Bevillningsutskottets betänkande Nr 68
1935-06-07 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1935:68, Bevillningsutskottets betänkande Nr 68
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande Nr 68.
1
Nr 68.
Ankom till riksdagens kansli den 7 juni 1935 kl. 11.80 I. m.
Bevillningsutskottets betänkande, angående beräkning av bevillningarna
för budgetåret 1935/1936, m. m.
Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed
förslag till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för budgetåret
1935/1936 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande riksdag
fastställda grunder.
På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 4 januari 1935 (bilaga
till 1935 års statsverksproposition: inkomsterna) har chefen för
finansdepartementet nämnda dag underställt Kungl. Maj:ts prövning
finansplan och inkomstberäkning för budgetåret 1935/1936 jämte därmed
sammanhängande frågor. Departementschefen har därvid anmält bland
annat riksräkenskapsverkets skrivelse den 8 december 1934 med inkomstberäkning
för nämnda budgetår (Inkomsterna: bilaga I).
I en den 31 maj 1935 dagtecknad proposition, nr 249, har Kungl. Maj:t
framlagt förslag till beräkning av vissa inkomster å riksstaten för budgetåret
1935/1936 m. m.
I sitt anförande till förenämnda statsrådsprotokoll den 4 januari 1935
uttalade sig departementschefen till en början örn det ekonomiska läget
under år 1934, örn konjunkturutsikterna och den ekonomiska politiken
samt örn budgetarbetets förutsättningar. Departementschefen framhöll
därvid, att konjunkturutsikterna på den svenska marknaden kunde kortast
karakteriseras så, att under år 1934 förbättringen fortgått trots i
viss mån försvagad stimulans från utlandets sida. Den styrka, som expansionstendenserna
på hemmamarknaden sålunda visat sig äga, finge
emellertid icke undanskymma de osäkerhetsmoment, som vidlådde ett
mer eller mindre isolerat konjunkturuppsving; och då ovissheten örn den
internationella utvecklingen vore betydande, syntes enligt departementschefen
anledning föreligga att vid bedömandet av de allmänna förutsättningarna
för statsregleringen 1935/1936 icke utan vidare räkna med
en fortsatt förbättring av konjunkturläget. Å andra sidan saknades för
det dåvarande anledning att befara en ny vändning till det sämre. En
Bihang till riksdagens protokoll 1935. 7 sami. Nr 68.
1
2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 68.
på detta sätt formulerad bedömning av läget under nästkommande budgetår
syntes icke nämnvärt avvika från de antaganden, som riksräkenskapsverket
lagt till grund för sin inkomstberäkning; och departementschefen
hade också genomgående kunnat följa verkets uppskattning
av de olika inkomsttitlarna. Emellertid byggde hela denna konjunkturbedömning
på vissa förutsättningar rörande vår egen ekonomiska
politik. I vårt nuvarande ekonomiska och finansiella läge syntes
det vara nödvändigt att förutsätta, att verksamma insatser från det allmännas
sida komme till stånd, som icke hade karaktären av extraordinära
åtgärder på kort sikt utan vore av natur att bereda mera varaktig
sysselsättning och kunna mera varaktigt upprätthållas. Vissa åtgärder
av denna art vore i statsverkspropositionen föreslagna eller bebådade,
och andra borde snarast möjligt bli resultat av då pågående utredningsarbete.
Det vore — enligt vad departementschefen framhöll — på denna
förutsättning den med statsverkspropositionen framlagda finansplanen
byggde, då den icke upptoge någon fortsättning av den extraordinära
upplåningen och icke heller innebure någon ytterligare höjning av beskattningen.
