Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckta motioner angående tullen å vissa glasvaror m. m.

1935-03-21 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1935:26, Betänkande, i anledning av väckta motioner angående tullen å vissa glasvaror m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 26.

1

Nr 26.

Ankom till riksdagens kansli den 4 april 1935 kl. 2 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckta motioner

angående tullen å vissa glasvaror m. m.

(lia avd.)

I två likalydande, till bevillningsutskottet hänvisade motioner, nr 246 i

första kammaren av herrar Nylander och Bengtsson samt nr 426 i andra

kammaren av herr Leffler, har hemställts, »att riksdagen måtte besluta,

dels att i tulltaxenummer 714 måtte införas orden »textade flaskor och

burkar»,

dels ock att följande tilläggstullar måtte införas, nämligen:

Tulltaxe-

Statistiskt

Varuslag

Tilläggstull

för 100 kg

nr

nr

kronor

Flaskor och burkar;

helt oslipade och utan målning, förgyllning

eller eljest annan dekorering än sådan, som

åstadkommits genom gravyr i formen:

710

1303

av högst 100 cm3 rymd................................

av större rymd:

10: —

712

1306

andra slag....................................................

6: —

ur 713

ur 1307

med slipade kanter eller bottnar eller med in-

borrade, oslipade eller slipade proppar men

i övrigt helt oslipade och utan målning, för- gyllning eller eljest annan dekorering än

sådan, som åstadkommits genom gravyr i

formen, med undantag av damejeanner........

25: -

ur 714

ur 1308

andra slag, härunder inbegripna flaskor, för-

sedda med flätning eller annan beklädnad,

som icke utgör emballage, samt flaskor med

i prydnadssyfte åstadkommen beläggning el- ler annan sammansättning med oädel metall

ävensom textade flaskor och burkar ............

10: —

716

1310

Laboratorieartiklar, ej särskilt nämnda, grade- rade rör härunder inbegripna ...........................

Glas- och emalj varor, ej särskilt nämnda:

60: —

720

1317

andra slag...........................................................

20:—».

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 7 sami. Nr 26—28. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 26.

Vid behandlingen av motionerna har utskottet anlitat byråchefen i generaltullstyrelsen

T. Alsén såsom sakkunnig.

Flaskor och burkar samt övriga i motionerna avseddda varuslag draga

för närvarande tull på sätt framgår av följande utdrag ur gällande tulltaxa

med statistisk varuförteckning; och angives nedan jämväl innebörden av

det i motionerna framtällda förslaget.

Gällande tull för

Före-

Tull-

Statis-

100 kg.

slagen

taxe-

tiskt

tull

tilläggs-

tillägga-

nr

nr

tull

tull lör

C. Glas och glasvaror.

kronor

kronor

100 kg

Flaskor och burkar:

helt oslipade och utan målning, för-

gynning eller eljest annan dekorering

än sådan, som åstadkommits genom

gravyr i formen:

710

1303

av högst 100 cm3 rymd .... T

av större rymd:

10: -

10: —

flaskor av grön eller brun massa

för maltdrycker, mineralvat- ten, läskdrycker, vin eller sprit- drycker samt damejeanner av

sådan massa:

711 j

1304

flaskor........................ T

2: -

1305

damejeanner .................... T

2: —

712

1306

andra slag ................................ T

6: —

6: —

713

1307

med slipade kanter eller bottnar eller

med inborrade, oslipade eller slipade

proppar men i övrigt helt oslipade

och utan målning, förgyllning eller

eljest annan dekorering än sådan,

som åstadkommits genom gravyr i

formen ............................................... T

15: —

1 25: —

Anm. till nr 1304—1307 (711—713). Meka-

niska tillslutningsanordningar, anbragta

å artiklar, hänförliga till något av dessa

nummer, tulltaxeras särskilt för sig enligt

vad för huvudbeståndsdelen är stadgat.

