Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets betänkande Nr 68

1935-06-07 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1935:68, Bevillningsutskottets betänkande Nr 68

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 68.

1

Nr 68.

Ankom till riksdagens kansli den 7 juni 1935 kl. 11.80 I. m.

Bevillningsutskottets betänkande, angående beräkning av bevillningarna

för budgetåret 1935/1936, m. m.

Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed

förslag till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för budgetåret

1935/1936 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande riksdag

fastställda grunder.

På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 4 januari 1935 (bilaga

till 1935 års statsverksproposition: inkomsterna) har chefen för

finansdepartementet nämnda dag underställt Kungl. Maj:ts prövning

finansplan och inkomstberäkning för budgetåret 1935/1936 jämte därmed

sammanhängande frågor. Departementschefen har därvid anmält bland

annat riksräkenskapsverkets skrivelse den 8 december 1934 med inkomstberäkning

för nämnda budgetår (Inkomsterna: bilaga I).

I en den 31 maj 1935 dagtecknad proposition, nr 249, har Kungl. Maj:t

framlagt förslag till beräkning av vissa inkomster å riksstaten för budgetåret

1935/1936 m. m.

I sitt anförande till förenämnda statsrådsprotokoll den 4 januari 1935

uttalade sig departementschefen till en början örn det ekonomiska läget

under år 1934, örn konjunkturutsikterna och den ekonomiska politiken

samt örn budgetarbetets förutsättningar. Departementschefen framhöll

därvid, att konjunkturutsikterna på den svenska marknaden kunde kortast

karakteriseras så, att under år 1934 förbättringen fortgått trots i

viss mån försvagad stimulans från utlandets sida. Den styrka, som expansionstendenserna

på hemmamarknaden sålunda visat sig äga, finge

emellertid icke undanskymma de osäkerhetsmoment, som vidlådde ett

mer eller mindre isolerat konjunkturuppsving; och då ovissheten örn den

internationella utvecklingen vore betydande, syntes enligt departementschefen

anledning föreligga att vid bedömandet av de allmänna förutsättningarna

för statsregleringen 1935/1936 icke utan vidare räkna med

en fortsatt förbättring av konjunkturläget. Å andra sidan saknades för

det dåvarande anledning att befara en ny vändning till det sämre. En

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 7 sami. Nr 68.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 68.

på detta sätt formulerad bedömning av läget under nästkommande budgetår

syntes icke nämnvärt avvika från de antaganden, som riksräkenskapsverket

lagt till grund för sin inkomstberäkning; och departementschefen

hade också genomgående kunnat följa verkets uppskattning

av de olika inkomsttitlarna. Emellertid byggde hela denna konjunkturbedömning

på vissa förutsättningar rörande vår egen ekonomiska

politik. I vårt nuvarande ekonomiska och finansiella läge syntes

det vara nödvändigt att förutsätta, att verksamma insatser från det allmännas

sida komme till stånd, som icke hade karaktären av extraordinära

åtgärder på kort sikt utan vore av natur att bereda mera varaktig

sysselsättning och kunna mera varaktigt upprätthållas. Vissa åtgärder

av denna art vore i statsverkspropositionen föreslagna eller bebådade,

och andra borde snarast möjligt bli resultat av då pågående utredningsarbete.

Det vore — enligt vad departementschefen framhöll — på denna

förutsättning den med statsverkspropositionen framlagda finansplanen

byggde, då den icke upptoge någon fortsättning av den extraordinära

upplåningen och icke heller innebure någon ytterligare höjning av beskattningen.

