Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 225 med förslag till vissa ändringar i gällande tulltaxa m. m. ävensom i ämnet väckta motioner.

1935-05-10 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1935:42, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 225 med förslag till vissa ändringar i gällande tulltaxa m. m. ävensom i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

1

Kr 42.

Ankom till riksdagens kansli den 10 maj 1935 kl. 4 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

nr 225 med förslag till vissa ändringar i gällande

tulltaxa m. m. ävensom i ämnet väckta motioner.

(Ira avd.)

Genom en den 30 mars 1935 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad

proposition, nr 225, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma

dag, föreslagit riksdagen att

dels antaga följande förslag till ändringar i den vid tulltaxeförordningen

den 4 oktober 1929 (nr 316) fogade tulltaxan:

Tull

för 100 kg

kronor

289

Fyrverkeriarbeten---— — — — — — — —

Anin. För fyrverkeriarbeten, avsedda att användas vid livrädd- ningsstationerna eller för avgivande av nödsignal vid luft- fart, skall tull icke utgå.

Mattor, ej särskilt nämnda:

andra slag, även försedda med sömnadsarbete eller

fransar:

472

Alim. Till detta nummer skola icke hänföras plysch- artade mattor, i vilka jute ingår endast i bottenväv- naden eller eljest till obetydlig del.

Bihang till riksdagens protokoll 19,15. 7 sami. Nr 42—45.

I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

Tull

för 100 kg

kronor

Kläder och andra sömnadsarbeten, ej särskilt nämnda:

andra slag:

604

Anin. Klädespersedlar av stampad yllefilt tulltaxeras efter

vad för klädespersedlar av yllevävnader, hänförliga till

nr 483—485, är stadgat.

626

Hattar, ej av pälsverk, även halvfärdiga:

Arbeten av sten:

655

656

skivor och plattor av marmor:

opolerade och oslipade .......................................

polerade eller slipade................................... N

andra arbeten, ej särskilt nämnda, härunder in- begripna arbeten av konstgjord alabaster:

fria

10: —

658

andra slag:

opolerade och oslipade:

av mjuka stenåker............................ N

1: —

Kallvalsat eller kalldraget järn samt järn, som ge- nom annan behandling än kallvalsning eller kall- dragning bibragts en blank yta \ över 10 mm i

största dimension av tvärsektion:

platt, med en tjocklek av:

758

mindre än 0.4 mm:

överdraget med aluminium, bly eller tenn

fritt

1121

1125

Väskor, vägande per stycke högst 0.8 kg, och neces- särer, med eller utan inredning eller tillbehör,

samt portföljer, plånböcker och portmonnäer; även- som delar av läder eller skinn till väskor och öv- riga i denna rubrik upptagna artiklar:

Väskor, vägande per stycke mer än 0.8 kg, med eller

utan inredning eller tillbehör.......................... E

Anin. till nr 1121—1125. Vid fastställandet---i vikten.

150: —

1 Angående tulltaxeringen av järn, som bibragts en blank yta, se anm. 1 till Avd. XV A..

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

dels besluta, att förordningen den 21 april 1933 (nr 168) med ytterligare

tillägg till gällande tulltaxa skall i nedan angivna del erhålla ändrad lydelse

på sätt av det följande framgår:

Tulltaxe-

nr

Statistiskt

nr

Varuslag

Tilläggstull

för 100 kg

kronor

289

631

Fyrverkeriarbeten — — —---— —

Anm. För fyrverkeriarbeten, avsedda att användas

vid livräddningsstationerna eller för avgivande av

nödsignal vid luftfart, skall tilläggstull icke utgå.

dels besluta att förordningen den 21 mars 1933 (nr 88) med ytterligare

tillägg till gällande tulltaxa skall i nedan angivna del erhålla ändrad

lydelse på sätt av det följande framgår:

Tulltaxe-

nr

Statistiskt

nr

Varuslag

Tilläggstull

för 100 kg

kronor

1

1121

2049

Väskor, vägande per stycke högst 0.8 kg, och

necessärer, med eller utan inredning eller

tillbehör, samt portföljer, plånböcker och

portmonnäer; ävensom delar av läder eller

skinn till väskor och övriga i denna rubrik

upptagna artiklar:

dels besluta att förordningen den 27 april 1934 (nr 92) med ytterligare

tillägg till gällande tulltaxa skall i nedan angivna del erhålla ändrad lydelse

på sätt av det följande framgår:

Tulltaxe-

nr

Statistiskt

nr

Varuslag

Tilläggstull

för 100 kg

kronor

Väskor, vägande per stycke högst 0.8 kg, och

necessärer, med eller utan inredning eller

tillbehör, samt portföljer, plånböcker och

portmonnäer; ävensom delar av läder eller

skinn till väskor och övriga i denna rubrik

upptagna artiklar:

1123

2051

■

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

dels ock förklara, att de i det föregående omförmälda ändringarna skola

träda i kraft å dag, som Kungl. Majit bestämmer.

I samband med nämnda proposition har utskottet till behandling förehaft

två under motionstiden vid riksdagens början väckta motioner, nämligen:
motionen

nr 91 i andra kammaren av herr Nilsson i Karlstad m. fl., däri

hemställts,

»1. att tullen å takskiffer, stat. nr 1225, höjes från nuvarande 1 krona

för 100 kilogram till 5 kronor;

2. att den nuvarande tullpositionen ’för tekniskt bruk avsedda artiklar

av sten ej särskilt nämnda’, stat. nr 1226, utgår, varigenom artiklarna

ifråga skulle komma att tulltaxeras enligt de rubriker, till vilka liknande

arbeten av sten hänföras, samt

3. att oslipade och opolerade arbeten av skiffer och gnejs, hänförliga till

stat. nr 1239 och sålunda för närvarande tullfria, påläggas en tull av 5

kronor för 100 kilogram», samt

motionen nr 92 i andra kammaren av herr Nilsson i Karlstad m. fl., däri

hemställts, »att skivor och plattor av marmor, oarbetade, d. v. s. endast

sågade, beläggas med en tull av 5 kronor för 100 kilogram».

Beträffande motiveringen för förslagen, i den mån redogörelse härför

ej lämnas i det följande, får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet i

ärendet och respektive motioner.

Vid behandlingen av propositionen och motionerna har utskottet anlitat

byråchefen i generaltullstyrelsen T. Alsén såsom sakkunnig.

Be i proposition-en framlagda förslagen avse i korthet följande.

Fyrverkeriarbeten äro i gällande tulltaxa upptagna under nr 289 med

tull av 200 kronor för 100 kilogram. Härtill kommer en tilläggstull av 300

kronor för 100 kilogram enligt förordningen den 21 april 1933 (nr 168) med

ytterligare tillägg till gällande tulltaxa. Enligt anmärkningar vid förenämnda

tulltaxenr och i förordningen utgår dock icke tull eller tilläggstull

för fyrverkeriarbeten, avsedda att användas vid livräddningsstationerna.

Ku föreslås sådan ändring av dessa båda anmärkningar att tullfrihet

skulle komma att gälla även beträffande fyrverkeriarbeten, avsedda

att användas för avgivande av nödsignal vid luftfart.

Gällande tulltaxa upptager under nr 472 mattor, helt eller delvis av jute,

utan inblandning av silke, ull eller andra djurhår eller kokostågor, med

tull av 40 kronor för 100 kilogram. I propositionen föreslås, att till tulltaxenr

472 skall fogas en anmärkning av innehåll, att till sagda nummer

icke skola hänföras plyschartade mattor, i vilka jute ingår endast i bot
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42. 5

tenvävnaden eller eljest till obetydlig del. Vid bifall härtill komma dylika

plyschartade bomullsmattor att liksom andra bomullsmattor hänföras

till tulltaxenr 473 med tull av 100 kronor för 100 kilogram.

I syfte att åvägabringa en enhetlig tullbeskattning av klädespersedlar,

tillverkade av stampad yllefilt, och persedlar av yllevävnad föreslår

Kungl. Majit införande under tulltaxenr 604 av en anmärkning av innehåll,

att klädespersedlar av stampad yllefilt skola tulltaxeras enligt vad

för klädespersedlar av yllevävnader, hänförliga till tulltaxenr 483—485,

är stadgat.

