Bankoutskottets memorial Nr 1
1935-01-16 · 25 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 23 av 25 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1935:1, Bankoutskottets memorial Nr 1
Dokumentets text
Bankoutskottets memorial Nr 1.
1
Nr 1.
Ankom till riksdagens kansli den 16 januari 1935 kl. 2 e. m.
Memorial, med överlämnande av fullmäktiges i riksbanken till bankoutskottet
avgivna berättelse.
Ban koutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit den
av fullmäktige i riksbanken, jämlikt föreskrift i 37 § av lagen för Sveriges
riksbank, till utskottet avgivna berättelsen om bankens tillstånd, rörelse och
förvaltning under år 1934, får härmed enligt gällande instruktion till riksdagen
överlämna samma berättelse.
Stockholm den 16 januari 1935.
På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Åkerberg, Lindgren, Lindley, Ernfors, Johansson i
Friggeråker, Ström i Lidköping, Ehrnberg och Bjurström;
från andra kammaren: herrar Leffler, Bäcklund, Laurén, Lovén, Westman, Paulsen,
Johansson i Sollefteå och Wikström.
Bihang till riksdagens protokoll 1935. 8 sami. Nr 1.
1
opaginerad Kontrollera mot PDF
;VtVv.
''(■) I
\ ''-.^‘‘vVvh: ?. ’. ■#., : .• ■ h .tit.;’-: > i
. . ,rv * .. ri : ■
?
r;4
BanJcoutslcottets memorial Nr 1.
3
Berättelse till bankoutskottet angående riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning.
Jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges riksbank få fullmäktige i riksbanken
härmed till bankoutskottet avgiva berättelse angående riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning under år 1934. Sifferredogörelserna i denna
berättelse omfatta hela nämnda år. I fråga om fullmäktiges beslut och åtgärder
få fullmäktige jämväl hänvisa till sin till riksdagens senast församlade
revisorer avgivna berättelse angående riksbanken.
Konjunkturutvecklingen i världen var under år 1934 föga enhetlig. I de
länder, där man till skydd för en valuta med bibehållen guldparitet genomförde
deflationistiska åtgärder, inregistrerades en fortgående produktionsinskränkning.
I länder med sänkt guldvärde hos valutan fortsatte i regel
den tidigare konjunkturförbättringen under början av året. Så var även
fallet i Tyskland, där guldvärdet upprätthölls genom en tvångsreglering
av valutamarknaden. Senare under året framträdde en avmattning eller
förbyttes uppsvinget i en nedgång, som likväl mot årets slut gav plats för
en förnyad återhämtning.
De allmänna konjunkturtendenserna återspeglas av följande produktionsindextal.
Produktionsutvecklingen.
(Bas: 1929 = 100.)
Frankrike Tyskland Förenta Staterna England
1933 (medeltal)........ 77 69 65 82
1934: 1 kv........... 76 82 67 93
2 kv........... 73 88 72 93
3 kv........... 69 87 61 87
Den internationella prisutvecklingen framgår av följande indextal.
Prisutvecklingen.
(Bas: 1929 = 100.)
Frankrike Tyskland Förenta Staterna England
Stat. Générale Stat. Reichsamt Bureau of Labor Board of Trade
1933 (medeltal)..... 62 68 68 74
1934 mars........ 61 70 76 76
juni......... 58 71 77 76
september .... 58 73 80 77
november..... 56 74 (okt.) 79 76
4
BanTcontsJcottets memorial Nr 1.
Riktlinjerna
för penningpolitiken.
Medan prisnivån i England hållit sig i stort sett konstant, har man sålunda
i Förenta staterna inregistrerat en fortsatt prisstegring, som emellertid
till väsentlig del torde få återföras på verkningar av det relativt ogynnsamma
skördeutfallet och därför icke utan vidare kan betraktas såsom tecken
på en förbättring i konjunkturläget. I Frankrike har prisfallet fortgått.
