Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckt motion angående utredning och förslag i fråga om revision av skattelagstiftningen.

1935-05-23 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1935:55, Betänkande, i anledning av väckt motion angående utredning och förslag i fråga om revision av skattelagstiftningen.

Dokumentets text

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 55.

21

Nr 55.

Ankom till riksdagens kansli den 23 maj 1935 kl. 2 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion angående

utredning och förslag i fråga om revision av

skattelagstiftningen.

(2:a avd.)

I en inom andra kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad

motion, nr 115, har herr Karlsson i Grängesberg m. fl. hemställt,

»att riksdagen måtte besluta anhålla att regeringen måtte

1. låta utreda och till 1936 års riksdag inkomma med förslag till ändring

av skattelagarna, avseende

dels höjning av det skattefria avdraget,

dels kraftig stegring av den kommunala progressivbeskattningen och

med iakttagande av att den nuvarande dubbla begränsningen å densamma

slopas,

dels stegring av nu gällande progressivbeskattning av svenskt aktiebolag

och svenskt solidariskt bankbolag,

dels uttagande av en näringsskatt med kraftig skatteverkan särskilt

för rationaliserad verksamhet,

dels åtgärder i skatteutjämnande syfte,

dels en stegring av den progressiva statsskatten, samt

dels åtgärder för kraftigare beskattning av de större förmögenheterna;

samt

2. till 1936 års riksdag inkomma med förslag

dels till förordning örn kvarlåtenskapsskatt,

dels örn höjning av arvsskatten och skatt på gåva,

dels ock örn höjning av stämpelavgiften å fondpapper.»

Beträffande motiveringen för dessa yrkanden får utskottet hänvisa

till motionen.

I fråga örn de i motionen framställda förslagen till ändring av skattelagarna

förtjänar framhållas, att vid 1933 riksdag framställdes förslag

av i huvudsak samma innebörd som de nu föreliggande, men på hemställan

av bevillningsutskottet föranledde dessa förslag icke någon riksdagens

åtgärd. I sitt nämnda år avgivna betänkande i ämnet nr 17

anförde bevillningsutskottet bland annat, att 1928 års riksdag i samband

med antagande av de nu gällande skattelagarna anhållit, att Kungl.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Bevillningsutskottets betänkande Nr 55.

Majit ville föranstalta om utredningar rörande bland annat dels frågan

om en rationell utjämning av skattetrycket inom kommunerna, dels ock

frågan i vad mån och på vad sätt tryggandet åt kommunerna av tillgång

till fasta beskattningsunderlag kunde komma att utöver fastighet

vila å även andra beskattningsföremål såsom näringsföretag och penningkapital

samt likaledes frågan hur vid en sådan beskattning hänsyn

skulle kunna tagas till de skattskyldigas olika skatteförmåga. Med

anledning härav har Kungl. Majit lämnat uppdrag åt särskilda sakkunniga

att verkställa de av riksdagen sålunda ifrågasatta utredningarna.

Vad anginge framställt förslag örn höjning av de skattefria avdragen

framhöll utskottet, att ett bifall härtill skulle medföra en fullständig

omläggning av såväl den statliga som den kommunala skattefördelningen.

Utskottet ansåge sig desto mindre kunna biträda detta förslag

som detsamma under en för kommunerna ekonomiskt brydsam tid

skulle för dessa föranleda en avsevärd minskning i antalet skattekronor.

Det kunde emellertid förväntas, att såväl frågan örn de skattefria avdragen

som jämväl övriga av motionärerna berörda spörsmål, i den mån

desamma vore förtjänta av beaktande, komme att i sammanhang med

förenämnda utredningar göras till föremål för övervägande.

I anledning av motionsvis framställda förslag i detta ämne vid 1934 års

riksdag framhöll bevillningsutskottet i sitt betänkande nr 68 att de skäl,

som 1933 års bevillningsutskott anförde i nu förevarande ämne, alltjämt

ägde giltighet.

