Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av Kungl, Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 1 § 2 morn. och 3 § förordningen den 28 september 1928

1935-02-12 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1935:3, Betänkande, i anledning av Kungl, Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 1 § 2 morn. och 3 § förordningen den 28 september 1928

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 3.

1

Nr 3.

Ankom till riksdagens kansli den 12 februari 1935 kl. 12 m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl, Maj:ts proposition

med förslag till förordning om ändrad lydelse av

1 § 2 morn. och 3 § förordningen den 28 september 1928

(nr 376) örn särskild skatt å vissa lotterivinster.

I en den 16 januari 1935 dagteclmad, till bevillningsutskottet hänvisad

proposition, nr 43, har Kungl Maj :t, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen att antaga följande, vid propositionen fogade

Förslag

till

F örordning

om ändrad lydelse av 1 § 2 mom. och 3 § förordningen den 28

september 1928 (nr 376) örn särskild skatt å vissa lotterivinster.

Härigenom förordnas, att 1 § 2 mom. och 3 § förordningen den 28 september

1928 örn särskild skatt å vissa lotterivinster skola erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan angives:

1 i

2 mom. Under penninglotteri inbegripes i denna förordning vadhållning,

som enligt Kungl. Majlis tillstånd anordnas för allmänheten i

samband med idrottstävlingar, dock ej vadhållning medelst totalisator

vid hästtävlingar.

3 §.

Det åligger —--eller obligationer.

Därest lotteriets--— denna vinst.

Med vinstdragning avses i fråga örn vadhållning det förfarande, varigenom

vinsterna bestämmas.

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 7 sami Nr 3.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 3.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling,

men skall ej äga tillämpning å vinster, vilka därefter utbetalas

på grund av tidigare vinstdragning.

Vad i kommunalskattelagen stadgas örn vinst i lotteri av den beskaffenhet,

att för vinster i lotteriet skall erläggas skatt jämlikt förordningen

örn särskild skatt å vissa lotterivinster, och örn kostnad för inköp

av lottsedlar i sådant lotteri, skall vad angår vadhållning avse allenast

vinst, som hänför sig till vinstdragning efter ikraftträdandet av denna

förordning och kostnad för inköp av lottsedlar till sådan vinstdragning.

Till utskottets behandling har jämväl överlämnats en i anledning av

propositionen väckt motion nr 484 i andra kammaren av herr Lundell,

däri hemställts, »att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts proposition nr

43 eller också i skrivelse till Kungl. Majit föreslå sådana förändringar

inom den legaliserade tippningen, att tippningsspelare ej komma i ett

sämre läge än spelare i de svenska penninglotterierna».

I förordningen den 28 september 1928 (nr 376) örn särskild skatt å vissa

lotterivinster är föreskrivet, att å vinst i svenska penninglotteri och å

vinst vid vinstdragning på här i riket utfärdade premieobligationer skall,

därest vinsten överstiger 25 kronor, till staten erläggas en särskild skatt

utgörande 10 procent av vinstens belopp. På grund av uttryckligt stadgande

inbegripes i förordningen under penninglotteri icke vadhållning medelst

totalisator. Av skatten skall hälften användas till utjämning av

skatteti’ycket olika kommuner eller andra menigheter emellan. Förordningen

äger ej tillämpning i fråga örn vinst, som utfallit vid vinstdragning

å premieobligationer, vilka utfärdats före den 1 januari 1929. Rörande

skattens uppbörd och redovisning hava givits bestämmelser i kungörelse

den 21 december 1928 (nr 486).

Vinster i lotteri av den beskaffenhet, att för vinster i lotteriet skatt

skall erläggas jämlikt nyssnämnda förordning, äro i gengäld frikallade

från vanlig inkomstbeskattning. I 19 § kommunalskattelagen stadgas

nämligen, att dylika vinster icke räknas till skattepliktig inkomst; detsamma

gäller i fråga örn andra lotterivinster, därest deras sammanlagda

belopp under beskattningsåret understigit 100 kronor. I anvisningarna

till 19 § har i punkt 2 erinrats örn förordningens innehåll. — Enligt 35 §

nyssnämnda lag hänföres till intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet

bland annat lotterivinst, därest densamma icke jämlikt 19 § är frikallad

från beskattning. Beträffande rätten att från bruttointäkt av tillfällig

förvärvsverksamhet göra avdrag för omkostnader stadgas i andra punkten

av anvisningarna till 36 §, såvitt här är i fråga, att avdrag är medgivet

för alla de utgifter, som den skattskyldige under beskattningsåret

haft för inköp av lottsedlar, dock med undantag för lottsedlar i lotteri av

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 3. 3

deri beskaffenhet att för vinst i detsamma skall erläggas skatt enligt

förordningen om särskild skatt å vissa lotterivinster. Har den skattskyldige

haft annan lotterivinst än nyss sagts till så litet sammanlagt

belopp, att densamma enligt 19 § icke är skattepliktig, få utgifterna för

lottköp avdragas från realisationsvinst endast i den mån de överstigit

lotterivinsten.

