Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 224 med förslag till vissa ändringar i och tilllägg till gällande tulltaxa jämte i ämnet väckta motioner.

1935-05-10 · 17 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 17 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1935:49, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 224 med förslag till vissa ändringar i och tilllägg till gällande tulltaxa jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.

1

Nr 49.

Ankom till riksdagens kansli den 21 maj 1935 kl. 7 !. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

nr 224 med förslag till vissa ändringar i och tilllägg

till gällande tulltaxa jämte i ämnet väckta motioner.

(lia avd.)

Genom en den 30 mars 1935 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad

proposition, nr 224, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden för

samma dag, föreslagit riksdagen att

dels antaga följande förslag till ändringar i och tillägg till den vid tulltaxeförordningen

den 4 oktober 1929 (nr 316) fogade tulltaxan i

Frukter och bär, ätbara:

Tull

för 100 kg

kronor

färska eller enbart kokade:

63

apelsiner, bananer, citroner samt cedrat- och

grape-

frukter................................

fria

torkade eller saltade:

68i 1

aprikoser, bananer, bruneller, cedratfrukt, persikor,

plommon, päron, sviskon och äpplen............

fria

Te:

75:1

mate ....................................................

fritt

150: —

75:2

annat......................................................................

... E

Mattor, ej särskilt nämnda:

andra slag, även försedda med sömnadsarbete

eller

fransar:

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 7 sami. Nr 49.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.

467:1

467:2

729:1

729:2

729:3

1110: 1

1110: 2

1110:3

1110:4

1111

1112

Tull

för 100 kg

kronor

helt eller delvis av ull eller andra djurhår, utan

inblandning av silke:

knutna:

med mer än 250 men ej mer än 450 knutar

på en längd av 1 m E

med mer än 450 knutar på en längd av

1 m............................................. E

Ferrolegeringar:

volfram järn — — — — —-----— — —

manganjärn, hållande mer än 60 % mangan N

andra slag .......................................................................

Bakelit och andra härdbara eller härdade konsthartser

samt arbeten därav, ej särskilt nämnda, även innehållande

papper, spånadsämne e. dyl.:

oar be tade ................................................................ N

plattor och rör ....................................................... N

andra arbeten .................................................. 100 kr.

Celluloid, cellon, cellofan, gaudafil, galant, ambroin.eburin

och andra liknande formbara, konstgjorda ämnen, ej

hänförliga till annat nummer:

oarbetade, härunder inbegripna plattor, stänger, rör,

tangentskivor, knivskaft samt ämnen och delar

därtill; kamämnen; ävensom cellulosaacetat .......

arbetade, ej särskilt nämnda:

av celluloid eller galant ................................... E

andra slag ..................................................... 100 kr.

350:

600:

3: 50

fria

20

50

10

fria

80: —

10: —

dels besluta, att till förordningen den 22 juni 1934 (nr 371) med ytterligare

tillägg till gällande tulltaxa skall, på sätt nedan sägs, fogas ett tilllägg,

avseende statistiska numren 1286 och 1288:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 49. 3

Tulltaxe-

nr

Statistiskt

nr

Varuslag

Tilläggstull

för 100 kg

kronor

1

ur 695

1286

Fajans- och porslinsvaror, ej särskilt nämnda:

- - - - - - - - - - - - - -

andra slag:

av fajans (oäkta porslin), härunder inbe- gripna krukmakargods och andra ler- varor, ej särskilt nämnda; ävensom kakel

och kakelugnsornament:

vita eller enfärgade:

för hushållsbruk ....................... N

10: —

ur 696

1288

två- eller flerfärgade eller förgyllda,

försilvrade eller på annat likartat

sätt dekorerade:

för hushållsbruk .................... N

9: —

dels såsom ytterligare tillägg till gällande tulltaxa besluta

att vid införsel från utlandet av varor av följande slag skall utöver

tull, som stadgas i tulltaxan, utgå tilläggstull på sätt nedan sägs:

Tulltaxe-

nr

Statistiskt

nr

Varuslag

Tilläggstull

för 100 kg

kronor

.

Kättingar och kedjor, även avpassade, samt

lösa länkar därtill:

ledbultkättingar, ej hänförliga till nr 787

(stat. nr 1435), med en längd å rullen

(invändig länkbredd) av:

788

1436

6 mm eller däröver....................... N

Knivar, gafflar och skedar:

15: —

922

1634

förgyllda, försilvrade eller platinerade eller

pläterade med guld, silver eller platina E

andra slag:

50: —

ur 924

ur 1636

av nysilver........................................... E

Arbeten, ej särskilt nämnda:

50: —

925

1637

förgyllda, försilvrade eller platinerade eller

pläterade med guld, silver eller platina E

75: —

ur 926

ur 1638

toalett-, skrivtygs- och bordsartiklar, ej sär- skilt nämnda, av nysilver, utan ytbetäck- ning....................................................... E

75: —

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.

dels ock förklara, att de i det föregående omförmälda ändringarna och

tilläggen skola träda i kraft å dag, som Kungl. Majit bestämmer.

I samband med nämnda proposition har utskottet till behandling förehaft

följande inom motionstiden vid riksdagens början väckta motioner,

nämligen:

motionen nr 113 i andra kammaren av herr Hagberg i Malmö, däri hemställts,

»att riksdagen måtte besluta, att tulltaxenumren 63 och 68: 1 i nu

gällande tulltaxa erhålla följande ändrade lydelse:

Frukter och bär, ätbara,

färska eller enbart kokade

63 apelsiner, bananer, citroner och cedratfrukt.................... fria

torkade eller saltade

68: i aprikoser, bananer, cedratfrukt, bruneller, persikor,

plommon, päron, sviskon och äpplen, härunder inbegripna

skal och kärnhus av äpplen samt s. k.

chopped äpples till beredning av läskedrycker............ fria»; samt

de likalydande motionerna nr 161 i första kammaren av herr Wohlin

m. fl. samt nr 315 i andra kammaren av herrar Björck i Kristianstad och

Björklund, däri hemställts,

»att riksdagen ville besluta, att gällande tulltaxa skall, fr. o. m. den dag

som Kungl. Maj:t bestämmer, i nedan angivna del hava följande ändrade

lydelse:

Tua

för 100 kg

kronor

20: —

50: —

20: —

fria

80: —

10: -».

