småbönder

och arrendatorer.

9. Arrendeavgifternas strykande för småarrendatorer och torpare. Besittanderätt

utan ersättning garanteras.

För att möjliggöra dessa kravs genomförande vidtages motsvarande lagstiftningsåtgärder,

skärpt beskattning av de stora förmögenheterna, nedsättning

av de högst betalda statliga tjänstemännens löner, indragandet av alla

anslag till militärväsendet, kyrkan, polisen och kungahuset.»

I den vid 1934 års riksdag väckta motionen antydes därjämte, att, sedan

dessa önskemål blivit uppfyllda, nästa steg i utvecklingen skulle bliva

»konfiskering av godsägarnas, storböndernas, bolagens och kyrkans skogar

och jord med samtliga inventarier och deras övergång i de arbetande

massornas händer, som genom sin regering genomför en kostnadsfri för
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bevillningsutskottets betänkande Nr 19.

delning av dessa konfiskerade egendomar till jordfattiga bönder, småarrendatorer

och lantarbetare».

I avgivet utlåtande i anledning av nyssnämnda motion framhöll andra

kammarens andra tillfälliga utskott vid 1934 års riksdag bland annat, att

motionärernas krav vore i allmänhet så formulerade, att de syntes mindre

avse att inom ramen för den nuvarande samhällsordningen råda bot för

existerande missförhållanden utan fastmera åsyfta en radikal och plötslig

omvandling därav med frångående av den lugna utvecklingen av det bestående

demokratiska samhällsskicket. I enlighet med utskottets hemställan

avslogs motionen av andra kammaren.

I överensstämmelse med den ståndpunkt, som vid 1934 års riksdag intogs

av andra kammaren på förslag av dess andra tillfälliga utskott, har

utskottet ansett sig böra avstyrka bifall till motionen.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

1) att de likalydande motionerna I: 88 av herr Fredrik

Ström och II: 211 av herr Höglund, örn upphävande

av tullen å bananer, icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd;

2) att motionen II: 46 av herr Leffler, örn höjning av

tullsatserna för trycksvärta m. m., icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd;

3) att motionen II: 307 av herrar Carlström och

Johanson i Huskvarna, örn ökat tullskydd för säkerlietständstickor,

icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd;

4) att motionen II: 110 av herr Leffler, örn höjning

av tullen å ljustryckpapper, icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd;

5) att de likalydande motionerna I: 247 av herr Nylander

och II: 425 av herr Leffler, örn höjda tullsatser

å paraplyspröt m. m., icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd; samt

6) att motionen II: 427 av herrar Brädefors och Hagberg

i Luleå, angående avskaffande av sådana tullar,

acciser och tvångsregleringar, som fördyra arbetarnas

och småböndernas behovsartiklar, icke heller måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 8 mars 1935.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Utskottet.

Hemställan.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 19.

Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Björnsson, Jönsson, Åström, Nilsson i Landeryd,

Wahlmark, friherre Lagerfelt, Lithander, Lövgren i Boden, Olsson i Närlinge,

Björklund, Olsson i Gävle, Olsson i Ramsta, Ericson i Boxholm, Anderson i

Norrköping, Sjödahl, Löfvander, Larsson i Örbyhus, Werner i Hultsfred och

Johansson i Krogstorp.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.