Vid anmälan av finansplanen erinrade departementschefen, att statsverkets

kassafond vid ingången av budgetåret 1934/1935 utvisade en behållning

av 70.91 miljoner kronor, samt framhöll, att utfallet av statsregleringen

för nämnda budgetår givetvis då ännu icke kunde med någon

större grad av säkerhet förutses. I fråga örn budgetens inkomstsida ansåg

departementschefen sig emellertid kunna instämma i ett av riksläkenskapsverket

gjort uttalande, att, därest ej den under år 1934 inträdda

förbättringen i konjunkturläget åter avlöstes av försämring eller

mera omfattande arbetskonflikter uppstode, det redan då kunde anses

sannolikt, att inkomstsidan skulle komma att utfalla med ett icke obetydligt

överskott. De utgiftstitlar, som avräknades mot kassafonden, brukade

tillsammantagna regelbundet förete överbelastning. Av avgörande

betydelse för utfallet av utgiftssidan vore emellertid kostnaderna

för arbetslöshetens bekämpande. För täckande av motsedd brist å anslaget

till statliga och statskommunala reservarbeten — vilken brist

uppskattats till 20 miljoner kronor — förutsattes, att erforderligt belopp

skulle ställas till förfogande från anslaget till oförutsedda utgifter.

Trots den merbelastning å skattebudgeten, som sålunda skulle uppkomma,

syntes man dock våga hysa förhoppning örn att, därest försämring

icke inträdde i konjunkturläget, kassafonden vid nästkommande budgetårs

ingång ej skulle avsevärt understiga behållningen vid detta budgetårs

början.

Vid framläggandet av propositionen nr 249 ha väsentligt större möjligheter

att överblicka utfallet av löpande statsreglering förelegat än

vad förhållandet var vid statsverkspropositionens avlåtande. Enligt en

av riksräkenskapsverket den 27 april 1935 avgiven beräkning skulle

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 68.

3

kassafonden genom statsregleringen för budgetåret 1934/1935 komma att

ökas med 22.40 miljoner kronor. Vid framläggandet av propositionen nr

249 har departementschefen funnit denna beräkning vara i huvudsak

väl grundad. Kassafondens behållning skulle alltså enligt denna beräkning

vid början av budgetåret 1935/1936 komma att uppgå till 93 å 94

miljoner kronor.

Såsom framgår av finansplanen i årets statsverksproposition, utvisade

efter budgetarbetets slut skattebudgetens utgiftssida ett belopp av 928.si

miljoner kronor. Häri ingick under nionde huvudtiteln ett till specialbudget

hörande anslag å 35.50 miljoner kronor till avsättning för prisreglering

på jordbrukets område m. m. Skattebudgetens utgifter i övrigt

slutade på en summa av 893.31 miljoner kronor.

Summan av skattebudgetens påräkneliga inkomster utgjorde 907.34

miljoner kronor. I denna summa ingingo de mot nyssnämnda anslag

svarande inkomsttitlarna, nämligen accis å margarin med 16 miljoner

kronor samt avgifter för prisreglering på jordbrukets område m. m.

med 19.50 miljoner kronor. Frånsett dessa inkomster uppgick alltså

skattebudgetens inkomstsida till 871.84 miljoner kronor.

För balansering av skattebudgeten erfordrades sålunda ett belopp av

i runt tal 21.5 miljoner kronor. Enligt finansplanen skulle detta belopp

anskaffas sålunda, att av vinstmedel från aktiebolaget Svenska tobaksinonopolet

beräknades kunna tagas i anspråk 10.5 miljoner kronor utöver

den staten såsom aktieägare i bolaget tillkommande utdelningen, att genom

förkortning av anståndstiden för inlevererande av brännvinstillverkningsskatt

för nästa budgetår skulle vinnas en merinkomst på 8 miljoner

kronor under denna inkomsttitel samt att vid upplösning av den

för patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter anordnade specialbudgeten

behållningen i vederbörande fond å i runt tal 3 miljoner

kronor skulle tillgodoföras statsregleringen.

Erinras må att i skattebudgetens utgiftssumma ingick ett belopp av

35 miljoner kronor för avbetalning av lån med kort amorteringstid. Enligt

finansplanen skulle vid denna utgiftspost bindas arvs- och gåvoskatten,

upptagen till 27 miljoner kronor, samt den extra inkomst- och

förmögenhetsskatten, som beräknades giva 8 miljoner kronor.