I 42 § taxeringsförordningen stadgas skyldighet för envar, som vid vinstdragning

å här i riket utfärdade premieobligationer erhållit vinst, vilken

uppgått till minst 1,000 kronor och för vilken icke skall utgöras skatt

enligt förordningen örn särskild skatt å vissa lotterivinster, att vid vinstmedlens

lyftande till ledning för egen taxering örn vinsten lämna särskild

uppgift, vilken sedermera av obligationernas utfärdare överlämnas till

taxeringsmyndigheterna.

Enligt förordningen örn stämpelavgiften skall lottsedel för deltagande

i lotteri, som med Kungl. Maj:ts tillstånd anordnats, av lotteriets anordnare

före utlämnandet förses med stämpel, då lotteriet avser penningar,

av 20 öre för varje hel krona av det belopp, varå lottsedeln lyder, och,

då lotteriet avser andra värdeföremål, av 10 öre för varje lottsedel.

I fråga örn beskattning av vinster å lotterier och vid vadhållning gäller

för närvarande i huvudsak följande:

Vinster i svenskt penninglotteri beskattas uteslutande enligt förordningen

örn särskild skatt å vissa lotteri vinster; vinster å högst 25 kronor

äro dock helt fria. Detsamma gäller beträffande vinster å premieobligationer,

utfärdade efter den 1 januari 1929, d. v. s. i fråga örn de nu

löpande emissionerna av år 1931 och år 1933. Vinster å premieobligationer

av äldre emissioner — 1889 års och 1893 års teaterobligationer —, å

utländska lotterier, varulotterier, tombolor o. dyl. samt vid vadhållning

medelst totalisator eller eljest beskattas däremot som vanlig inkomst (av

tillfällig förvärvsverksamhet), allt i den mån vinsternas sammanlagda belopp

under beskattningsåret ej understiger 100 kronor.

Beträffande vadhållning medelst totalisator gäller, att den väl enligt

sin natur hänföres till lotteri i skatteavseende, men att sådan vadhållning

däremot på grund av uttryckligt stadgande ej hänföres till penninglotteri

enligt förordningen örn särskild skatt å vissa lotterivinster.

Vid sistnämnda förordnings avfattning har hänsyn ej tagits till annan

organiserad vadhållning än medelst totalisator. Det torde emellertid få

anses, att vad som gäller vadhållning medelst totalisator jämväl gäller

annan organiserad vadhållning.

I fråga örn kontrollen över att vinster, vilka skola beskattas såsom vanlig

inkomst, verkligen tagas till beskattning finnes intet annat stadgande

än det förut omförmälda i taxeringsförordningen. Detta har numera en

mycket begränsad räckvidd och avser blott 14 vinster örn året i de båda

teaterobligationslotterierna samt ej uttagna vinster i 1921 och 1923 års

premieobligationsemissioner.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 3.

Genom förordningen den 4 maj 1923 angående anordnande av vadhållning

medelst så kallad totalisator infördes möjlighet för förening eller

annan sammanslutning, som har till ändamål att för hästavelns befrämjande

hålla offentliga kapplöpningar eller travtävlingar, att av Kungl.

Maj:t erhålla tillstånd till anordnande vid kapplöpning eller annan tävlan

av vadhållning för allmänheten medelst s. k. totalisator eller på annat

därmed jämförligt sätt. Sådant tillstånd har av Kungl. Majit årligen

meddelats ett antal organisationer av antydd art.

Efter riksdagens hörande har Kungl. Maj :t den 7 juni 1934 — med upphävande

av förordningen den 4 maj 1923 — utfärdat ny förordning (nr

237) angående vadhållning i samband med tävlingar, att gälla från och

med den 1 juli 1934. Förordningen skiljer sig från den äldre förordningen

bland annat därutinnan, att begränsningen för erhållande av Kungl.

Majits tillstånd till vadhållning att avse allenast vissa hästsportorganisationer

bortfallit.

Med stöd av nämnda förordning den 7 juni 1934 har Kungl. Majit den

24 september 1934 medgivit, att ett då under bildning varande aktiebolag

— sedermera benämnt aktiebolaget Tipstjänst — skulle äga att intill den

1 juli 1936 för allmänheten anordna vadhållning i samband med idrottstävlingar,

dock ej hästtävlingar. Av Kungl. Majit den 5 oktober 1934

för bolaget stadfäst bolagsordning innehåller bland annat följande bestämmelser.

