Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckt motion om ökat tullskydd för elektricitetsmätare.

1935-03-21 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1935:27, Betänkande, i anledning av väckt motion om ökat tullskydd för elektricitetsmätare.

Dokumentets text

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 27.

13

Nr 27.

Ankom till riksdagens kansli den 4 april 1935 kl. 2 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion om

ökat tullskydd för elektricitetsmätare.

(l:a avd.)

I en inom andra kammaren av herr Nylander väckt, till bevillningsutskottet

hänvisad motion, nr 308, har hemställts, »att för elektricitetsmätare,

hänförliga till rubrik 1073 (stat. nr 1961) i nu gällande tulltaxa, tullen

bestämmes till 200 kronor för 100 kilogram, dock att i intet fall densamma

må utgå med lägre belopp än 2 kronor 50 öre per st.»

Vid behandlingen av denna motion har utskottet anlitat byråchefen i

generaltullstyrelsen T. Alsén såsom sakkunnig.

Under nr 1073 i gällande tulltaxa upptagas instrument, ej särskilt

nämnda, härunder inbegripna mätband och mätstockar; ävensom delar

till instrument, hänförliga till detta nummer med värdetull, 10 kronor

för 100 kronor. I statistiskt hänseende äro ifrågavarande instrument uppdelade

på olika nummer, av vilka nr 1961 upptager elektricitetsmätare

och nr 1962 andra elektriska mätinstrument. Motionen avser beredandet

av ökat tullskydd för förstnämnda slag av instrument.

Till stöd för förslaget har i motionen anförts i huvudsak följande.

Då nu gällande tull för elektricitetsmätare fastställdes, fanns ingen tillverkning

här i landet av dessa instrument. Sådan tillverkning upptogs

först under krigsåren och hade sedermera — efter någon av valutaförhållandena

föranledd tillbakagång under åren 1921—1925 — efter hand

alltmera ökats. Från att under åren 1916—1920 hava omfattat i medeltal

10,000 stycken per år hade densamma år 1931 uppgått till cirka 16,000

stycken och under de senaste åren ytterligare stegrats. Den ökade inhemska

tillverkningen återspeglades även i fallande importkvantiteter.

Denna ur den inhemska industriens synpunkt i och för sig tillfredsställande

utveckling motsvarades emellertid icke av lika gynnsamma försäljningsförhållanden.

I och med uppkomsten av den inhemska tillverkningen

hade utländska mätare här utbjudits till allt lägre priser, efter

vilka prisen å svenska mätare måst anpassas, och man hade slutligen kommit

ned till en prisnivå, som knappast täckte de inhemska fabrikationskostnaderna.

Under tiden uppehölles på den tyska hemmamarknaden,

från vilket land den huvudsakliga delen av importen förskreve sig, priser

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande Nr 27.

som väsentligt överstege de här noterade. Under dessa förhållanden kunde

en 10-procentig värdetull icke anses innebära nöjaktigt stöd för den

inhemska tillverkningen. Skulle denna komma att upphöra, något som

under nuvarande onormala prisläge icke syntes uteslutet, bleve — samtidigt

med att de utländska tillverkarna kunde höja försäljningspriserna

här i landet — en del av våra yrkeskunniga arbetare sysslolösa. Med ett

normalt tullskydd åter skulle den nuvarande arbetarstammen, vilken nu

uppginge till cirka 200 man, kunna ökas med ett 50-tal. I betraktande av

värdetullarnas kända olägenheter borde tullen utgå efter vikt. Till förekommande

av en tendens till minskning av instrumentens vikt, som härvid

kunde befaras, borde en minimitull införas att utgå per stycke.

Med anledning av motionen har till utskottet inkommit en skrift från

Elektriska Aktiebolaget Siemens samt Elektriska Aktiebolaget A. E. G.,

i vilken bolagen på anförda skäl hemställa, att utskottet måtte avstyrka

motionen. Vidare bär till utskottet ingivits en skrift av Telefonaktiebolaget

L. M. Ericsson, som däri utvecklat sina synpunkter på föreliggande

fråga. Slutligen har utskottet satts i tillfälle att taga del utav ett av kommerskollegium

och generaltullstyrelsen den 15 februari 1935 till chefen för

handelsdepartementet avgivet infordrat yttrande över en av Graham

Brothers Aktiebolag gjord framställning örn beredande av ökat tullskydd

för den inhemska tillverkningen av elektriska mätinstrument, hänförliga

till statistiskt nr 1962. Vid avgivandet av yttrandet ha ämbetsverken

jämväl tagit hänsyn till vad som anförts i nu förevarande motion. Under

hänvisning till det nära sambandet mellan elektricitetsmätare och andra

elektriska mätinstrument föreslår kommerskollegium i nämnda yttrande,

att värdetullen för samtliga dessa instrument höjes från 10 till 15 procent

av värdet samt att, vad elektricitetsmätare beträffar, värdetullen kombineras

med en minimitull av 2 kronor 50 öre per stycke; och har generaltullstyrelsen

avgivit förslag till den ändring och komplettering av nu gällande

bestämmelser i tulltaxan, som skulle erfordras vid förslagets genomförande.

Införseln av elektricitetsmätare och andra elektriska mätinstrument har

uppgått till nedan angivna kvantiteter och värden.

