Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 224 med förslag till vissa ändringar i och tilllägg till gällande tulltaxa jämte i ämnet väckta motioner.
1935-05-10 · 17 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 17 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1935:49, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 224 med förslag till vissa ändringar i och tilllägg till gällande tulltaxa jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.
1
Nr 49.
Ankom till riksdagens kansli den 21 maj 1935 kl. 7 !. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 224 med förslag till vissa ändringar i och tilllägg
till gällande tulltaxa jämte i ämnet väckta motioner.
(lia avd.)
Genom en den 30 mars 1935 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad
proposition, nr 224, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden för
samma dag, föreslagit riksdagen att
dels antaga följande förslag till ändringar i och tillägg till den vid tulltaxeförordningen
den 4 oktober 1929 (nr 316) fogade tulltaxan i
Frukter och bär, ätbara:
Tull
för 100 kg
kronor
färska eller enbart kokade:
63
apelsiner, bananer, citroner samt cedrat- och
grape-
frukter................................
fria
torkade eller saltade:
68i 1
aprikoser, bananer, bruneller, cedratfrukt, persikor,
plommon, päron, sviskon och äpplen............
fria
Te:
75:1
mate ....................................................
fritt
150: —
75:2
annat......................................................................
... E
Mattor, ej särskilt nämnda:
andra slag, även försedda med sömnadsarbete
eller
fransar:
Bihang till riksdagens protokoll 1935. 7 sami. Nr 49.
1
2
Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.
467:1
467:2
729:1
729:2
729:3
1110: 1
1110: 2
1110:3
1110:4
1111
1112
Tull
för 100 kg
kronor
helt eller delvis av ull eller andra djurhår, utan
inblandning av silke:
knutna:
med mer än 250 men ej mer än 450 knutar
på en längd av 1 m E
med mer än 450 knutar på en längd av
1 m............................................. E
Ferrolegeringar:
volfram järn — — — — —-----— — —
manganjärn, hållande mer än 60 % mangan N
andra slag .......................................................................
Bakelit och andra härdbara eller härdade konsthartser
samt arbeten därav, ej särskilt nämnda, även innehållande
papper, spånadsämne e. dyl.:
oar be tade ................................................................ N
plattor och rör ....................................................... N
andra arbeten .................................................. 100 kr.
Celluloid, cellon, cellofan, gaudafil, galant, ambroin.eburin
och andra liknande formbara, konstgjorda ämnen, ej
hänförliga till annat nummer:
oarbetade, härunder inbegripna plattor, stänger, rör,
tangentskivor, knivskaft samt ämnen och delar
därtill; kamämnen; ävensom cellulosaacetat .......
arbetade, ej särskilt nämnda:
av celluloid eller galant ................................... E
andra slag ..................................................... 100 kr.
350:
600:
3: 50
fria
20
50
10
fria
80: —
10: —
dels besluta, att till förordningen den 22 juni 1934 (nr 371) med ytterligare
tillägg till gällande tulltaxa skall, på sätt nedan sägs, fogas ett tilllägg,
avseende statistiska numren 1286 och 1288:
Bevillningsutskottets betänkande Nr 49. 3
Tulltaxe-
nr
Statistiskt
nr
Varuslag
Tilläggstull
för 100 kg
kronor
1
ur 695
1286
Fajans- och porslinsvaror, ej särskilt nämnda:
- - - - - - - - - - - - - -
andra slag:
av fajans (oäkta porslin), härunder inbe- gripna krukmakargods och andra ler- varor, ej särskilt nämnda; ävensom kakel
och kakelugnsornament:
vita eller enfärgade:
för hushållsbruk ....................... N
10: —
ur 696
1288
två- eller flerfärgade eller förgyllda,
försilvrade eller på annat likartat
sätt dekorerade:
för hushållsbruk .................... N
9: —
dels såsom ytterligare tillägg till gällande tulltaxa besluta
att vid införsel från utlandet av varor av följande slag skall utöver
tull, som stadgas i tulltaxan, utgå tilläggstull på sätt nedan sägs:
Tulltaxe-
nr
Statistiskt
nr
Varuslag
Tilläggstull
för 100 kg
kronor
.
Kättingar och kedjor, även avpassade, samt
lösa länkar därtill:
ledbultkättingar, ej hänförliga till nr 787
(stat. nr 1435), med en längd å rullen
(invändig länkbredd) av:
788
1436
6 mm eller däröver....................... N
Knivar, gafflar och skedar:
15: —
922
1634
förgyllda, försilvrade eller platinerade eller
pläterade med guld, silver eller platina E
andra slag:
50: —
ur 924
ur 1636
av nysilver........................................... E
Arbeten, ej särskilt nämnda:
50: —
925
1637
förgyllda, försilvrade eller platinerade eller
pläterade med guld, silver eller platina E
75: —
ur 926
ur 1638
toalett-, skrivtygs- och bordsartiklar, ej sär- skilt nämnda, av nysilver, utan ytbetäck- ning....................................................... E
75: —
4
Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.
dels ock förklara, att de i det föregående omförmälda ändringarna och
tilläggen skola träda i kraft å dag, som Kungl. Majit bestämmer.
I samband med nämnda proposition har utskottet till behandling förehaft
följande inom motionstiden vid riksdagens början väckta motioner,
nämligen:
motionen nr 113 i andra kammaren av herr Hagberg i Malmö, däri hemställts,
»att riksdagen måtte besluta, att tulltaxenumren 63 och 68: 1 i nu
gällande tulltaxa erhålla följande ändrade lydelse:
Frukter och bär, ätbara,
färska eller enbart kokade
63 apelsiner, bananer, citroner och cedratfrukt.................... fria
torkade eller saltade
68: i aprikoser, bananer, cedratfrukt, bruneller, persikor,
plommon, päron, sviskon och äpplen, härunder inbegripna
skal och kärnhus av äpplen samt s. k.
chopped äpples till beredning av läskedrycker............ fria»; samt
de likalydande motionerna nr 161 i första kammaren av herr Wohlin
m. fl. samt nr 315 i andra kammaren av herrar Björck i Kristianstad och
Björklund, däri hemställts,
»att riksdagen ville besluta, att gällande tulltaxa skall, fr. o. m. den dag
som Kungl. Maj:t bestämmer, i nedan angivna del hava följande ändrade
lydelse:
Tua
för 100 kg
kronor
20: —
50: —
20: —
fria
80: —
10: -».
