Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckt motion angående vissa ändringar i arvsbeskattningen.

1935-05-10 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1935:45, Betänkande, i anledning av väckt motion angående vissa ändringar i arvsbeskattningen.

Dokumentets text

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

19

Nr 45.

Ankom till riksdagens kansli den 10 maj 1935 kl. 4 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion angående

vissa ändringar i arvsbeskattningen.

(2:a avd.)

I en inom andra kammaren av herr Jacobsson m. fl. väckt, till bevillningsutskottet

hänvisad motion, nr 9, har föreslagits, att riksdagen hos

Kungl. Maj:t måtte hemställa örn utredning rörande lindring i arvsbeskattningen

för barnrika familjer och att de förslag, vartill utredningen

kart föranleda, framläggas för riksdagen.

I motionen har anförts att inom arvsbeskattningens område åtgärder

kunna företagas, som vore ägnade att leda till ökad nativitet. Oron för

de efterlevandes framtid i ekonomiskt hänseende motverkade nämligen

ofta nativiteten och denna känsla ökades genom en hög arvsskatt. Särskilt

inom den självägande jordbrukarklassen framträdde en sådan tendens

ej minst med hänsyn till jordbrukets skuldbörda och därav följande

räntebelastning, vilken ju i hög grad ökades, örn det funnes flera arvingar

och dessa måste utlösas av den, som övertagit fädernegården. Motionärerna

ansåge därför att till nuvarande fyra arvsskattetariffer borde komma

en ny, vilken skulle omfatta till nuvarande första arvsklassen hänförliga

kategorier, nämligen efterlevande make och bröstarvingar, men

vilken tariff skulle komma till användning, endast under förutsättning

att arvlåtaren efterlämnat minst tre barn, varvid dock avlidet barns

bröstarvingar skulle representera det avlidna barnet. Det skattefria beloppet

borde höjas från 1,000 kronor, vartill det belöpte sig enligt nuvarande

klass I, till 2,000 kronor. Tariffen, som nu började med 1 och steg

till högst 20 procent, borde lämpligen börja med 0.5 och högst utgöra 15

procent.

Normerande för storleken av det arvsskattebelopp, som uttages, äro enligt

gällande arvsskatteförordning allenast sådana omständigheter, som

hänföra sig till arvtagaren, nämligen i fråga örn fysiska personer storleken

av den honom tillkommande arvsandelen och det skyldskapsförhållande,

vari han stått till arvlåtaren. Enligt det i motionen skisserade

förslaget åter skulle hänsyn jämväl komma att tagas till ett förhållande,

som närmast avser arvlåtaren, vadan detta förslag komme att innebära ett

Utskottet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

avsteg från nyss nämnda princip. Sannolikt skulle det också för det allmänna

medvetandet komma att framstå såsom en orättvisa, att för lika

stora arvslotter tillkommande bröstarvingar skulle utgå arvsskatt med

skilda belopp, på den grund att den ena arvingen har flera syskon än

den andra.

Motionärernas syfte bar emellertid icke varit att åstadkomma större

rättvisa i beskattningen utan att genom medgivande av skattelindringar

motverka den sjunkande nativiteten. Den föreslagna lindringen torde

emellertid i det övervägande flertalet fall bliva så betydelselös, att man

icke kan räkna med att de av motionärerna förutsatta verkningarna skulle

uppnås. I fråga örn de jämförelsevis fåtaliga större förmögenhetsägarna

skulle visserligen lindringen bliva mera avsevärd, men någon egentlig betydelse

för lösandet av det utav motionärerna vidrörda problemet skulle

detta enligt utskottets mening icke hava. Utskottet har på nu anförda

skäl icke ansett sig kunna tillstyrka bifall till motionen.

Utskottet hemställer alltså,

att förevarande motion 11:9 av herr Jacobsson

m. fl., angående vissa ändringar i arvsbeskattningen,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 10 maj 1935.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Bärg i Katrineholm, Jönsson, Larson i Lerdala,

friherre Lagerfelt, Lithander, Lövgren i Boden, Olsson i Närlinge, Björklund,

Olsson i Gävle, Olsson i Ramsta, Ericson i Boxholm, Hjalmarsson, Sjödahl,

Löfvander, Berg i Karlskrona, Hagström, Blomquist, Brännström i Skellefteå

och Hagberg i Malmö.

3 51530. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1935.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.