Betänkande, i anledning av väckta motioner angående tullen å vissa glasvaror m. m.
1935-03-21 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1935:26, Betänkande, i anledning av väckta motioner angående tullen å vissa glasvaror m. m.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande Nr 26.
1
Nr 26.
Ankom till riksdagens kansli den 4 april 1935 kl. 2 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckta motioner
angående tullen å vissa glasvaror m. m.
(lia avd.)
I två likalydande, till bevillningsutskottet hänvisade motioner, nr 246 i
första kammaren av herrar Nylander och Bengtsson samt nr 426 i andra
kammaren av herr Leffler, har hemställts, »att riksdagen måtte besluta,
dels att i tulltaxenummer 714 måtte införas orden »textade flaskor och
burkar»,
dels ock att följande tilläggstullar måtte införas, nämligen:
Tulltaxe-
Statistiskt
Varuslag
Tilläggstull
för 100 kg
nr
nr
kronor
Flaskor och burkar;
helt oslipade och utan målning, förgyllning
eller eljest annan dekorering än sådan, som
åstadkommits genom gravyr i formen:
710
1303
av högst 100 cm3 rymd................................
av större rymd:
10: —
712
1306
andra slag....................................................
6: —
ur 713
ur 1307
med slipade kanter eller bottnar eller med in-
borrade, oslipade eller slipade proppar men
i övrigt helt oslipade och utan målning, för- gyllning eller eljest annan dekorering än
sådan, som åstadkommits genom gravyr i
formen, med undantag av damejeanner........
25: -
ur 714
ur 1308
andra slag, härunder inbegripna flaskor, för-
sedda med flätning eller annan beklädnad,
som icke utgör emballage, samt flaskor med
i prydnadssyfte åstadkommen beläggning el- ler annan sammansättning med oädel metall
ävensom textade flaskor och burkar ............
10: —
716
1310
Laboratorieartiklar, ej särskilt nämnda, grade- rade rör härunder inbegripna ...........................
Glas- och emalj varor, ej särskilt nämnda:
60: —
720
1317
andra slag...........................................................
20:—».
Bihang till riksdagens protokoll 1935. 7 sami. Nr 26—28. 1
2
Bevillningsutskottets betänkande Nr 26.
Vid behandlingen av motionerna har utskottet anlitat byråchefen i generaltullstyrelsen
T. Alsén såsom sakkunnig.
Flaskor och burkar samt övriga i motionerna avseddda varuslag draga
för närvarande tull på sätt framgår av följande utdrag ur gällande tulltaxa
med statistisk varuförteckning; och angives nedan jämväl innebörden av
det i motionerna framtällda förslaget.
Gällande tull för
Före-
Tull-
Statis-
100 kg.
slagen
taxe-
tiskt
tull
tilläggs-
tillägga-
nr
nr
tull
tull lör
C. Glas och glasvaror.
kronor
kronor
100 kg
Flaskor och burkar:
helt oslipade och utan målning, för-
gynning eller eljest annan dekorering
än sådan, som åstadkommits genom
gravyr i formen:
710
1303
av högst 100 cm3 rymd .... T
av större rymd:
10: -
10: —
flaskor av grön eller brun massa
för maltdrycker, mineralvat- ten, läskdrycker, vin eller sprit- drycker samt damejeanner av
sådan massa:
711 j
1304
flaskor........................ T
2: -
1305
damejeanner .................... T
2: —
712
1306
andra slag ................................ T
6: —
6: —
713
1307
med slipade kanter eller bottnar eller
med inborrade, oslipade eller slipade
proppar men i övrigt helt oslipade
och utan målning, förgyllning eller
eljest annan dekorering än sådan,
som åstadkommits genom gravyr i
formen ............................................... T
15: —
1 25: —
Anm. till nr 1304—1307 (711—713). Meka-
niska tillslutningsanordningar, anbragta
å artiklar, hänförliga till något av dessa
nummer, tulltaxeras särskilt för sig enligt
vad för huvudbeståndsdelen är stadgat.
