Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder till sockerbetsodlingens uppehållande jämte i ämnet väckta motioner.
1935-02-21 · 13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1935:6, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder till sockerbetsodlingens uppehållande jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande Nr 6.
1
Nr 6.
Ankom till riksdagens kansli den 21 februari 1935 kl. 12 m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående åtgärder till sockerbetsodlingens uppehållande
jämte i ämnet väckta motioner.
Genom en den 1 februari 1935 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad
proposition, nr 79, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för
samma dag, föreslagit riksdagen att
dels besluta, att för tiden från och med den 1 mars 1935 till och med
den 29 februari 1936 rätt att till riket införa socker (tulltaxenummer 119
och 120) med av Kungl. Majit stadgade undantag icke skall tillkomma
annan än staten eller den, åt vilken Kungl. Majit överlåter sådan rätt;
dels bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de närmare föreskrifter, som
må erfordras för upprätthållande av nu angivna ensamrätt;
dels ock godkänna de såsom bilagor A och B till nämnda protokoll fogade
förslagen till kontrakt mellan staten och svenska sockerfabriksaktiebolaget
samt mellan staten och mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolag.
Omförmälda förslag till kontrakt fogas såsom bilagor A och B till detta
betänkande.
Till utskottets behandling hava jämväl hänvisats två i anledning av
propositionen väckta likalydande motioner, nr 291 i första kammaren av
herr Elof Andersson och nr 505 i andra kammaren av herr Nilsson i Steneberg,
i vilka motioner hemställts, »att riksdagen vid behandlingen av
proposition nr 79 måtte hemställa, att Kungl. Majit vid avtals uppgörande
mellan staten och svenska sockerfabriksaktiebolaget söker åstadkomma
sådana förändringar i bolagets fördelning av sockerbetsarealen, att, oberoende
av egendomarnas storlek, rätt till betodling må tillkomma ett
större antal jordbrukare inom sockerbetsdistrikten, som förut ej odlat sockerbetor».
Till förenämnda statsrådsprotokoll har departementschefen för egen del
anfört följande!
»Det låga priset å den internationella sockermarknaden och sagda marknads
osäkra läge synas nödvändiggöra fortsatta åtgärder från statsmakternas
sida för den inhemska sockerbetsodlingens stödjande. De hittills
Bihang till riksdagens protokoll 1935. 7 sami.
Nr 6.
2
Bevillningsutskottets betänkande Nr 6.
vidtagna anordningarna i sådant syfte torde hava fyllt sitt ändamål på
ett i huvudsak tillfredsställande sätt. Någon anledning att söka nya former
för stödåtgärdernas anbringande lärer alltså ej föreligga utan synes
ett fortskridande böra ske på den väg, varå man under de senaste åren
slagit in. Ett nytt avtal, avseende 1935 års sockerbetsskörd, torde sålunda
böra träffas mellan staten och sockerbolagen. Jag har för detta ändamål
med bolagen haft överläggningar, vilka resulterat i att preliminära överenskommelser
ingåtts. Tillika hava förhandlingar förts med styrelsen för
Skånes betodlares centralförening samt ombud för betodlare i Blekinge,
Halland, Östergötland, på Gotland och på Öland.
Nu gällande avtal, vilket upphör med utgången av februari 1935, företer,
såsom förut nämnts, bland annat den olikheten, jämfört med de tidigare
sockeravtalen mellan staten och bolagen, att betodlare, som önskar
komma i åtnjutande av det garanterade betpriset, 2 kronor 25 öre per deciton,
vid tecknandet eller övertagandet av betodlingskontrakt skall avlämna
en till statens sockernämnd ställd förbindelse att tillämpa lägst
vissa fastställda betarbetarlöner. Denna bestämmelse föranleddes av en
önskan att hindra tidigare förekommande fall av underbetalning till betarbetarna
jämsides med att betodlarna genom statens ingripande tillförsäkrades
viss prisgaranti. Enligt förbindelsen, sådan den 1934 utformades,
står det odlaren fritt att välja mellan de i förbindelsen stadgade lönerna
och att tillämpa gällande kollektivavtal angående ifrågavarande
slag av arbete, detta sistnämnda vare sig han är direkt ansluten till kollektivavtalet
eller frivilligt betalar samma löner, som de däri bestämda.
Mellan de i förbindelsen angivna lönevillkoren och kollektivavtalets bestämmelser
härutinnan består väsentligen den olikheten, att enligt kollektivavtalet
skall utöver ett fast ackord per tunnland till betarbetaren betalas
visst s. k. kvantitetstillägg för upptagningen vid en betskörd å egendomen,
som överstiger 280 deciton per hektar. I fråga örn betodlare utanför
Skåne, vilka leverera betor till råsockerfabrik i Skåne eller Blekinge,
samt betodlare, som avsätta betor till Roma eller Mörbylånga råsockerfabrik,
gäller därjämte den olikheten, jämfört med kollektivavtalet, att
det fasta ackordet enligt förbindelsen för dessa odlare bestämts till något
lägre belopp än enligt avtalet. Anledningen till de för olika betodlare
skilda bestämmelserna ligger dels däri, att kollektivavtalet endast gäller
i Skåne, dels ock däri att redan tidigare olika löner tillämpats inom olika
delar av landet.