714

1308

andra slag, härunder inbegripna flaskor,

försedda med flätning eller annan be- klädnad, som icke utgör emballage,

samt flaskor med i prydnadssyfte

åstadkommen beläggning eller annan

1 Föreslagen att ej utgå för damejeanner.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 26.

3

Tull-

Statia-

Gällande tull för

100 kg.

Före-

slagen

taxe-

nr

tiskt

nr

tull

kronor

tilläggs-

tull

kronor

tilläggs- tull för

100 kg

sammansättning med oädel metall1 2 3;

ävensom färdiga, lösa glas till s. k.

isoleringsflaskor........................ N

Anm. 1. Till nr 1308 (714) hänföras

även lösa hylsor till s. k. isolerings- flaskor.

Anm. 2. Vid tulltaxering av flaskor örn

minst 3 liters rymd eller damejeanner

fästes ej avseende vid om varan är för- sedd med grövre korgflätning.

60: —

260: —

3 10: —

716

1310

Laboratorieartiklar, ej särskilt nämnda,

graderade rör härunder inbegripna N

40: -

60: —

Glas- och emalj varor, ej särskilt nämnda:

slipade, etsade, målade, förgyllda eller

eljest med annan dekorering än sådan,

som åstadkommits genom gravyr i

formen, eller med i prydnadssyfte

åstadkommen beläggning eller annan

sammansättning med oädel metall:

720

1317

andra slag............................................ N

45:-

20: —

1 Föreslaget tillägg »ävensom textade flaskor och burkar», vilka artiklar därigenom skulle

draga såväl ordinarie tull med 60 kronor som föreslagen tilläggstull med 10 kronor.

2 Utgår endast för isoleringsflaskor samt färdiga, lösa glas därtill.

3 Föreslagen att ej gälla isoleringsflaskor samt färdiga, lösa glas därtill, för vilka artiklar

nuvarande tilläggstull skulle bibehållas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 26.

In- och utförseln av till stat. nr 1303—1308 samt 1310 och 1317 hänförliga

artiklar har under senare år uppgått till följande kvantiteter och

värden.

Införsel.

Stat.

nr

Exportland

19 3 2

19 3 3

19 3 4

Medel- värde

per kg

Ton

1,000

kr.

Medel- värde

per kg

Ton

1,000

kr.

Medel- värde

per kg

Ton

1,000

kr.

1303

Samtliga

1.10

187

206

1.16

221

257

1.39

156

218

Tyskland ...........

1.13

147

167

1.13

199

224

1.40

129

181

Storbritannien......

0.60

5

3

0.87

5

4

1.48

9

13

Frankrike............

3.38

2

6

3.51

3

12

—

—

—

U. S. A................

0.8 9

25

22

1.07

8

8

1.25

5

7

1304

Samtliga

0-34

49

17

0.33

17

5

0.30

20

6

Finland...............

0.33

8

3

0.37

6

2

•

Tyskland ............

0.33

41

13

0.3 0

10

3

0.28

17

5

1305

Samtliga

0.58

107

62

0.49

217

107

0.45

221

99

Tyskland ............

0.56

68

38

0.51

163

83

0.4 4

198

87

Nederländerna......

0.62

38

24

0.60

30

18

—

*

1306

Samtliga

0-52

261

135

0.B4

217

116

0.51

278

143

Tyskland ............

0.58

185

107

0.53

199

105

0.49

257

126

Storbritannien......

0.4 6

7

3

0.88

4

4

1.09

6

7

Tjeckoslovakien ...

0.18

59

11

0.36

8

3

—

—

—

1307

Samtliga

1.78

66

118

2.00

51

103

1.98

57

113

Tyskland ............

1.76

63

lil

1.96

50

99

1.96

55

107

1308

Samtliga

2.67

110

294

2. B 2

61

154

2.64

100

265

Danmark ............

2.3 7

5

11

4.39

1

3

—

—

—

Tyskland ............