1110:
1110:
1110:
1110: 4
1111
1112
Bakelit och andra härdbara eller härdade konsthartser
samt arbeten därav, ej särskilt nämnda, även innehållande
papper, spånadsämne el. dyl.:
oarbetade ........................................................................ N
plattor och rör................................................................ N
andra arbeten........................................................ 100 kr.
Celluloid, cellon, cellofan, gaudalfil, galant, ambroin,
eburin och andra liknande formbara, konstgjorda ämnen,
ej hänförliga till annat nummer:
oarbetade, härunder inbegripna plattor, stänger, rör,
tangentskivor, knivskaft samt ämnen och delar därtill;
kamämnen; ävensom cellulosaacetat ................
arbetade, ej särskilt nämnda:
av celluloid eller galalit............................................ E
andra slag ............................................................ 100 kr.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 49. 5
Beträffande motiveringen för dessa förslag, i den mån redogörelse här.
för ej lämnas i det följande, får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet
i ärendet samt till motionerna nr 113 i andra och nr 161 i första kammaren.
Vid handläggningen av dessa frågor, har utskottet anlitat byråchefen
i generaltullstyrelsen T. Alsén såsom sakkunnig; och vill utskottet samtidigt
förutskicka, att utskottet i detta betänkande icke till behandling
upptagit det i propositionen framställda förslaget örn införande av tull å
manganjärn.
Propositionen.
De i propositionen framlagda förslagen avse, såvitt nu är fråga, i korthet
följande.
Cedrat- och grapefrukter. Cedratfrukt, som erhålles av en i södra
Europa växande citronart (Citrus medica, var. genuina) och användes för
framställning av s. k. suckat, hänföres vid införsel till riket, i färskt tillstånd,
till tulltaxenr 67 (statistiskt nr 132: andra frukter, ej särskilt
nämnda) och drager en tull av 10 kronor för 100 kilogram, varjämte enligt
förordningen den 31 januari 1932 (nr 15), ändrad genom förordningen den
30 juni 1933 (nr 458), tilläggstull med 10 kronor utgår för dylik frukt, inkommande
under tiden 1—31 januari eller 1 maj—31 december. S. k.
grapefrukt är i tullhänseende underkastad enahanda bestämmelser. I
propositionen föreslås införande av tullfrihet för dessa frukter, genom
följande ändringar i tulltaxan, nämligen att cedrat- och grapefrukter
upptagas i tulltaxenr 63 bland däri uppräknade tullfria frukter, färska
eller enhart kokade, samt att cedratfrukt därjämte upptages i tulltaxenr
68:1 tillsammans med andra nu tullfria torkade eller saltade frukter.
Mate. Te är i gällande tulltaxa upptaget i tulltaxenr 75 (statistiskt nr
155); tullen utgår med 150 kronor för 100 kilogram. Nu föreslås borttagande
av tullén å s. k. mate eller brasilianskt te.
Knutna mattor. Knutna yllemattor, s. k. orientaliska mattor, äro i
gällande tulltaxa alltefter tätheten av knutarna uppdelade på två tulltaxenummer,
håda med vikttullsatser. Mattor, som på en längd av
1 meter hava högst 250 knutar, falla sålunda under tulltaxenr 466 (statistiskt
nr 1001) med tull av 250 kronor för 100 kilogram, medan mattor
med större knutantal äro hänförliga till tulltaxenr 467 (statistiskt nr
1002) med tull av 600 kronor för 100 kilogram. Genom i propositionen
föreslagen uppdelning av sistnämnda tulltaxenr skulle beträffande mattor
med mer än 250 men ej mer än 450 knutar per meter tullen sänkas
från 600 till 350 kronor för 100 kilogram.
6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.
Fajansvaror för hushållsbruk. Enligt gällande tulltaxa (ur tulltaxenr
695; statistiskt nr 1286) äro vita eller enfärgade, för hushållsbruk avsedda
varor av fajans (oäkta porslin), härunder inbegripna krukmakargods och
andra lervaror, ej särskilt nämnda, ävensom kakel och kakelugnsornament
belagda med en tull av 10 kronor för 100 kilogram. Två- eller flerfärgade
eller förgyllda, försilvrade eller på annat likartat sätt dekorerade,
för hushållsbruk avsedda fajansvaror (ur tulltaxenr 696, statistiskt nr 1288)
draga en tull av 16 kronor för 100 kilogram. Nu föreslås införande av
tilläggstullar, gällande för tiden till och med utgången av juni månad
1937, beträffande till statistiska nr 1286 och 1288 hänförliga varor med
10 kronor respektive 9 kronor för 100 kilogram, varigenom den sammanlagda
tullen skulle komma att uppgå till 20 kronor respektive 25 kronor
för 100 kilogram.
Ledbultkätting med invändig länkbredd av 6 millimeter eller däröver.
För ledbultkättingar — ej hänförliga till tulltaxenr 787 (s. k. Ewarts kätting,
ävensom ledbultkättingar av smidbart gjutgods) — med en längd
å rullen (invändig länkbredd) av 6 mm eller däröver (tulltaxenr 788;
statistiskt nr 1436) utgår en tull av 10 kronor för 100 kilogram. Nu föreslås
att förutom nämnda tull skall utgå en tilläggstull av 15 kronor för
100 kilogram.