Vid anmälan av finansplanen erinrade departementschefen, att statsverkets
kassafond vid ingången av budgetåret 1934/1935 utvisade en behållning
av 70.91 miljoner kronor, samt framhöll, att utfallet av statsregleringen
för nämnda budgetår givetvis då ännu icke kunde med någon
större grad av säkerhet förutses. I fråga örn budgetens inkomstsida ansåg
departementschefen sig emellertid kunna instämma i ett av riksläkenskapsverket
gjort uttalande, att, därest ej den under år 1934 inträdda
förbättringen i konjunkturläget åter avlöstes av försämring eller
mera omfattande arbetskonflikter uppstode, det redan då kunde anses
sannolikt, att inkomstsidan skulle komma att utfalla med ett icke obetydligt
överskott. De utgiftstitlar, som avräknades mot kassafonden, brukade
tillsammantagna regelbundet förete överbelastning. Av avgörande
betydelse för utfallet av utgiftssidan vore emellertid kostnaderna
för arbetslöshetens bekämpande. För täckande av motsedd brist å anslaget
till statliga och statskommunala reservarbeten — vilken brist
uppskattats till 20 miljoner kronor — förutsattes, att erforderligt belopp
skulle ställas till förfogande från anslaget till oförutsedda utgifter.
Trots den merbelastning å skattebudgeten, som sålunda skulle uppkomma,
syntes man dock våga hysa förhoppning örn att, därest försämring
icke inträdde i konjunkturläget, kassafonden vid nästkommande budgetårs
ingång ej skulle avsevärt understiga behållningen vid detta budgetårs
början.
Vid framläggandet av propositionen nr 249 ha väsentligt större möjligheter
att överblicka utfallet av löpande statsreglering förelegat än
vad förhållandet var vid statsverkspropositionens avlåtande. Enligt en
av riksräkenskapsverket den 27 april 1935 avgiven beräkning skulle
Bevillningsutskottets betänkande Nr 68.
3
kassafonden genom statsregleringen för budgetåret 1934/1935 komma att
ökas med 22.40 miljoner kronor. Vid framläggandet av propositionen nr
249 har departementschefen funnit denna beräkning vara i huvudsak
väl grundad. Kassafondens behållning skulle alltså enligt denna beräkning
vid början av budgetåret 1935/1936 komma att uppgå till 93 å 94
miljoner kronor.
Såsom framgår av finansplanen i årets statsverksproposition, utvisade
efter budgetarbetets slut skattebudgetens utgiftssida ett belopp av 928.si
miljoner kronor. Häri ingick under nionde huvudtiteln ett till specialbudget
hörande anslag å 35.50 miljoner kronor till avsättning för prisreglering
på jordbrukets område m. m. Skattebudgetens utgifter i övrigt
slutade på en summa av 893.31 miljoner kronor.
Summan av skattebudgetens påräkneliga inkomster utgjorde 907.34
miljoner kronor. I denna summa ingingo de mot nyssnämnda anslag
svarande inkomsttitlarna, nämligen accis å margarin med 16 miljoner
kronor samt avgifter för prisreglering på jordbrukets område m. m.
med 19.50 miljoner kronor. Frånsett dessa inkomster uppgick alltså
skattebudgetens inkomstsida till 871.84 miljoner kronor.
För balansering av skattebudgeten erfordrades sålunda ett belopp av
i runt tal 21.5 miljoner kronor. Enligt finansplanen skulle detta belopp
anskaffas sålunda, att av vinstmedel från aktiebolaget Svenska tobaksinonopolet
beräknades kunna tagas i anspråk 10.5 miljoner kronor utöver
den staten såsom aktieägare i bolaget tillkommande utdelningen, att genom
förkortning av anståndstiden för inlevererande av brännvinstillverkningsskatt
för nästa budgetår skulle vinnas en merinkomst på 8 miljoner
kronor under denna inkomsttitel samt att vid upplösning av den
för patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter anordnade specialbudgeten
behållningen i vederbörande fond å i runt tal 3 miljoner
kronor skulle tillgodoföras statsregleringen.
Erinras må att i skattebudgetens utgiftssumma ingick ett belopp av
35 miljoner kronor för avbetalning av lån med kort amorteringstid. Enligt
finansplanen skulle vid denna utgiftspost bindas arvs- och gåvoskatten,
upptagen till 27 miljoner kronor, samt den extra inkomst- och
förmögenhetsskatten, som beräknades giva 8 miljoner kronor.