714
1308
andra slag, härunder inbegripna flaskor,
försedda med flätning eller annan be- klädnad, som icke utgör emballage,
samt flaskor med i prydnadssyfte
åstadkommen beläggning eller annan
1 Föreslagen att ej utgå för damejeanner.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 26.
3
Tull-
Statia-
Gällande tull för
100 kg.
Före-
slagen
taxe-
nr
tiskt
nr
tull
kronor
tilläggs-
tull
kronor
tilläggs- tull för
100 kg
sammansättning med oädel metall1 2 3;
ävensom färdiga, lösa glas till s. k.
isoleringsflaskor........................ N
Anm. 1. Till nr 1308 (714) hänföras
även lösa hylsor till s. k. isolerings- flaskor.
Anm. 2. Vid tulltaxering av flaskor örn
minst 3 liters rymd eller damejeanner
fästes ej avseende vid om varan är för- sedd med grövre korgflätning.
60: —
260: —
3 10: —
716
1310
Laboratorieartiklar, ej särskilt nämnda,
graderade rör härunder inbegripna N
40: -
60: —
Glas- och emalj varor, ej särskilt nämnda:
slipade, etsade, målade, förgyllda eller
eljest med annan dekorering än sådan,
som åstadkommits genom gravyr i
formen, eller med i prydnadssyfte
åstadkommen beläggning eller annan
sammansättning med oädel metall:
720
1317
andra slag............................................ N
45:-
20: —
1 Föreslaget tillägg »ävensom textade flaskor och burkar», vilka artiklar därigenom skulle
draga såväl ordinarie tull med 60 kronor som föreslagen tilläggstull med 10 kronor.
2 Utgår endast för isoleringsflaskor samt färdiga, lösa glas därtill.
3 Föreslagen att ej gälla isoleringsflaskor samt färdiga, lösa glas därtill, för vilka artiklar
nuvarande tilläggstull skulle bibehållas.
4
Bevillningsutskottets betänkande Nr 26.
In- och utförseln av till stat. nr 1303—1308 samt 1310 och 1317 hänförliga
artiklar har under senare år uppgått till följande kvantiteter och
värden.
Införsel.
Stat.
nr
Exportland
19 3 2
19 3 3
19 3 4
Medel- värde
per kg
Ton
1,000
kr.
Medel- värde
per kg
Ton
1,000
kr.
Medel- värde
per kg
Ton
1,000
kr.
1303
Samtliga
1.10
187
206
1.16
221
257
1.39
156
218
Tyskland ...........
1.13
147
167
1.13
199
224
1.40
129
181
Storbritannien......
0.60
5
3
0.87
5
4
1.48
9
13
Frankrike............
3.38
2
6
3.51
3
12
—
—
—
U. S. A................
0.8 9
25
22
1.07
8
8
1.25
5
7
1304
Samtliga
0-34
49
17
0.33
17
5
0.30
20
6
Finland...............
0.33
8
3
0.37
6
2
•
Tyskland ............
0.33
41
13
0.3 0
10
3
0.28
17
5
1305
Samtliga
0.58
107
62
0.49
217
107
0.45
221
99
Tyskland ............
0.56
68
38
0.51
163
83
0.4 4
198
87
Nederländerna......
0.62
38
24
0.60
30
18
—
*
1306
Samtliga
0-52
261
135
0.B4
217
116
0.51
278
143
Tyskland ............
0.58
185
107
0.53
199
105
0.49
257
126
Storbritannien......
0.4 6
7
3
0.88
4
4
1.09
6
7
Tjeckoslovakien ...
0.18
59
11
0.36
8
3
—
—
—
1307
Samtliga
1.78
66
118
2.00
51
103
1.98
57
113
Tyskland ............
1.76
63
lil
1.96
50
99
1.96
55
107
1308
Samtliga
2.67
110
294
2. B 2
61
154
2.64
100
265
Danmark ............