Uti det i statsverkspropositionen intagna förslaget till riksstat äro bevillningarna,

i överensstämmelse med departementschefens förslag, be
-

räknade till följande belopp:

Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:

Inkomst- och förmögenhetsskatt............................... 138,000,000

Särskild skatt å förmögenhet.................................... 11,700,000

Extra inkomst- och förmögenhetsskatt.................... 8,000,000

Utjämningsskatt............................................................ 8,200,000

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 68.

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt.................... 300,000

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och

rättigheter ............................................................... 350,000

Stämpelmedel (därav arvsskatt och skatt för gåva

27,000,000 kronor) ............................................... 56,000,000 222,550,000

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt .............................................................. 23,500,000

Gummiringsskatt ........................................................ 12,500,000

Bensinskatt................................................................... 49,000,000 85,000,000

Tullar och acciser:

Tullmedel...................................................................... 137,000,000

Accis å silke ............................................................... 1,500,000

Accis å margarin ....................................................... 16,000,000

Tobaksskatt................................................................... 78,000,000

Brännvinstillverkningsskatt....................................... 23,000,000

Rusdrycksförsäl jningsmedel:

Partihandelsbolag ................................................... 10,000,000

Detaljhandelsbolag................................................... 20,000,000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker 85,000,000

• Maltskatt........................................................................ 29,000,000 399,500,000

Postverket (överskott)............................................................................ 17,500,000.

I statsverkspropositionen har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen besluta,

att inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1935 skall utgå med 170

procent av de i 18 § i förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

stadgade grundbeloppen.

Närmare utformade förslag rörande de skatter, som förutsattes i finansplanen,

hava sedermera förelagts riksdagen.

Förslag rörande särskild skatt å förmögenhet, att utgå enligt samma

grunder som för år 1934, har framlagts i propositionen nr 21. Likaså

har med propositionen nr 20 avlåtits förslag örn uttagande av extra inkomst-

och förmögenhetsskatt för år 1935 enligt samma grunder som för

ett vart av åren 1932—1934. Dessa förslag ha numera av riksdagen antagits.

Därjämte har riksdagen godkänt med propositionen nr 92 framlagt

förslag örn fortsatt tillämpning under nästa budgetår av gällande bestämmelser

rörande omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker

ävensom i propositionen nr 216 framlagt förslag till förordning örn omsättningsskatt

å inhemskt vin. Sistnämnda omsättningsskatt har enligt

propositionen nr 216 förutsatts komma att redovisas å inkomsttiteln

omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker.

För genomförande av den i statsverkspropositionen förutsatta förkortningen

i anståndstiden beträffande inlevererande av brännvinstillverk
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 68- 5

ningsskatten har i propositionen nr 91 föreslagits erforderlig ändring i

förordningen angående tillverkning och beskattning av brännvin. Förslaget

har av riksdagen bifallits. Riksdagen har därjämte godkänt det i

propositionen nr 39 framlagda förslaget örn att för statsregleringen skulle

tagas i anspråk ett belopp av 10.5 miljoner kronor av vinstmedel från

aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet.

X propositionen nr 227 angående prisreglerande åtgärder på jordbrukets

område har Kungl. Majit föreslagit uttagande av vissa avgifter i

prisreglerande syfte eliel'' för anskaffande av medel till bestridande av

kostnaderna för spannmålsregleringen. Vidare har Kungl. Majit i propositionen

nr 233 framlagt förslag till förordning örn accis å margarit!