På sätt jag förut anfört har förbindelsens innehåll av betarbetarna i
ett flertal fall misstolkats sålunda, att de skulle vara berättigade till arbetslöner
helt i enlighet med kollektivavtalets bestämmelser. Bortsett
härifrån är det tämligen tydligt, att i de orter, där kollektivavtalet gäller,
olikheten mellan förbindelsens och avtalets lönestadganden innebär
ett irritationsmoment, som kan leda till mindre önskvärda följder. Det
har för den skull varit mig angeläget att åstadkomma en utjämning i före
-
3
Bevillningsutskottets betänkande Nr 6.
varande hänseende. Eli dylik utjämning har synts höra för Skånes vidkommande
ske sålunda, att betodlare, som ej äro anslutna till kollektivavtalet
eller ändock tillämpa dess bestämmelser, åtaga sig att för lejd
arbetskraft vid betornas skötsel och upptagning lägst betala ej blott samma
fasta ackord som enligt avtalet utan jämväl det i avtalet för upptagningen
stipulerade kvantitetstillägget, Liksom hittills är fallet torde
samma bestämmelser som för Skåne böra gälla beträffande betarbetarlönerna
i Östergötland och Västergötland.
En böjning på angivet sätt av betarbetarlönerna inom nu berörda distrikt
bör naturligtvis föranleda viss lönehöjning även för övriga betarbetare.
Detta lärer lämpligen kunna ske på så sätt, att, med bibehållande
av nuvarande bestämmelser rörande grundackorden, jämväl sistnämnda
betarbetare tillförsäkras kvantitetstillägg, då skörden överstiger viss storlek.
Med hänsyn därtill att medelskördarna per hektar regelmässigt torde
vara lägre i nu förevarande distrikt än i Skåne, torde tilläggsbestämmelserna
för nämnda distrikt böra träda i tillämpning redan vid lägre hektarskörd
än den för Skåne i detta hänseende normgivande. Medan sålunda i
Skåne kvantitetstillägg skall utgå vid en betskörd å egendomen överstigande
280 deciton per hektar, synes motsvarande tal för här ifrågavarande distrikt
kunna fastställas till 250. Å andra sidan har jag vid sådant förhållande
funnit hänsyn böra tagas till framställningar från representanterna
för vederbörande betodlare, att även kvantitetstilläggets belopp borde
sättas något lägre än för Skåne.
I anslutning till det nu anförda hava uppgjorts förslag till förbindelser
angående betarbetarlönerna att på samma sätt som föregående år av betodlarna
avlämnas till bolagen för vidarebefordran till sockernämnden. I
fråga örn betodlarnas skyldighet att bestrida vissa sockernämndens kostnader
m. m. har någon ändring i de enligt nuvarande förbindelser gällande
reglerna icke ansetts böra ske. Beträffande förbindelsernas närmare
utformning torde jag få hänvisa till den vid statsrådsprotokollet fogade
bilagan Aa.
Vad angår bestämmelserna örn betarbetarlönerna framhöll jag föregående
år, att fall givetvis kunde förekomma, som ej uttryckligen reglerades
genom förbindelsernas bestämmelser. Jag anförde, att det sålunda
säkerligen understundom komme att inträffa, att vissa arbetsmoment av
sommarskötseln fördelades å olika arbetare, att upptagningen endast avsåge
del av tunnland eller att själva lösgörandet av betorna skedde genom
betodlarens direkta försorg etc. I dylika fall borde, erinrade jag, ackordsbeloppet
uppenbarligen kunna få enligt skäliga grunder jämkas efter de
för handen varande särskilda omständigheterna. Dessa mina uttalanden
torde äga tillämpning även i fortsättningen. Möjlighet till jämkning, som
nyss nämnts, bör även föreligga för exempelvis det fall, att å någon egendom
sockerbetsskörden blivit så misslyckad, att det med hänsyn till det
ringa plantantalet skulle vara uppenbart oskäligt, att fulla löner utginge
4
Bevillningsutskottets betänkande Nr 6.
för upptagningsarbetet. Det nu föreslagna stadgandet om kvantitetstilllägg
får ej heller utgöra hinder för att, där så förut plägat ske, en sådan
bestämmelse stipuleras, att en förutsättning för dylikt tillägg skall vara,
att betorna icke hålla mer än viss angiven smutsprocent.