Nysilvervaror m. m. Enligt gällande tulltaxa äro färdiga nysilverarbeten
samt halvfabrikat till sådana (s. k. nysilverråvara) belagda med följande
tullsatser, allt för 100 kilogram:
Knivar, gafflar och skedar:
förgyllda, försilvrade eller platinerade eller pläterade med guld,
silver eller platina (tulltaxenr 922; statistiskt nr 1634) ............ 180: —
andra slag (härunder faller nysilverråvara; tulltaxenr 924; statistiskt
nr 1636)................................................................................... 50: —
Arbeten, ej särskilt nämnda:
förgyllda, försilvrade eller platinerade eller pläterade med guld,
silver eller platina (tulltaxenr 925; statistiskt nr 1637) ............ 180: —
förnicklade; ävensom toalett-, skrivtygs- och bordsartiklar, ej
särskilt nämnda, utan ytbetäckning (härunder faller nysilverråvara,
s. k. korpus; tulltaxenr 926; statistiskt nr 1638) ........ 75: —
I propositionen föreslås införande av tilläggstullar å ifrågavarande artiklar.
Sålunda föreslås dels vid tulltaxenr 922 och 924 en tilläggstull av
50 kronor för 100 kilogram, vad tulltaxenr 924 angår dock endast för varor
av nysilver, dels ock vid tulltaxenr 925 och 926 en tilläggstull av 75
kronor för 100 kilogram, beträffande tulltaxenr 926, dock endast för toalett-,
skrivtygs- och bordsartiklar, ej särskilt nämnda, av nysilver, utan
ytbetäckning.
7
Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.
Bakelit m. m. Bakelit är ett fast konstharts, som bildas av formalin och
fenoler vid närvaro av katalysatorer. Genom att variera fenoler och katalysatorer
erhållas slutprodukter med för olika användningsområden lämpade
egenskaper. För att ytterligare förhöja dessa egenskaper tillsättas
med tillhjälp av specialmaskiner diverse ämnen såsom papper, träfiber,
asbest m. m. Det sålunda erhållna halvfabrikatet utsättes sedan för tryck
i uppvärmda pressar, varefter fabrikatet i form av plattor, rör, bult m. m.
är färdigt att tagas i bruk.
Med tillämpning av nu gällande bestämmelser tulltaxeras bakelit och
sådana produkter därav, som här avses, på följande sätt:
oarbetad bakelit:
pressmassa enligt tulltaxenr Illo (statistiskt nr 2037), med tullfrihet,
annan enligt tulltaxenr 103 (statistiskt nr 235), med tullfrihet,
plattor:
helt av bakelit enligt tulltaxenr Illo (statistiskt nr 2038), med tullfrihet,
av bakelit jämte papper enligt tulltaxenr 387 (statistiskt nr 877), med
tull av 50 kronor för 100 kilogram,
av bakelit jämte vävnad enligt tulltaxenr 565 (statistiskt nr 1116), med
tull av 35 kronor för 100 kilogram,
rör:
belt av bakelit enligt tulltaxenr Illo (statistiskt nr 2038), med tullfrihet,
av bakelit jämte papper enligt tulltaxenr 379 (statistiskt nr 866), med
tull av 8 kronor för 100 kilogram,
av bakelit jämte vävnad enligt tulltaxenr 565 (statistiskt nr 1116), med
tull av 35 kronor för 100 kilogram, samt
andra arbeten enligt tulltaxenr 1112 (statistiskt nr 2040), med tull av 10
procent av värdet.
I propositionen föreslås upptagande i tulltaxan av en särskild rubrikgrupp,
omfattande »bakelit och andra bärdbara eller härdade konsthartser
samt arbeten därav, ej särskilt nämnda, även innehållande papper,
spånadsämne e. dyl.», vilken rubrikgrupp skulle omfatta tre tulltaxenr
med varubeteckning och tull enligt följande:
1110:1 oarbetade ............................20 kronor för 100 kilogram
3110:2 plattor och rör ...................... 50 » » » *
3110:3 andra arbeten ...................... 10 procent av värdet.
Den väsentliga innebörden av detta förslag kan angivas sålunda, nämligen
att pressmassa och annan oarbetad bakelit, som nu är tullfri, åsättes
en tull av 20 kronor för 100 kilogram, att plattor och rör av bakelit åsättas
en enhetlig tull av 50 kronor för 100 kilogram samt att andra arbeten
av bakelit bibehållas vid nuvarande tull, 10 procent av värdet.
8
Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.
Motionerna.
Motionen 11:113 avser liksom Kungl. Majlis förslag genomförande av
tullfrihet för både färsk och saltad cedratfrukt.
De likalydande motionerna 1:161 och II: 315 gå ut på samma ändringar
i tulltaxan, som av Kungl. Maj:t föreslagits beträffande bakelit och
andra härdbara eller härdade konsthartser samt arbeten därav, dock
med den skillnaden att för tulltaxenr 1110: 3 »andra arbeten» föreslagits,
att tull skall utgå med 20 procent av värdet i stället för såsom enligt propositionen
10 procent av värdet. Till stöd för förslaget i denna del ha
motionärerna anfört följande:
»Pressgjutna artiklar, s. k. pressgods, utgöra den ojämförligt största
artikeln av de olika bakelitfabrikaten. Beträffande dessa artiklar är den
jämförelsevis unga svenska bakelitindustrien utsatt för en mycket hård
utländsk konkurrens, i synnerhet från Tyskland men under senare tid till
följd av valutaförhållandena även från andra länder, framförallt England.
Industriens framtida utveckling är otvivelaktigt i hög grad beroende
av huruvida ett mera effektivt tullskydd än det nuvarande — 10
procent värdetull — kan genomföras. På grund härav synes den svenska
bakelitindustrien böra komma i åtnjutande av ett förstärkt tullskydd
även för pressgods och tullen höjas till 20 procent av värdet.»