Hattar av strumpstolsarbete äro i gällande tulltaxa undantagna från

tillämpningen av de vid tulltaxenr 626—632 (statistiskt nr 1190 1203) för

hattar fastställda tullsatserna per stycke och skola sålunda i tullhänseende

likställas med andra persedlar av nämnda material, i regel tulltaxenr

557 (statistiskt nr 1102 eller 1104), med tull av 175 kronor för 100 kilogram.

Nu föreslås att orden »eller strumpstolsarbete» skola utgå ur

Överrubriken till tulltaxenr 626—632. Vid bifall till detta förslag skulle

en sådan omläggning beträffande tulltaxeringen av ifrågavarande artiklar

åvägabringas, att huvudbonader av strumpstolsgods komme att tulltaxeras

efter samma grunder, som tillämpas för huvudbonader av annat

material.

Enligt gällande tulltaxa åtnjuta skivor och plattor av marmor tullfrihet,

örn de äro opolerade (tulltaxenr 655), men äro belagda med en tull av

10 kronor för 100 kilogram, örn de äro polerade (tulltaxenr 656). För ej

särskilt nämnda opolerade och oslipade arbeten av sandsten eller kalksten

utgår tull med 1 krona för 100 kilogram (tulltaxenr 658), varemot dylika

arbeten av andra mjuka stenarter, hänförliga till tulltaxenr 659 (statistiskt

nr 1239), äro tullfria. Nu föreslås dels sådan ändring av tulltaxenr

656 att slipade men icke polerade skivor och plattor av marmor skulle beläggas

med samma tull som de polerade eller 10 kronor för 100 kilogram,

dels ock beträffande tulltaxenr 658 den ändringen att detta tulltaxenr

skulle avse — icke blott opolerade och oslipade arbeten av sandsten eller

kalksten — utan alla sådana arbeten av mjuka stenarter. Genom sistnämnda

ändring skulle vissa för närvarande till tulltaxenr 659 (statistiskt

nr 1239) hänförliga opolerade och oslipade arbeten av skiffer m. fl. mjuka

stenarter komma att åsättas en tull av 1 krona för 100 kilogram eller samma

tull som dylika arbeten av sandsten eller kalksten.

Band järn med en tjocklek av mindre än 0.4 millimeter hän föres, därest

det är överdraget med bly, till tulltaxenr 758, som stadgar tullfrihet, meri

eljest till tulltaxenr 759, som upptager en tull av 8 kronor för 100 kilogram.

Med rent eller blyhaltig! tenn överdragen järnplåt är särskilt

nämnd i tulltaxenr 777 (statistiskt nr 1416) och åtnjuter tullfrihet. Denna

gäller emellertid icke sådan plåt, som förekommer i mindre bredd, d. v. s.

i form av band. Såsom framgår av överrubriken till tulltaxenr 756—761

samt anmärkningen efter tulltaxenr 761 skall nämligen kallvalsat eller

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

kalldiaget plattjärn av högst 250 millimeters bredd hänföras antingen till

något av numren 756—759 eller, örn bredden icke överstiger 10 millimeter,

till tråd. I syfte att bereda lättnad åt tillverkarna av s. k. kuhloledning

samt åt bleckkärlsindustrien föreslår Kungl. Majit sådan ändring av tulltaxenr

<58, att dit komme att hänföras även med aluminium eller tenn

överdraget bandjärn med en tjocklek av mindre än 0.4 millimeter, för vilka

varuslag tullfrihet därigenom skulle inträda.

Sedan vissa slag av väskor m. fl. artiklar belagts med tilläggstull genom

förordningarna den 21 mars 1933 (nr 88) och den 27 april 1934 (nr 92), utgör

tullen för läderväskor, vägande per stycke högst 0.5 kilogram, örn varan

är försedd med sidenfoder, 10 kronor, eljest 7 kronor för kilogram, under

det att av nämnda materialier tillverkade väskor med en vikt överstigande

0.5 kilogram per stycke, draga en tull av endast 1 krona 50 öre för

kilogram (tulltaxenr 1122—1123 och 1125). Det förhållandet, att en

avsevärd spänning sålunda uppkommit mellan tullsatserna för väskor örn

högst 0.5 kilograms vikt, å ena, samt tyngre väskor, å andra sidan, har visat

sig leda till en tendens att i fråga örn damväskor på konstlad väg höja

väskornas normala vikt för att därigenom få den lägre tullen för tyngre

väskor tillämplig. I syfte att förebygga dylika försök att undandraga varorna

stadgad tullavgift föreslås i propositionen -—- på förslag av generaltullstyrelsen,