Vid förhandlingarna med sockerbetsodlarnas representanter hava dessa
samtyckt till, att betarbetarlönerna på angivet sätt reglerades. En förutsättning
härför har emellertid varit, att det garanterade priset å sockerbetorna,
nu 2 kronor 25 öre för deciton, höjdes så, att den av de ökade arbetslönerna
föranledda merkostnaden för odlarna kunde beräknas bliva i allmänhet
täckt. I sådant hänseende har ett tillägg till sagda betpris av
minst 4 öre för deciton ansetts erforderligt. Sockerbolagen hava medgivit
att för 1935 års skörd betala detta belopp, därvid de emellertid yrkat, att
detsamma icke inlades i grundpriset för betorna utan räknades såsom ett
särskilt tillägg vid sidan av det egentliga betpriset. Beträffande betodlingsvillkoren
i övrigt har svenska sockerfabriksaktiebolaget med Skånes
betodlares centralförening träffat direkt uppgörelse, innebärande i huvudsak
samma villkor som de för de sista tre årens odlingar tillämpade.
Tydligt torde vara, att tillämpningen av bestämmelserna örn kvantitetstillägg
till betarbetarnas fasta ackordslöner vid betupptagningen kan
komma att förorsaka sockernämnden, vilken enligt omförmälda förbindelser
har att i första hand pröva tvister rörande arbetslönernas riktiga
utgörande, ökat arbete. Med hänsyn till arten av dylika tvister synes
nämnden böra äga att i förekommande fäll för undersökning'' av förhållandena
i den mån så finnes nödigt anlita särskilda sakkunniga personer,
vilka kunna å ort och ställe utreda tvistefrågan och sålunda underlätta
nämndens avgörande. Det torde ej kunna undvikas, att nämndens kostnader,
vilka hittills uppgått till jämförelsevis små belopp, härigenom
komma att stiga.
Enligt gällande kontrakt är svenska sockerfabriksaktiebolaget icke
skyldigt att mottaga teckning av högre sockerbetsareal än 40,000 hektar.
Emellertid har — — —- bolagets betareal för 1934 uppgått till över
45.000 hektar. Beträffande 1935 års odling har bolaget medgivit, att
den minimiareal, bolaget kontraktsenligt skall vara pliktigt mottaga,
bestämmes till 42,000 hektar. Från bolaget inhämtade uppgifter tyda
dock på, att arealen icke kommer att av bolaget begränsas till sistsagda
siffra, utan att bolaget för 1935 kommer att mottaga teckning av ungefär
samma totalareal som nästföregående år, vilken areal ^understeg 1933 års
med cirka 1,000 hektar. Mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolags betareal,
vilken 1934 utgjorde över 5,500 hektar, torde däremot med hänsyn
till de senaste årens stora skördar av sockerbetor i landet enligt mellan
bolagen träffad överenskommelse komma att i år minskas något eller till
5.000 hektar.
Vid förhandlingar mellan svenska sockerfabriksaktiebolaget och Skånes
betodlares centralförening har bolaget förklarat sig vilja vid fördel
-
Bevillningsutskottets betänkande Nr 6. 5
ningen av årets totala betareal beakta dels att egendomar, vilkas betodling
endast på grund av särskilda omständigheter under någon följd av år varit
inställd, åter må kunna erhålla en i förhållandet till arealen lämplig sådan
odling dels ock att örn för möjliggörande härav reduktion måste ske
av tecknad areal för egendomar med kontinuerlig odling, reduktionen i
första hand drabbar odlare, vilkas betodling är oproportionerligt stor i förhållande
till deras totalareal, dock att mera obetydliga odlingar icke härav
skola beröras.
Med anledning av från småbrukarhåll gjorda framställningar har
svenska sockerfabriksaktiebolaget vidare förklarat sig villigt att öka möjligheterna
för inom sockerbetsdistrikten bosatta mindre jordbrukare, vilka
av en eller annan anledning icke tidigare odlat sockerbetor, att erhålla rätt
till dylik odling genom att, utöver nyssnämnda i kontraktet stipulerade
areal av 42,000 hektar, mottaga teckning av viss betareal. Bolagets förklaring
är av följande innehåll.
Bolaget förbinder sig att oberoende av sin övriga areal mottaga teckning
till odling av sockerbetor för en areal av intill 500 hektar, vilken
skall fördelas på mindre jordbrukare inom bolagets egentliga fabriksdistrikt.
Vid fördelningen skall i främsta rummet tillgodoses odlare, vars
totala areal odlad jord icke överstiger 10 hektar med företräde för odlare
med mindre areal, vilken för sin utkomst är väsentligen beroende av sitt
jordbruk. Betarealen skall stå i lämpligt förhållande till odlarens totalareal
med hänsyn till föreliggande omständigheter.
Beträffande sockerprisen ifrågasättes ej någon ändring i nu gällande
bestämmelser.