Såsom allmän motivering för det i motionerna 1:161 och II: 315 framställda
yrkandet har huvudsakligen anförts, att genom en efter tidsförhållandena
avpassad avvägning av tullsatserna för hithörande varuslag
en avsevärt ökad tillverkning inom landet av ifrågavarande produkter
skulle kunna möjliggöras och ökade arbetstillfällen beredas.
Framställningar till utskottet.
Beträffande vissa till utskottet inkomna framställningar rörande i detta
betänkande behandlade tullfrågor må följande redogörelse lämnas.
Fajansvaror för hushållsbok. Stockholms handelskammare har — med
överlämnandet av en promemoria, upprättad av en importör i branschen,
samt ett av de svenska porslinsfabrikerna häröver avgivet bemötande
framfört vissa synpunkter på det i propositionen framlagda förslaget
örn införande av tilläggstullar å fajansvaror för hushållsbruk. Härvid
har handelskammaren särskilt framhållit, att redan nuvarande tull å fajansvaror
syntes ägnad att bereda skydd åt den inhemska tillverkningen,
att vår industri intoge ett gynnsamt läge gentemot konkurrenter i de
länder, vilka fasthölle vid guldmyntfoten, att den inhemska tillverkningen
hade ett stöd i konkurrensen med den utländska på grund av de relativt
höga fraktkostnaderna för gods av det skrymmande slag, varom här vore
fråga, samt att vissa synpunkter av handelspolitisk natur jämväl borde
anläggas på förslaget.
B c vill ning sutskottets betänkande Nr 49.
9
Lcdbultkätting med invändig länkbredd av 6 millimeter eller däröver.
Beträffande Kungl. Marits förslag att för dylik kätting skall, förutom
nu gällande tull av 10 kronor för 100 kilogram, utgå en tilläggstull av
15 kronor för 100 kilogram hava i två till utskottet ingivna skrivelser
gjorts vissa erinringar. Sålunda har firman Borgström & Co i Malmö
såsom sin mening uttalat, att den nu utgående tullen vore tillräcklig och
för de grövre kättingarna snarare borde sänkas än höjas. Vidare har
aktiebolaget ingenjörsfirman Rectus anfört bland annat, att importen av
detta slag av kätting, som huvudsakligen komme från Storbritannien,
Tyskland och U. S. A., enligt vad som franninge av ur handelsstatistiken
hämtade uppgifter allt efter ursprungslandet företedde avsevärda
prisvariationer. Under det att sålunda priset å den från Tyskland under
de senare fem åren införda kättingen varierade mellan 1 krona 16
öre och 1 krona 86 öre per kilogram, hade medelpriset under samma tid
växlat för den engelska mellan 4 kronor 61 öre och 5 kronor och för den
amerikanska mellan 4 kronor 13 öre och 5 kronor 74 öre, allt per kilogram
räknat. Detta måste anses innebära, att importen från Tyskland
utgjordes av helt andra typer, eventuellt andra kvaliteter än importen
från Storbritannien och U. S. A. Exportens medelvärden överensstämde
synnerligen väl med importens från Tyskland, vilket gåve anledning antaga,
att importen från nämnda land och exporten omfattade till typer
och kvaliteter likartade, standardiserade artiklar. Importen från de två
övriga angivna länderna utgjordes däremot dels av standardvara av högsta
kvalitet, dels av specialartiklar, av vilka den inhemska förbrukningen
vore alltför obetydlig för att en tillverkning här skulle bliva lönande,
och beträffande vilka sålunda alltjämt införsel skulle bliva nödvändig
även efter en tullförhöjning. Denna skulle sålunda drabba konsumtionen
utan gagn för den inhemska tillverkningen.
Nysilvervaror m. lii. Silver- dl Nysilveraktiebolaget Skandia och SilverAktiebolaget
Plata ha anhållit, att utskottet måtte avstyrka Kungl. Maj:ts
förslag örn tilläggstullar å nysilvervaror m. m. För bolagen, som här i
landet framställde färdiga nysilvervaror av importerat halvfabrikat,
komme dessa tilläggstullar att medföra stora ekonomiska svårigheter,
vilka med största sannolikhet skulle resultera i nedläggandet av fabrikationen.
Denna hade kommit till stånd med hänsyn till rådande tullsatser,
vilka bolagen utgått från skulle bestå. Av en utav bolagen överlämnad
utredning framginge enligt deras mening, att en höjning av tullén
å nysilvervaror, såväl hel- som halvfabrikat, ej betingades av nuvarande
tidsläge, varför frågan borde ställas på framtiden. I vad bolagen
sålunda och i övrigt anfört, ha ett antal importörer av halvfabrikat
och färdiga nysilvervaror instämt.
Bakelit m. lii. Med anledning av förslaget angående ändrade bestämmelser
i fråga om bakelit och andra härdade eller härdbara konsthartser
och arbeten därav hava åtskilliga yttranden inkommit till utskottet, i
vilka olika intressesynpunkter framförts. Sålunda hava Aktiebolaget
Alpha och fyra andra bolag, vilka använda sig av bakelit i form av
presspulver för sin tillverkning av s. k. pressgods, hemställt, att utskottet
måtte antingen tillstyrka det i motionerna 1:161 och 11:315 framställda
yrkandet endast vad beträffar ökat tullskydd å pressgods och i
sådant fall komplettera förslaget, så att tullförhöjningen komme att gälla
10 Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.
även artiklar, som till väsentlig del bestå av pressgods av bakelit, eller
belt avstyrka det propositionen vid denna punkt och i motionerna framlagda
förslaget. Till denna hemställan lia Elektriska aktiebolaget Helios
samt Bakelit aktiebolaget i Malmö uttalat sin anslutning. Enahanda yrkande
har även framställts av Gjuteriaktiebolag et Fundator i en till utskottet
ingiven skrift. Till stöd för denna hemställan har anförts i huvudsak
följande.