1110:

1110:

1110:

1110: 4

1111

1112

Bakelit och andra härdbara eller härdade konsthartser

samt arbeten därav, ej särskilt nämnda, även innehållande

papper, spånadsämne el. dyl.:

oarbetade ........................................................................ N

plattor och rör................................................................ N

andra arbeten........................................................ 100 kr.

Celluloid, cellon, cellofan, gaudalfil, galant, ambroin,

eburin och andra liknande formbara, konstgjorda ämnen,

ej hänförliga till annat nummer:

oarbetade, härunder inbegripna plattor, stänger, rör,

tangentskivor, knivskaft samt ämnen och delar därtill;

kamämnen; ävensom cellulosaacetat ................

arbetade, ej särskilt nämnda:

av celluloid eller galalit............................................ E

andra slag ............................................................ 100 kr.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 49. 5

Beträffande motiveringen för dessa förslag, i den mån redogörelse här.

för ej lämnas i det följande, får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet

i ärendet samt till motionerna nr 113 i andra och nr 161 i första kammaren.

Vid handläggningen av dessa frågor, har utskottet anlitat byråchefen

i generaltullstyrelsen T. Alsén såsom sakkunnig; och vill utskottet samtidigt

förutskicka, att utskottet i detta betänkande icke till behandling

upptagit det i propositionen framställda förslaget örn införande av tull å

manganjärn.

Propositionen.

De i propositionen framlagda förslagen avse, såvitt nu är fråga, i korthet

följande.

Cedrat- och grapefrukter. Cedratfrukt, som erhålles av en i södra

Europa växande citronart (Citrus medica, var. genuina) och användes för

framställning av s. k. suckat, hänföres vid införsel till riket, i färskt tillstånd,

till tulltaxenr 67 (statistiskt nr 132: andra frukter, ej särskilt

nämnda) och drager en tull av 10 kronor för 100 kilogram, varjämte enligt

förordningen den 31 januari 1932 (nr 15), ändrad genom förordningen den

30 juni 1933 (nr 458), tilläggstull med 10 kronor utgår för dylik frukt, inkommande

under tiden 1—31 januari eller 1 maj—31 december. S. k.

grapefrukt är i tullhänseende underkastad enahanda bestämmelser. I

propositionen föreslås införande av tullfrihet för dessa frukter, genom

följande ändringar i tulltaxan, nämligen att cedrat- och grapefrukter

upptagas i tulltaxenr 63 bland däri uppräknade tullfria frukter, färska

eller enhart kokade, samt att cedratfrukt därjämte upptages i tulltaxenr

68:1 tillsammans med andra nu tullfria torkade eller saltade frukter.

Mate. Te är i gällande tulltaxa upptaget i tulltaxenr 75 (statistiskt nr

155); tullen utgår med 150 kronor för 100 kilogram. Nu föreslås borttagande

av tullén å s. k. mate eller brasilianskt te.

Knutna mattor. Knutna yllemattor, s. k. orientaliska mattor, äro i

gällande tulltaxa alltefter tätheten av knutarna uppdelade på två tulltaxenummer,

håda med vikttullsatser. Mattor, som på en längd av

1 meter hava högst 250 knutar, falla sålunda under tulltaxenr 466 (statistiskt

nr 1001) med tull av 250 kronor för 100 kilogram, medan mattor

med större knutantal äro hänförliga till tulltaxenr 467 (statistiskt nr

1002) med tull av 600 kronor för 100 kilogram. Genom i propositionen

föreslagen uppdelning av sistnämnda tulltaxenr skulle beträffande mattor

med mer än 250 men ej mer än 450 knutar per meter tullen sänkas

från 600 till 350 kronor för 100 kilogram.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.

Fajansvaror för hushållsbruk. Enligt gällande tulltaxa (ur tulltaxenr

695; statistiskt nr 1286) äro vita eller enfärgade, för hushållsbruk avsedda

varor av fajans (oäkta porslin), härunder inbegripna krukmakargods och

andra lervaror, ej särskilt nämnda, ävensom kakel och kakelugnsornament

belagda med en tull av 10 kronor för 100 kilogram. Två- eller flerfärgade

eller förgyllda, försilvrade eller på annat likartat sätt dekorerade,

för hushållsbruk avsedda fajansvaror (ur tulltaxenr 696, statistiskt nr 1288)

draga en tull av 16 kronor för 100 kilogram. Nu föreslås införande av

tilläggstullar, gällande för tiden till och med utgången av juni månad

1937, beträffande till statistiska nr 1286 och 1288 hänförliga varor med

10 kronor respektive 9 kronor för 100 kilogram, varigenom den sammanlagda

tullen skulle komma att uppgå till 20 kronor respektive 25 kronor

för 100 kilogram.

Ledbultkätting med invändig länkbredd av 6 millimeter eller däröver.

För ledbultkättingar — ej hänförliga till tulltaxenr 787 (s. k. Ewarts kätting,

ävensom ledbultkättingar av smidbart gjutgods) — med en längd

å rullen (invändig länkbredd) av 6 mm eller däröver (tulltaxenr 788;

statistiskt nr 1436) utgår en tull av 10 kronor för 100 kilogram. Nu föreslås

att förutom nämnda tull skall utgå en tilläggstull av 15 kronor för

100 kilogram.