Förslag till nya kontrakt mellan staten och bolagen upprättade i enlighet
med de grunder, jag i det föregående angivit, torde få såsom bilagor
fogas till statsrådsprotokollet. Bolagen hava förbundit sig att, därest förslagen
oförändrade godkännas av statsmakterna, sluta avtal med staten i
enlighet med samma förslag.
Liksom föregående år förutsätter jag, att de uttalanden, vilka vid behandlingen
av förevarande spörsmål 1933 gjordes rörande sockerimportörers
inköpsrätt hos sockerbolagen samt rörande utjämning av detaljhandelsmarginalen
skola hava avseende jämväl å den nya avtalstiden.
För kontraktens giltighet fordras riksdagens samtycke. Vidare förutsättes,
att riksdagen beslutar, att för tiden från och med den 1 mars 1935
till och med den 29 februari 1936 rätt att till riket införa socker icke skall
tillkomma annan än staten eller den, åt vilken Kungl. Majit överlåter
sådan rätt. Meddelande av erforderliga närmare föreskrifter torde ankomma
på Kungl. Majit. Därvid torde givetvis iakttagas, att importen
lämnas fri beträffande de i 1 § andra och tredje styckena av kontrakten
avsedda fall samt beträffande i sagda paragrafs fjärde stycke avsedda fall
regleras på där angivet sätt.»
I do i ämnet väckta motionerna erinras till en början örn svenska sockerfabriksaktiebolagets,
av departementschefen omförmälda medgivan
-
Utskottet.
6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 6.
den om rätt till teckning av betodlingskontrakt såväl för förutvarande
betodlare, vilkas betodling endast på grund av särskilda omständigheter
varit inställd under någon följd av år, som ock för mindre jordbrukare,
vilka förut icke odlat sockerbetor. I anslutning härtill anföra motionärerna
till stöd för sitt yrkande i huvudsak följande.
Sistnämnda medgivande vore såsom avseende odlare med en total areal
odlad jord icke överstigande 10 hektar alltför snävt och komme att vålla
orättvisa mot jordbrukare, vars areal överstege angivna maximum och
som kunde anses vara i samma grad beroende av sitt jordbruk för sin
utkomst. Även örn man ansage att de, som från början eller en längre
tid varit med örn betodling, böra ha en viss förmånsrätt till densamma,
så kunde det ändock knappast vara riktigt att en näring, som
så väsentligt vore beroende av statens stöd som sockerbetsodlingen,
förbekölles at vissa odlare med rätt att utnyttja oproportionellt
stor areal av sin jord för densamma. I dessa tider då
mångå jordbrukare ej sällan hade egen arbetskraft som ej kunde
tillgodogöras i full utsträckning å hemmanet och ej heller utnyttjas
utom hemmet, syntes det vara så mycket angelägnare att under sommarmånaderna
bereda densamma den användning, som genom betskötsel å
garden kunde astadkommas. Den reduktion, som med anledning av bolagets
ovan först omförmälda medgivande kunde befinnas vid teckning
av betodlingskontrakt böra vidtagas i fråga örn odlare, vilkas betodling
vore oproportionerligt stor i förhållande till deras totalareal, borde därför
utsträckas i syfte att ett större antal jordbrukare, som förut ej odlat
betor å sina jordar, måtte få tillfälle till teckning av viss proportionell
areal för betodling.
I likhet med departementschefen har utskottet funnit, att det låga priset
å den internationella sockermarknaden och denna marknads osäkra
läge nödvändiggöra fortsatta åtgärder från statsmakternas sida för den
inhemska sockerbetsodlingens stödjande ävensom att anledning ej föreligger
att söka nya former för stödåtgärdernas anbringande. Med utgångspunkt
härifrån hava, på sätt departementschefen anfört, preliminära
överenskommelser ingåtts med sockerbolagen, avseende tiden 1
mars 193o—29 februari 1936. Deri omständigheten att dessa överenskommelser
äro resultatet av ingående förhandlingar mellan olika parter har
för utskottet inneburit ett skäl att ej nu ingå i närmare omprövning av
motionärernas förslag. Härtill kommer att svenska sockerfabriksaktiebolagets
åtagande i fråga örn teckning till odling av sockerbetor för en
areal — utöver i kontraktet stipulerade 42,000 hektar — av intill 500
hektar inom bolagets egentliga fabriksdistrikt har avseende icke uteslutande
utan blott i främsta rummet å jordbrukare, vars totala areal odlad
jord icke överstiger 10 hektar. I händelse förhandlingar örn fortsatt
stöd åt socuerbetsodlingen komma att jämväl nästa år inledas, kunna
för övrigt av motionärernas förslag intresserade hänvända sig till Kungl.
Majit eller vederbörande enskilda parter för att få förslaget upptaget
till närmare övervägande ur olika synpunkter.