och vissa andra fettvaror. Propositionen innebär, att Kungl. Majit hos

riksdagen begärt bemyndigande att även för tiden efter den 30 juni 1935

förordna örn uttagande av accis å margarin samt att efter samma tidpunkt

förordna örn uttagande av accis jämväl å vissa andra fettämnen

ävensom att i sammanhang härmed meddela vissa förordnanden örn tull a

sådana varor. Bemyndigandet avser tiden intill utgången av juni månad

1937. Riksdagen har i huvudsak bifallit även de nu omnämnda förslagen.

I sitt anförande till det vid förenämnda proposition nr 249 fogade statsrådsprotokoll

har departementschefen erinrat, att under riksdagens lopp

åtskilliga ändringar vidtagits i budgetens utgiftssida. Innan en redogörelse

lämnas för vad departementschefen härutinnan anfört rörande

den allmänna skattebudgeten, må här återgivas vad han haft att anföra

beträffande såväl inkomst- som utgiftssidan i fråga om ett par specialbudgeter.

En särställning intaga de av Kungl. Majit i proposition nr 227 framlagda

förslagen angående prisreglerande åtgärder på jordbrukets område,

vilka förslag innefatta ändring av skattebudgetens utgiftssida beträffande

den förut omförmälda under nionde huvudtiteln upptagna specialbudgeten.

Enligt i proposition nr 227 till årets riksdag framlagda,

av riksdagen godkända förslag komma skattebudgetens utgifter att sänkas

med 2 miljoner kronor; denna sänkning inverkar emellertid icke på

balanseringen av skattebudgeten.

I statsverkspropositionen blevo de inkomsttitlar, som här avses, upptagna

med preliminärt beräknade belopp, nämligen titeln accis å maigarin

med 1(5 miljoner kronor och de bada avgiftstitlarna - sammanförda

till en titel med benämningen »avgifter för prisreglering på jordbrukets

område m. m.» -— med 19.50 miljoner kronor.

I propositionen nr 227 har beräknats, att avgifter för täckande av förluster

å spannmålsregleringen skulle för nästa budgetår inbringa sammanlagt

9.50 miljoner kronor, och i anslutning härtill har för avsättningtill

jordbrukets prisregleringsfond och till fonden för mötande av iörluster

å spannmålsregleringen avsättningsanslaget till fonden för mötande

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 68.

av förluster å spannmålsregleringen äskats med nämnda belopp. De avgifter,

som skola ingå i jordbrukets prisregleringsfond, hava i nämnda

proposition beräknats, intäkterna av margarinaccisen till 15 miljoner

kronor, oljekaksskatt till 7 miljoner kronor och övriga hithörande

avgifter till 2 miljoner kronor. I enlighet härmed har avsättningsanslaget

till prisregleringsfonden upptagits till 24 miljoner kronor.

I anslutning till vad sålunda förekommit och då de till två olika fonder

hänförliga, under upphörd i statens verksamhet ingående avgifterna

lämpligen böra, liksom i nu gällande budget, redovisas å skilda titlar, har

departementschefen nu ansett å riksstatens inkomstsida böra upptagas

dels accis å margarin med 15 miljoner kronor, dels avgifter för prisreglering

på jordbrukets område med 9 miljoner kronor, dels ock avgifter

för täckande av förluster å spannmålsregleringen med 9.50 miljoner kronor.

Tillsammantagna understiga inkomsterna å dessa titlar — liksom

motsvarande utgiftsanslag — med 2 miljoner kronor det belopp, som i

statsverkspropositionen beräknats.

Såsom förut nämnts har befogenheten att åsätta accis å margarin numera

utsträckts till att avse även vissa andra fettvaror. Med hänsyn härtill

borde enligt departementschefens uppfattning inkomsttiteln i fråga

benämnas »accis å margarin och vissa andra fettvaror».