Nysilvervaror m. m. Enligt gällande tulltaxa äro färdiga nysilverarbeten

samt halvfabrikat till sådana (s. k. nysilverråvara) belagda med följande

tullsatser, allt för 100 kilogram:

Knivar, gafflar och skedar:

förgyllda, försilvrade eller platinerade eller pläterade med guld,

silver eller platina (tulltaxenr 922; statistiskt nr 1634) ............ 180: —

andra slag (härunder faller nysilverråvara; tulltaxenr 924; statistiskt

nr 1636)................................................................................... 50: —

Arbeten, ej särskilt nämnda:

förgyllda, försilvrade eller platinerade eller pläterade med guld,

silver eller platina (tulltaxenr 925; statistiskt nr 1637) ............ 180: —

förnicklade; ävensom toalett-, skrivtygs- och bordsartiklar, ej

särskilt nämnda, utan ytbetäckning (härunder faller nysilverråvara,

s. k. korpus; tulltaxenr 926; statistiskt nr 1638) ........ 75: —

I propositionen föreslås införande av tilläggstullar å ifrågavarande artiklar.

Sålunda föreslås dels vid tulltaxenr 922 och 924 en tilläggstull av

50 kronor för 100 kilogram, vad tulltaxenr 924 angår dock endast för varor

av nysilver, dels ock vid tulltaxenr 925 och 926 en tilläggstull av 75

kronor för 100 kilogram, beträffande tulltaxenr 926, dock endast för toalett-,

skrivtygs- och bordsartiklar, ej särskilt nämnda, av nysilver, utan

ytbetäckning.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.

Bakelit m. m. Bakelit är ett fast konstharts, som bildas av formalin och

fenoler vid närvaro av katalysatorer. Genom att variera fenoler och katalysatorer

erhållas slutprodukter med för olika användningsområden lämpade

egenskaper. För att ytterligare förhöja dessa egenskaper tillsättas

med tillhjälp av specialmaskiner diverse ämnen såsom papper, träfiber,

asbest m. m. Det sålunda erhållna halvfabrikatet utsättes sedan för tryck

i uppvärmda pressar, varefter fabrikatet i form av plattor, rör, bult m. m.

är färdigt att tagas i bruk.

Med tillämpning av nu gällande bestämmelser tulltaxeras bakelit och

sådana produkter därav, som här avses, på följande sätt:

oarbetad bakelit:

pressmassa enligt tulltaxenr Illo (statistiskt nr 2037), med tullfrihet,

annan enligt tulltaxenr 103 (statistiskt nr 235), med tullfrihet,

plattor:

helt av bakelit enligt tulltaxenr Illo (statistiskt nr 2038), med tullfrihet,

av bakelit jämte papper enligt tulltaxenr 387 (statistiskt nr 877), med

tull av 50 kronor för 100 kilogram,

av bakelit jämte vävnad enligt tulltaxenr 565 (statistiskt nr 1116), med

tull av 35 kronor för 100 kilogram,

rör:

belt av bakelit enligt tulltaxenr Illo (statistiskt nr 2038), med tullfrihet,

av bakelit jämte papper enligt tulltaxenr 379 (statistiskt nr 866), med

tull av 8 kronor för 100 kilogram,

av bakelit jämte vävnad enligt tulltaxenr 565 (statistiskt nr 1116), med

tull av 35 kronor för 100 kilogram, samt

andra arbeten enligt tulltaxenr 1112 (statistiskt nr 2040), med tull av 10

procent av värdet.

I propositionen föreslås upptagande i tulltaxan av en särskild rubrikgrupp,

omfattande »bakelit och andra bärdbara eller härdade konsthartser

samt arbeten därav, ej särskilt nämnda, även innehållande papper,

spånadsämne e. dyl.», vilken rubrikgrupp skulle omfatta tre tulltaxenr

med varubeteckning och tull enligt följande:

1110:1 oarbetade ............................20 kronor för 100 kilogram

3110:2 plattor och rör ...................... 50 » » » *

3110:3 andra arbeten ...................... 10 procent av värdet.

Den väsentliga innebörden av detta förslag kan angivas sålunda, nämligen

att pressmassa och annan oarbetad bakelit, som nu är tullfri, åsättes

en tull av 20 kronor för 100 kilogram, att plattor och rör av bakelit åsättas

en enhetlig tull av 50 kronor för 100 kilogram samt att andra arbeten

av bakelit bibehållas vid nuvarande tull, 10 procent av värdet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.

Motionerna.

Motionen 11:113 avser liksom Kungl. Majlis förslag genomförande av

tullfrihet för både färsk och saltad cedratfrukt.

De likalydande motionerna 1:161 och II: 315 gå ut på samma ändringar

i tulltaxan, som av Kungl. Maj:t föreslagits beträffande bakelit och

andra härdbara eller härdade konsthartser samt arbeten därav, dock

med den skillnaden att för tulltaxenr 1110: 3 »andra arbeten» föreslagits,

att tull skall utgå med 20 procent av värdet i stället för såsom enligt propositionen

10 procent av värdet. Till stöd för förslaget i denna del ha

motionärerna anfört följande:

»Pressgjutna artiklar, s. k. pressgods, utgöra den ojämförligt största

artikeln av de olika bakelitfabrikaten. Beträffande dessa artiklar är den

jämförelsevis unga svenska bakelitindustrien utsatt för en mycket hård

utländsk konkurrens, i synnerhet från Tyskland men under senare tid till

följd av valutaförhållandena även från andra länder, framförallt England.

Industriens framtida utveckling är otvivelaktigt i hög grad beroende

av huruvida ett mera effektivt tullskydd än det nuvarande — 10

procent värdetull — kan genomföras. På grund härav synes den svenska

bakelitindustrien böra komma i åtnjutande av ett förstärkt tullskydd

även för pressgods och tullen höjas till 20 procent av värdet.»