som ansett sig kunna räkna med, att vikten av ifrågavarande

väskor icke lämpligen kan ökas i allt för hög grad — en höjning av

omförmälda, i överrubriken till tulltaxenr 1121—1124 samt i tulltaxenr

1125 angivna viktgräns från 0.5 till 0.8 kilogram ävensom motsvarande ändring

i förordningarna den 21 mars 1933 och den 27 april 1934 angående tilllägg

till gällande tulltaxa.

Det i motionen nr 92 i andra kammaren framställda förslaget att oarbetade,

d. v. s. endast sågade, skivor och plattor av marmor skulle åsättas

en tull av 5 kronor för 100 kilogram har, såsom framgår av propositionen,

på grund av framställning från två företag i branschen varit föremål för

Kungl. Maj:ts prövning. I utlåtande över framställningen har kommerskollegium

bland annat anfört, att av de kostnader för framställning av

visst slag av marmorplattor vid ett svenskt företag, som meddelats kollegium,

ej framginge, att de från utlandet importerade sågade men ej ytterligare

bearbetade marmorplattorna med nuvarande tullfrihet skulle erbjuda

någon i prishänseende besvärande konkurrens. Kollegium har därför

icke funnit tillräckliga skäl föreligga att tillstyrka den föreslagna tullen

å oslipade och opolerade skivor och plattor av marmor. I anslutning

härtill Ilar Kungl. Maj:t i propositionen allenast upptagit det här ovan

omförmälda förslaget att slipade skivor och plattor av marmor skall

å sättas samma tull som utgår för polerade skivor och plattor eller 10 kronor

för 100 kilogram.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillning sutskottets betänkande Nr 42. 7

Yrkandet i motionen nr 91 i andra kammaren går ut på dels sådan

ändring av tulltaxenr 653, att tullen å takskiffer liöjes från nuvarande

1 krona till 5 kronor för 100 kilogram oell att ur nämnda tulltaxenr uteslutas

»för tekniskt bruk avsedda artiklar av sten, ej särskilt nämnda»,

varigenom artiklarna ifråga koramo att tulltaxeras enligt de rubriker,

till vilka andra dylika arbeten av sten hänföras, dels ock att »opolerade

•och oslipade arbeten av skiffer och gnejs1, hänförliga till tulltaxenr 659

(statistiskt nr 1239)» och sålunda för närvarande tullfria, skola åsättas en

tull av 5 kronor för 100 kilogram. Av propositionen framgår, att två skifferverk

hos Kungl. Maj:t gjort framställning av enahanda innebörd som

motionen, dock ej beträffande arbeten av gnejs. Den 6 mars 1934 lia

kommerskollegium och generaltullstyrelsen avgivit gemensamt utlåtande

jover framställningen och därvid anfört bland annat följande.

Vad först beträffar takskiffer (stat. nr 1225) hade den inhemska förbrukningen,

beräknad på tillverkningen samt med utgångspunkt från

skillnaden mellan införsel oell utförsel, ökats ej obetydligt under de senaste

åren. Samtidigt hade såväl tillverkningen som importen stigit, den

sistnämnda dock kraftigast, så att importerad varas andel av den beräknade

förbrukningen ökats. För åren 1931 och 1932 hade nämnda andel

dock ej utgjort mera än 4 å 5 viktsprocent. Det förefölle sålunda, som

örn de svenska tillverkarna skulle tämligen väl hava kunnat försvara

sin ställning på den inhemska marknaden, möjligen frånsett vissa delar

av landet, där enligt sökandenas uppgift besvärande konkurrens förelåge.

Under sådana omständigheter kunde kommerskollegium icke finna skäl

att tillstyrka den begärda, ganska betydande tullhöjningen.