2.3 7
5
11
4.39
1
3
—
—
—
Tyskland ............
2.6 2
100
263
2.34
59
138
2.56
89
229
Storbritannien......
2.64
4
10
*
—
—
—
Tjeckoslovakien ...
7.89
1
8
7.80
1
11
7.55
2
13
1310
Samtliga
6.60
29
192
6.59
39
252
7 45
38
280
Danmark ............
8.36
0
3
10.40
0
4
7.85
1
7
Tyskland ............
6.55
28
184
6.4 7
37
243
7.42
36
265
Frankrike............
7.96
1
4
6.96
1
4
—
—
—
1317
Samtliga
2.72
170
462
2.68
129
346
2-92
138
403
Danmark ............
2.39
5
13
8.9 4
2
16
2.51
4
9
Tyskland ............
2.3 7
143
339
2.2 2
102
225
2.61
109
286
Storbritannien......
4.55
3
14
2.32
2
5
—
—
—
Frankrike............
6.53
1
7
21.17
1
22
9.24
2
15
Österrike ............
5.80
8
48
9.67
1
13
—
—
—
Tjeckoslovakien ...
5.05
6
31
2.46
18
44
2.7 9
16
44
Bevillningsutskottets betänkande Nr 26.
5
Utförsel.
Stat. nr
19 3
2
19 3
3
1 9 3
i
Medel- värde
per kg
ton
1,000
kr.
Medel- värde
per kg
ton
1,000
kr.
Medel- värde
per kg
ton
1,000
kr.
1303 .....................
0.63
73
46
0.7 0
105
74
0.78
83
64
1304 .....................
0.12
1,571
194
0.12
3,056
352
0.12
3,979
459
1305 .....................
—
—
—
—
—
—
0.68
0.4
0.3
1306 .....................
0.22
969
216
0.24
1,221
293
0.24
1,562
376
1307 .....................
1.49
5
7
0.93
7
7
0.92
6
6
1308 .....................
3.io
3
10
1.99
11
22
2.75
7
18
1310 ....................
12.73
2
25
10.9 2
2
24
13.50
2
30
1317 ....................
1.55
811
1,257
1.70
943
1,606
1.72
979
1,685
Införseln av till ifrågavarande åtta statistiska nummer hänförliga varor
uppgick åren 1932, 1933 och. 1934 till ett värde av omkring 1,486,000,
1.341.000 och 1,527,000 kronor. Av 1933 och 1934 års införselvärden belöpte
sig på Tyska riket omkring 1,120,000 respektive 1,186,000 kronor samt på
Tjeckoslovakien omkring 64,000 respektive 57,000 kronor. Utförseln av
ifrågavarande varor, vilken sker till ett flertal olika länder, uppgick
åren 1932, 1933 och 1934 till ett värde av omkring 1,755,000, 2,378,000 och
2.639.000 kronor. Av 1933 års utförselvärde 2,378,000 kronor belöpte sig
omkring 1,270,000 kronor på Storbritannien, 368,000 kronor på Norge och
307.000 kronor på Danmark.
Till stöd för sitt förslag örn tilläggstullar samt ändring av tulltaxenr
714 (stat. nr 1308) hava motionärerna anfört i huvudsak följande.
Glashruksindustrien i vårt land hade sedan flera år tillhaka haft att
kämpa med betydande svårigheter. Under senaste krisen hade situationen
för industribranschen i fråga ytterligare tillspetsats. Flera glasbruk
hade fått nedlägga sin tillverkning, andra arbetade med mer eller
mindre inskränkt drift, ytterligare andra vore med hänsyn till sin drift
beroende av lån och subvention från stat och kommun. En relativt betydande
arbetslöshet vore f. n. rådande bland glasbruksarbetarna, och
risk förelåge att denna komme att öka, alldenstund driftens upprätthållande
f. n. i många fall endast möjliggjordes genom att bruken arbetade
på lager. Allt under det att den svenska glasindustrien på detta område
arbetade under synnerligen tryckta förhållanden, fortginge en betydande
import av bl. a. flaskor och burkar, vilken till ojämförligt största delen
härrörde från Tyskland.