I Tyskland synes man ha erhållit en prishöjning, vilken emellertid i någon
mån torde förklaras av varuknapphet.
Olika restriktiva åtgärder ha även detta år i stor utsträckning hämmat
det internationella varuutbytet och de internationella kapitalrörelserna. Någon
lösning av de problem, som läget på valutamarknaden ställer, har icke heller
ernåtts; man har sålunda alltjämt att räkna med en grupp guld valutor och
en grupp i ett mer eller mindre fast förhållande till pund sterling knutna
valutor och en varierande värderelation mellan dessa båda grupper. Utvecklingen
belyses av följande översikt över vissa internationella noteringar.
Vissa noteringar å Londonmarknaden.
(Medeltal.)
1933 (hela året)..............
1934 mars..................
juni...................
september...............
december...............
Maximipriset på guld var under år 1934
11 oktober. Högsta priset i december var
har noterats ett högsta pris på 142.42 sh.
Växelkurs å
Francs
(Paris)
Dollar
Guldpris
sh. per uns fint
84.577
4.2172
124.79
77.371
5.0930
136.47
76.501
5.0493
137.74
74.845
4.9953
140.84
74.975
4.9462
140.61
43.25 sh. per uns. Detta pris noterades den
41 sh. Under
den gångna
delen av januari
För riksbankens penningpolitik gällande direktiv ha icke modifierats under
året. En utförligare karakteristik av förutsättningarna för den hittills förda,
på en stabilisering av pundkursen inriktade valutapolitiken framlades i fullmäktiges
skrivelse den 26 april 1934 med anhållan örn fortsatt befrielse för
riksbanken från skyldigheten att inlösa av banken utgivna sedlar med guld.
I denna skrivelse anförde fullmäktige bland annat, att erfarenheten enligt
fullmäktiges mening visat, att den fasta pundkurs, som hållits av riksbanken,
varit till nytta för det svenska näringslivet och på ett väsentligt sätt
bidragit till att de svenska exportindustrierna kunnat tillgodogöra sig de
tendenser till konjunkturuppsving, som framträtt på världsmarknaden. Pundkursens
stabilitet hade sålunda i viss mån neutraliserat de olägenheter, som
varit förbundna med de ovissa förhållandena på den internationella penningmarknaden,
samtidigt som den medfört, att de internationella prisstegringstendenserna
spritts även till den svenska marknaden. För den händelse
prisstegringen på världsmarknaden och då närmast i England skulle fortsätta
och eventuellt förstärkas, borde den ur förtroendesynpunkt värdefulla
stabiliseringen av pundkursen alltfort komma att tillika utgöra ett effektivt
medel att realisera önskemålet örn en måttlig prisstegring i Sverige.
BanJcoutskottets memorial Nr 1.
5
I samma riktning uttalade sig chefen för finansdepartementet samt bankoutskottet
vid 1934 års riksdag.
Läget på den svenska penningmarknaden har under år 1934 utvecklats
1 riktning mot ökad lätthet. Någon sänkning av riksbankens diskonto har
dock icke ansetts motiverad. Det officiella diskontot har sålunda förblivit
2 V. procent. Vid rediskontering åt affärsbankerna och centralkassorna för
jordbrukskredit har tillämpats en räntesats, som med V» procent understigit
det officiella diskontot. Riksbankens övriga räntesatser voro under året oförändrade
utom vad beträffar räntan å avbetalningslån, utgivna före den 20
november 1933, för vilka räntan nedsatts till 4 procent eller samma ränta
som för senare utgivna dylika lån.
De större affärsbankerna hava icke under året förändrat de av dem annonserade
räntesatserna. I åtskilliga fall torde det dock hava varit möjligt för
deras kunder att för sina krediter erhålla lägre räntesatser än de tidigare
tillämpade.
De enskilda sparbankerna hava i stor utsträckning sänkt sina inlåningsräntor.