För ett riktigt bedömande av den föreliggande frågan vore nödvändigt
att skilja mellan tillverkningen av pressmassa och framställningen av
pressgjutna artiklar, s. k. pressgods, vilka voro två helt olika tillverkningsgrenar.
Under det att pressmassa tillverkades för avsalu huvudsakligen
vid ett enda företag här i landet och kunde giva sysselsättning
endast åt ett fåtal arbetare, framställdes pressgodsartiklar av ett flertal
olika företag, vid vilkas tillverkningar det övervägande antalet av de
600—700 arbetare, som uppgivits vara sysselsatta inom bakelitindustrien,
funne sin utkomst. Bolagen hade vid flera tillfällen anställt prov å de
inom landet framställda bakelitpressmassorna, vilka emellertid visat sig
oanvändbara för bolagens tillverkningar. Dels vore nämligen pressgods,
tillverkat av det inhemska presspulvret, behäftat med den karakteristiska
kresollukten, vilket gjorde varorna obrukbara för detaljer till kylskåp
och andra artiklar, som komma i beröring med livsmedel samt för andra
artiklar, på vilka måste ställas hygieniska anspråk, liksom ock för bruksföremål
i allmänhet. Likformighet, flytbarhet samt liårdnings- och
krympningsförhållanden lämnade hos de inhemska presspulvren åtskilligt
övrigt att önska, varför därav tillverkade artiklar icke företedde den
högglänsande yta och exakthet i dimensionerna, som fordrades beträffande
sådana högvärdiga produkter, örn vilka här vore fråga. Ej heller
uppfyllde det hittills här framställda presspulvret de anspråk på böjnings-
och slaghållfasthet samt värmebeständighet, som föreskreves av
statliga kontrollanstalter. Vidare har anförts, att av de liärdbara pressmassorna,
som kunde uppdelas i två huvudgrupper, fenoplaster (bakelit)
och aminoplaster (polopas, beetle), de senare, vilkas framställning vore
patentskyddad, icke kunde tillverkas här i landet. En ökning av tullen
å råvaran skulle betydligt förminska konkurrenskraften för de fabriker,
som framställde färdiga artiklar. Syftet med den föreslagna taxeändringen
kunde vinnas endast under förutsättning att tullskyddet för artiklar,
i vilka bakelit inginge, höjdes i motsvarande grad. Med avseende
å uppgiften angående den mängd formalin, som erfordrades för framställning
av 1 kilogram pressmassa, erinrades örn de i pressmassan förekommande
tillsatserna av asbestmjöl eller trämjöl, vilket föranledde, att formalinåtgången
reducerades till 0.24—0.4 kilogram. Då tullsatsen för formalin
utgjorde 15 öre per kilogram, motiverade tullen å råvaran i och
för sig ej högre tull å pressmassan än 3.b till 6 öre per kilogram.
Vidare har aktiebolaget Svensk-Schweiziska handelskompaniet i en till
utskottet ingiven skrift framhållit, hurusom förslaget skulle menligt återverka
på detta företags avsättningsmöjligheter samt att dess tillverkningar
skulle komma att till största delen ersättas med importerade varor,
enär dels den svenska råvaran vore kvalitativt underlägsen, dels för
vissa ändamål erfordrades massa av sådant slag, som icke kunde tillverkas
här. Tullbeläggningen av halvfabrikaten skulle därjämte inverka
menligt för de tillverkare, som använde sig därav, och till vilka icke tagits
hänsyn på sådant sätt, att tullförhöjning föreslagits å svarvade eller
eljest bearbetade artiklar, i vilka dessa materialier ingå.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.
11
Sveriges grossistförbund har framhållit, att vid bifall till motionerna
1:161 och II: 315 importen av ett mycket stort antal olikartade bakelitvaror
skulle försvåras, ja i viss utsträckning omintetgöras. Importen omfattade
så olika slag av artiklar att den svenska bakelitindustrien icke
vore kapabel att tillgodose behovet. En fördubbling av tullen å arbeten
av bakelit skulle även vara till olägenhet för andra industrier och producenter.
Vissa företag inom färg- och fernissbranschen hava uttryckt farhågor
för att den föreslagna tullen å härdbara eller härdade konsthartser skulle
komma att beröra lösliga konsthartser för färg- och fernissindustrien, i
anledning varav ifrågasatts en anmärkning av innehåll, att för nämnda
tillverkning avsedda konsthartser alltjämt skulle vara fria från tull.
.Då konsthartser även användas såsom bindemedel i vissa borstar och
penslar, har för nämnda fabrikations vidkommande gjorts enahanda hemställan.
Ävenledes må omnämnas, att en representant för svenska trämjölsfabrikerna
på anmodan av vissa utländska förbrukare av svenskt trämjöl
för pressmassa och svensk formaldehyd, som användes för framställning
av konstharts, tillskrivit utskottet för att avråda från genomförandet av
de föreslagna bestämmelserna, vilka skulle utgöra ett hinder för det internationella
handelsutbytet.
Å andra sidan hava Aktiebolaget Syntes och Aktiebolaget Astra i gemensam
skrivelse framhållit dels det oegentliga i att, då formalin är tullbelagd,
denna vara finge tullfritt införas i form av bakelit, dels ock att
en ökning av formalinförbrukningen även komme de svenska producenterna
av metylalkohol (metanol) tillgodo, vilken träprodukt hade sin så
gott som enda tekniska användning för framställning av formalin. Med
nuvarande låga priser på formalin kunde metanolen vid flera verk icke
tillvaratagas utan finge rinna bort. Ett bifall till motionerna vore sålunda
av betydande intresse för svenskt näringsliv.
I till utskottet ingivna skrifter har Skånska Ättikfabriken aktiebolag
dels lämnat en redogörelse för den inhemska bakelitindustrien och bestämmelserna
rörande tullbeskattningen av dessa artiklar hos oss samt
motsvarande bestämmelser i vissa utländska tulltaxor, dels upptagit till
bemötande de gjorda erinringarna mot de föreslagna ändringarna. Sålunda
tillbakavisas uttalandena angående kvaliteten hos de inhemska bakelitprodukterna.