Anledningen till att den inhemska glasindustrien oaktat de f. n. rådande
valutaförhållandena icke med framgång kunnat konkurrera med
de tyska fabrikanterna sammanhängde främst med de inhemska brukens
högre arbets- och bränslekostnader. Inom denna gren av glasindustrien
utgjorde arbetskostnaderna en betydande del av fabriksbostäderna, och
gällde detta i all synnerhet för sådana glas, beträffande vilka borrning
och slipning av proppar samt textning förekomme. För dylika flaskor
6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 26.
och burkar varierade arbetslönerna allt efter artiklarnas storlek mellan
60—90 procent och därutöver av de totala tillverkningskostnaderna. Liknande
ställde sig förhållandena beträffande flera slag av laboratorieglas.
Gällande tullsatser för ifrågavarande tullrubriker måste särskilt med
hänsyn till de höga manufakturerings- och arbetskostnaderna betecknas
såsom synnerligen låga. Därest ett bättre tullskydd kunde erhållas, skulle
dels den nuvarande tillverkningen kunna upprätthållas och dels möjlighet
beredas till ökad sysselsättning genom upptagandet av tillverkning
av en hel del nya artiklar (ex. flera slags laboratorieglas), vilka med nuvarande
tullskydd icke kunde framställas inom landet. På grund av
den hårda konkurrens, som förefunnes mellan de olika bruken på detta
område, förelåge ingen risk för att en förstärkning av tullskyddet skulle
oskäligt utnyttjas i prisstegrande syfte beträffande inom landet framställda
glasvaror.
Förhöjningarna av tullsatserna kunde lämpligen bestämmas såsom tillläggstullar
och syntes icke skäligen böra sättas lägre än vad motionärerna
föreslagit. På grund av de förut omnämnda höga arbetskostnaderna å
s. k. textade flaskor borde dylika flaskor särskilt upptagas i tulltaxerubrik
714 (stat. nr 1308). Vidare borde den ifrågasatta tilläggstullen vid
stat. nr 1307 icke drabba glasdamejeanner med inslipade proppar.
Såsom jämväl motionärerna erinrat bar aktiebolaget Fredrik Brusewitz
i en den 19 mars 1934 dagtecknad, till chefen för handelsdepartementet
ingiven skrift gjort framställning örn vissa tullförböjningar å
glasvaror, hänförliga till samma statistiska nummer som de, vilka avses
i förevarande motioner, eller stat. nr 1303, 1306—08, 1310 och 1317. Därjämte
har, enligt vad utskottet inhämtat, verkställande direktören för
Reijmyre bruk i en den 16 april 1934 till handelsdepartementet ingiven
skrift hemställt örn förhöjning av tullskyddet å svagdricksflaskor, damejeanner
m. m. bänförliga till stat. nr 1303—1305. Över dessa båda framställningar
hava kommerskollegium och generaltullstyrelsen den 7 februari
1935 avgivit infordrat gemensamt utlåtande. Inledningsvis meddela
ämbetsverken däri, att kollegium införskaffat yttranden från Sveriges
kemiska industrikontor över de båda framställningarna, vari kontoret
— med vitsordande av det bekymmersamma läge, vari bär berörda
industrigren råkat, närmast såsom en följd av den genomförda mekaniseringen
inom fönsterglas- och buteljglasfabrikationen samt den i visst
samband därmed stående, skärpta konkurrensen mellan de inhemska tillverkarna
av busbållsglas — i huvudsak tillstyrkt de begärda tullförhöjningarna,
dock med undantag beträffande tullen å glasdamejeanner med
inslipade proppar (hänförliga under stat. nr 1307), samt med viss reservation
i fråga örn svagdricksflaskor (stat. nr 1304). Från Barnängens tekniska
fabrikers aktiebolag m. fl. tillverkare av luktvatten, toilettmedel
m. m. hade å andra sidan inkommit en den 4 februari 1935 daterad skrivelse,
vari framföras de betänkligheter, som en förhöjning av tullsatserna
särskilt beträffande stat. nr 1303, 1306 och 1307 anses möta från
ifrågavarande industriers sida.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 26.