Medelräntan för inlåningen var vid årsskiftet 1933/1934 drygt 3.20
procent för att i november hava sjunkit till knappa 2.90 procent. Den
gonomsnittliga utlåningsräntan mot bästa säkerhet i inteckning utgjorde vid
sistnämnda tidpunkt 3.46 procent. I vissa fall har dylik kredit kunnat erhållas
till cirka 3 procent.
Från och med årsskiftet 1934/1935 tillämpas av ett flertal sparbanker
ytterligare reducerade räntesatser. Postsparbankens inlåningsränta sänktes
från nyåret till 2 procent.
Den effektiva räntan på ett representativt statsräntelån, 1888 års 3 procent
räntelån, utgjorde vid 1933 års utgång 3.66 procent. Vid årsskiftet
1934/1935 uppgick den till 3,01 procent.
Det lätta läget på penningmarknaden har återspeglats icke endast i ränteutvecklingen
utan också däri, att affärsbankerna även under år 1934 haft
avsevärda belopp innestående å giroräkning i riksbanken. Rediskontering
har förekommit endast i mycket obetydlig utsträckning. Flertalet banker
ha över huvud icke anlitat riksbanken i detta syfte.
Emissionsverksamheten under året belyses av följande siffersammanställning.
Obligationsemissioner och obligationsinlösen.
(Miljoner kronor, 1—3 kvartalet respektive år.)
Svenska staten
Hypoteks-
inrättningar
Kommuner
Industri-
företag
Emit-
terade
Inlösta
Emit-
terade
Inlösta
Emit-
terade
Inlösta
Emit-
terade
Inlösta
1933...........
246.5
163.4
132.4
8I.1
51.1
42.9
—
31.4
1934...........
116.4
3.0
158.o
107.4
42.4
95.6
3.9
70.5
Ränte
satserna.
Kredit
givningen.
6
Banlcoutskottets memorial Nr 1.
Köp och
försäljning
av valutor.
Medan affärsbankernas inlåning legat på en relativt oförändrad nivå, har
utlåningen år 1934 genomgående varit av mindre omfattning än under
nästföregående år.
Förändringarna under år 1934 i riksbankens och affärsbankernas behållning
av guld och utländska valutor framgå av följande sammanställning.
Riksbankens och affärsbankernas tillgodohavanden.1)
(Miljoner kronor^ vid månadens slut.)
Riksbankens guld- innehav
Riksbankens
utländska
tillgodohavanden
Affärsbankernas
utländska
tillgodohavanden
metallisk
kassa
övrigt
guld
netto
därav
utländska
stats-
papper
netto
därav
utländska
obliga-
tioner
1929 dec..........
244.7
_,
265.3
51.4
318.0
135.4
1933 dec..........
259.7
110.6
446.2
—
106.4
63.2
1934 mars........
265.4
108.4
506.9
5.6
77.3
56.3
juni.........
274.6
94.9
444.9
37.2
171.2
57.4
sept..........
280.9
93.2
468.9
46.6
195.3
53.i
nov..........
284.1
67.5
519.1
46.6
186.3
76.4
*) Rörande redovisningen av riksbankens guldinnehav och utländska tillgodohavanden
jfr nedan sid. 9.
För att belysa ett pär av de viktigare faktorer, som påverkat utvecklingen
av valutatillgodohavandena, ha i följande tablå sammanställts vissa
uppgifter rörande utrikeshandel och långa kapitalrörelser.
Utvecklingen av handelsbalans och långa kapitalrörelser.
(Miljoner kronor.)
Utrikeshandel'')
Handel med värdepapper2)
Summa
Import
Export
Import- (—)
resp.
export- ( + )
överskott
Import
Export
Import- (—)
resp.
export- ( + )
överskott
Import- (—)
resp.
export- ( + )
överskott
1933 .
998
971
— 27
100
142
+ 42
+ 15
1934 .