2.6 2

100

263

2.34

59

138

2.56

89

229

Storbritannien......

2.64

4

10

*

—

—

—

Tjeckoslovakien ...

7.89

1

8

7.80

1

11

7.55

2

13

1310

Samtliga

6.60

29

192

6.59

39

252

7 45

38

280

Danmark ............

8.36

0

3

10.40

0

4

7.85

1

7

Tyskland ............

6.55

28

184

6.4 7

37

243

7.42

36

265

Frankrike............

7.96

1

4

6.96

1

4

—

—

—

1317

Samtliga

2.72

170

462

2.68

129

346

2-92

138

403

Danmark ............

2.39

5

13

8.9 4

2

16

2.51

4

9

Tyskland ............

2.3 7

143

339

2.2 2

102

225

2.61

109

286

Storbritannien......

4.55

3

14

2.32

2

5

—

—

—

Frankrike............

6.53

1

7

21.17

1

22

9.24

2

15

Österrike ............

5.80

8

48

9.67

1

13

—

—

—

Tjeckoslovakien ...

5.05

6

31

2.46

18

44

2.7 9

16

44

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 26.

5

Utförsel.

Stat. nr

19 3

2

19 3

3

1 9 3

i

Medel- värde

per kg

ton

1,000

kr.

Medel- värde

per kg

ton

1,000

kr.

Medel- värde

per kg

ton

1,000

kr.

1303 .....................

0.63

73

46

0.7 0

105

74

0.78

83

64

1304 .....................

0.12

1,571

194

0.12

3,056

352

0.12

3,979

459

1305 .....................

—

—

—

—

—

—

0.68

0.4

0.3

1306 .....................

0.22

969

216

0.24

1,221

293

0.24

1,562

376

1307 .....................

1.49

5

7

0.93

7

7

0.92

6

6

1308 .....................

3.io

3

10

1.99

11

22

2.75

7

18

1310 ....................

12.73

2

25

10.9 2

2

24

13.50

2

30

1317 ....................

1.55

811

1,257

1.70

943

1,606

1.72

979

1,685

Införseln av till ifrågavarande åtta statistiska nummer hänförliga varor

uppgick åren 1932, 1933 och. 1934 till ett värde av omkring 1,486,000,

1.341.000 och 1,527,000 kronor. Av 1933 och 1934 års införselvärden belöpte

sig på Tyska riket omkring 1,120,000 respektive 1,186,000 kronor samt på

Tjeckoslovakien omkring 64,000 respektive 57,000 kronor. Utförseln av

ifrågavarande varor, vilken sker till ett flertal olika länder, uppgick

åren 1932, 1933 och 1934 till ett värde av omkring 1,755,000, 2,378,000 och

2.639.000 kronor. Av 1933 års utförselvärde 2,378,000 kronor belöpte sig

omkring 1,270,000 kronor på Storbritannien, 368,000 kronor på Norge och

307.000 kronor på Danmark.

Till stöd för sitt förslag örn tilläggstullar samt ändring av tulltaxenr

714 (stat. nr 1308) hava motionärerna anfört i huvudsak följande.

Glashruksindustrien i vårt land hade sedan flera år tillhaka haft att

kämpa med betydande svårigheter. Under senaste krisen hade situationen

för industribranschen i fråga ytterligare tillspetsats. Flera glasbruk

hade fått nedlägga sin tillverkning, andra arbetade med mer eller

mindre inskränkt drift, ytterligare andra vore med hänsyn till sin drift

beroende av lån och subvention från stat och kommun. En relativt betydande

arbetslöshet vore f. n. rådande bland glasbruksarbetarna, och

risk förelåge att denna komme att öka, alldenstund driftens upprätthållande

f. n. i många fall endast möjliggjordes genom att bruken arbetade

på lager. Allt under det att den svenska glasindustrien på detta område

arbetade under synnerligen tryckta förhållanden, fortginge en betydande

import av bl. a. flaskor och burkar, vilken till ojämförligt största delen

härrörde från Tyskland.

