Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckta motioner örn åtgärder för effektiv indrivning av skogsaccis och skogsvårdsavgifter.

1935-05-23 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1935:57, Betänkande, i anledning av väckta motioner örn åtgärder för effektiv indrivning av skogsaccis och skogsvårdsavgifter.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57.

Nr 57.

Ankom till riksdagens kansli den 23 maj 1935 kl. 2 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckta motioner örn

åtgärder för effektiv indrivning av skogsaccis och skogsvårdsavgifter.

(2: a avd.)

I två likalydande, till bevillningsutskottet hänvisade motioner, nr 115 i

första kammaren av herrar Carl Eriksson och Granath och nr 237 i andra

kammaren av herr Persson i Undersvik, har hemställts, »att riksdagen ville

hos Kungl. Majit hemställa örn utredning och förslag om sådana åtgärder,

att effektiv indrivning av skogsaccis och skogsvårdsavgifter må kunna erhållas.

»

Beträffande motiveringen för detta förslag, i den mån redogörelse härför

ej lämnas i det följande, får utskottet hänvisa till motionerna.

I motionerna har framhållits, att det vid kommunernas indrivning av

skogsaccis stundom visat sig, att gällande lagstiftning ej gåve tillräckliga

möjligheter att utfå skogsaccisen. Vissa kommuner gjorde avsevärda förluster

på grund av att personer, som saknade utmätningsbara tillgångar, inköpte

skogsstämplingar, för vilka borgen lämnades, varigenom visserligen betalning

för skogsköpet säkerställdes, men ingen som helst säkerhet erhölles för att

skogsvårdsavgifter och skogsaccis bleve guldna. Nämnda förfaringssätt vore

visserligen ej vanligt i flertalet kommuner, men på vissa håll kunde metoden

sättas i system, varigenom en del kommuner relativt sett förlorade

en avsevärd del av inkomsten av skogsaccis. Olägenheten och orättvisan

härav framginge tydligast därav, att skogsaccisen utgjorde ersättning fölen

under många år åtnjuten frihet från fastighetsskatt. Därest kommunen

i stället haft rätt till dylik skatt, skulle denna säkerligen hava betalats med

hänsyn till förefintlig förmånsrätt i fastigheten. För övrigt hade det visat sig,

att kommuner ej sällan gjorde förluster även på sådana fastighetsägare, vilka

själva avverkat sin skog, då deras fastigheter varit så högt intecknade, att

utmätning ej varit lönande. I syfte att förhindra berörda missförhållande

hava motionärerna ifrågasatt sådan ändring av gällande bestämmelser i

ämnet, att kommun vid avverkningar av skog skulle äga rätt att begära

säkerhet för eventuell på avverkningen belöpande skogsaccis. Ett motsvarande

stadgande härtill borde även införas i fråga örn skogsvårdsavgifter.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57. 9

I motionerna har erinrats, att inköp av skogsstämplingar inom vissa

kommuner verkställts av personer, vilka redan vid tiden för köpet saknat

utmätningsbara tillgångar, samt att, då säkerhet för skogsaccisens erläggande

i dylika fall icke lämnats, kommunerna på grund av köparens insolvens

åsamkats avsevärda förluster av skogsaccis. Av en genom utskottets försorg

vidtagen undersökning, omfattande fem län, synes framgå, att i vissa

trakter skogsaccis och skogsvårdsavgift av nämnda anledning icke kunnat

uttagas av avverkare. Även örn sådant undandragande av skatten för näivarande

icke äger rum i någon större utsträckning, finner utskottet likväl

skäl tala för, att åtgärder i tid vidtagas till förhindrande av en mera

allmän spridning av berörda missförhållande. Detta synes utskottet vara

desto mera motiverat som, medan kommuns rätt till fastighetsskatt i

särskild ordning tryggats genom föreskrift i 17 kap. 6 § handelsbalken,

kommun icke tillerkänts sådant företräde till betalning ur fast egendom

för skogsaccis. Då frågan örn vilka åtgärder, som lämpligen böra komma

till stånd för åstadkommande av ett effektivt erläggande av skogsaccis och

skogsvårdsavgift, givetvis är beroende av saväl omfattningen av dylika

skogsköp som storleken av de förluster, vilka kunna hava föranletts av

nämnda förhållande, linner utskottet i likhet med motionärerna önskvärt

att, innan åtgärder vidtagas, en utredning å förevarande område kommer

till stånd. Såsom en tänkbar lösning i fråga örn köp av skog frän statens

fastigheter har inom utskottet ifrågasatts, huruvida icke domänstyrelsen i

sina villkor för köpet lämpligen skulle kunna införa en bestämmelse örn

skyldighet att ställa säkerhet icke blott för köpeskillingen för skogen, såsom

för närvarande ofta lär gälla, utan även för den skogsaccis och skogsvårdsavgift,

som kan komma att belöpa på den avverkade skogen.

På grund av vad ovan anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen mätte, i anledning av de likalydande

motionerna I: 115 av herrar Carl Eriksson och Granath

samt II: 237 av herr Persson i Undersvik, i skrivelse

till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit ville låta

verkställa utredning av frågan, huruvida kommuns och

skogsvårdsstyrelses rätt att utfå skogsaccis och skogsvårdsavgift

må kunna tryggas på ett mera tillfreds

ställande sätt än för närvarande samt, i den mån omständigheterna

därtill föranleda, för riksdagen framlägga

förslag i ämnet.

Stockholm den 23 maj 1935.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Utskottet.

Bihang till riksdagens protokoll t93b. 1 sami. Nr 56''—57.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 57*

Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Bärg i Katrineholm, Björnsson, Jönsson, Ericson

i Göberga, Nilsson i Landeryd, Wahlmark, friherre Lagerfelt, Lövgren i Boden,

Olsson i Närlinge, Olsson i Gävle, Olsson i Ramsta, Ericson i Boxholm, Hjalmarsson,

Larsson i Örbyhus, Johansson i Krogstorp, Brännström i Skellefteä.

Mårtensson, Nilsson i Karlstad och Persson i Undersvik.

351702. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1935.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1935:284 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om ändring eller förtydligande av bestämmelserna om restitution av B-skatt. s. 2 i texten