1,189
1,155
— 34
125
104
— 21
— 55
0 Enligt den preliminära handelsstatistiken. Uppgifterna avse tiden januari—november.
2) Uppgifterna gälla köp och försäljning av värdepapper genom banker under tiden januari—november
och genom fondhandlare under de tre första kvartalen.
För att uppgifterna rörande riksbankens och affärsbankernas tillgodohavanden
i guld och utländska valutor skola bli jämförbara med uppgifterna
Bankoutskottets memorial Nr 1.
7
om saldot av utrikeshandeln och handeln med värdepapper, måste en viss
omräkning ske. För detta ändamål bör nettoförändringen i riksbankens
innehav av utländska statspapper, växlar samt hos utländsk bank innestående
medel ökas dels med nettot av guldköp i utlandet under perioden
ifråga, dels även med den del av förändringen i kursdifferenskontots saldo,
som hänför sig till köp av valutor och guld i utlandet.
För tiden januari—november 1933 erhålles efter nämnda omräkningar
för riksbankens del en ökning i de utländska tillgodohavandena med cirka
422 miljoner. För affärsbankerna inträder en minskning med cirka 41 miljoner.
Under år 1934 förekommer i båda fallen en ökning av tillgodohavandena,
som uppgår till 26 resp. 58 miljoner kronor. Den bristande
överensstämmelsen mellan dessa uppgifter och de i tablån framlagda förklaras
av ett flertal faktorer. Större, i detta sammanhang betydelsefulla
poster i betalningsbalansen, som icke redovisats i det föregående, äro räntelikvider
och återbetalningen av dollarlånet. Man bar även att beakta de
förklaringsgrunder till utvecklingen av de utländska tillgodohavandena, som
ligga i minskat anlitande av olika redan i föregående års berättelse omnämnda
kredittransaktioner från exportörernas sida, avsedda att begränsa
valutariskerna, och förändringar i vissa andra kreditrörelser på kort sikt.
Häremot har man dock att väga en sannolik ökning av fraktinkomster
m. m.
På grund av pundkursens stabilitet hava exportörerna, som ovan antytts,
i mindre utsträckning än tidigare sökt säkra sig mot valutarisk. Aven
hava affärsbankerna i något ökad grad själva behållit sina kortfristiga tillgodohavanden
i pundvaluta.
Riksbanken har under året hållit en minimikurs på pund sterling av Växelkurser.
19: 40 kronor. Under våren, då valutaefterfrågan visade en, väsentligen
säsongmässig, tendens att stiga över utbudet, uppträdde riksbanken temporärt
såsom säljare av pund sterling, varvid kursen tidvis var 19: 40 Vs kronor.
Detsamma var fallet en kortare tid under hösten. Då pundkursen varit
stabil, har kronan kommit att visa i huvudsak samma värdeförändringar
som pund sterling i förhållande till andra valutor. Utvecklingen av riksbankens
avista kurser belyses av följande sammanställning.
Riksbankens avista säljkurser å valutor.
(Medeltal.)
100 franca
(Paris)
1 dollar
1 pund
100 riksmark
100 riksmark
clearingkurs
1933 (hela året).......
22.83
4.661
19.203
138.53
—
1934 mars...........
25.17
3.821
19.400
löl.oo
—
juni............
25.41
3.850
19.405
148.32
—
september.......
26.oi
3.802
19.400
156.86
156.65
december........
25.05
3.028
19.400
158.io
157.51
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets memorial Nr 1.
Vid inbetalningar å clearingkontot i Sverige för skuld i riksmark skall
avräkning ske efter börsens i Berlin senaste kända medelkurs å svenska
kronor. Fördenskull offentliggöres en särskild clearingkurs å riksmark,
motsvarande nämnda medelkurs. Genom det nya clearingavtalet den 22
december 1934 ha smärre modifikationer genomförts beträffande beräkningen
av clearingkursen.
