Betänkande, i anledning av väckt motion angående utredning och förslag i fråga om revision av skattelagstiftningen.
1935-05-23 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1935:55, Betänkande, i anledning av väckt motion angående utredning och förslag i fråga om revision av skattelagstiftningen.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande Nr 55.
21
Nr 55.
Ankom till riksdagens kansli den 23 maj 1935 kl. 2 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion angående
utredning och förslag i fråga om revision av
skattelagstiftningen.
(2:a avd.)
I en inom andra kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad
motion, nr 115, har herr Karlsson i Grängesberg m. fl. hemställt,
»att riksdagen måtte besluta anhålla att regeringen måtte
1. låta utreda och till 1936 års riksdag inkomma med förslag till ändring
av skattelagarna, avseende
dels höjning av det skattefria avdraget,
dels kraftig stegring av den kommunala progressivbeskattningen och
med iakttagande av att den nuvarande dubbla begränsningen å densamma
slopas,
dels stegring av nu gällande progressivbeskattning av svenskt aktiebolag
och svenskt solidariskt bankbolag,
dels uttagande av en näringsskatt med kraftig skatteverkan särskilt
för rationaliserad verksamhet,
dels åtgärder i skatteutjämnande syfte,
dels en stegring av den progressiva statsskatten, samt
dels åtgärder för kraftigare beskattning av de större förmögenheterna;
samt
2. till 1936 års riksdag inkomma med förslag
dels till förordning örn kvarlåtenskapsskatt,
dels örn höjning av arvsskatten och skatt på gåva,
dels ock örn höjning av stämpelavgiften å fondpapper.»
Beträffande motiveringen för dessa yrkanden får utskottet hänvisa
till motionen.
I fråga örn de i motionen framställda förslagen till ändring av skattelagarna
förtjänar framhållas, att vid 1933 riksdag framställdes förslag
av i huvudsak samma innebörd som de nu föreliggande, men på hemställan
av bevillningsutskottet föranledde dessa förslag icke någon riksdagens
åtgärd. I sitt nämnda år avgivna betänkande i ämnet nr 17
anförde bevillningsutskottet bland annat, att 1928 års riksdag i samband
med antagande av de nu gällande skattelagarna anhållit, att Kungl.
22 Bevillningsutskottets betänkande Nr 55.
Majit ville föranstalta om utredningar rörande bland annat dels frågan
om en rationell utjämning av skattetrycket inom kommunerna, dels ock
frågan i vad mån och på vad sätt tryggandet åt kommunerna av tillgång
till fasta beskattningsunderlag kunde komma att utöver fastighet
vila å även andra beskattningsföremål såsom näringsföretag och penningkapital
samt likaledes frågan hur vid en sådan beskattning hänsyn
skulle kunna tagas till de skattskyldigas olika skatteförmåga. Med
anledning härav har Kungl. Majit lämnat uppdrag åt särskilda sakkunniga
att verkställa de av riksdagen sålunda ifrågasatta utredningarna.
Vad anginge framställt förslag örn höjning av de skattefria avdragen
framhöll utskottet, att ett bifall härtill skulle medföra en fullständig
omläggning av såväl den statliga som den kommunala skattefördelningen.
Utskottet ansåge sig desto mindre kunna biträda detta förslag
som detsamma under en för kommunerna ekonomiskt brydsam tid
skulle för dessa föranleda en avsevärd minskning i antalet skattekronor.
Det kunde emellertid förväntas, att såväl frågan örn de skattefria avdragen
som jämväl övriga av motionärerna berörda spörsmål, i den mån
desamma vore förtjänta av beaktande, komme att i sammanhang med
förenämnda utredningar göras till föremål för övervägande.
I anledning av motionsvis framställda förslag i detta ämne vid 1934 års
riksdag framhöll bevillningsutskottet i sitt betänkande nr 68 att de skäl,
som 1933 års bevillningsutskott anförde i nu förevarande ämne, alltjämt
ägde giltighet.