Uti det i statsverkspropositionen intagna förslaget till riksstat äro bevillningarna,
i överensstämmelse med departementschefens förslag, be
-
räknade till följande belopp:
Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:
Inkomst- och förmögenhetsskatt............................... 138,000,000
Särskild skatt å förmögenhet.................................... 11,700,000
Extra inkomst- och förmögenhetsskatt.................... 8,000,000
Utjämningsskatt............................................................ 8,200,000
4
Bevillningsutskottets betänkande Nr 68.
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt.................... 300,000
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och
rättigheter ............................................................... 350,000
Stämpelmedel (därav arvsskatt och skatt för gåva
27,000,000 kronor) ............................................... 56,000,000 222,550,000
Automobilskattemedel:
Fordonsskatt .............................................................. 23,500,000
Gummiringsskatt ........................................................ 12,500,000
Bensinskatt................................................................... 49,000,000 85,000,000
Tullar och acciser:
Tullmedel...................................................................... 137,000,000
Accis å silke ............................................................... 1,500,000
Accis å margarin ....................................................... 16,000,000
Tobaksskatt................................................................... 78,000,000
Brännvinstillverkningsskatt....................................... 23,000,000
Rusdrycksförsäl jningsmedel:
Partihandelsbolag ................................................... 10,000,000
Detaljhandelsbolag................................................... 20,000,000
Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker 85,000,000
• Maltskatt........................................................................ 29,000,000 399,500,000
Postverket (överskott)............................................................................ 17,500,000.
I statsverkspropositionen har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen besluta,
att inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1935 skall utgå med 170
procent av de i 18 § i förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
stadgade grundbeloppen.
Närmare utformade förslag rörande de skatter, som förutsattes i finansplanen,
hava sedermera förelagts riksdagen.
Förslag rörande särskild skatt å förmögenhet, att utgå enligt samma
grunder som för år 1934, har framlagts i propositionen nr 21. Likaså
har med propositionen nr 20 avlåtits förslag örn uttagande av extra inkomst-
och förmögenhetsskatt för år 1935 enligt samma grunder som för
ett vart av åren 1932—1934. Dessa förslag ha numera av riksdagen antagits.
Därjämte har riksdagen godkänt med propositionen nr 92 framlagt
förslag örn fortsatt tillämpning under nästa budgetår av gällande bestämmelser
rörande omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker
ävensom i propositionen nr 216 framlagt förslag till förordning örn omsättningsskatt
å inhemskt vin. Sistnämnda omsättningsskatt har enligt
propositionen nr 216 förutsatts komma att redovisas å inkomsttiteln
omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker.
För genomförande av den i statsverkspropositionen förutsatta förkortningen
i anståndstiden beträffande inlevererande av brännvinstillverk
-
Bevillningsutskottets betänkande Nr 68- 5
ningsskatten har i propositionen nr 91 föreslagits erforderlig ändring i
förordningen angående tillverkning och beskattning av brännvin. Förslaget
har av riksdagen bifallits. Riksdagen har därjämte godkänt det i
propositionen nr 39 framlagda förslaget örn att för statsregleringen skulle
tagas i anspråk ett belopp av 10.5 miljoner kronor av vinstmedel från
aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet.
X propositionen nr 227 angående prisreglerande åtgärder på jordbrukets
område har Kungl. Majit föreslagit uttagande av vissa avgifter i
prisreglerande syfte eliel'' för anskaffande av medel till bestridande av
kostnaderna för spannmålsregleringen. Vidare har Kungl. Majit i propositionen
nr 233 framlagt förslag till förordning örn accis å margarit!