7
Bevillningsutskottets betänkande Nr 6.
Med hänsyn till vad sålunda anförts och då varken Kungl. Majlis förslag
eller departementschefens anförande i ämnet givit utskottet anledning
till erinran, får utskottet hemställa,
att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts
förevarande proposition nr 79 samt med avslag å de
likalydande motionerna I: 291 av herr Elof Andersson
och 11:505 av herr Nilsson i Steneberg,
1) besluta, att för tiden från och med den 1 mars
1935 till och med den 29 februari 1936 rätt att till riket
införa socker (tulltaxenummer 119 och 120) med
av Kungl. Majit stadgade undantag icke skall tillkomma
annan än staten eller den, åt vilken Kungl.
Majit överlåter sådan rätt;
2) bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de närmare
föreskrifter, som må erfordras för upprätthållande
av nu angivna ensamrätt; samt
3) godkänna de såsom bilagor A och B till statsrådsprotokollet
i ärendet fogade förslagen till kontrakt
mellan staten och svenska sockerfabriksaktiebolaget
samt mellan staten och mellersta Sveriges
sockerfabriksaktiebolag.
Stockholm den 21 februari 1935.
På bevillningsutskottets vägnar:
JOH. NILSSON.
Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Bärg i Katrineholm, Björnsson, Jönsson, Larson i
Lerdala, Åström, Wahlmark, friherre Lagerfelt, Månsson, Lövgren i Boden,
Björklund, Olsson i Gävle, Olsson i Ramsta, Anderson i Norrköping, Löfvander,
Arvedson, Werner i Hultsfred, Johansson i Krogstorp, Heiding och Hagberg i
Malmö.
Reservation
av herrar Larson i Lerdala och Olsson i Ramsta mot viss del av motiveringen.
8
Bevillningsutskottets betänkande Nr 6.
Bilaga A.
Förslag
till
Kontrakt
mellan svenska staten och svenska sockerfabriksaktiebolaget.
Mellan svenska staten å ena sidan samt å andra sidan svenska sockerfabriksaktiebolaget,
i det följande benämnt bolaget, är följande överenskommelse
träffad.
1 §.
Staten tillförsäkrar bolaget för nedan i 8 § omförmälda tid att annan
än bolaget och mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolag ej skall äga
laglig rätt att till riket införa socker (tulltaxenummer 119 och 120).
Vad ovan sägs skall icke utgöra binder för annan att företaga transitering,
returförtullning eller uppläggning å tuilager eller provianteringsfrilager
av nyss omförmälda vara; dock får å provianteringsfrilager
upplagd sådan vara endast efter av Kungl. Majit för varje särskilt fall
meddelat tillstånd disponeras annorledes än till fartygs proviantering i
föreskriven ordning.
Vad i första stycket sägs gäller ej heller i avseende å vara, som införes
i egentlig gränstrafik eller under sådana förhållanden, att tullfrihet
för varan åtnjutes enligt annan bestämmelse i 5 § tulltaxeförordningen
än den under s) upptagna eller enligt 6 eller 8 § samma förordning.
I avseende å införsel av socker, örn vars inköp i fast räkning avtal
träffats före den 2 februari 1932 och varom anmälan senast den 15 mars
1932 blivit gjord hos statens sockernämnd, skola bestämmelserna i 7 §
andra stycket av kontraktet den 22 februari 1932 mellan staten och bolaget
äga tillämpning.
2 %.
Bolaget förbinder sig att inbjuda till teckning av kontrakt angående
sockerbetsodling under år 1935 i enlighet med mellan bolaget och Skånes
betodlares centralförening överenskomna grunder samt under iakttagande
tillika, att grundpriset för 100 kilogram sockerbetor med 16 procent
sockerhalt icke må, med undantag som följer av bestämmelserna i 3 §
andra stycket, understiga 2 kronor 25 öre. Utöver det betpris, som bolaget
med tillämpning härav skall erlägga, betalar bolaget ett särskilt tillägg
av 4 öre per 100 kilogram sockerbetor. Denna bolagets förbindelse medför
icke förpliktelse för bolaget att mottaga teckning av högre sockerbetsareal
än sammanlagt 42,000 hektar.
3 $.
Bolaget åtager sig att bestrida 41.5 procent av kostnaderna för den i 6 §
omförmälda nämnden.
Vidare förbinder sig bolaget att ej låta någon betodlare ingå eller
övertaga betodlingskontrakt för 1935, innehållande bestämmelse örn det
i 2 § angivna minimipriset av 2 kronor 25 öre eller det i nämnda para
-
9
Bevillningsutskottets betänkande Nr 6.
graf omförmälda tillägget av 4 öre, med mindre betodlaren avlämnar en
vederbörligen underskriven förbindelse, enligt bilagda formulär,1 angående
betarbetarlönerna 1935 och bestridande av vissa kostnader. Samtliga
sådana underskrivna förbindelser skola av bolaget, på anfordran, överlämnas
till den i 6 § omförmälda nämnden.