7
Under framhållande att ämbetsverken även tagit kännedom örn de nu
föreliggande motionerna anföra ämbetsverken därefter för egen del i huvudsak
följande.
Kommerskollegium och generaltullstyrelsen. Under den tid, som förflutit
efter världskrigets avslutande, har glastillverkningen i Sverige undergått
en genomgripande förändring i tekniskt och ekonomiskt avseende.
Vid periodens början var industrien på detta område uppdelad å ett stort
antal företag, flertalet av små dimensioner. Tillverkningen av åtskilliga
viktiga artiklar — såsom fönster-, butelj- och konservglas — måste under
trycket av en stark teknisk utveckling inom den utländska konkurrensen
rationaliseras och blev koncentrerad till ett fåtal större verk, vilkas
ekonomiska resurser medgåvo bland annat anskaffande av effektiv
maskinutrustning. Det återstod då för många glasbruk intet annat än
att ägna sig åt framställning av vanligt hushålls- och prydnadsglas. Ett
fåtal hade en relativt skyddad ställning som producenter av konstindustrielit
betonat kvalitetsglas eller vissa specialfabrikat. Men i övrigt blev
följden en synnerligen skärpt konkurrens örn hemmamarknaden för
hushålls- och enklare prydnadsglas dels inbördes mellan de svenska företagen,
dels med den utländska industrien i de länder, som bedriva export
av hithörande varuslag på Sverige, framför allt Tyskland och Tjeckoslovakien.
En följd härav har blivit ekonomisk misär vid ett stort antal
småglasbruk. Åtskilliga hava nedlagts, många arbeta med endast en
ringa del av sin kapacitet, och utvecklingen synes tendera mot en nödtvungen
begränsning av hela industrien till ett väsentligt mindre antal
företag.
Vad exporten beträffar, möter den, åtminstone beträffande enklare kvaliteter,
överallt betydande hinder i form av konkurrens från andra glasproducerande
länder med gynnsammare produktionsförhållanden, bland
annat med hänsyn till arbetslöner.
Enligt vad ämbetsverken erfarit har den kris, som sålunda träffat den
svenska glasindustrien, medfört en betydande arbetslöshet inom nämnda
industri. Såsom bevis härpå må anföras bilagda uppgifter (bil. 1) rörande
antalet medlemmar, tillhörande Grov- och fabriksarbetareförbundet,
vid 37 glasbruk samt arbetslöshetens omfattning bland dessa. Såsom
arbetslösa hava härvid för varje månad upptagits det antal medlemmar,
som under viss månad rapporterats arbetslösa för en eller flera veckor.
Såsom härav framgår, motsvarar antalet arbetslöshetsveckor en genomsnittlig
arbetslöshet av cirka 25 procent.
Vid upprepade tillfällen hava även hänvändelser gjorts dels från olika
i gång varande företag inom glasindustrien, dels från arbetarepersonalen
vid nedlagda glasbruk om erhållande av subvention eller lån av de medel,
som anslagits till arbetslöshetens bekämpande, för erhållande av nödigt
rörelsekapital till driftens uppehållande eller återupptagande. I åtskilliga
fall hava även lån för sådant ändamål av Kungl. Majit beviljats
för sagda ändamål.
Av det nu anförda torde framgå, att även om, såsom redan anförts,
en viss rationaliseringsprocess och koncentration av ifrågavarande industri
torde vara ofrånkomlig, även de företag, som hava utsikter att kunna
bestå och utvecklas, måste anses vara i hög grad i behov av ökat stöd.