I detta avseende hänvisas till erhållna provningsresultat,
och förklarar sig bolaget villigt att ställa sin pressmassa till förfogande
för provning av Statens Provningsanstalt eller annan offentlig institution.
Till förmån för massans kvalitet vittnade redan det förhållan
det, att bolaget tillverkade S-märkt installationsmaterial, som i betydande
omfattning salufördes av landets elektriska grossistfirmor och även vore
föremål för export. De olika slagen av pressmassa krävde sin särskilda
behandling. Vid ett riktigt utfört pressningsförfarande av den inhemska
pressmassan erhölles resultat, som väl tålde en jämförelse med artiklar,
framställda av utländsk massa. Påståendet att bolagets produkter luk
tade kresol och sålunda vore olämpliga för sådan användning, där hygieniska
anspråk gjorde sig gällande, måste bero på något misstag, då det
svenska normala presspulvret icke innehölle spår av kresol. Att pressmassa
av aminoplaster ännu ej varit föremål för inhemsk tillverkning
vore förklarligt, då vissa nu gällande patent lade lunder i vägen för till
verkningen härav. Emellertid hade tillverkningsfrågan av det svenska
Utskottet.
12 Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.
företaget laboratoriemässigt blivit löst och man stöde rustad att, då huvudpatentet
under den närmaste tiden utginge, upptaga även denna tillverkning
och till väsentligt lägre priser än vad de svenska avnämarna
för närvarande finge betala. Uppgiften angående åtgången av formalin
vid tillverkningen av pressmassa vore fullt riktig och kunde styrkas genom
framläggande av tillverkningskalkyl för opartisk fackmans prövning.
Utskottets yttrande.
Cedrat- och grapefrukter, mate och knutna mattor. Mot Kungl. Marits
förslag örn införande av tullfrihet för cedrat- och grapefrukter och för
mate samt örn nedsättning av tullen å vissa slag av knutna mattor har
utskottet icke funnit anledning till erinran. Därmed har utskottet jämväl
angivit sin ståndpunkt till motionen II: 113, som liksom propositionen
går ut på beredande av tullfrihet för både färsk och saltad cedratfrukt.
Fajansvaror för hushållsbruk. Genom beslut av 1934 års riksdag infördes
beträffande vissa porslinsvaror för hushållsbruk en tilläggstull att utgå
utöver i tulltaxan stadgad tull. I syfte att öka sysselsättningsmöjligheterna
inom denna industri har utskottet ansett nämnda åtgärd, som endast
avsåg varor av äkta porslin, nu böra fullföljas med en liknande åtgärd
beträffande fajansvaror för hushållsbruk. Mot Kungl. Maj:ts i sådant
avseende framställda förslag örn tilläggstull med 10 kronor för 100 kilogram
å vita eller enfärgade fajansvaror och 9 kronor för 100 kilogram
å två- eller flerfärgade och därmed i tullhänseende likställda dylika varor
har utskottet intet att erinra.
Ledbultkätting med invändig länkbredd av 6 millimeter eller däröver.
Det torde icke kunna bestridas, att nu gällande tullsatser för grövre och
klenare ledbultkätting måste anses mindre väl avvägda i förhållande till
de produktionsfaktorer och andra omständigheter, som böra tagas i betraktande
vid bedömandet av det tullskydd de olika tillverkningarna böra
åtnjuta. Redan medelvärdet för införseln är ägnat att i detta hänseende
ingiva tveksamhet. Medelvärdet av importen utgjorde nämligen under
åren 1930—1934 beträffande ledbultkätting, hänförlig till tulltaxenr 788,
2 kronor 85 öre per kilogram, medan motsvarande värde för importen
under samma år vid tulltaxenr 789 uppgått till 2 kronor 86 öre per kilogram.
Under det att medelvärdena för importen sålunda äro praktiskt
taget lika för de olika slagen, utgår tullen för de grövre typerna med
endast femtedelen av tullen för de klenare dimensionerna. Såsom en
bidragande orsak till det jämförelsevis låga värdet för den klenare ledbultkättingen
kan anföras, att denna — såsom huvudsakligen omfattande
velocipedkedjor — är av mera ensartad beskaffenhet samt att
införselvärdena efter den inhemska fabrikationens tillkomst rönt inflytande
av den skärpta utländska konkurrensen. Tillverkningen av den
Bevillningsutskottets betänkande Nr 49. 13
grövre kattingen, som däremot omfattar en mångfald olika typer och dimensioner,
bedrives i mindre enheter, varför tillverkningskostnaderna
ställa sig relativt höga. Såsom de olika importvärdena giva vid handen
spelar även kvalitetsfrågan en avgörande roll. Emellertid lär den för
grövre ledbultkätting nu utgående tullen, även om hänsyn tages till importen
från Tyskland, erbjuda ett avsevärt mindre skydd för den inhemska
tillverkningen än andra liknande tillverkningar åtnjuta. Nu gällande
tullsats har nämligen endast motsvarat 5.4—8.6 procent av medelvärdet
för importen från Tyskland under de senare åren. För de högre,
från Storbritannien och U. S. A. införda kvaliteterna skulle tullen inklusive
den föreslagna tilläggstullen endast komma att motsvara 5 å 6
procent av medelvärdet, vilket, även örn tullen för dessa artiklar i viss
mån skulle få karaktär av finanstull, icke torde kunna anses innebära
någon hög beskattning. Då den föreslagna tilläggstullen torde kunna
förväntas medföra en önskvärd förbättring av den inhemska fabrikationens
avsättningsmöjligheter, har utskottet funnit sig böra tillstyrka
propositionen i denna del.