^^sk^korJ1-'' uPPsying relativt gynnsamma förutsättningar, som skapats
junkturut- bland annat genom den ovan skildrade utvecklingen på valuta- och penvecklingen.
ningmarknaderna, ha kommit att bilda ramen kring en konjunkturförbättring
i vårt land, som internationellt sett framstår såsom ovanligt kraftig.
Utvecklingen av produktion och sysselsättning framgår av följande sammanställning.
Produktion oell sysselsättning.
(Industriförb. index. Bas: 1929 = 100.)
1933 (medeltal).
1934 mars . . . .
juni . . . .
september
november
Total produktion
82
97
102
102
104
Sysselsättningsgrad
85
89
91
93
94
Den genomsnittliga prisnivån i partihandeln har under året undergått en
böjning, vilken till någon del får återföras på inflytandet från den internationella
prisutvecklingen men likväl i ej ringa grad rönt inflytande av
uppsvinget på hemmamarknaden. Belysande är följande sammanställning
av indextal för import- och exportvaror med kommerskollegii parti prisindex
samt för typiska import-, export- och hemmamarknadsprodukter.
Partiprisutvecklingen})
(Bas: 1929 = 100.)
Total
Im-
port
Ex-
port
Kol-
bränsle
Textil-
ämnen
Anim.
livsm.
Kalk,
ce- ment
m. m.
Järn- o. stål- fabri- kat
Pap-
pers-
massa
Trä-
varor
1933 (medeltal)
77
75
77
84
53
71
86
85
67
77
1934 mars . . .
80
76
82
87
63
76
82
91
73
87
juni ....
81
76
83
86
61
78
81
93
72
87
sept. . . .
81
76
83
88
58
82
80
99
69
85
nov.....
82
75
81
89
58
85
80
100
62
82
0 Serierna för import- och exportpriser ha utarbetats av Aktiebolaget Svenska Handelsbanken,
övriga serier publiceras av kommerskollegium. Prisnoteringen för pappersmassa
avser mekanisk våt och stark sulfit. Trävaror representeras av furu 3x9 lil.
Bankoutskottets memorial Nr 1.
9
Den betydande prisstegring, som bland annat animaliska livsmedel visat,
har bidragit till en höjning av den genomsnittliga detaljprisnivån, som återspeglas
i riksbankens konsumtionsprisindex, vars totala rörelser likväl förblivit
obetydliga.
Riksbankens konsumtionsprisindex.
(Bas: September 1931 = 100.)
General-
index
Födo- o.
njutnings- ämnen
Bränsle
o. lyse
Bostad
Bekläd-
nad
Inventa-
rier
Övriga
utgifter
1933 (medeltal)
99.o
99.3
96.4
98.3
97.o
100.6
99.5
1934 mars . . .
98.8
99.0
94.i
98.i
98.o
99.2
98.6
juni. . .
99.6
102.3
92.3
98.i
98.4
98.7
98.4
sept. . . .
99.2
100.8
94.o
97.6
98.0
98.8
98.5
dec.....
99.8
102.4
94.i
97.6
99.6
98.3
98.2
Riksbankens rörelse visar en nettovinst på 7,275,641: 26 kronor, varav
1,711,744: 91 kronor utgöra vinst från avbetalningslånefonden. Den för år
1933 redovisade vinsten utgjorde 10,591,866: 23 kronor. Bland orsakerna
till nedgången i vinsten kan nämnas den låga räntenivå, som varit rådande,
och den minskade rediskonteringen från affärsbankernas sida.
Vid bokslutets uppgörande har allt redovisat guld liksom föregående år
upptagits till ett pris, motsvarande 2,480 kronor per kilogram fint guld.
De utländska valutorna ha upptagits till kurser omkring de gamla pariteterna,
därav pund sterling till en kurs av 18: — kronor. Kursskillnaden
mellan inköps- och bokföringspriserna vid köp av guld och valutor har
liksom tidigare belastats ett särskilt konto, kursdifferenskontot, vilket även
krediterats skillnaden mellan försäljnings- och bokföringspriserna vid försäljning
av guld och valutor.