Anledningen till att den inhemska glasindustrien oaktat de f. n. rådande

valutaförhållandena icke med framgång kunnat konkurrera med

de tyska fabrikanterna sammanhängde främst med de inhemska brukens

högre arbets- och bränslekostnader. Inom denna gren av glasindustrien

utgjorde arbetskostnaderna en betydande del av fabriksbostäderna, och

gällde detta i all synnerhet för sådana glas, beträffande vilka borrning

och slipning av proppar samt textning förekomme. För dylika flaskor

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 26.

och burkar varierade arbetslönerna allt efter artiklarnas storlek mellan

60—90 procent och därutöver av de totala tillverkningskostnaderna. Liknande

ställde sig förhållandena beträffande flera slag av laboratorieglas.

Gällande tullsatser för ifrågavarande tullrubriker måste särskilt med

hänsyn till de höga manufakturerings- och arbetskostnaderna betecknas

såsom synnerligen låga. Därest ett bättre tullskydd kunde erhållas, skulle

dels den nuvarande tillverkningen kunna upprätthållas och dels möjlighet

beredas till ökad sysselsättning genom upptagandet av tillverkning

av en hel del nya artiklar (ex. flera slags laboratorieglas), vilka med nuvarande

tullskydd icke kunde framställas inom landet. På grund av

den hårda konkurrens, som förefunnes mellan de olika bruken på detta

område, förelåge ingen risk för att en förstärkning av tullskyddet skulle

oskäligt utnyttjas i prisstegrande syfte beträffande inom landet framställda

glasvaror.

Förhöjningarna av tullsatserna kunde lämpligen bestämmas såsom tillläggstullar

och syntes icke skäligen böra sättas lägre än vad motionärerna

föreslagit. På grund av de förut omnämnda höga arbetskostnaderna å

s. k. textade flaskor borde dylika flaskor särskilt upptagas i tulltaxerubrik

714 (stat. nr 1308). Vidare borde den ifrågasatta tilläggstullen vid

stat. nr 1307 icke drabba glasdamejeanner med inslipade proppar.

Såsom jämväl motionärerna erinrat bar aktiebolaget Fredrik Brusewitz

i en den 19 mars 1934 dagtecknad, till chefen för handelsdepartementet

ingiven skrift gjort framställning örn vissa tullförböjningar å

glasvaror, hänförliga till samma statistiska nummer som de, vilka avses

i förevarande motioner, eller stat. nr 1303, 1306—08, 1310 och 1317. Därjämte

har, enligt vad utskottet inhämtat, verkställande direktören för

Reijmyre bruk i en den 16 april 1934 till handelsdepartementet ingiven

skrift hemställt örn förhöjning av tullskyddet å svagdricksflaskor, damejeanner

m. m. bänförliga till stat. nr 1303—1305. Över dessa båda framställningar

hava kommerskollegium och generaltullstyrelsen den 7 februari

1935 avgivit infordrat gemensamt utlåtande. Inledningsvis meddela

ämbetsverken däri, att kollegium införskaffat yttranden från Sveriges

kemiska industrikontor över de båda framställningarna, vari kontoret

— med vitsordande av det bekymmersamma läge, vari bär berörda

industrigren råkat, närmast såsom en följd av den genomförda mekaniseringen

inom fönsterglas- och buteljglasfabrikationen samt den i visst

samband därmed stående, skärpta konkurrensen mellan de inhemska tillverkarna

av busbållsglas — i huvudsak tillstyrkt de begärda tullförhöjningarna,

dock med undantag beträffande tullen å glasdamejeanner med

inslipade proppar (hänförliga under stat. nr 1307), samt med viss reservation

i fråga örn svagdricksflaskor (stat. nr 1304). Från Barnängens tekniska

fabrikers aktiebolag m. fl. tillverkare av luktvatten, toilettmedel

m. m. hade å andra sidan inkommit en den 4 februari 1935 daterad skrivelse,

vari framföras de betänkligheter, som en förhöjning av tullsatserna

särskilt beträffande stat. nr 1303, 1306 och 1307 anses möta från

ifrågavarande industriers sida.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 26.