Nysilvervaror m. m. Vad av vissa firmor, vilka för sin tillverkning av
nysilverarbeten importera halvfabrikat från utlandet, anförts gentemot
Kungl. Maj:ts förslag örn tilläggstullar för nysilvervaror m. m., hänförliga
till tulltaxenr 922 och 924—926, innefattar enligt utskottets uppfattning
icke tillräckliga skäl för riksdagen att i frågan intaga annan ståndpunkt
än Kungl. Majt.
Bakelit m. m. Genom den förebragta utredningen torde få anses ådagalagt,
att de gällande bestämmelserna rörande tulltaxeringen av bakelitartiklar
icke äro tillfredsställande. Såsom en kännbar olägenhet måste
betraktas redan den omständigheten, att dessa varuslag, vilka äro föremål
för inhemsk tillverkning av betydande omfattning och vilkas användning
inom olika områden alltmera utvidgas, icke äro upptagna i
tulltaxan på sådant sätt, att handelsomsättningen av desamma kan överskådas.
De erinringar, som gjorts mot de föreslagna tulländringarna, avse huvudsakligen
införandet av tull å härdade och härdbara konsthartser samt
därav framställd pressmassa. Anledningen till att dessa varuslag hittills
åtnjutit tullfrihet är, såsom av propositionen framgår, att de vid tiden för
tulltaxans tillkomst ej voro föremål för inhemsk tillverkning. Med hänsyn
till de ändrade förhållanden, som inträtt i detta avseende, synas gällande
tullbestämmelser, innebärande tullfrihet för dessa varuslag, icke
lämpligen böra bibehållas oförändrade. Det synes nämligen stå i god
överensstämmelse med eljest tillämpade grundsatser för tullagstiftningen,
att en ny tillverkningsgren i första rummet beredes kompensation
för den belastning densamma har att vidkännas i form av tull å för tillverkningen
erforderliga råvaror. En nystartad industri är därutöver
även oftast i behov av skydd i konkurrensen med utländska fabrikan
-
14 Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.
ter, vilka — såsom beträffande ifrågavarande artiklar varit fallet —
en följd av år intagit en dominerande ställning på den inhemska marknaden.
Med hänsyn till de utvecklingsmöjligheter, som förefinnas för
bakelitens och andra pressmassors användning inom skilda områden,
synes man hava anledning förvänta, att ett rationellt ordnande av
tullbestämmelserna för dessa varuslag kan giva upphov till att flera av
våra industriföretag upptaga tillverkning härav och sålunda ökade
arbetstillfällen komma att beredas. Härigenom skulle också ökad
avsättning vinnas för inhemsk metanol, som erhålles såsom biprodukt
vid kolnings- och sulfatfabrikerna och vilken, under nuvarande prisförhållanden,
vid vissa verk icke anses kunna med ekonomisk fördel tillvaratagas.
Beträffande kvaliteten av den inhemska pressmassan föreligga mot varandra
stridande omdömen, vilkas berättigande undandrager sig ett detaljbedömande
från utskottets sida. Det torde emellertid vara en ingalunda
ovanlig företeelse, att en nystartad tillverkning icke omedelbart
når upp till den fulländning i tekniskt avseende som annan sådan tillverkning,
vilken kan bygga på en längre tids erfarenhet. På nu förevarande område
utgöra även icke utgångna patent ett hinder för tillverkningens specialisering
i önskvärd omfattning, vilket emellertid inom den närmaste
framtiden lär bortfalla. Vad i förevarande hänseende anförts har
utskottet icke funnit utgöra fullgoda skäl för ett avstyrkande av förslaget
örn införandet av tull å ifrågavarande konsthartser samt därav
framställd pressmassa. Ej heller har utskottet funnit anledning till erinran
mot den föreslagna tullsatsen, vilken synes väl avvägd.
Med anledning av vissa färg- och fernissfabrikanters farhågor för att
den för härdade eller härdbara konsthartser föreslagna tullen skulle komma
att drabba vissa inom nämnda fabrikation använda konsthartser hava,
enligt vad utskottet inhämtat, vid tullverkets huvudlaboratorium vidtagits
undersökningar, vilka givit vid handen, att dessa konsthartsers
egenskaper med avseende å härdbarhet förhålla sig ganska olika hos
skilda typer. Då tidsödande undersökningar i och för tulltaxeringen örn
möjligt böra undvikas och tullen icke torde hava föreslagits i syfte att
träffa dessa slag av konsthartser, synes till rubriken böra göras ett förtydligande
tillägg, utvisande att det är de för pressningsändamål avsedda
konsthartserna, som åsyftas. Härigenom skulle även borst- och
penselfabrikernas önskemål bliva tillgodosett.
Beträffande s. k. pressgods av bakelit och andra härdade eller härdbara
konsthartser anföres i propositionen, att utredningen i ärendet icke
synes hava givit stöd åt de framställda önskemålen örn en höjning av nu
utgående värdetull av 10 procent till 20 procent, i anledning varav för
dessa artiklar föreslagits en oförändrad tullsats av 10 procent av varans
värde. Detta uttalande torde närmast vara grundat på kommerskollegii
i propositionen återgivna utlåtande.