Vad beträffar »för tekniskt bruk avsedda artiklar av sten, ej särskilt

nämnda» (stat. nr 1226) syntes importen omfatta ett flertal för olika ändamål

och industrigrenar avsedda artiklar. Kollegium vågade ej göra något

uttalande om de verkningar en tullhöjning i detta fall skulle hava,

utan att därvid kunna stödja sig på en närmare utredning. Då kollegium

ej varit i tillfälle verkställa en dylik, som syntes bliva ganska tidsödande

och omfattande, ansåge sig kollegium ej kunna tillstyrka framställningen

på denna punkt.

I fråga örn opolerade och oslipade arbeten av skiffer, nu fallande under

statistiskt nr 1239, syntes enligt kommerskollegii uppfattning skäl tala

för visst tillmötesgående av ansökningen. Kungl. Maj:ts ovan omförmälda

förslag härutinnan har avfattats i överensstämmelse med vad kommerskollegium

och generaltullstyrelsen med avseende å dessa artiklars tullbeläggande

förordat.

Beträffande införseln av takskiffer (statistiskt nr 1225) samt tillverkningen

därav må anföras följande siffror:

1 Till tulltaxenr 659 hänförliga opolerade och oslipade arbeten av gnejs ingå icke i

statistiskt nr 1239, som endast avser dylika arbeten av mjuka stenarter (andra än sandsten

och kalksten), utan ingå jämte andra sådana arbeten av hårda stenarter i statistiskt

nr 1232—1238.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

Takskiffer (stat. nr 1225).

Å r

Info

rael

ton

1,000 kr.

1930 ....................

30

4

1931 ...........................

90

12

1932 ..........................

140

18

1933 ..........................

22

2

1934 ...........................

61

8

Å r

Tillverkning

ton

1,000 kr.

1930 ...........................

1,369

124

1931 ...........................

1,965

178

1932 ...........................

2,699

231

1933 ........................

836

74

1934 ..........................

I till utskottet inkomna skrifter lia dels Göteborgs stenindustriförbund

och Svenska stenindustriarbetareförbundets avdelning nr 25 dels

ock ett flertal stenhuggeriet- m. fl. företag uttalat sig emot införandet av

tull å oarbetade skivor och plattor av marmor.

Med anledning av Kungl. Maj:ts förslag örn höjning av den beträffande

väskor i överrubriken till tulltaxenr 1121—1124 samt i tulltaxenr 1125

angivna viktgränsen har Stockholms reseffekthandlareförening i en till

utskottet ingiven skrift uttalat följande önskemål, nämligen att tulltaxenr

1123 måtte bibehållas oförändrat men tilläggstullen, i samband med höjning

av viktgränsen från 0.5 till 0.8 kilogram, sänkas från 500 till 200

kronor för 100 kilogram samt att med nämnda tulltaxenr måtte sammanslås

tulltaxenr 1122 i syfte att förenkla tulltaxeringen och samtidigt bereda

statsverket ökade tullintäkter.

Utskottet. Vad först angår de i motionerna nr 91 och 92 i andra kammaren framställda

förslagen om ändring i tulltaxan, såvitt angår vissa arbeten av

sten, har utskottet —- med hänsyn till vad kommerskollegium enligt vad

o\an sagts anfört i dessa frågor och med fästat avseende å vissa skäl av

handelspolitisk natur —- funnit sig böra förorda, att motionärernas önskemål

allenast tillgodoses i den begränsade utsträckning, som Kungl.

Majit föreslagit.

Då Kungl. Maj:ts förslag varken i förenämnda eller andra delar givit

utskottet anledning till erinran, får utskottet hemställa,

1) att riksdagen måtte bifalla Kungl. Maj:ts förevarande

proposition nr 225; samt

2) att motionerna II: 91 och II: 92, i den mån desamma

icke besvarats genom vad utskottet under punkten

1) hemställt, icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 10 maj 1935.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.

Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Bärg i Katrineholm, Jönsson, Larson i Lerdala.

friherre Lagerfelt, Lithander, Lövgren i Boden, Olsson i Närlinge, Björklund,

Olsson i Gävle, Olsson i Ramsta, Ericson i Boxholm, Hjalmarsson, Sjödahl,

Löfvander, Berg i Karlskrona, Hagström, Werner i Hultsfred, Johansson i

Krogstorp och Hagberg i Malmö.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1935:233 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 225 med förslag till vissa ändringar i gällande tulltaxa m. m. a1 i texten