Vad betodlare enligt § 2 i förberörda förbindelse är skyldig betala skall
bolaget innehålla å den odlaren tillkommande betlikviden. Sålunda innehållna
belopp har bolaget att, på anfordran, redovisa till nämnden.
4 §.
Vid försäljning av socker är bolaget skyldigt att följa samma grundsatser,
som hittills i detta hänseende av bolaget tillämpats för försäljning
till leveransdagens pris. Bolaget skall bedriva sin verksamhet på
ett lojalt sätt och så att icke annans intresse obehörigen skadas.
5 §.
Svenska sockerfabriksaktiebolagets priskurantpris. å krossmelis (K 5)
skall vara normerande för priskurantpriserna å övriga av bolaget saluförda
sockersorter på så sätt, att en ökning eller minskning av priset å
K 5 åtföljes av samma ökning eller minskning av priserna å övriga sockersorter.
Priset å K 5 bestämmes enligt samma grunder som hittills
efter läget å världsmarknaden, varvid dock gäller, att lägre pris än 30
öre per kilogram ej behöver av bolaget för sagda sockersort tillämpas.
6 §.
Bolagets verksamhet, i vad den beröres av detta kontrakt, skall vara
underkastad fortlöpande kontroll av en utav Kungl. Majit tillsatt nämnd
av tre opartiska och sakkunniga personer (statens sockernämnd).
Av bolaget fattat beslut angående priserna å socker skall ofördröjligen
meddelas nämnden. Då denna finner av bolaget tillämpade priser
icke stå i överensstämmelse med vad i 5 § sägs, har den att meddela bolaget
detta samt, örn rättelse ej ernås, själv efter det bolaget beretts tillfälle
yttra sig besluta angående priserna å socker. Dylikt av nämnden
fattat beslut skall omedelbart lända till efterrättelse. Det åligger bolaget
att, vid anfordran, till nämnden lämna de uppgifter, som denna anser erforderliga
för kontrollens utövande.
Rörande nämndens verksamhet i övrigt äger Kungl. Majit meddela
närmare föreskrifter.
7
Bolagets åtagande enligt detta kontrakt gäller under förutsättning, att
inga ändringar under avtalstiden vidtagas beträffande gällande tullsatser
å raffinerat eller oraffinerat socker eller å melass ävensom att ej under
nämnda tid införes accis å socker.
8 §.
Detta kontrakt gäller från och med den 1 mars 1935 till och med den
29 februari 1936.
1 Se bilaga Aa.
2
Bihang till riksdagens protokoll 1935. 7 sami. Nr 6.
opaginerad Kontrollera mot PDF
io
Bevillningsutskottets betänkande Nr 6.
Bilaga Aa.
Förbindelse
till
statens sockernämnd
angående betarbetarlönerna 1935 och bestridande av vissa på
statens sockernämnd ankommande kostnader.
§ 1.
(Se noten
här nedan).1
Undertecknad, här nedan kallad betodlaren, förbinder sig gent emot
statens sockernämnd att vid användning under 1935 av lejd arbetskraft för
sockerbetors skötsel eller upptagning — där ej gällande kollektivavtal om
dylikt arbete är tillämpligt eller betarbetaren eljest av betodlaren erhåller
ersättning enligt de i kollektivavtalet stadgade bestämmelser — iakttaga
följande:
11. För sommarskötseln skall, därest denna omfattar fyra arbetsmoment
(gallring och tre hackningar), betalas ett ackord av minst 51 kronor per
1 I följande fall må § 1 mom. 1 i
nämligen beträffande
betodlare utanför Skåne, som tecknar
betodlingskontrakt med råsockerfabrik
i Skåne eller Blekinge:
»För sommar skötseln skall, därest
denna omfattar fyra arbetsmoment
(gallring och tre hackningar), betalas
ett ackord av minst 48 kronor per
tunnland. — För upptagningen skall
ackordet vara minst 59 kronor för
tunnland. Härutöver skall för upptagningen
betalas ett kvantitetstilllägg
av 4 öre per 400 sträckfamnar
för varje 1,000-tal kilogram per hektar
(cirka 500 kilogram per tunnland),
varmed skörden å egendomen
överstiger 250 deciton hetor per hektar.
— Helackordet skall alltså vara
minst 107 kronor per tunnland jämte
kvantitetstillägg i förekommande fall.
— Omfattar sommarskötseln blott
tre arbetsmoment (d. v. s. bortfaller
den tredje hackning en), minskas
ackordet för sommarskötseln liksom
helackordet med 7 kronor per tunnland.