och vissa andra fettvaror. Propositionen innebär, att Kungl. Majit hos
riksdagen begärt bemyndigande att även för tiden efter den 30 juni 1935
förordna örn uttagande av accis å margarin samt att efter samma tidpunkt
förordna örn uttagande av accis jämväl å vissa andra fettämnen
ävensom att i sammanhang härmed meddela vissa förordnanden örn tull a
sådana varor. Bemyndigandet avser tiden intill utgången av juni månad
1937. Riksdagen har i huvudsak bifallit även de nu omnämnda förslagen.
I sitt anförande till det vid förenämnda proposition nr 249 fogade statsrådsprotokoll
har departementschefen erinrat, att under riksdagens lopp
åtskilliga ändringar vidtagits i budgetens utgiftssida. Innan en redogörelse
lämnas för vad departementschefen härutinnan anfört rörande
den allmänna skattebudgeten, må här återgivas vad han haft att anföra
beträffande såväl inkomst- som utgiftssidan i fråga om ett par specialbudgeter.
En särställning intaga de av Kungl. Majit i proposition nr 227 framlagda
förslagen angående prisreglerande åtgärder på jordbrukets område,
vilka förslag innefatta ändring av skattebudgetens utgiftssida beträffande
den förut omförmälda under nionde huvudtiteln upptagna specialbudgeten.
Enligt i proposition nr 227 till årets riksdag framlagda,
av riksdagen godkända förslag komma skattebudgetens utgifter att sänkas
med 2 miljoner kronor; denna sänkning inverkar emellertid icke på
balanseringen av skattebudgeten.
I statsverkspropositionen blevo de inkomsttitlar, som här avses, upptagna
med preliminärt beräknade belopp, nämligen titeln accis å maigarin
med 1(5 miljoner kronor och de bada avgiftstitlarna - sammanförda
till en titel med benämningen »avgifter för prisreglering på jordbrukets
område m. m.» -— med 19.50 miljoner kronor.
I propositionen nr 227 har beräknats, att avgifter för täckande av förluster
å spannmålsregleringen skulle för nästa budgetår inbringa sammanlagt
9.50 miljoner kronor, och i anslutning härtill har för avsättningtill
jordbrukets prisregleringsfond och till fonden för mötande av iörluster
å spannmålsregleringen avsättningsanslaget till fonden för mötande
6
Bevillningsutskottets betänkande Nr 68.
av förluster å spannmålsregleringen äskats med nämnda belopp. De avgifter,
som skola ingå i jordbrukets prisregleringsfond, hava i nämnda
proposition beräknats, intäkterna av margarinaccisen till 15 miljoner
kronor, oljekaksskatt till 7 miljoner kronor och övriga hithörande
avgifter till 2 miljoner kronor. I enlighet härmed har avsättningsanslaget
till prisregleringsfonden upptagits till 24 miljoner kronor.
I anslutning till vad sålunda förekommit och då de till två olika fonder
hänförliga, under upphörd i statens verksamhet ingående avgifterna
lämpligen böra, liksom i nu gällande budget, redovisas å skilda titlar, har
departementschefen nu ansett å riksstatens inkomstsida böra upptagas
dels accis å margarin med 15 miljoner kronor, dels avgifter för prisreglering
på jordbrukets område med 9 miljoner kronor, dels ock avgifter
för täckande av förluster å spannmålsregleringen med 9.50 miljoner kronor.
Tillsammantagna understiga inkomsterna å dessa titlar — liksom
motsvarande utgiftsanslag — med 2 miljoner kronor det belopp, som i
statsverkspropositionen beräknats.
Såsom förut nämnts har befogenheten att åsätta accis å margarin numera
utsträckts till att avse även vissa andra fettvaror. Med hänsyn härtill
borde enligt departementschefens uppfattning inkomsttiteln i fråga
benämnas »accis å margarin och vissa andra fettvaror».