Beträffande de till automobilskattemedlens specialbudget hörande anslagen

har riksdagen, med utgångspunkt från att inkomsterna av automobilskattemedel

kunna för budgetåret 1935/1936 beräknas giva 3 miljoner

kronor mer än som i statsverkspropositionen uppförts, höjt vissa under

sjätte huvudtiteln upptagna anslag till vägbyggnader och vägunderhåll

m. m. med samma belopp, 3 miljoner kronor. I enlighet härmed och

under erinran att inkomsterna av automobilskattemedel i statsverkspropositionen

beräknats till 85 miljoner kronor, förordar departementschefen,

att denna titel å riksstaten för nästa budgetår upptages med 88 miljoner

kronor, varav i fordonsskatt 24.50 miljoner kronor, i gummiringsskatt

12.50 miljoner kronor och i bensinskatt 51 miljoner kronor.

Vad härefter angår ändringarna i den allmänna skattebudgeten sedan

statsverkspropositionens framläggande så innebära, enligt vad departementschefen

närmare utvecklat, vissa av Kungl. Majit i särskilda propositioner

framlagda förslag en nettoökning av omkring 1.40 miljon kronor.

Till denna nettoökning böra läggas dels ett anslagsbelopp å 5 miljoner

kronor till avskrivning av lånekapital, anvisat åt svenska spannmålsföreningen,

örn vars uppförande under titeln avbetalning å statsskulden

propositionen nr 249 innehåller förslag, dels ock ett belopp av ytterligare

1 miljon kronor för avskrivning av till allmänna arbeten m. m. anvisat

lånekapital, varom likaledes i nyssnämnda proposition framställes

förslag. Enligt departementschefen skulle alltså den av Kungl. Majit

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 68. 7

föreslagna nettoökningen av allmänna skattebudgeten uppgå till 7.4« miljoner

kronor.

I vissa fall har riksdagen på initiativ av enskilda motionärer anvisat

anslag å allmänna skattebudgeten till högre belopp än det av Kungl.

Majit föreslagna eller å riksstaten uppfört anslag, som icke varit upptagna

i budgetförslaget. Efter att hava omnämnt vissa dylika utgiftsökningar

anför departementschefen:

»Med utgångspunkt från hittills av riksdagen beslutade utgifter och, i

den mån beslut av riksdagen ännu icke fattats, från Kungl. Maj:ts förslag

i ännu icke avgjorda anslagsfrågor torde man, enligt vad verkställt

överslag giver vid handen, hava att räkna med, att allmänna skattebudgeten

i förhållande till statsverkspropositionen ökats med 9.22 miljoner

kronor. Enligt vad från riksgäldskontoret inhämtats, har man emellertid

att förvänta minskade utgifter för räntor å statsskulden med 2.50 miljoner

kronor samt för avbetalning å statsskulden med 0.79 miljon kronor,

varemot huvudtiteln för riksdagen och dess verk m. m. bör

ökas med O.07 miljon kronor. Örn hänsyn tages till dessa förändringar,

skulle allmänna skattebudgetens totalsumma komma

att i förhållande till statsverkspropositionen förete en nettoökning av

6.oo miljoner kronor. Till denna ökning kommer en nettoökning av specialbudgeternas

summa med (3—2 =) 1 miljon kronor. Skattebudgetens hela

ökning skulle alltså uppgå till 7.oo miljoner kronor och dess totalsumma

skulle enligt angivna förutsättningar utgöra 935.81 miljoner kronor.»

I sitt anförande till det vid omförmälda proposition nr 249 fogade statsrådsprotokollet

har departementschefen vidare tillkännagivit, att han

under förhandenvarande förhållanden ansett lämpligt att upptaga

spörsmålet örn inkomstberäkningarna till förnyad prövning samt att

han, för att erhålla material för ett dylikt bedömande, bland annat

anmodat cheferna för vederbörande verk och företag att inkomma

med förnyade beräkningar rörande den sannolika avkastningen för nästa

budgetår av ett antal inkomsttitlar i riksstaten. För den sedvanliga kontrollräkningen

av inkomst- och förmögenhetsskatten har material införskaffats

från taxeringsnämndsordförandena i riket. Efter att hava redogjort

för de från cheferna för vederbörande verk och företag mottagna

svaren har departementschefen för egen del yttrat sig över de särskilda

inkomsttitlarna och därvid på anförda skäl stannat vid att föreslå ett

flertal både höjningar och sänkningar av de i statsverkspropositionen

föreslagna beloppen.