7

Under framhållande att ämbetsverken även tagit kännedom örn de nu

föreliggande motionerna anföra ämbetsverken därefter för egen del i huvudsak

följande.

Kommerskollegium och generaltullstyrelsen. Under den tid, som förflutit

efter världskrigets avslutande, har glastillverkningen i Sverige undergått

en genomgripande förändring i tekniskt och ekonomiskt avseende.

Vid periodens början var industrien på detta område uppdelad å ett stort

antal företag, flertalet av små dimensioner. Tillverkningen av åtskilliga

viktiga artiklar — såsom fönster-, butelj- och konservglas — måste under

trycket av en stark teknisk utveckling inom den utländska konkurrensen

rationaliseras och blev koncentrerad till ett fåtal större verk, vilkas

ekonomiska resurser medgåvo bland annat anskaffande av effektiv

maskinutrustning. Det återstod då för många glasbruk intet annat än

att ägna sig åt framställning av vanligt hushålls- och prydnadsglas. Ett

fåtal hade en relativt skyddad ställning som producenter av konstindustrielit

betonat kvalitetsglas eller vissa specialfabrikat. Men i övrigt blev

följden en synnerligen skärpt konkurrens örn hemmamarknaden för

hushålls- och enklare prydnadsglas dels inbördes mellan de svenska företagen,

dels med den utländska industrien i de länder, som bedriva export

av hithörande varuslag på Sverige, framför allt Tyskland och Tjeckoslovakien.

En följd härav har blivit ekonomisk misär vid ett stort antal

småglasbruk. Åtskilliga hava nedlagts, många arbeta med endast en

ringa del av sin kapacitet, och utvecklingen synes tendera mot en nödtvungen

begränsning av hela industrien till ett väsentligt mindre antal

företag.

Vad exporten beträffar, möter den, åtminstone beträffande enklare kvaliteter,

överallt betydande hinder i form av konkurrens från andra glasproducerande

länder med gynnsammare produktionsförhållanden, bland

annat med hänsyn till arbetslöner.

Enligt vad ämbetsverken erfarit har den kris, som sålunda träffat den

svenska glasindustrien, medfört en betydande arbetslöshet inom nämnda

industri. Såsom bevis härpå må anföras bilagda uppgifter (bil. 1) rörande

antalet medlemmar, tillhörande Grov- och fabriksarbetareförbundet,

vid 37 glasbruk samt arbetslöshetens omfattning bland dessa. Såsom

arbetslösa hava härvid för varje månad upptagits det antal medlemmar,

som under viss månad rapporterats arbetslösa för en eller flera veckor.

Såsom härav framgår, motsvarar antalet arbetslöshetsveckor en genomsnittlig

arbetslöshet av cirka 25 procent.

Vid upprepade tillfällen hava även hänvändelser gjorts dels från olika

i gång varande företag inom glasindustrien, dels från arbetarepersonalen

vid nedlagda glasbruk om erhållande av subvention eller lån av de medel,

som anslagits till arbetslöshetens bekämpande, för erhållande av nödigt

rörelsekapital till driftens uppehållande eller återupptagande. I åtskilliga

fall hava även lån för sådant ändamål av Kungl. Majit beviljats

för sagda ändamål.

Av det nu anförda torde framgå, att även om, såsom redan anförts,

en viss rationaliseringsprocess och koncentration av ifrågavarande industri

torde vara ofrånkomlig, även de företag, som hava utsikter att kunna

bestå och utvecklas, måste anses vara i hög grad i behov av ökat stöd.