I riksbankens räkenskaper per den 31 december 1934 har saldot å detta
konto balanserats såsom tillgång med 95,687,936: 99 kronor. Motsvarande
saldo utgjorde vid föregående årsskifte 102,798,140: 25 kronor.
Därest riksbankens innehav av utländska valutor uppskreves till vid utgången
av år 1934 gällande kurser, skulle saldot å kursdifferenskontot minskas
med 43,257,164: 57 kronor. För en utjämning av återstoden av saldot,
52,430,772: 42 kronor, skulle erfordras en uppskrivning till vid årsskiftet
gällande guldpris i London av 67,820,219: 37 kronor av den redovisade
guldkassan.
Metalliska kassan utgjorde den 31 december 1934 285,175,146: 75 kronor.
I Sverige förvarades därav 242,398,874: 74 kronor. I utlandet förvarades
sålunda 42,776,272: 01 kronor i guld, ingående i den metalliska kassan.
Därjämte förvarades i utlandet 66,080,272: 38 kronor i guld, som icke ingå i
nämnda kassa.
Årsresul
tatet.
Vinst- och
förlusträkning.
10 Bankoutskottets-memorial Nr 1.
Vinst- och förlust
DEBET
1933
19 3 4
Kronor
Kronor
Kronor
Lånerörelsen.
Räntor på upp- och avskrivningsräkning.....
63
21
90
77
Upphörda lånegrenar.
Räntor på lånebanksobligationer..........
7,667
76
7,637
27
Förvaltningskostnad.
Arvoden och avlöningar:
Fullmäktige och direktionen:
Arvoden .........................
142,464
84
136,383
44
Ersättningar till fullmäktiges vikarier.......
7,374
25
11,367
09
147,750
53
Tjänstemän:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän:
Löner..........................
2,403,833
98
2,393,915
08
Ersättningar för flyttningskostnader........
3,514
36
19,352
52
Uniformsbeklädnad åt ordinarie vaktmästare vid
samtliga kontor...................
12,560
08
14,405
25
Arvoden åt tjänstemän å utrikesavdelningen
samt till vikarie för föreståndaren för vården
av stora förvaringsvalvet vid huvudkontoret .
12,394
33
12,319
03
Arvoden för postbefordran och inkasseringar . .
5,867
93
5,908
29
Premier till chaufförerna..............
1,000
—
1,000
—
Läkarvård och begravningshjälp..........
2,065
39
3,287
—
Vikariatsersättningar.................
51,453
46
50,473
01
Arvode till vetenskapligt biträde för vården av
riksbankens mynt- och medalj samling.....
600
—
600
—
Arvode till styrelseledamöter vid avd.-kontoren
i Göteborg och Malmö..............
21,600
—
15,000
—
Arvode till styrelseledamöter vid övriga kontor.
92,000
—
82,800
—
> » ombudsman vid avd.-kont. i Göteborg
4,000
—
3,200
—
» » » » » »Malmö .
2,000
—
2,000
—
> » » » » » Luleå . .
800
—
800
—
Avlöningar till övriga icke-ordinarie befattnings-
havare samt ersättning för extra arbeten m. m.:
arvoden .......................
304,610
67
317,038
95
läkarvård och begravningshjälp.........
196
50
57
—
uniformsbeklädnad åt icke ordinarie vaktmäs-
tare.........................
2,381
30
4,326
71
Bidrag till utländska studieresor........
4,000
—
3,500
—
Övergångsavlöningsstat vid avd.-kontoret i Göte-
borg .........................
100
—
100
—
Arvoden över stat ..................
19,471
97
14,343
13
2,944,425
97
Pensionsstat:
Pensioner till f. d. befattningshavare vid riks-
banken ........................
254,512
64
254,960
03
Transport
3,356,532
67
—
—
3,354,864
57
Bankoutskottets memorial Nr 1. 11
räkning år 1934.