Beträffande den inhemska glasbruksindustriens omfång och betydelse
med hänsyn till arbetareantal och tillverkningsvärde må anföras följande
siffror, hämtade ur kommerskollogii industristatistik:
8
Bevillningsutskottets betänkande Nr 26.
Glasbruk.
Antal
arbets-
ställen
Perso
förvaltnings
n a 1
arbetar
Salu-
tillverknings-
värde
1931 ..............................
267
5,334
20,425,538
1932 ..............................
277
5,033
18,369,497
1933 cirka .....................
—
—
18,588,762
Tillverkningens värdefördelning på olika varuslag åren 1932 och 1933
framgår av nedanstående tabell:
1932 1933
1,000 kr. 1,000 kr
Fönsterglas................................................................................. 3,221 2,399
Breijer .................................................................................... 4,202 3,498
Andra Maskör samt burkar............................................................ 3,216 3,529
Termosglas................................................................................. 364 548
Råglasämnen till prydnads- och hushållsglas ................................ 325 467
Hushålls- och prydnadsglas slipat, etsat etc. (tillverkat) .................. 4,102 4,736
Andra slag ................................................................................ 1,039 1,486
Ej spec..................................................................................... 496 288
Lampkupor och lampglas ............................................................ 934 974
Raglås till glödlampor.................................................................. 692 564
Glasull ....................................................................................... 109 101
Till komplettering av de uppgifter, som i kemiska industrikontorets
yttrande liksom i ovanberörda motioner lämnas rörande de nuvarande
och föreslagna tullsatsernas procentuella storlek i förhållande till genomsnittliga
varuvärdet enligt importstatistiken, må anföras följande siffror:
Stat. nr
Nuvarande tull
Föreslagen tull + tilläggstull
enligt ovannämnda motioner
kr.
per 100 kg.
i % &
kr.
per 100 kg.
i % &
1933 års
importvärde
1934 års
importvärde
1933 års
importvärde
1934 års
importvärde
1303 ...........................
10
8.6
7.2
20
17.2
14.4
1304 ...........................
2
6.0
6.7
—
—
_
1305 ..........................
2
4.1
4.4
-t-
—
_
1306 ...........................
6
11.0
11.8
12
22.2
23.5
1307 ...........................
15
7.6
7.6
40
20.0
20.2
1308 ...........................
60
23.8
22.7
70
27.8
26.5
1310...........................
40
6.1
5.4
100
15.3
13.4
1317 ..........................
45
16.8
15.4
65
24.2
22.3 1
Såsom framgår av ovanstående sammanställning måste samtliga här
ifrågavarande tullsatser, med undantag endast i fråga örn stat. nr 1308
och jämväl ehuru i mindre grad beträffande stat. nr 1317, anses vara synnerligen
låga och understigande vad som eljest gäller för färdigfabrikat.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 26. 9
I särskild grad gäller detta även. i fråga om flaskor och damejeanner,
hänförliga under stat. nr 1304 och 1305. Vad beträffar förstnämnda flaskor
är det visserligen riktigt, såsom framhålles av kemiska industrikontoret,
att importen varit föga betydande; men vid en justering av övriga
tullsatser torde för undvikande av en eljest påfallande ojämnhet i tullskyddet
för likartade varuslag även en motsvarande höjning av tullsatsen
under denna rubrik höra företagas. Tullförhöjningen i fråga örn
stat. nr 1304 och 1305 — tulltaxerubrik nr 711 — torde även höra genomföras
i form av tilläggstull, vilken lämpligen synes böra sättas till 4 kronor
per 100 kilogram, varigenom sålunda sammanlagda tullskyddet skulle
komma att uppgå till 6 kronor per 100 kilogram. Detta motsvaras i procent
å importmedelvärdet:
år 1933
%
lör stat. nr 1304 ............................................. 18
» » » 1305 ............................................. 12.3
Vad som anförts av vissa tillverkare av luktvatten m.
förhöjning å varor, tillhörande stat. nr 1303, 1306 och 1307, synes icke
utgöra tillräckligt skäl för att motsätta sig de föreslagna förhöjningarna,
då de ifrågavarande industrierna måste anses för egen del åtnjuta ett
skäligt tullskydd.