Såsom allmän motivering för det i motionerna 1:161 och II: 315 framställda

yrkandet har huvudsakligen anförts, att genom en efter tidsförhållandena

avpassad avvägning av tullsatserna för hithörande varuslag

en avsevärt ökad tillverkning inom landet av ifrågavarande produkter

skulle kunna möjliggöras och ökade arbetstillfällen beredas.

Framställningar till utskottet.

Beträffande vissa till utskottet inkomna framställningar rörande i detta

betänkande behandlade tullfrågor må följande redogörelse lämnas.

Fajansvaror för hushållsbok. Stockholms handelskammare har — med

överlämnandet av en promemoria, upprättad av en importör i branschen,

samt ett av de svenska porslinsfabrikerna häröver avgivet bemötande

framfört vissa synpunkter på det i propositionen framlagda förslaget

örn införande av tilläggstullar å fajansvaror för hushållsbruk. Härvid

har handelskammaren särskilt framhållit, att redan nuvarande tull å fajansvaror

syntes ägnad att bereda skydd åt den inhemska tillverkningen,

att vår industri intoge ett gynnsamt läge gentemot konkurrenter i de

länder, vilka fasthölle vid guldmyntfoten, att den inhemska tillverkningen

hade ett stöd i konkurrensen med den utländska på grund av de relativt

höga fraktkostnaderna för gods av det skrymmande slag, varom här vore

fråga, samt att vissa synpunkter av handelspolitisk natur jämväl borde

anläggas på förslaget.

s. 9 Kontrollera mot PDF

B c vill ning sutskottets betänkande Nr 49.

9

Lcdbultkätting med invändig länkbredd av 6 millimeter eller däröver.

Beträffande Kungl. Marits förslag att för dylik kätting skall, förutom

nu gällande tull av 10 kronor för 100 kilogram, utgå en tilläggstull av

15 kronor för 100 kilogram hava i två till utskottet ingivna skrivelser

gjorts vissa erinringar. Sålunda har firman Borgström & Co i Malmö

såsom sin mening uttalat, att den nu utgående tullen vore tillräcklig och

för de grövre kättingarna snarare borde sänkas än höjas. Vidare har

aktiebolaget ingenjörsfirman Rectus anfört bland annat, att importen av

detta slag av kätting, som huvudsakligen komme från Storbritannien,

Tyskland och U. S. A., enligt vad som franninge av ur handelsstatistiken

hämtade uppgifter allt efter ursprungslandet företedde avsevärda

prisvariationer. Under det att sålunda priset å den från Tyskland under

de senare fem åren införda kättingen varierade mellan 1 krona 16

öre och 1 krona 86 öre per kilogram, hade medelpriset under samma tid

växlat för den engelska mellan 4 kronor 61 öre och 5 kronor och för den

amerikanska mellan 4 kronor 13 öre och 5 kronor 74 öre, allt per kilogram

räknat. Detta måste anses innebära, att importen från Tyskland

utgjordes av helt andra typer, eventuellt andra kvaliteter än importen

från Storbritannien och U. S. A. Exportens medelvärden överensstämde

synnerligen väl med importens från Tyskland, vilket gåve anledning antaga,

att importen från nämnda land och exporten omfattade till typer

och kvaliteter likartade, standardiserade artiklar. Importen från de två

övriga angivna länderna utgjordes däremot dels av standardvara av högsta

kvalitet, dels av specialartiklar, av vilka den inhemska förbrukningen

vore alltför obetydlig för att en tillverkning här skulle bliva lönande,

och beträffande vilka sålunda alltjämt införsel skulle bliva nödvändig

även efter en tullförhöjning. Denna skulle sålunda drabba konsumtionen

utan gagn för den inhemska tillverkningen.

Nysilvervaror m. lii. Silver- dl Nysilveraktiebolaget Skandia och SilverAktiebolaget

Plata ha anhållit, att utskottet måtte avstyrka Kungl. Maj:ts

förslag örn tilläggstullar å nysilvervaror m. m. För bolagen, som här i

landet framställde färdiga nysilvervaror av importerat halvfabrikat,

komme dessa tilläggstullar att medföra stora ekonomiska svårigheter,

vilka med största sannolikhet skulle resultera i nedläggandet av fabrikationen.

Denna hade kommit till stånd med hänsyn till rådande tullsatser,

vilka bolagen utgått från skulle bestå. Av en utav bolagen överlämnad

utredning framginge enligt deras mening, att en höjning av tullén

å nysilvervaror, såväl hel- som halvfabrikat, ej betingades av nuvarande

tidsläge, varför frågan borde ställas på framtiden. I vad bolagen

sålunda och i övrigt anfört, ha ett antal importörer av halvfabrikat

och färdiga nysilvervaror instämt.

Bakelit m. lii. Med anledning av förslaget angående ändrade bestämmelser

i fråga om bakelit och andra härdade eller härdbara konsthartser

och arbeten därav hava åtskilliga yttranden inkommit till utskottet, i

vilka olika intressesynpunkter framförts. Sålunda hava Aktiebolaget

Alpha och fyra andra bolag, vilka använda sig av bakelit i form av

presspulver för sin tillverkning av s. k. pressgods, hemställt, att utskottet

måtte antingen tillstyrka det i motionerna 1:161 och 11:315 framställda

yrkandet endast vad beträffar ökat tullskydd å pressgods och i

sådant fall komplettera förslaget, så att tullförhöjningen komme att gälla

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.

även artiklar, som till väsentlig del bestå av pressgods av bakelit, eller

belt avstyrka det propositionen vid denna punkt och i motionerna framlagda

förslaget. Till denna hemställan lia Elektriska aktiebolaget Helios

samt Bakelit aktiebolaget i Malmö uttalat sin anslutning. Enahanda yrkande

har även framställts av Gjuteriaktiebolag et Fundator i en till utskottet

ingiven skrift. Till stöd för denna hemställan har anförts i huvudsak

följande.