Beträffande den inhemska glasbruksindustriens omfång och betydelse

med hänsyn till arbetareantal och tillverkningsvärde må anföras följande

siffror, hämtade ur kommerskollogii industristatistik:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 26.

Glasbruk.

Antal

arbets-

ställen

Perso

förvaltnings

n a 1

arbetar

Salu-

tillverknings-

värde

1931 ..............................

267

5,334

20,425,538

1932 ..............................

277

5,033

18,369,497

1933 cirka .....................

—

—

18,588,762

Tillverkningens värdefördelning på olika varuslag åren 1932 och 1933

framgår av nedanstående tabell:

1932 1933

1,000 kr. 1,000 kr

Fönsterglas................................................................................. 3,221 2,399

Breijer .................................................................................... 4,202 3,498

Andra Maskör samt burkar............................................................ 3,216 3,529

Termosglas................................................................................. 364 548

Råglasämnen till prydnads- och hushållsglas ................................ 325 467

Hushålls- och prydnadsglas slipat, etsat etc. (tillverkat) .................. 4,102 4,736

Andra slag ................................................................................ 1,039 1,486

Ej spec..................................................................................... 496 288

Lampkupor och lampglas ............................................................ 934 974

Raglås till glödlampor.................................................................. 692 564

Glasull ....................................................................................... 109 101

Till komplettering av de uppgifter, som i kemiska industrikontorets

yttrande liksom i ovanberörda motioner lämnas rörande de nuvarande

och föreslagna tullsatsernas procentuella storlek i förhållande till genomsnittliga

varuvärdet enligt importstatistiken, må anföras följande siffror:

Stat. nr

Nuvarande tull

Föreslagen tull + tilläggstull

enligt ovannämnda motioner

kr.

per 100 kg.

i % &

kr.

per 100 kg.

i % &

1933 års

importvärde

1934 års

importvärde

1933 års

importvärde

1934 års

importvärde

1303 ...........................

10

8.6

7.2

20

17.2

14.4

1304 ...........................

2

6.0

6.7

—

—

_

1305 ..........................

2

4.1

4.4

-t-

—

_

1306 ...........................

6

11.0

11.8

12

22.2

23.5

1307 ...........................

15

7.6

7.6

40

20.0

20.2

1308 ...........................

60

23.8

22.7

70

27.8

26.5

1310...........................

40

6.1

5.4

100

15.3

13.4

1317 ..........................

45

16.8

15.4

65

24.2

22.3 1

Såsom framgår av ovanstående sammanställning måste samtliga här

ifrågavarande tullsatser, med undantag endast i fråga örn stat. nr 1308

och jämväl ehuru i mindre grad beträffande stat. nr 1317, anses vara synnerligen

låga och understigande vad som eljest gäller för färdigfabrikat.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 26. 9

I särskild grad gäller detta även. i fråga om flaskor och damejeanner,

hänförliga under stat. nr 1304 och 1305. Vad beträffar förstnämnda flaskor

är det visserligen riktigt, såsom framhålles av kemiska industrikontoret,

att importen varit föga betydande; men vid en justering av övriga

tullsatser torde för undvikande av en eljest påfallande ojämnhet i tullskyddet

för likartade varuslag även en motsvarande höjning av tullsatsen

under denna rubrik höra företagas. Tullförhöjningen i fråga örn

stat. nr 1304 och 1305 — tulltaxerubrik nr 711 — torde även höra genomföras

i form av tilläggstull, vilken lämpligen synes böra sättas till 4 kronor

per 100 kilogram, varigenom sålunda sammanlagda tullskyddet skulle

komma att uppgå till 6 kronor per 100 kilogram. Detta motsvaras i procent

å importmedelvärdet:

år 1933

%

lör stat. nr 1304 ............................................. 18

» » » 1305 ............................................. 12.3

Vad som anförts av vissa tillverkare av luktvatten m.

förhöjning å varor, tillhörande stat. nr 1303, 1306 och 1307, synes icke

utgöra tillräckligt skäl för att motsätta sig de föreslagna förhöjningarna,

då de ifrågavarande industrierna måste anses för egen del åtnjuta ett

skäligt tullskydd.