I det förslag till ändrade bestämmelser angående tullbeskattningen av
Bevillningsutskottets betänkande Nr 49. 15
bakelit, som framlagts i motionerna 1:161 och 11:315, har, under hänvisning
till den hårda utländska konkurrensen i fråga örn s. k. pressgods
av bakelit och andra dylika konsthartser, för dessa artiklar föreslagits en
höjning av tullen från 10 till 20 procent av varans värde. Det torde ej
kunna bestridas, att införandet av den föreslagna tullen å konsthartser
och pressmassa därav måste menligt inverka på de inhemska pressgodstillverkarnas
ställning i konkurrenshänseende på den inhemska marknaden
gent emot de utländska fabrikanterna. Med hänsyn härtill har utskottet
funnit sig böra beträffande till tulltaxenr 1110: 3 hänförliga artiklar, vilka
företrädesvis utgöras av pressgods av bakelit och liknande konsthartser,
förorda en tullförhöjning, som kan anses i genomsnitt motsvara den föreslagna
tullen å råvaran. Enligt en utredning, som verkställts av en av
de större pressgodstillverkarna, motsvarar denna tull i sju undersökta fall
respektive 5.i, 5.2, 6, 6.2, 6.7, 7.i och 10.5 procent av självkostnaderna för
pressgodset. En höjning av tullen från 10 till 15 procent av importpriset,
vilket bör inkludera bland annat även försälj ningsvinst, synes med stöd
av dessa uppgifter kompensera tullen å råvaran. Utskottet anser sålunda,
att tullen vid ovannämnda tulltaxenr 1110:3 bör höjas från 10 procent till
15 procent av värdet. Vid genomförandet av denna tullförhöjning för importerat
pressgods och då den inhemska industrien för sin export äger att
åtnjuta restitution av tullen å däri ingående råvaror och halvfabrikat, synes
tullen å råvaran icke försätta de inhemska pressgodstillverkarna i
sämre ställning i tullskyddshänseende än den de för närvarande intaga.
Man torde härvid även kunna räkna med en av utvidgad tillverkning föranledd
nedgång i priset å pressmassan.
Beträffande den för plattor och rör av ifrågavarande ämnen föreslagna
tullsatsen har i de framställningar, som till utskottet inkommit,
endast erinrats, att tullen å sådana varuslag, i vilka dylika plattor och
rör ingå såsom halvfabrikat, borde höjas i motsvarande grad. Med avseende
härå må framhållas, att i den mån halvfabrikaten av bakelit utgöra
en mera betydande del av i tulltaxan ej särskilt upptagna varor,
dessa genom utskottets förslag till höjning av tullen vid tullaxenr 1110:3
torde få anses bliva i huvudsak kompenserade för tullhöjningen å halvfabrikaten.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen måtte, i anledning av Kungl. Maj:ts
förevarande proposition nr 224 ävensom dels motionen
II: 113 av herr Hagberg i Malmö dels ock de likalydande
motionerna 1:161 av herr Wohlin m. fl. och
II: 315 av herrar Björck i Kristianstad och Björklund,
1) antaga följande förslag till ändringar i och tilllägg
till den vid tulltaxeförordningen den 4 oktober
1929 (nr 316) fogade tulltaxan:
16
Bevillningsutskottets betänkande Nr 49.
63
68:1
75:1
75: 2
467:1
467:2
1110:1
1110:2
1110:3
1110:4
1111
1112
Tull
för 100 kg
kronor
Frukter och bär, ätbara:
färska eller enbart kokade:
apelsiner, bananer, citroner samt cedrat- och grapefrukter
................................................................
torkade eller saltade:
aprikoser, bananer, bruneller, cedratfrukt, persikor,
plommon, päron, sviskon och äpplen .................
Te:
mate ..............................................................................
annat........................................................................ E
Mattor, ej särskilt nämnda:
andra slag, även försedda med sömnadsarbete eller
fransar:
fria
fria
fritt
150: —
helt eller delvis av ull eller andra djurhår, utan
inblandning av silke:
knutna:
med mer än 250 men ej mer än 450 knutar
på en längd av 1 m........................... E 350: —
med mer än 450 knutar på en längd av
1 m ................................................... E 600: —
Bakelit och andra för pressningsändamål avsedda, härdbara
eller härdade konsthartser samt arbeten därav,
ej särskilt nämnda, även innehållande papper, spånadsämne
e. dyl.:
oarbetade ............................................................ N
plattor och rör.................................................... N
andra arbeten ............................................... 100 kr.
Celluloid, cellon, cellofan, gaudafil, galant, ambroin,
eburin och andra liknande formbara, konstgjorda
ämnen, ej hänförliga till annat nummer:
oarbetade, härunder inbegripna plattor, stänger, rör,
tangentskivor, knivskaft samt ämnen och delar
därtill; kamämnen; ävensom cellulosaacetat ......
arbetade, ej särskilt nämnda:
av celluloid eller galant ................................... E
andra slag ................................................. 100 kr.
20: —
50: —
15: —
fria
80: —
17
Bevillning sutskottets betänkande Nr 49,
2) besluta, att till förordningen den 22 juni 1934
(nr 371) nied ytterligare tillägg till gällande tulltaxa
skall, på sätt i propositionen sägs, fogas ett tillägg,
avseende statistiska numren 1286 och 1288;
3) bifalla propositionen i vad den rör ytterligare
tillägg till gällande tulltaxa, avseende tulltaxenr 788,
922, ur 924, 925 och ur 926; samt
4) förklara, att de i det föregående omförmälda
ändringarna och tilläggen skola träda i kraft å dag,
som Kungl. Majit bestämmer.
Beträffande Kungl. Maj:ts proposition nr 224, i vad den avser införande
av tull å manganjärn, kommer utskottet att framdeles yttra sig, vilket
utskottet får för riksdagen
5) anmäla.
Stockholm den 10 maj 1935.
På bevillningsutskottets vägnar:
JOH. NILSSON.
Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Bärg i Katrineholm, Björnsson, Jönsson, Larson
i Lerdala, friherre Lagerfelt, Lithander, Levgren i Boden, Olsson i Närlinge,
Björklund, Olsson i Gävle, Olsson i Ramsta, Ericson i Boxholm, Hjalmarsson,
Löfvander, Berg i Karlskrona, Hagström, Werner i Hultsfred, Johansson i
Krogstorp och Hagberg i Malmö.
Bihang till riksdagens protokoll 1935. 7 sami. Nr 59.
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1935:252 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 224 med förslag till vissa ändringar i och tillägg till gällande tulltaxa jämte i ämnet väc s. 2 i texten