»
stället hava nedan angivna lydelse,
betodlare, som tecknar betodlingskontrakt
med Roma råsockerfabrik
eller med Mörbylånga råsockerfabrik
:
»För sommarskötseln skall, därest
denna omfattar fyra arbetsmoment
(gallring och tre hackningar), betalas
ett ackord av minst 49 kronor per
tunnland. — För upptagningen skall
ackordet vara minst 56 kronor per
tunnland. Härutöver skall för upptagningen
betalas ett kvantitetstilllägg
av 4 öre per 400 sträckfamnar
för varje 1,000-tal kilogram per hektar
(cirka 500 kilogram per tunnland),
varmed skörden å egendomen
överstiger 250 deciton betor per
hektar. — Helackordet skall alltså
vara minst 105 kronor per tunnland
jämte kvantitetstillägg i förekommande
fall. — Omfattar sommarskötseln
blott tre arbetsmoment (d.
v. s. bortfaller den tredje hackningen),
minskas ackordet för sommarskötseln
liksom helackordet med 8
kronor per tunnland.»
Bevillningsutskottets betänkande Nr 6. 11
tunnland. — För upptagningen skall ackordet vara minst 64 kronor per
tunnland. Härutöver skall för upptagningen betalas ett kvantitetstillägg av
6 öre per 400 sträckfamnar för varje 1,000-tal kilogram per hektar (cirka
500 kilogram per tunnland), varmed skörden å egendomen överstiger 280
deciton betor per hektar. — Helackordet skall alltså vara minst 115 kronor
per tunnland jämte kvantitetstillägg i förekommande fall. — Omfattar
sommarskötseln blott tre arbetsmoment (d. v. s. bortfaller den tredje hackning
en), minskas ackordet för sommarskötseln liksom helackordet med 8
kronor per tunnland.
2. Erhåller betarhetaren icke ersättning enligt bestämmelserna i mom. 1,
är betodlaren pliktig att, där han ej inom viss av statens sockernämnd förelagd
tid styrker sig hava till betarbetaren betalat vad som felas, efter anmodan
av nämnden, utgiva ett belopp, motsvarande den felande ersättningen
jämte 5 procent årlig ränta därå, att av nämnden disponeras enligt av
Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter.
§ 2.
Tillika förbinder sig betodlaren att till täckande av kostnader, som statens
sockernämnd har att bestrida, till nämnden erlägga en avgift av intill
2 kronor 50 öre för varje uppmätt hektar av odlarens sockerbetsodling 1935.
Avgiften, vilkens närmare belopp fastställes av Kungl. Majit, må på nämndens
begäran innehållas å betodlaren tillkommande betlikvid. För del av
hektar reduceras avgiften i proportion till arealen.
§ 3.
Tvister örn tolkningen och tillämpningen av denna förbindelse — däri
inbegripet avgörande, huruvida och i vad män ersättningsskyldighet enligt
§ 1 mom. 2 föreligger — skola avgöras enligt gällande lag örn skiljemän,
med iakttagande att skiljemännen skola vara tre, varav en utses av styrelsen
för Skånes betodlares centralförening och en av styrelsen för svenska lantarbetareförbundet
samt den tredje (ordföranden) av Kungl. Maj:t.
12
Bevillningsutskottets betänkande Nr 6.
Bilaga. B.
Förslag
till
Kontrakt
mellan svenska staten och mellersta Sveriges sockerfabriks
aktiebolag.
Mellan svenska staten å ena sidan samt å andra sidan mellersta Sveriges
sockerfabriksaktiebolag, i det följande benämnt bolaget, är följande
överenskommelse träffad.
1 §.
Staten tillförsäkrar bolaget för nedan i 8 § omförmälda tid, att annan
än bolaget och svenska sockerfabriksaktiebolaget ej skall äga laglig rätt
att till riket införa socker (tulltaxenummer 119 och 120).
Vad ovan sägs skall icke utgöra hinder för annan att företaga transitering,
returförtullning eller uppläggning å tullager eller provianteringsfrilager
av nyss omförmäld vara; dock får å provianteringsfrilager upplagd
sådan vara endast efter av Kungl. Majit för varje särskilt fall meddelat
tillstånd disponeras annorledes än till fartygs proviantering i föreskriven
ordning.
Vad i första stycket sägs gäller ej heller i avseende å vara, som införes
1 egentlig gränstrafik eller under sådana förhållanden, att tullfrihet för
varan åtnjutes enligt annan bestämmelse i 5 § tulltaxeförordningen än
den under s) upptagna eller enligt 6 eller 8 § samma förordning.
I avseende å införsel av socker, örn vars inköp i fast räkning avtal träffats
före den 2 februari 1932 och varom anmälan senast den 15 mars 1932
blivit gjord hos statens sockernämnd, skola bestämmelserna i 7 § andra
stycket av kontraktet den 22 februari 1932 mellan staten och bolaget äga
tillämpning.