Däremot synes det ämbetsverken som örn tillräcklig anledning knappast

skulle föreligga för förhöjning av tullsatsen i fråga örn tulltaxerubrik

714 (stat. nr 1308), där redan det nu existerande skyddet måste anses

tillfredsställande. Undantag synes, på sätt kemiska industrikontoret

förordat, likaledes böra göras i fråga örn glasdamejeanner med inslipad

propp, hänförliga till stat. nr 1307 (tulltaxenr 713), beträffande vilka

alltså någon tilläggstull icke synes böra tillämpas. .

I övrigt synes den verkställda utredningen giva vid handen, att det sålunda

föreliggande behovet av högre tullskydd lämpligen bör tillgodoses

på det sätt, att vid ifrågavarande tulltaxenummer införas tilläggstullar

med vissa angivna belopp. Dessa framgå av utskottets hemställan här

nedan.

Genom vad som anförts i de föreliggande motionerna och ämbetsverkens

ovan återgivna utlåtande torde behovet av åtgärder till ökat stöd

åt den del av den inhemska glasindustrien, varom här är fråga, få anses

styrkt. Härvid har utskottet fäst särskilt avseende vid den inom

industrien rådande arbetslösheten samt de av ämbetsverken lämnade uppgifterna

rörande de nuvarande tullsatsernas procentuella storlek i förhållande

till genomsnittliga varuvärdet enligt importstatistiken, av vilka

uppgifter framgår, att dessa tullsatser — med undantag endast i fråga

örn tulltaxenr 714 (stat. nr 1308) och jämväl ehuru i mindre grad beträffande

tulltaxenr 720 (stat. nr 1317) — måste anses låga och detta även

vid jämförelse med vad som eljest gäller för färdigfabrikat.

Den utredning, som ämbetsverken förebragt, synes utskottet vara av

beskaffenhet att kunna läggas till grund för beslut i frågan. I överensstämmelse

med ämbetsverkens av motionärerna jämväl omfattade mening

år 1934

°/

/o

20

13.3

m, emot en tull
-

TJtskotiet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets betänkande Nr 26.

finner utskottet idet föreliggande behovet av högre tullskydd lämpligen

höra tillgodoses genom införande av tilläggstullar. Med avseende å storleken

av dessa tilläggstullar har utskottet icke funnit anledning till erinran

mot motionärernas och ämbetsverkens samstämmiga förslag beträffande

tulltaxenr 710, 712, 716 och 720 (stat. nr 1303, 1306, 1310 och 1317). I

likhet med ämbetsverken har utskottet -—- bland annat för undvikande av

en eljest påfallande ojämnhet i tullskyddet för likartade varuslag, ett förhållande

som jämväl beaktats beträffande förenämnda tulltaxenr 720

(stat. nr 1317) — funnit sig böra förorda höjning av tullen jämväl beträffande

till tulltaxenr 711 (stat. nr 1304 och 1305) hänförliga artiklar, vilken

höjning utskottet i enlighet med ämbetsverkens förslag ansett böra genomföras

i form av tilläggstull till ett belopp av 4 kronor för 100 kilogram.

I överensstämmelse med ämbetsverkens uppfattning har utskottet ansett

tillräckliga skäl icke föreligga för vidtagande av ändring i tullskyddet

beträffande till tulltaxenr 714 (stat. nr 1308) hänförliga varor. Från

den föreslagna tilläggstullen vid tulltaxenr 713 (stat. nr 1307) bör, såsom

motionärerna och ämbetsverken förordat, undantag göras i fråga örn glasdamejeanner

med inslipad propp.