Beträffande de till automobilskattemedlens specialbudget hörande anslagen
har riksdagen, med utgångspunkt från att inkomsterna av automobilskattemedel
kunna för budgetåret 1935/1936 beräknas giva 3 miljoner
kronor mer än som i statsverkspropositionen uppförts, höjt vissa under
sjätte huvudtiteln upptagna anslag till vägbyggnader och vägunderhåll
m. m. med samma belopp, 3 miljoner kronor. I enlighet härmed och
under erinran att inkomsterna av automobilskattemedel i statsverkspropositionen
beräknats till 85 miljoner kronor, förordar departementschefen,
att denna titel å riksstaten för nästa budgetår upptages med 88 miljoner
kronor, varav i fordonsskatt 24.50 miljoner kronor, i gummiringsskatt
12.50 miljoner kronor och i bensinskatt 51 miljoner kronor.
Vad härefter angår ändringarna i den allmänna skattebudgeten sedan
statsverkspropositionens framläggande så innebära, enligt vad departementschefen
närmare utvecklat, vissa av Kungl. Majit i särskilda propositioner
framlagda förslag en nettoökning av omkring 1.40 miljon kronor.
Till denna nettoökning böra läggas dels ett anslagsbelopp å 5 miljoner
kronor till avskrivning av lånekapital, anvisat åt svenska spannmålsföreningen,
örn vars uppförande under titeln avbetalning å statsskulden
propositionen nr 249 innehåller förslag, dels ock ett belopp av ytterligare
1 miljon kronor för avskrivning av till allmänna arbeten m. m. anvisat
lånekapital, varom likaledes i nyssnämnda proposition framställes
förslag. Enligt departementschefen skulle alltså den av Kungl. Majit
Bevillningsutskottets betänkande Nr 68. 7
föreslagna nettoökningen av allmänna skattebudgeten uppgå till 7.4« miljoner
kronor.
I vissa fall har riksdagen på initiativ av enskilda motionärer anvisat
anslag å allmänna skattebudgeten till högre belopp än det av Kungl.
Majit föreslagna eller å riksstaten uppfört anslag, som icke varit upptagna
i budgetförslaget. Efter att hava omnämnt vissa dylika utgiftsökningar
anför departementschefen:
»Med utgångspunkt från hittills av riksdagen beslutade utgifter och, i
den mån beslut av riksdagen ännu icke fattats, från Kungl. Maj:ts förslag
i ännu icke avgjorda anslagsfrågor torde man, enligt vad verkställt
överslag giver vid handen, hava att räkna med, att allmänna skattebudgeten
i förhållande till statsverkspropositionen ökats med 9.22 miljoner
kronor. Enligt vad från riksgäldskontoret inhämtats, har man emellertid
att förvänta minskade utgifter för räntor å statsskulden med 2.50 miljoner
kronor samt för avbetalning å statsskulden med 0.79 miljon kronor,
varemot huvudtiteln för riksdagen och dess verk m. m. bör
ökas med O.07 miljon kronor. Örn hänsyn tages till dessa förändringar,
skulle allmänna skattebudgetens totalsumma komma
att i förhållande till statsverkspropositionen förete en nettoökning av
6.oo miljoner kronor. Till denna ökning kommer en nettoökning av specialbudgeternas
summa med (3—2 =) 1 miljon kronor. Skattebudgetens hela
ökning skulle alltså uppgå till 7.oo miljoner kronor och dess totalsumma
skulle enligt angivna förutsättningar utgöra 935.81 miljoner kronor.»
I sitt anförande till det vid omförmälda proposition nr 249 fogade statsrådsprotokollet
har departementschefen vidare tillkännagivit, att han
under förhandenvarande förhållanden ansett lämpligt att upptaga
spörsmålet örn inkomstberäkningarna till förnyad prövning samt att
han, för att erhålla material för ett dylikt bedömande, bland annat
anmodat cheferna för vederbörande verk och företag att inkomma
med förnyade beräkningar rörande den sannolika avkastningen för nästa
budgetår av ett antal inkomsttitlar i riksstaten. För den sedvanliga kontrollräkningen
av inkomst- och förmögenhetsskatten har material införskaffats
från taxeringsnämndsordförandena i riket. Efter att hava redogjort
för de från cheferna för vederbörande verk och företag mottagna
svaren har departementschefen för egen del yttrat sig över de särskilda
inkomsttitlarna och därvid på anförda skäl stannat vid att föreslå ett
flertal både höjningar och sänkningar av de i statsverkspropositionen
föreslagna beloppen.