Däremot synes det ämbetsverken som örn tillräcklig anledning knappast
skulle föreligga för förhöjning av tullsatsen i fråga örn tulltaxerubrik
714 (stat. nr 1308), där redan det nu existerande skyddet måste anses
tillfredsställande. Undantag synes, på sätt kemiska industrikontoret
förordat, likaledes böra göras i fråga örn glasdamejeanner med inslipad
propp, hänförliga till stat. nr 1307 (tulltaxenr 713), beträffande vilka
alltså någon tilläggstull icke synes böra tillämpas. .
I övrigt synes den verkställda utredningen giva vid handen, att det sålunda
föreliggande behovet av högre tullskydd lämpligen bör tillgodoses
på det sätt, att vid ifrågavarande tulltaxenummer införas tilläggstullar
med vissa angivna belopp. Dessa framgå av utskottets hemställan här
nedan.
Genom vad som anförts i de föreliggande motionerna och ämbetsverkens
ovan återgivna utlåtande torde behovet av åtgärder till ökat stöd
åt den del av den inhemska glasindustrien, varom här är fråga, få anses
styrkt. Härvid har utskottet fäst särskilt avseende vid den inom
industrien rådande arbetslösheten samt de av ämbetsverken lämnade uppgifterna
rörande de nuvarande tullsatsernas procentuella storlek i förhållande
till genomsnittliga varuvärdet enligt importstatistiken, av vilka
uppgifter framgår, att dessa tullsatser — med undantag endast i fråga
örn tulltaxenr 714 (stat. nr 1308) och jämväl ehuru i mindre grad beträffande
tulltaxenr 720 (stat. nr 1317) — måste anses låga och detta även
vid jämförelse med vad som eljest gäller för färdigfabrikat.
Den utredning, som ämbetsverken förebragt, synes utskottet vara av
beskaffenhet att kunna läggas till grund för beslut i frågan. I överensstämmelse
med ämbetsverkens av motionärerna jämväl omfattade mening
år 1934
°/
/o
20
13.3
m, emot en tull
-
TJtskotiet.
10 Bevillningsutskottets betänkande Nr 26.
finner utskottet idet föreliggande behovet av högre tullskydd lämpligen
höra tillgodoses genom införande av tilläggstullar. Med avseende å storleken
av dessa tilläggstullar har utskottet icke funnit anledning till erinran
mot motionärernas och ämbetsverkens samstämmiga förslag beträffande
tulltaxenr 710, 712, 716 och 720 (stat. nr 1303, 1306, 1310 och 1317). I
likhet med ämbetsverken har utskottet -—- bland annat för undvikande av
en eljest påfallande ojämnhet i tullskyddet för likartade varuslag, ett förhållande
som jämväl beaktats beträffande förenämnda tulltaxenr 720
(stat. nr 1317) — funnit sig böra förorda höjning av tullen jämväl beträffande
till tulltaxenr 711 (stat. nr 1304 och 1305) hänförliga artiklar, vilken
höjning utskottet i enlighet med ämbetsverkens förslag ansett böra genomföras
i form av tilläggstull till ett belopp av 4 kronor för 100 kilogram.
I överensstämmelse med ämbetsverkens uppfattning har utskottet ansett
tillräckliga skäl icke föreligga för vidtagande av ändring i tullskyddet
beträffande till tulltaxenr 714 (stat. nr 1308) hänförliga varor. Från
den föreslagna tilläggstullen vid tulltaxenr 713 (stat. nr 1307) bör, såsom
motionärerna och ämbetsverken förordat, undantag göras i fråga örn glasdamejeanner
med inslipad propp.