Vad angår motionärernas förslag om kvarlåtenskapsskatt samt ani

höjning av arvsskatten och skatt på gåva hava vid 1934 riksdag motionsvis

framställts förslag av i huvudsak samma innebörd som de nu föreliggande.

I sitt av riksdagen godkända betänkande nr 70, vari bevillningsutskottet

angivit sin ståndpunkt jämväl till sistnämnda motioner,

anförde utskottet i anledning av Kungl. Majlis proposition, nr 242, med

förslag till förordning örn ändring i vissa delar av stämpelförordningen

(stämpelavgift för bouppteckningar m. m.) efter att hava erinrat örn den

betydande skärpning av arvs- och gåvobeskattningen, som beslutats av

1933 års riksdag, bland annat följande.

Redan den omständigheten, att skatten å arv och gåva så avsevärt

skärpts —• varigenom densamma i stort sett syntes hava kommit i full

nivå med arvsskatten i länder, som tidigare haft en betydligt högre beskattning

än Sverige — samt att detta skett så nyligen, att verkningarna

därav ännu icke kunde närmare överblickas, hade för utskottet utgjort

ett skäl att hysa starka betänkligheter mot propositionens förslag

till bouppteckningsstämpel m. m. Såsom en särskild orsak att iakttaga

försiktighet i fråga örn arvsbeskattningen framstode den omständigheten,

att vissa orättvisor oundgängligen uppkomme, därest för tillgodoseende

av statsverkets behov i ett ansträngt budgetläge ifrågavarande

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 55.

23

skatt skärptes så avsevärt, att beskattningen under mera normala förhållanden

komme att te sig såsom oskäligt hög.

Beträffande motionärernas förslag örn höjning av stämpelavgiften å

fondpapper har vid 1934 års riksdag motionsvis framlagts förslag av samma

innebörd som det nu förliggande. I sitt betänkande nr 37 framhöll bevillningsutskottet,

att 1929 års riksdag bifallit ett då framlagt förslag om sänkning

av de under kristiden höjda stämpelavgifterna vid köp och byte av

aktier och därmed jämställda fondpapper. Då de skäl, som föranledde nämnda

sänkning, alltjämt torde äga giltighet, och då i motionen icke påvisats

några förhållanden, som kunde motivera en höjning av ifrågavarande stämpelavgifter,

ansåg sig utskottet icke kunna biträda motionärernas hemställan.

Skulle emellertid statsfinansiella skäl påkalla, att ifrågavarande skattekälla

borde utnyttjas i större utsträckning än som för närvarande skedde,

ansåg utskottet det i första hand böra ankomma på Kungl. Majit att taga

frågan därom under övervägande.

På sätt av den ovan lämnade redogörelsen framgår, har riksdagen

under de senaste åren vid olika tillfällen haft att taga ståndpunkt till

förslag av enahanda innebörd som de i den nu förevarande motionen

framlagda. De skäl, som bevillningsutskottet anfört i sina tidigare betänkanden

i dessa frågor, anser utskottet alltjämt äga giltighet. Utskottet

får i detta sammanhang erinra, att utskottet i sitt betänkande nr 54

denna dag i anledning av vissa vid årets riksdag väckta motioner, avseende

ändringar i gällande kommunalskattelag m. m., hemställt att Kungl.

Majit ville föranstalta, att den utredning på kommunalbeskattningens område,

som för närvarande är vilande, måtte återupptagas. Det torde kunna

förväntas, att jämväl de i nu förevarande motion framlagda förslagen till

ändringar i kommunalskattelagen, i den mån de äro förtjänta av beaktande,

komma att i sammanhang med ovanberörda utredning göras till föremål

för övervägande.

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

att motionen lii 115 av herr Karlsson i Grängesberg

m. fl., angående utredning och förslag i fråga

örn revision av skattelagstiftningen, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 23 maj 1935.

På bevillningsutskottets vägnar i

JOH. NILSSON.

Utskottet.

Samdr ande: se lindel- betänkundc nr 34.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.