Med hänvisning i övrigt till sistnämnda statsrådsprotokoll ma här omförmälas,

att enligt departementschefens beräkningar skulle för finansiering

av nästkommande budgetårs riksstat sta till förfogande 935.53

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 68.

miljoner kronor eller 6.72 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen

beräknats.

Såsom förut framhållits, representera de av departementschefen angivna

förändringarna av skattebudgetens utgiftssida en stegring med 7.oo

miljoner kronor av det i statsverkspropositionen upptagna beloppet, 928.81

miljoner kronor. Mot utgifter å 935.81 miljoner kronor skulle alltså stå

inkomster å 935.53 miljoner kronor. Då samtliga anslagsäskanden ännu

ej behandlats av riksdagen, har departementschefen ansett det icke vara

erforderligt att närmare än som sålunda skett yttra sig örn sättet för

åvägabringande av balans mellan inkomstsida och utgiftssida vid statsregleringen.

I anslutning till vad departementschefen anfört har Kungl. Majit i omförmälda

proposition nr 249, såvitt nu är fråga,

dels — med ändring av i statsverkspropositionen framlagda förslag angående

upptagande å riksstaten för budgetåret 1935/1936 av vissa inkomsttitlar

— föreslagit riksdagen att i nämnda riksstat beräkna bland

annat följande inkomsttitlar sålunda:

Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning ................... kronor 140,000,000

Stämpelmedel, bevillning (därav arvsskatt och skatt för

gåva 27,000,000 kronor) .................................................... » 57,000,000

Automobilskattemedel:

a. Fordonsskatt, bevillning ........................ 24,500,000

b. Gummiringsskatt, bevillning.................... 12,500,000

c. Bensinskatt, bevillning ............................ 51,000,000 »

Tobaksskatt, bevillning ....................................................... »

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker, bevillning

................................................................................

Maltskatt, bevillning ............................................................

Postverket, bevillning..........................................................

88,000,000

79.000. 000

86.000. 000

28,000,000

18,500,000

dels ock föreslagit riksdagen att — med uteslutande av den i förslaget

till riksstat för budgetåret 1935/1936 upptagna inkomsttiteln accis å margarin

— i nämnda riksstat uppföra följande inkomsttitel sålunda:

Accis å margarin och vissa andra fettvaror, bevillning kronor 15,000,000.

Sammanfattningsvis må anföras, att de sålunda i propositionen nr 249

föreslagna beräkningarna av bevillningarna innebära i förhållande till

statsverkspropositionens motsvarande beräkningar höjningar av följande

inkomsttitlar, nämligen inkomst- och förmögenhetsskatten med 2

miljoner kronor, stämpelmedlen med 1 miljon kronor, automobilskattemedlen

med 3 miljoner kronor (därav fordonsskatten med 1 miljon kronor

och bensinskatten med 2 miljoner kronor), tobaksskatten med 1 mil
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 68.

9

jon kronor, omsättnings- och utskänkningsskatten med 1 miljon kronor

och postverket med likaledes 1 miljon kronor samt sänkningar i

fråga örn accisen å margarin och vissa andra fettvaror (i statsverkspropositionen

benämnd accis å margarin) med 1 miljon kronor och beträffande

maltskatten med likaledes 1 miljon kronor.