Utskottet, som sålunda kunnat helt ansluta sig till ämbetsverkens förslag,
får hemställa,
att riksdagen måtte, i anledning av de likalydande
motionerna I: 246 av herrar Nylander och Bengtsson
samt II: 426 av herr Leffler, såsom tillägg till gällande
tulltaxa besluta,
att vid införsel från utlandet av varor av följande
slag skall från och med den dag, som av Kungl. Majit
bestämmes, utöver tull, som stadgas i tulltaxan, utgå
tilläggstull på sätt nedan sägs:
Bevillningsutskottets betänkande Nr 26.
11
Tilläggstull
Tulltaxe-
nr
Stat. nr
V aruslag
för 100 kg
kronor
716
720
710
1303
711
1304—
1305
712
1306
ur 713
url307
1310
1317
Flaskor och burkar:
helt oslipade och utan målning, förgyllning eller
eljest annan dekorering än sådan, som åstadkommits
genom gravyr i formen:
av högst 100 cm3 rymd ......................... T
av större rymd:
flaskor av grön eller brun massa för maltdrycker,
mineralvatten, läskdrycker, vin
eller spritdrycker samt damejeanner av
sådan massa .................................... T
andra slag ............................................. T
med slipade kanter eller bottnar eller med inborrade,
oslipade eller slipade proppar men i
övrigt helt oslipade och utan målning, förgyllning
eller eljest annan dekorering än sådan,
som åstadkommits genom gravyr i formen,
med undantag av damejeanner ........ T
Laboratorieartiklar, ej särskilt nämnda, graderade
rör härunder inbegripna.......................... N
Glas- och emalj varor, ej särskilt nämnda:
andra slag .....................................................••• N
10: —
4:
6:
25: —
60: —
20:
Stockholm den 21 mars 1935.
På bevillningsutskottets vägnar:
JOH. NILSSON.
Närvarande; herrar Nilsson i Kristianstad, Bärg i Katrineholm, Björnsson, Jönsson, Ericson
i Göberga, Larson i Lerdala, Wahlmark, friherre Lagerfelt, Månsson, Lövgren
i Boden, Olsson i Närlinge, Nylander i Stockholm, Olsson i Ramsta, Ericson i
Boxholm, Anderson i Norrköping, Berg i Karlskrona, Arvedson, Werner i
Hultsfred, Johansson i Krogstorp och Blomquist.
12
Bevillningsutskottets betänkande Nr 26.
Bilaga i.
Antal medlemmar och arbetslöshetens omfattning inom småglasindustrien
år 1934.
Månad
Antal
medlemmar
Antal arbets- lösa
medlemmar
Antal rappor- terade arbets- löshetsveckor
Januari • .........................................................
3,296
1,987
5,695
Februari............................................................
3,289
1,727
4,723
3,284
4,507
3,273
1
3,757
8 ^54
1 &AO
3,232
1,465
3 209
1 6^7
Augusti ............................................................
3,190
1,641
5,208
September .........................................................
3,188
1,103
3,310
Oktober ............................................................
3,194
986
2,998
November .........................................................
3,190
1,011
3,689
December .........................................................
3,179
1,715
3,769
Summa
51,444
I genomsnitt per mån.
3,231
1,472
4,287
UpPgUtema, sorn äro lämnade av Svenska grov- och labriksarbetarelörbundet, omfatta
inalles 37 småglasbruk.
Medlemmarna redovisa för 50 veckor per år, vilket efter ett genomsnittligt medlemsantal
av 3,231 utgör 161,550 veckor. Av dessa äro 51,444 eller 31.8 procent arbetslöshetsredovisade.
Antalet angivna arbetslösa medlemmar avser icke antalet arbetslösa vid respektive månads
slut utan det antal medlemmar som under månaden rapporterats arbetslösa för en eller
flera veckor.
Enligt de för förbundet gällande bestämmelserna får medlem, som arbetar kortare tid än
24 timmar per vecka, rapporteras arbeslös.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1935:171 Skrivelse till Konungen, i anledning av väckta motioner angående tidlen å vissa glasvaror m. m. a1 i texten