Vad angår motionärernas förslag om kvarlåtenskapsskatt samt ani
höjning av arvsskatten och skatt på gåva hava vid 1934 riksdag motionsvis
framställts förslag av i huvudsak samma innebörd som de nu föreliggande.
I sitt av riksdagen godkända betänkande nr 70, vari bevillningsutskottet
angivit sin ståndpunkt jämväl till sistnämnda motioner,
anförde utskottet i anledning av Kungl. Majlis proposition, nr 242, med
förslag till förordning örn ändring i vissa delar av stämpelförordningen
(stämpelavgift för bouppteckningar m. m.) efter att hava erinrat örn den
betydande skärpning av arvs- och gåvobeskattningen, som beslutats av
1933 års riksdag, bland annat följande.
Redan den omständigheten, att skatten å arv och gåva så avsevärt
skärpts —• varigenom densamma i stort sett syntes hava kommit i full
nivå med arvsskatten i länder, som tidigare haft en betydligt högre beskattning
än Sverige — samt att detta skett så nyligen, att verkningarna
därav ännu icke kunde närmare överblickas, hade för utskottet utgjort
ett skäl att hysa starka betänkligheter mot propositionens förslag
till bouppteckningsstämpel m. m. Såsom en särskild orsak att iakttaga
försiktighet i fråga örn arvsbeskattningen framstode den omständigheten,
att vissa orättvisor oundgängligen uppkomme, därest för tillgodoseende
av statsverkets behov i ett ansträngt budgetläge ifrågavarande
Bevillningsutskottets betänkande Nr 55.
23
skatt skärptes så avsevärt, att beskattningen under mera normala förhållanden
komme att te sig såsom oskäligt hög.
Beträffande motionärernas förslag örn höjning av stämpelavgiften å
fondpapper har vid 1934 års riksdag motionsvis framlagts förslag av samma
innebörd som det nu förliggande. I sitt betänkande nr 37 framhöll bevillningsutskottet,
att 1929 års riksdag bifallit ett då framlagt förslag om sänkning
av de under kristiden höjda stämpelavgifterna vid köp och byte av
aktier och därmed jämställda fondpapper. Då de skäl, som föranledde nämnda
sänkning, alltjämt torde äga giltighet, och då i motionen icke påvisats
några förhållanden, som kunde motivera en höjning av ifrågavarande stämpelavgifter,
ansåg sig utskottet icke kunna biträda motionärernas hemställan.
Skulle emellertid statsfinansiella skäl påkalla, att ifrågavarande skattekälla
borde utnyttjas i större utsträckning än som för närvarande skedde,
ansåg utskottet det i första hand böra ankomma på Kungl. Majit att taga
frågan därom under övervägande.
På sätt av den ovan lämnade redogörelsen framgår, har riksdagen
under de senaste åren vid olika tillfällen haft att taga ståndpunkt till
förslag av enahanda innebörd som de i den nu förevarande motionen
framlagda. De skäl, som bevillningsutskottet anfört i sina tidigare betänkanden
i dessa frågor, anser utskottet alltjämt äga giltighet. Utskottet
får i detta sammanhang erinra, att utskottet i sitt betänkande nr 54
denna dag i anledning av vissa vid årets riksdag väckta motioner, avseende
ändringar i gällande kommunalskattelag m. m., hemställt att Kungl.
Majit ville föranstalta, att den utredning på kommunalbeskattningens område,
som för närvarande är vilande, måtte återupptagas. Det torde kunna
förväntas, att jämväl de i nu förevarande motion framlagda förslagen till
ändringar i kommunalskattelagen, i den mån de äro förtjänta av beaktande,
komma att i sammanhang med ovanberörda utredning göras till föremål
för övervägande.
På grund av det anförda får utskottet hemställa,
att motionen lii 115 av herr Karlsson i Grängesberg
m. fl., angående utredning och förslag i fråga
örn revision av skattelagstiftningen, icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 23 maj 1935.
På bevillningsutskottets vägnar i
JOH. NILSSON.
Utskottet.
Samdr ande: se lindel- betänkundc nr 34.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.