För ett riktigt bedömande av den föreliggande frågan vore nödvändigt

att skilja mellan tillverkningen av pressmassa och framställningen av

pressgjutna artiklar, s. k. pressgods, vilka voro två helt olika tillverkningsgrenar.

Under det att pressmassa tillverkades för avsalu huvudsakligen

vid ett enda företag här i landet och kunde giva sysselsättning

endast åt ett fåtal arbetare, framställdes pressgodsartiklar av ett flertal

olika företag, vid vilkas tillverkningar det övervägande antalet av de

600—700 arbetare, som uppgivits vara sysselsatta inom bakelitindustrien,

funne sin utkomst. Bolagen hade vid flera tillfällen anställt prov å de

inom landet framställda bakelitpressmassorna, vilka emellertid visat sig

oanvändbara för bolagens tillverkningar. Dels vore nämligen pressgods,

tillverkat av det inhemska presspulvret, behäftat med den karakteristiska

kresollukten, vilket gjorde varorna obrukbara för detaljer till kylskåp

och andra artiklar, som komma i beröring med livsmedel samt för andra

artiklar, på vilka måste ställas hygieniska anspråk, liksom ock för bruksföremål

i allmänhet. Likformighet, flytbarhet samt liårdnings- och

krympningsförhållanden lämnade hos de inhemska presspulvren åtskilligt

övrigt att önska, varför därav tillverkade artiklar icke företedde den

högglänsande yta och exakthet i dimensionerna, som fordrades beträffande

sådana högvärdiga produkter, örn vilka här vore fråga. Ej heller

uppfyllde det hittills här framställda presspulvret de anspråk på böjnings-

och slaghållfasthet samt värmebeständighet, som föreskreves av

statliga kontrollanstalter. Vidare har anförts, att av de liärdbara pressmassorna,

som kunde uppdelas i två huvudgrupper, fenoplaster (bakelit)

och aminoplaster (polopas, beetle), de senare, vilkas framställning vore

patentskyddad, icke kunde tillverkas här i landet. En ökning av tullen

å råvaran skulle betydligt förminska konkurrenskraften för de fabriker,

som framställde färdiga artiklar. Syftet med den föreslagna taxeändringen

kunde vinnas endast under förutsättning att tullskyddet för artiklar,

i vilka bakelit inginge, höjdes i motsvarande grad. Med avseende

å uppgiften angående den mängd formalin, som erfordrades för framställning

av 1 kilogram pressmassa, erinrades örn de i pressmassan förekommande

tillsatserna av asbestmjöl eller trämjöl, vilket föranledde, att formalinåtgången

reducerades till 0.24—0.4 kilogram. Då tullsatsen för formalin

utgjorde 15 öre per kilogram, motiverade tullen å råvaran i och

för sig ej högre tull å pressmassan än 3.b till 6 öre per kilogram.

Vidare har aktiebolaget Svensk-Schweiziska handelskompaniet i en till

utskottet ingiven skrift framhållit, hurusom förslaget skulle menligt återverka

på detta företags avsättningsmöjligheter samt att dess tillverkningar

skulle komma att till största delen ersättas med importerade varor,

enär dels den svenska råvaran vore kvalitativt underlägsen, dels för

vissa ändamål erfordrades massa av sådant slag, som icke kunde tillverkas

här. Tullbeläggningen av halvfabrikaten skulle därjämte inverka

menligt för de tillverkare, som använde sig därav, och till vilka icke tagits

hänsyn på sådant sätt, att tullförhöjning föreslagits å svarvade eller

eljest bearbetade artiklar, i vilka dessa materialier ingå.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.

11

Sveriges grossistförbund har framhållit, att vid bifall till motionerna

1:161 och II: 315 importen av ett mycket stort antal olikartade bakelitvaror

skulle försvåras, ja i viss utsträckning omintetgöras. Importen omfattade

så olika slag av artiklar att den svenska bakelitindustrien icke

vore kapabel att tillgodose behovet. En fördubbling av tullen å arbeten

av bakelit skulle även vara till olägenhet för andra industrier och producenter.

Vissa företag inom färg- och fernissbranschen hava uttryckt farhågor

för att den föreslagna tullen å härdbara eller härdade konsthartser skulle

komma att beröra lösliga konsthartser för färg- och fernissindustrien, i

anledning varav ifrågasatts en anmärkning av innehåll, att för nämnda

tillverkning avsedda konsthartser alltjämt skulle vara fria från tull.

.Då konsthartser även användas såsom bindemedel i vissa borstar och

penslar, har för nämnda fabrikations vidkommande gjorts enahanda hemställan.

Ävenledes må omnämnas, att en representant för svenska trämjölsfabrikerna

på anmodan av vissa utländska förbrukare av svenskt trämjöl

för pressmassa och svensk formaldehyd, som användes för framställning

av konstharts, tillskrivit utskottet för att avråda från genomförandet av

de föreslagna bestämmelserna, vilka skulle utgöra ett hinder för det internationella

handelsutbytet.

Å andra sidan hava Aktiebolaget Syntes och Aktiebolaget Astra i gemensam

skrivelse framhållit dels det oegentliga i att, då formalin är tullbelagd,

denna vara finge tullfritt införas i form av bakelit, dels ock att

en ökning av formalinförbrukningen även komme de svenska producenterna

av metylalkohol (metanol) tillgodo, vilken träprodukt hade sin så

gott som enda tekniska användning för framställning av formalin. Med

nuvarande låga priser på formalin kunde metanolen vid flera verk icke

tillvaratagas utan finge rinna bort. Ett bifall till motionerna vore sålunda

av betydande intresse för svenskt näringsliv.