Å r

Elektricitetsmätare

stat. nr 1961

Andra elektriska mät- instrument

stat. nr 1962

ton

1,000 kr.

ton

1,000 kr.

1930................................................

174

1,393

33

811

1931................................................

163

1,371

29

723

1932................................................

116

1,152

21

649

1933................................................

88

844

22

656

1934................................................

78

750

26

875

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 27. 15

I produktionsstatistiken äro här ifrågavarande mätinstrument sammanförda

med telefon- och telegrafapparater samt andra liknande apparater

och instrument. I motionen lämnas emellertid vissa, här ovan återgivna

upplysningar beträffande den inhemska tillverkningen av elektricitetsmätare.

Där — såsom beträffande elektricitetsmätare och andra elektriska

mätinstrument är fallet — tull skall utgå i förhållande till varas värde,

beräknas detta enligt gällande bestämmelser för oskadad vara lika med

varans marknadspris å inköpsorten vid tiden för inköpet med tillägg av

emballagets värde jämte frakt, försäkringspremier och annan å varan nedlagd

kostnad. Finner tullanstalten skälig anledning antaga, att det uppgivna

värdet understiger det verkliga, är tullanstalten pliktig att låta besiktiga

och värdera varan enligt härom närmare utfärdade bestämmelser.

Av den genom ämbetsverken föranstaltade utredningen framgår, att

mellan exportörer och importörer av här ifrågavarande instrument råder

sådan närmare ekonomisk samhörighet, att de senare kunna anses såsom

dotterföretag till de förra samt att i anledning härav i vissa förekommande

fall tvekan uppstått, huruvida de fakturerade prisen kunde anses sammanfalla

med »marknadsprisen» och vara av beskaffenhet att rätteligen

höra läggas till grund för tullheräkningen. Vid i anledning härav på

föreskrivet sätt verkställd värdering har framgått, att ifrågavarande instrument

till Sverige fakturerats och jämväl här försålts till priser, avsevärt

lägre än de i inköpslandet gällande. Ett motsvarande förhållande

har även ägt rum beträffande elektriska maskiner, vilket på sin tid föranledde,

att tullen för detta slag av maskiner sattes högre än för flertalet

icke elektriska maskiner. Det skulle enligt utskottets uppfattning stå

i god överensstämmelse med denna åtgärd, örn tullskyddet nu även höjdes

för den upptagna inhemska tillverkningen av elektricitetsmätare och andra

elektriska mätinstrument.

Till förmån för det ifrågasatta utbytandet av värdetullen mot en vikttull,

som enligt motionärens förslag skulle utgå med 200 kronor för 100

kilogram, kan visserligen anföras, att vid tillämpning av vikttull de med

värdetullsystemet förenade olägenheterna, vilka på ifrågavarande område

visat sig särskilt framträdande, skulle undvikas. På grund av de

stora prisvariationer, som göra sig gällande beträffande elektriska mätinstrument,

kan emellertid en vikttull svårligen avvägas så, att å ena sidan

den inhemska tillverkningen erhåller avsett tullskydd utan att å

andra sidan vissa instrument, vilka icke äro föremål för tillverkning här

i landet, bliva allt för hårt tullbeskattade. Med hänsyn härtill har utskottet

funnit sig böra tillstyrka ämbetsverkens förslag, att tullen å

ifrågavarande instrument fastställes till 15 procent av värdet.

Av utredningen framgår, såsom redan antytts, att ett visst osäkerhetstillstånd

varit rådande beträffande bestämmandet av det värde, som bör

Utskottet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Bevillningsutskottets betänkande Nr 27.

läggas till grund för tullberäkningen. Denna olägenhet skulle vad elektricitetsmätare

beträffar i avsevärd mån bliva avhjälpt vid bifall till det

likaledes av ämbetsverken avgivna förslaget angående värdetullens kombinering

med en minimitull för dessa mätare, utgående med 2 kronor 50

öre per stycke. Härigenom komme ett flertal av sådana enklare typer,

som äro föremål för tillverkning inom landet, att bliva belagda med en

enhetlig tull, vilken för den inhemska tillverkningen även skulle innebära

ett effektivare skydd än vad densamma för närvarande åtnjuter. Utskottet

biträder ämbetsverkens förslag jämväl i denna del. På grund

av den heterogena sammansättningen av andra elektriska mätinstrument

finner emellertid utskottet i likhet med ämbetsverken en motsvarande

anordning beträffande dessa instrument icke böra förordas.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, i anledning av motionen II: 308

av herr Nylander, besluta, att nr 1073 i gällande tulltaxa

skall från och med den dag, som av Kungl. Maj:t

bestämmes, uppdelas i två så lydande nummer:

1073: i Elektricitetsmätare och andra elektriska

mätinstrument samt delar

därtill .................................... 100 kr. 15: —

Anm. För elektricitetsmätare må tullen

1 intet fall utgå med lägre belopp än

2 kr. 50 öre per stycke.

1073: 2 Instrument, ej särskilt nämnda, härunder

inbegripna mätband och mätstockar;

ävensom delar till instrument,

hänförliga till detta nummer

........................................ 100 kr. 10: —

Stockholm den 21 mars 1935.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Närvarande: se under betänkandet nr 26.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1935:172 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om ökat tullskydd för elektricitetsmätare. s. 1 i texten