Bolagets aktiekapital utgör minst 15,000 kronor och högst

45,000 kronor. Av bolagets styrelse, som består av fem personer, utser

Kungl. Majit två, av bolagets två revisorer en. Av årsvinsten skola 10

procent avsättas till reservfond tills denna uppgår till 50,000 kronor. Av

de vid vadhållning influtna insatsbeloppen skola 50 procent användas

såsom vinstutdelning till de i vadhållningen deltagande och högst 30 procent

disponeras för bolagets omkostnader. Av till utdelning tillgängliga

vinstmedel må årligen till aktieägarna utdelas högst 5 procent å aktiebeloppet

(kumulerad utdelning). Vad som återstår av bolagets årsvinst

efter avsättning till reservfond och utdelning till aktieägare skall användas

till idrottens främjande på sätt Kungl. Majit framdeles bestämmer.

Chefen för handelsdepartementet skall utse en eller flera kontrollanter

för fortlöpande tillsyn å och kontroll av bolagets verksamhet.

Bolaget, vars aktiekapital är 45,000 kronor, började sin verksamhet i

slutet av oktober 1934.

Efter att närmare hava redogjort för bolagets verksamhet samt för

innehållet dels i en inom finansdepartementet i december 1934 utarbetad

promemoria angående beskattning av tippningsvinster jämte utkast till

ändring av förordningen örn särskild skatt å vissa lotterivinster, dels ock

i de över författningsutkastet och promemorian avgivna yttrandena, till

vilkén redogörelse i propositionen utskottet tillåter sig hänvisa, har före
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 3. 5

dragande departementschefen till stöd för det med propositionen framlagda

förslaget anfört i huvudsak följande:

För egen del vill jag förorda det i förenämnda promemoria framlagda

förslaget att beskatta tippningsvinster i samma ordning som vinster i

penninglotteriet och vinster å premieobligationer samt att sålunda undantaga

dem från den vanliga inkomstbeskattningen. I samtliga de avgivna

yttrandena har också en sådan anordning tillstyrkts. I fråga örn

skattesatsen har Överståthållarämbetet, liksom även aktiebolaget Tipstjänst,

uttalat betänkligheter mot att för tippningsvinsterna bestämma

en så hög allmän skattesats som 20 procent samt särskilt framhållit, att

anledning saknades att beskatta tippningsvinster hårdare än vanliga

lotterivinster. Jag kan för min del ansluta mig till den meningen, att

det är lämpligast lia samma skattesats för dessa olika slag av lotterivinster,

men kan å andra sidan icke bortse från att en skattesats å 10

procent numera är väl låg för att någorlunda motsvara den genomsnittliga

vanliga inkomstbeskattningen till stat och kommun. En höjning

av skattesatsen i fråga örn alla slagen av lotterivinster torde därför böra

övervägas, och därvid synes även böra beaktas ett av Överståthållarämbetet

i dess yttrande framfört förslag örn differentiering av skattesatsen.

Då jag emellertid icke för närvarande är beredd framlägga

något förslag härutinnan, anser jag skattesatsen för tippningsvinsterna

nu böra bestämmas till 10 procent.

I likhet med departementschefen Ilar utskottet ansett sig böra förorda,

att tippningsvinster beskattas i samina ordning som vinster i penninglotteriet

och vinster å premieobligationer samt att desamma därför undantagas

från den vanliga inkomstbeskattningen. Då en sådan anordning

icke kan anses medföra någon försämring i beskattningshänseende

för dem, som åtnjuta tippningsvinster, samt vid sådant förhållande frågan

örn en höjning av vinnarnas andel i lotterimedlen saknar samband

med nu förevarande spörsmål, har utskottet icke ansett sig böra biträda

motionärens förslag. På grund härav och då propositionen icke givit utskottet

anledning till erinran, får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts

förevarande proposition nr 43 samt med avslag å motionen

11:484 av herr Lundell, antaga det vid propositionen

fogade förslaget till förordning örn ändrad

lydelse av 1 § 2 mom. och 3 § förordningen den 28 september

1928 (nr 376) örn särskild skatt å vissa lotterivinster.

Stockholm den 12 februari 1935.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Bihang till riksdagen:; protokoll 19,15. 7 sami. Nr 3. -

Utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

® Bevillningsutskottets betänkande Nr 3.

Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Björnsson, Jönsson, Åström*, Nilsson i Landeryd

Wahlmark, friherre Lagerfelt, Lithander, Lövgren i Boden, Björklund, Olsson i

Gävle, Olsson i Ramsta, Ericson i Boxholm*, Anderson i Norrköping, Sjödahl,

Löfvander*, Larsson i Örbyhus*, Werner i Hultsfred, Heiding och Brännström

i Skellefteå.

* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

Reservation

av herr Lithander.

850468. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1935.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1935:40 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning örn ändrad lydelse av 1 § 2 mom. och 3 § förordningen den 28 septe a1 i texten