I till utskottet ingivna skrifter har Skånska Ättikfabriken aktiebolag

dels lämnat en redogörelse för den inhemska bakelitindustrien och bestämmelserna

rörande tullbeskattningen av dessa artiklar hos oss samt

motsvarande bestämmelser i vissa utländska tulltaxor, dels upptagit till

bemötande de gjorda erinringarna mot de föreslagna ändringarna. Sålunda

tillbakavisas uttalandena angående kvaliteten hos de inhemska bakelitprodukterna.

I detta avseende hänvisas till erhållna provningsresultat,

och förklarar sig bolaget villigt att ställa sin pressmassa till förfogande

för provning av Statens Provningsanstalt eller annan offentlig institution.

Till förmån för massans kvalitet vittnade redan det förhållan

det, att bolaget tillverkade S-märkt installationsmaterial, som i betydande

omfattning salufördes av landets elektriska grossistfirmor och även vore

föremål för export. De olika slagen av pressmassa krävde sin särskilda

behandling. Vid ett riktigt utfört pressningsförfarande av den inhemska

pressmassan erhölles resultat, som väl tålde en jämförelse med artiklar,

framställda av utländsk massa. Påståendet att bolagets produkter luk

tade kresol och sålunda vore olämpliga för sådan användning, där hygieniska

anspråk gjorde sig gällande, måste bero på något misstag, då det

svenska normala presspulvret icke innehölle spår av kresol. Att pressmassa

av aminoplaster ännu ej varit föremål för inhemsk tillverkning

vore förklarligt, då vissa nu gällande patent lade lunder i vägen för till

verkningen härav. Emellertid hade tillverkningsfrågan av det svenska

s. 12 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

12 Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.

företaget laboratoriemässigt blivit löst och man stöde rustad att, då huvudpatentet

under den närmaste tiden utginge, upptaga även denna tillverkning

och till väsentligt lägre priser än vad de svenska avnämarna

för närvarande finge betala. Uppgiften angående åtgången av formalin

vid tillverkningen av pressmassa vore fullt riktig och kunde styrkas genom

framläggande av tillverkningskalkyl för opartisk fackmans prövning.

Utskottets yttrande.

Cedrat- och grapefrukter, mate och knutna mattor. Mot Kungl. Marits

förslag örn införande av tullfrihet för cedrat- och grapefrukter och för

mate samt örn nedsättning av tullen å vissa slag av knutna mattor har

utskottet icke funnit anledning till erinran. Därmed har utskottet jämväl

angivit sin ståndpunkt till motionen II: 113, som liksom propositionen

går ut på beredande av tullfrihet för både färsk och saltad cedratfrukt.

Fajansvaror för hushållsbruk. Genom beslut av 1934 års riksdag infördes

beträffande vissa porslinsvaror för hushållsbruk en tilläggstull att utgå

utöver i tulltaxan stadgad tull. I syfte att öka sysselsättningsmöjligheterna

inom denna industri har utskottet ansett nämnda åtgärd, som endast

avsåg varor av äkta porslin, nu böra fullföljas med en liknande åtgärd

beträffande fajansvaror för hushållsbruk. Mot Kungl. Maj:ts i sådant

avseende framställda förslag örn tilläggstull med 10 kronor för 100 kilogram

å vita eller enfärgade fajansvaror och 9 kronor för 100 kilogram

å två- eller flerfärgade och därmed i tullhänseende likställda dylika varor

har utskottet intet att erinra.

Ledbultkätting med invändig länkbredd av 6 millimeter eller däröver.

Det torde icke kunna bestridas, att nu gällande tullsatser för grövre och

klenare ledbultkätting måste anses mindre väl avvägda i förhållande till

de produktionsfaktorer och andra omständigheter, som böra tagas i betraktande

vid bedömandet av det tullskydd de olika tillverkningarna böra

åtnjuta. Redan medelvärdet för införseln är ägnat att i detta hänseende

ingiva tveksamhet. Medelvärdet av importen utgjorde nämligen under

åren 1930—1934 beträffande ledbultkätting, hänförlig till tulltaxenr 788,

2 kronor 85 öre per kilogram, medan motsvarande värde för importen

under samma år vid tulltaxenr 789 uppgått till 2 kronor 86 öre per kilogram.

Under det att medelvärdena för importen sålunda äro praktiskt

taget lika för de olika slagen, utgår tullen för de grövre typerna med

endast femtedelen av tullen för de klenare dimensionerna. Såsom en

bidragande orsak till det jämförelsevis låga värdet för den klenare ledbultkättingen

kan anföras, att denna — såsom huvudsakligen omfattande

velocipedkedjor — är av mera ensartad beskaffenhet samt att

införselvärdena efter den inhemska fabrikationens tillkomst rönt inflytande

av den skärpta utländska konkurrensen. Tillverkningen av den

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 49. 13

grövre kattingen, som däremot omfattar en mångfald olika typer och dimensioner,

bedrives i mindre enheter, varför tillverkningskostnaderna

ställa sig relativt höga. Såsom de olika importvärdena giva vid handen

spelar även kvalitetsfrågan en avgörande roll. Emellertid lär den för

grövre ledbultkätting nu utgående tullen, även om hänsyn tages till importen

från Tyskland, erbjuda ett avsevärt mindre skydd för den inhemska

tillverkningen än andra liknande tillverkningar åtnjuta. Nu gällande

tullsats har nämligen endast motsvarat 5.4—8.6 procent av medelvärdet

för importen från Tyskland under de senare åren. För de högre,

från Storbritannien och U. S. A. införda kvaliteterna skulle tullen inklusive

den föreslagna tilläggstullen endast komma att motsvara 5 å 6

procent av medelvärdet, vilket, även örn tullen för dessa artiklar i viss

mån skulle få karaktär av finanstull, icke torde kunna anses innebära

någon hög beskattning. Då den föreslagna tilläggstullen torde kunna

förväntas medföra en önskvärd förbättring av den inhemska fabrikationens

avsättningsmöjligheter, har utskottet funnit sig böra tillstyrka

propositionen i denna del.