Utskottet, som sålunda kunnat helt ansluta sig till ämbetsverkens förslag,

får hemställa,

att riksdagen måtte, i anledning av de likalydande

motionerna I: 246 av herrar Nylander och Bengtsson

samt II: 426 av herr Leffler, såsom tillägg till gällande

tulltaxa besluta,

att vid införsel från utlandet av varor av följande

slag skall från och med den dag, som av Kungl. Majit

bestämmes, utöver tull, som stadgas i tulltaxan, utgå

tilläggstull på sätt nedan sägs:

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 26.

11

Tilläggstull

Tulltaxe-

nr

Stat. nr

V aruslag

för 100 kg

kronor

716

720

710

1303

711

1304—

1305

712

1306

ur 713

url307

1310

1317

Flaskor och burkar:

helt oslipade och utan målning, förgyllning eller

eljest annan dekorering än sådan, som åstadkommits

genom gravyr i formen:

av högst 100 cm3 rymd ......................... T

av större rymd:

flaskor av grön eller brun massa för maltdrycker,

mineralvatten, läskdrycker, vin

eller spritdrycker samt damejeanner av

sådan massa .................................... T

andra slag ............................................. T

med slipade kanter eller bottnar eller med inborrade,

oslipade eller slipade proppar men i

övrigt helt oslipade och utan målning, förgyllning

eller eljest annan dekorering än sådan,

som åstadkommits genom gravyr i formen,

med undantag av damejeanner ........ T

Laboratorieartiklar, ej särskilt nämnda, graderade

rör härunder inbegripna.......................... N

Glas- och emalj varor, ej särskilt nämnda:

andra slag .....................................................••• N

10: —

4:

6:

25: —

60: —

20:

Stockholm den 21 mars 1935.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Närvarande; herrar Nilsson i Kristianstad, Bärg i Katrineholm, Björnsson, Jönsson, Ericson

i Göberga, Larson i Lerdala, Wahlmark, friherre Lagerfelt, Månsson, Lövgren

i Boden, Olsson i Närlinge, Nylander i Stockholm, Olsson i Ramsta, Ericson i

Boxholm, Anderson i Norrköping, Berg i Karlskrona, Arvedson, Werner i

Hultsfred, Johansson i Krogstorp och Blomquist.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 26.

Bilaga i.

Antal medlemmar och arbetslöshetens omfattning inom småglasindustrien

år 1934.

Månad

Antal

medlemmar

Antal arbets- lösa

medlemmar

Antal rappor- terade arbets- löshetsveckor

Januari • .........................................................

3,296

1,987

5,695

Februari............................................................

3,289

1,727

4,723

3,284

4,507

3,273

1

3,757

8 ^54

1 &AO

3,232

1,465

3 209

1 6^7

Augusti ............................................................

3,190

1,641

5,208

September .........................................................

3,188

1,103

3,310

Oktober ............................................................

3,194

986

2,998

November .........................................................

3,190

1,011

3,689

December .........................................................

3,179

1,715

3,769

Summa

51,444

I genomsnitt per mån.

3,231

1,472

4,287

UpPgUtema, sorn äro lämnade av Svenska grov- och labriksarbetarelörbundet, omfatta

inalles 37 småglasbruk.

Medlemmarna redovisa för 50 veckor per år, vilket efter ett genomsnittligt medlemsantal

av 3,231 utgör 161,550 veckor. Av dessa äro 51,444 eller 31.8 procent arbetslöshetsredovisade.

Antalet angivna arbetslösa medlemmar avser icke antalet arbetslösa vid respektive månads

slut utan det antal medlemmar som under månaden rapporterats arbetslösa för en eller

flera veckor.

Enligt de för förbundet gällande bestämmelserna får medlem, som arbetar kortare tid än

24 timmar per vecka, rapporteras arbeslös.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1935:171 Skrivelse till Konungen, i anledning av väckta motioner angående tidlen å vissa glasvaror m. m. a1 i texten