Med hänvisning i övrigt till sistnämnda statsrådsprotokoll ma här omförmälas,
att enligt departementschefens beräkningar skulle för finansiering
av nästkommande budgetårs riksstat sta till förfogande 935.53
8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 68.
miljoner kronor eller 6.72 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen
beräknats.
Såsom förut framhållits, representera de av departementschefen angivna
förändringarna av skattebudgetens utgiftssida en stegring med 7.oo
miljoner kronor av det i statsverkspropositionen upptagna beloppet, 928.81
miljoner kronor. Mot utgifter å 935.81 miljoner kronor skulle alltså stå
inkomster å 935.53 miljoner kronor. Då samtliga anslagsäskanden ännu
ej behandlats av riksdagen, har departementschefen ansett det icke vara
erforderligt att närmare än som sålunda skett yttra sig örn sättet för
åvägabringande av balans mellan inkomstsida och utgiftssida vid statsregleringen.
I anslutning till vad departementschefen anfört har Kungl. Majit i omförmälda
proposition nr 249, såvitt nu är fråga,
dels — med ändring av i statsverkspropositionen framlagda förslag angående
upptagande å riksstaten för budgetåret 1935/1936 av vissa inkomsttitlar
— föreslagit riksdagen att i nämnda riksstat beräkna bland
annat följande inkomsttitlar sålunda:
Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning ................... kronor 140,000,000
Stämpelmedel, bevillning (därav arvsskatt och skatt för
gåva 27,000,000 kronor) .................................................... » 57,000,000
Automobilskattemedel:
a. Fordonsskatt, bevillning ........................ 24,500,000
b. Gummiringsskatt, bevillning.................... 12,500,000
c. Bensinskatt, bevillning ............................ 51,000,000 »
Tobaksskatt, bevillning ....................................................... »
Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker, bevillning
................................................................................
Maltskatt, bevillning ............................................................
Postverket, bevillning..........................................................
88,000,000
79.000. 000
86.000. 000
28,000,000
18,500,000
dels ock föreslagit riksdagen att — med uteslutande av den i förslaget
till riksstat för budgetåret 1935/1936 upptagna inkomsttiteln accis å margarin
— i nämnda riksstat uppföra följande inkomsttitel sålunda:
Accis å margarin och vissa andra fettvaror, bevillning kronor 15,000,000.
Sammanfattningsvis må anföras, att de sålunda i propositionen nr 249
föreslagna beräkningarna av bevillningarna innebära i förhållande till
statsverkspropositionens motsvarande beräkningar höjningar av följande
inkomsttitlar, nämligen inkomst- och förmögenhetsskatten med 2
miljoner kronor, stämpelmedlen med 1 miljon kronor, automobilskattemedlen
med 3 miljoner kronor (därav fordonsskatten med 1 miljon kronor
och bensinskatten med 2 miljoner kronor), tobaksskatten med 1 mil
-
Bevillningsutskottets betänkande Nr 68.
9
jon kronor, omsättnings- och utskänkningsskatten med 1 miljon kronor
och postverket med likaledes 1 miljon kronor samt sänkningar i
fråga örn accisen å margarin och vissa andra fettvaror (i statsverkspropositionen
benämnd accis å margarin) med 1 miljon kronor och beträffande
maltskatten med likaledes 1 miljon kronor.