Nysilvervaror m. m. Vad av vissa firmor, vilka för sin tillverkning av

nysilverarbeten importera halvfabrikat från utlandet, anförts gentemot

Kungl. Maj:ts förslag örn tilläggstullar för nysilvervaror m. m., hänförliga

till tulltaxenr 922 och 924—926, innefattar enligt utskottets uppfattning

icke tillräckliga skäl för riksdagen att i frågan intaga annan ståndpunkt

än Kungl. Majt.

Bakelit m. m. Genom den förebragta utredningen torde få anses ådagalagt,

att de gällande bestämmelserna rörande tulltaxeringen av bakelitartiklar

icke äro tillfredsställande. Såsom en kännbar olägenhet måste

betraktas redan den omständigheten, att dessa varuslag, vilka äro föremål

för inhemsk tillverkning av betydande omfattning och vilkas användning

inom olika områden alltmera utvidgas, icke äro upptagna i

tulltaxan på sådant sätt, att handelsomsättningen av desamma kan överskådas.

De erinringar, som gjorts mot de föreslagna tulländringarna, avse huvudsakligen

införandet av tull å härdade och härdbara konsthartser samt

därav framställd pressmassa. Anledningen till att dessa varuslag hittills

åtnjutit tullfrihet är, såsom av propositionen framgår, att de vid tiden för

tulltaxans tillkomst ej voro föremål för inhemsk tillverkning. Med hänsyn

till de ändrade förhållanden, som inträtt i detta avseende, synas gällande

tullbestämmelser, innebärande tullfrihet för dessa varuslag, icke

lämpligen böra bibehållas oförändrade. Det synes nämligen stå i god

överensstämmelse med eljest tillämpade grundsatser för tullagstiftningen,

att en ny tillverkningsgren i första rummet beredes kompensation

för den belastning densamma har att vidkännas i form av tull å för tillverkningen

erforderliga råvaror. En nystartad industri är därutöver

även oftast i behov av skydd i konkurrensen med utländska fabrikan
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.

ter, vilka — såsom beträffande ifrågavarande artiklar varit fallet —

en följd av år intagit en dominerande ställning på den inhemska marknaden.

Med hänsyn till de utvecklingsmöjligheter, som förefinnas för

bakelitens och andra pressmassors användning inom skilda områden,

synes man hava anledning förvänta, att ett rationellt ordnande av

tullbestämmelserna för dessa varuslag kan giva upphov till att flera av

våra industriföretag upptaga tillverkning härav och sålunda ökade

arbetstillfällen komma att beredas. Härigenom skulle också ökad

avsättning vinnas för inhemsk metanol, som erhålles såsom biprodukt

vid kolnings- och sulfatfabrikerna och vilken, under nuvarande prisförhållanden,

vid vissa verk icke anses kunna med ekonomisk fördel tillvaratagas.

Beträffande kvaliteten av den inhemska pressmassan föreligga mot varandra

stridande omdömen, vilkas berättigande undandrager sig ett detaljbedömande

från utskottets sida. Det torde emellertid vara en ingalunda

ovanlig företeelse, att en nystartad tillverkning icke omedelbart

når upp till den fulländning i tekniskt avseende som annan sådan tillverkning,

vilken kan bygga på en längre tids erfarenhet. På nu förevarande område

utgöra även icke utgångna patent ett hinder för tillverkningens specialisering

i önskvärd omfattning, vilket emellertid inom den närmaste

framtiden lär bortfalla. Vad i förevarande hänseende anförts har

utskottet icke funnit utgöra fullgoda skäl för ett avstyrkande av förslaget

örn införandet av tull å ifrågavarande konsthartser samt därav

framställd pressmassa. Ej heller har utskottet funnit anledning till erinran

mot den föreslagna tullsatsen, vilken synes väl avvägd.

Med anledning av vissa färg- och fernissfabrikanters farhågor för att

den för härdade eller härdbara konsthartser föreslagna tullen skulle komma

att drabba vissa inom nämnda fabrikation använda konsthartser hava,

enligt vad utskottet inhämtat, vid tullverkets huvudlaboratorium vidtagits

undersökningar, vilka givit vid handen, att dessa konsthartsers

egenskaper med avseende å härdbarhet förhålla sig ganska olika hos

skilda typer. Då tidsödande undersökningar i och för tulltaxeringen örn

möjligt böra undvikas och tullen icke torde hava föreslagits i syfte att

träffa dessa slag av konsthartser, synes till rubriken böra göras ett förtydligande

tillägg, utvisande att det är de för pressningsändamål avsedda

konsthartserna, som åsyftas. Härigenom skulle även borst- och

penselfabrikernas önskemål bliva tillgodosett.

Beträffande s. k. pressgods av bakelit och andra härdade eller härdbara

konsthartser anföres i propositionen, att utredningen i ärendet icke

synes hava givit stöd åt de framställda önskemålen örn en höjning av nu

utgående värdetull av 10 procent till 20 procent, i anledning varav för

dessa artiklar föreslagits en oförändrad tullsats av 10 procent av varans

värde. Detta uttalande torde närmast vara grundat på kommerskollegii

i propositionen återgivna utlåtande.