Med iakttagande av de beslut, som riksdagen fattat i anslagsfrågor utskottet.

jämväl efter det propositionen nr 249 avlåtits, skulle skattebudgetens utgiftssida

komma att höjas med cirka 6,870,000 kronor utöver vad i statsverkspropositionen

angivits. I nämnda belopp ingår för avskrivning av

till allmänna arbeten m. m. anvisat lånekapital ett förslagsanslag av

37 miljoner kronor eller 1 miljon kronor mera än i propositionen nr 249

föreslagits. Nettoökningen å skattebudgetens inkomstsida åter uppgår

vid godtagande av de i propositionen nr 249 gjorda beräkningarna till i

runt tal 6,720,000 kronor, vadan alltså en brist av omkring 150,000 kronor

finnes att täcka. Enligt vad statsutskottet meddelat lär emellertid detta

belopp kunna täckas genom att statsutskottet kommer att uppräkna inkomsttiteln

diverse inkomster med sistnämnda belopp.

Vid nu angivna förhållande saknar utskottet anledning föreslå någon

ändring av det procenttal, efter vilket inkomst- och förmögenhetsskatten

enligt statsverkspropositionen föreslagits skola utgå. Utskottet har därför

föreslagit, att inkomst- och förmögenhetsskatten skall utgå efter ett

procenttal av 170. Utskottet bar vidare ansett sig, i överensstämmelse

med vad i propositionen nr 249 föreslagits, kunna beräkna att i inkomstoch

förmögenhetsskatt skola inflyta 140 miljoner kronor.

övriga till bevillningar hänförliga inkomsttitlar torde böra upptagas i

enlighet med statsverkspropositionen med däri jämlikt propositionen nr

249 föreslagna ändringar.

På grund av vad sålunda anförts får bevillningsutskottet hemställa,

1) att riksdagen måtte, i anledning av Kungl. Maj:ts

i statsverkspropositionen framlagda förslag angående

skatteprocenten, besluta, att inkomst- och förmögenhetsskatt

för år 1935 skall utgå med 170 procent av de i

18 § förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

stadgade grundbeloppen; samt

2) att bevillningarna för budgetåret 1935/1936 måtte

beräknas sålunda:

Inkomst- och förmögenhetsskatt .... kronor 140,000,000

Särskild skatt å förmögenhet............ » 11,700,000

Extra inkomst- och förmögenhetsskatt.

................................................... » 8,000,000

Utjämningsskatt ............................... » 8,200,000

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 7 sami. Nr 68. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 68.

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt

............................................... kronor

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner

och rättigheter.................... »

Stämpelmedel (därav arvsskatt och

skatt för gåva 27,000,000 kronor) »

Automobilskattemedel:

a) Fordonsskatt ........... 24,500,000

h) Gummiringsskatt.... 12,500,000

c) Bensinskatt ............ 51,000,000 »

Tullmedel ............................................ »

Accis å silke........................................ »

Accis å margarin och vissa andra

fettvaror............................................ »

Tobaksskatt ........................................ »

Brännvinstillverkningsskatt ........... »

Rusdrycksf örsäljningsmedel:

Partihandelsbolag........................... >

Detaljhandelsbolag ........................ »

Omsättnings- och utskänkningsskatt

å spritdrycker ................................ »

Maltskatt ............................................ »

Postverket (överskott) ........................ »

300.000

350.000

57,000,000

88,000,000

137,000,000

1,500,000

15.000. 000

79.000. 000

23.000. 000

10.000. 000

20,000,000

86,000,000

28,000,000

18,500,000.

Stockholm den 7 juni 1935.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Bärg i Katrineholm, Jönsson, Ericson i Göberga,

Larson i Lerdala, Nilsson i Landeryd, Wahlmark, friherre Lagerfelt, Lithander,

Lövgren i Boden, Olsson i Närlinge, Olsson i Gävle, Olsson i Ramsta, Ericson

i Boxholm, Hjalmarsson, Berg i Karlskrona, Werner i Hultsfred, Johansson i

Krogstorp, Eklund och Hagberg i Malmö.

3 51836. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1935.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1935:360 Skrivelse till Konungen, angående beräkning av bevillningarna för budgetåret 1935/1936, m. m. s. 1 i texten