Med iakttagande av de beslut, som riksdagen fattat i anslagsfrågor utskottet.
jämväl efter det propositionen nr 249 avlåtits, skulle skattebudgetens utgiftssida
komma att höjas med cirka 6,870,000 kronor utöver vad i statsverkspropositionen
angivits. I nämnda belopp ingår för avskrivning av
till allmänna arbeten m. m. anvisat lånekapital ett förslagsanslag av
37 miljoner kronor eller 1 miljon kronor mera än i propositionen nr 249
föreslagits. Nettoökningen å skattebudgetens inkomstsida åter uppgår
vid godtagande av de i propositionen nr 249 gjorda beräkningarna till i
runt tal 6,720,000 kronor, vadan alltså en brist av omkring 150,000 kronor
finnes att täcka. Enligt vad statsutskottet meddelat lär emellertid detta
belopp kunna täckas genom att statsutskottet kommer att uppräkna inkomsttiteln
diverse inkomster med sistnämnda belopp.
Vid nu angivna förhållande saknar utskottet anledning föreslå någon
ändring av det procenttal, efter vilket inkomst- och förmögenhetsskatten
enligt statsverkspropositionen föreslagits skola utgå. Utskottet har därför
föreslagit, att inkomst- och förmögenhetsskatten skall utgå efter ett
procenttal av 170. Utskottet bar vidare ansett sig, i överensstämmelse
med vad i propositionen nr 249 föreslagits, kunna beräkna att i inkomstoch
förmögenhetsskatt skola inflyta 140 miljoner kronor.
övriga till bevillningar hänförliga inkomsttitlar torde böra upptagas i
enlighet med statsverkspropositionen med däri jämlikt propositionen nr
249 föreslagna ändringar.
På grund av vad sålunda anförts får bevillningsutskottet hemställa,
1) att riksdagen måtte, i anledning av Kungl. Maj:ts
i statsverkspropositionen framlagda förslag angående
skatteprocenten, besluta, att inkomst- och förmögenhetsskatt
för år 1935 skall utgå med 170 procent av de i
18 § förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
stadgade grundbeloppen; samt
2) att bevillningarna för budgetåret 1935/1936 måtte
beräknas sålunda:
Inkomst- och förmögenhetsskatt .... kronor 140,000,000
Särskild skatt å förmögenhet............ » 11,700,000
Extra inkomst- och förmögenhetsskatt.
................................................... » 8,000,000
Utjämningsskatt ............................... » 8,200,000
Bihang till riksdagens protokoll 1935. 7 sami. Nr 68. 2
10
Bevillningsutskottets betänkande Nr 68.
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt
............................................... kronor
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner
och rättigheter.................... »
Stämpelmedel (därav arvsskatt och
skatt för gåva 27,000,000 kronor) »
Automobilskattemedel:
a) Fordonsskatt ........... 24,500,000
h) Gummiringsskatt.... 12,500,000
c) Bensinskatt ............ 51,000,000 »
Tullmedel ............................................ »
Accis å silke........................................ »
Accis å margarin och vissa andra
fettvaror............................................ »
Tobaksskatt ........................................ »
Brännvinstillverkningsskatt ........... »
Rusdrycksf örsäljningsmedel:
Partihandelsbolag........................... >
Detaljhandelsbolag ........................ »
Omsättnings- och utskänkningsskatt
å spritdrycker ................................ »
Maltskatt ............................................ »
Postverket (överskott) ........................ »
300.000
350.000
57,000,000
88,000,000
137,000,000
1,500,000
15.000. 000
79.000. 000
23.000. 000
10.000. 000
20,000,000
86,000,000
28,000,000
18,500,000.
Stockholm den 7 juni 1935.
På bevillningsutskottets vägnar:
JOH. NILSSON.
Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Bärg i Katrineholm, Jönsson, Ericson i Göberga,
Larson i Lerdala, Nilsson i Landeryd, Wahlmark, friherre Lagerfelt, Lithander,
Lövgren i Boden, Olsson i Närlinge, Olsson i Gävle, Olsson i Ramsta, Ericson
i Boxholm, Hjalmarsson, Berg i Karlskrona, Werner i Hultsfred, Johansson i
Krogstorp, Eklund och Hagberg i Malmö.
3 51836. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1935.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1935:360 Skrivelse till Konungen, angående beräkning av bevillningarna för budgetåret 1935/1936, m. m. s. 1 i texten