I det förslag till ändrade bestämmelser angående tullbeskattningen av

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 49. 15

bakelit, som framlagts i motionerna 1:161 och 11:315, har, under hänvisning

till den hårda utländska konkurrensen i fråga örn s. k. pressgods

av bakelit och andra dylika konsthartser, för dessa artiklar föreslagits en

höjning av tullen från 10 till 20 procent av varans värde. Det torde ej

kunna bestridas, att införandet av den föreslagna tullen å konsthartser

och pressmassa därav måste menligt inverka på de inhemska pressgodstillverkarnas

ställning i konkurrenshänseende på den inhemska marknaden

gent emot de utländska fabrikanterna. Med hänsyn härtill har utskottet

funnit sig böra beträffande till tulltaxenr 1110: 3 hänförliga artiklar, vilka

företrädesvis utgöras av pressgods av bakelit och liknande konsthartser,

förorda en tullförhöjning, som kan anses i genomsnitt motsvara den föreslagna

tullen å råvaran. Enligt en utredning, som verkställts av en av

de större pressgodstillverkarna, motsvarar denna tull i sju undersökta fall

respektive 5.i, 5.2, 6, 6.2, 6.7, 7.i och 10.5 procent av självkostnaderna för

pressgodset. En höjning av tullen från 10 till 15 procent av importpriset,

vilket bör inkludera bland annat även försälj ningsvinst, synes med stöd

av dessa uppgifter kompensera tullen å råvaran. Utskottet anser sålunda,

att tullen vid ovannämnda tulltaxenr 1110:3 bör höjas från 10 procent till

15 procent av värdet. Vid genomförandet av denna tullförhöjning för importerat

pressgods och då den inhemska industrien för sin export äger att

åtnjuta restitution av tullen å däri ingående råvaror och halvfabrikat, synes

tullen å råvaran icke försätta de inhemska pressgodstillverkarna i

sämre ställning i tullskyddshänseende än den de för närvarande intaga.

Man torde härvid även kunna räkna med en av utvidgad tillverkning föranledd

nedgång i priset å pressmassan.

Beträffande den för plattor och rör av ifrågavarande ämnen föreslagna

tullsatsen har i de framställningar, som till utskottet inkommit,

endast erinrats, att tullen å sådana varuslag, i vilka dylika plattor och

rör ingå såsom halvfabrikat, borde höjas i motsvarande grad. Med avseende

härå må framhållas, att i den mån halvfabrikaten av bakelit utgöra

en mera betydande del av i tulltaxan ej särskilt upptagna varor,

dessa genom utskottets förslag till höjning av tullen vid tullaxenr 1110:3

torde få anses bliva i huvudsak kompenserade för tullhöjningen å halvfabrikaten.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, i anledning av Kungl. Maj:ts

förevarande proposition nr 224 ävensom dels motionen

II: 113 av herr Hagberg i Malmö dels ock de likalydande

motionerna 1:161 av herr Wohlin m. fl. och

II: 315 av herrar Björck i Kristianstad och Björklund,

1) antaga följande förslag till ändringar i och tilllägg

till den vid tulltaxeförordningen den 4 oktober

1929 (nr 316) fogade tulltaxan:

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.

63

68:1

75:1

75: 2

467:1

467:2

1110:1

1110:2

1110:3

1110:4

1111

1112

Tull

för 100 kg

kronor

Frukter och bär, ätbara:

färska eller enbart kokade:

apelsiner, bananer, citroner samt cedrat- och grapefrukter

................................................................

torkade eller saltade:

aprikoser, bananer, bruneller, cedratfrukt, persikor,

plommon, päron, sviskon och äpplen .................

Te:

mate ..............................................................................

annat........................................................................ E

Mattor, ej särskilt nämnda:

andra slag, även försedda med sömnadsarbete eller

fransar:

fria

fria

fritt

150: —

helt eller delvis av ull eller andra djurhår, utan

inblandning av silke:

knutna:

med mer än 250 men ej mer än 450 knutar

på en längd av 1 m........................... E 350: —

med mer än 450 knutar på en längd av

1 m ................................................... E 600: —

Bakelit och andra för pressningsändamål avsedda, härdbara

eller härdade konsthartser samt arbeten därav,

ej särskilt nämnda, även innehållande papper, spånadsämne

e. dyl.:

oarbetade ............................................................ N

plattor och rör.................................................... N

andra arbeten ............................................... 100 kr.

Celluloid, cellon, cellofan, gaudafil, galant, ambroin,

eburin och andra liknande formbara, konstgjorda

ämnen, ej hänförliga till annat nummer:

oarbetade, härunder inbegripna plattor, stänger, rör,

tangentskivor, knivskaft samt ämnen och delar

därtill; kamämnen; ävensom cellulosaacetat ......

arbetade, ej särskilt nämnda:

av celluloid eller galant ................................... E

andra slag ................................................. 100 kr.

20: —

50: —

15: —

fria

80: —

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bevillning sutskottets betänkande Nr 49,

2) besluta, att till förordningen den 22 juni 1934

(nr 371) nied ytterligare tillägg till gällande tulltaxa

skall, på sätt i propositionen sägs, fogas ett tillägg,

avseende statistiska numren 1286 och 1288;

3) bifalla propositionen i vad den rör ytterligare

tillägg till gällande tulltaxa, avseende tulltaxenr 788,

922, ur 924, 925 och ur 926; samt

4) förklara, att de i det föregående omförmälda

ändringarna och tilläggen skola träda i kraft å dag,

som Kungl. Majit bestämmer.

Beträffande Kungl. Maj:ts proposition nr 224, i vad den avser införande

av tull å manganjärn, kommer utskottet att framdeles yttra sig, vilket

utskottet får för riksdagen

5) anmäla.

Stockholm den 10 maj 1935.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Bärg i Katrineholm, Björnsson, Jönsson, Larson

i Lerdala, friherre Lagerfelt, Lithander, Levgren i Boden, Olsson i Närlinge,

Björklund, Olsson i Gävle, Olsson i Ramsta, Ericson i Boxholm, Hjalmarsson,

Löfvander, Berg i Karlskrona, Hagström, Werner i Hultsfred, Johansson i

Krogstorp och Hagberg i Malmö.

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 7 sami. Nr 59.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1935:252 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 224 med förslag till vissa ändringar i och tillägg till gällande tulltaxa jämte i ämnet väc s. 2 i texten