2 §.
Bolaget förbinder sig att i kontrakt angående sockerbetsodling under år
1935 i avseende å beräkningen av betpriset intaga bland annat följande bestämmelser.
Till grund för beräkningen av betpriset lägges medelpriset å 1 kilogram
krossmelis (K 5) enligt svenska sockerfabriksaktiebolagets priskurant vid
försäljning till engrossister under tiden från och med den 1 mars 1935 till
och med den 29 februari 1936, sedan därifrån dragits den i noteringen ingående
grossistrabatten 4 procent. Det sålunda framräknade effektiva
krossmelispriset utgör grundtalet för betprisberäkningen. För 100 kilogram
sockerbetor med 16 procent sockerhalt utgör priset 7 gånger ovannämnda
grundtal (= grundpriset); dock att sagda grundpris icke må, med
undantag som följer av bestämmelserna i 3 § andra stycket, understiga
2 kronor 25 öre.
För varje 1/10 procent ökning eller minskning i medelsockerhalten röner
betpriset ett tillägg eller avdrag av Vigo av grundpriset.
Utöver det betpris, som bolaget med tillämpning härav skall erlägga,
betalar bolaget ett särskilt tillägg av 4 öre per 100 kilogram sockerbetor.
Dessutom åtager sig bolaget även beträffande 1935 års sockerbetsodling
att lämna särskilt fraktbidrag till betodlarna enligt samma grunder som
för 1931.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 6.
13
3 §.
Bolaget åtager sig att bestrida 8.5 procent av kostnaderna för den i 6 §
omförmälda nämnden.
Vidare förbinder sig bolaget att ej låta någon betodlare ingå eller övertaga
betodlingskontrakt för 1935, innehållande bestämmelse örn det i 2 §
angivna minimipriset av 2 kronor 25 öre eller det i nämnda paragraf omförmälda
tillägget av 4 öre, med mindre betodlaren avlämnar en vederbörligen
underskriven förbindelse, enligt bilagda formulär,1 angående betarbetarlönerna
1935 och bestridande av vissa kostnader. Samtliga sådana
underskrivna förbindelser skola av bolaget, på anfordran, överlämnas till
den i 6 § omförmälda nämnden.
Vad betodlare enligt § 2 i förberörda förbindelse är skyldig betala skall
bolaget innehålla å den odlaren tillkommande betlikviden. Sålunda innehållna
belopp har bolaget att, på anfordran, redovisa till nämnden.
4 $.
Vid försäljning av socker är bolaget skyldigt att följa samma grundsatser,
som hittills i detta hänseende av bolaget tillämpats för försäljning
till leveransdagens pris. Bolaget skall bedriva sin verksamhet på ett lojalt
sätt och så att icke annans intresse obehörigen skadas.
5 $.
Mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolags priskurantpris å krossmelis
(KM) skall vara normerande för priskurantpriserna å övriga av bolaget
saluförda sockersorter på så sätt, att en ökning eller minskning av priset
å KM åtföljes av samma ökning eller minskning av priserna å övriga sockersorter.
Priset å KM bestämmes enligt samma grunder som hittills efter
läget å världsmarknaden, varvid dock gäller, att lägre pris än 30 öre per
kilogram ej behöver av bolaget för sagda sockersort tillämpas.
6 i
Bolagets verksamhet, i vad den beröres av detta kontrakt, skall vara
underkastad fortlöpande kontroll av en utav Kungl. Majit tillsatt nämnd
av tre opartiska och sakkunniga personer (statens sockernämnd).
Av bolaget fattat beslut angående priserna å socker skall ofördröjligen
meddelas nämnden. Då denna finner av bolaget tillämpade priser icke stå
i överensstämmelse med vad i 5 § sägs, har den att meddela bolaget detta
samt, örn rättelse ej ernås, själv efter det bolaget beretts tillfälle yttra sig
besluta angående priserna å socker. Dylikt av nämnden fattat beslut skall
omedelbart lända till efterrättelse. Det åligger bolaget att, vid anfordran,
till nämnden lämna de uppgifter, som denna anser erforderliga för kontrollens
utövande.
Rörande nämndens verksamhet i övrigt äger Kungl. Majit meddela närmare
föreskrifter.
7 §.
Bolagets åtagande enligt detta kontrakt gäller under förutsättning, att
inga ändringar under avtalstiden vidtagas beträffande gällande tullsatser
å raffinerat eller oraffinerat socker eller å melass ävensom att ej under
nämnda tid införes accis å socker.
8 §.
Detta kontrakt gäller från och med den 1 mars 1935 till och med den 29
februari 1936.
1 Se bilaga Aa. ____
Bihang tili riksdagens protokoll 19.15. 7 saini. Nr 6.
3
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1935:43 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Majlis proposition angående åtgärder till sockerbetsodlingens uppehållande. a1 i texten