1933
1
9 3 4
KREDIT.
Kronor
Kronor
Kronor
(Inkomster och vinster)
Lånerörelsen.
Räntor på diskonterade växlar...........
1,389,593
16
400,718
86
> » hypoteks- och kommunlån.......
1,465,520
35
816,308
99
» » kassakreditiv o. kredit i löpande rakn.
74,089
88
37,415
52
Avgifter för » ...............
31,442
16
24,271
52
Inkasseringsavgifter och provisioner.......
1,271
26
1,220
22
Inbetalningar å inom linjen förda eller avskrivna
fordringar (ej avbetalningslån)..........
14,246
74
1,097
20
1,281,032
31
Utrikesrörelsen.
Av utrikesrörelsen uppkommen vinst.......
1,561,526
05
3,604,282
04
Statspapper och obligationer.
Räntor..........................
7,473,783
65
4,693,670
37
Vinst vid utlottning och försäljning.......
1,657,786
74
1,418,364
03
6,112,034
40
Övriga inkomster och vinster.
Avgifter för i förvar mottagna depositioner:
öppna ........................
160,077
89
160,867
06
slutna . . . . ....................
444
60
260
30
Vinst vid köp och försäljning av utländskt guld-
mynt och guld efter vikt.............
71,650
12
405,684
64
Utdelning å aktier..................
107,114
40
186,896
16
Tillfälliga räntor....................
8
12
29
41
Provisioner.......................
5,803
78
15,062
97
Pappersmagasinet...................
1,787
60
—
—
Inkomster av fastigheter och diverse:
vid huvudkontoret.................
1,412
52
1,600
—
vid avdelningskontoren..............
338,494
14
291,187
03
1,061,587
57
/
Transport
14,35ö,053|lf
—
|-
| 12,058,936
32
12 Bankoutsltottets memorial Nr 1.
Vinst- och förlust
-
DEBET.
1933
19 3 4
Kronor
Kronor
Kronor
Transport
3,356,535
67
3,354,861
57
Dyrtidstillägg:
Till fullmäktiges deputerade och vice riksbanks-
chefen..................
3,255
—
3,248
Å avlöningar och arvoden i riksbanken ....
246,614
97
225,416
Till f. d. befattningshavare vid riksbanken . . .
24,776
22,790
—
» pensionärer, tillhörande riksbankens änke-
och pupillkassor m. fl............
19,088
19,745
—
> riksbankens befattningshavare å vid andra
statens verk uppburna arvoden.......
189
103
271,302
_
Förvaltningsutgifter för banken i dess helhet:
Inventarier och deras underhåll........
39,599
88
38,459
36
Fastighetsutskylder, renhållning av gator och
gårdar ...................
76,444
09
82,533
69
Fastighetsunderhåll..........
48,617
93
108,154
83
Kontorshyra.................
14,700
—
14,700
Värme och belysning................
106,483
79
105,527
54
Skrivmaterialier och övriga förbrukningsartiklar
51,532
43
44,894
—
Kostnader för blanketter, räkenskapers bindning,
tidningar, böcker o. d.........
73,558
60
69,530
84
Annonser och kungörelser...........
21,589
96
17,296
86
Post-, assurans-, telegram- och telefonavgifter. .
296,255
29
297,168
06
Lagsöknings- och rättegångskostnader......
4,187
79
602
86
Revisionskostnader vid avdelningskontoren .
13,622
75
14,089
60
Kostnader för soliditetsupplysningar.......
42,788
87
43,444
61
Transportkostnader..............
9,738
89
8,539
83
Diverse utgifter vid samtliga kontor.......
81,516
37
63,266
92
908,209
_
Särskilda förvaltningsutgifter vid huvud-
kontoret:
Förlag för löpande utgifter vid Tumba pappers-
bruk utöver av bruket gottgjorda belopp ....
468,484
17
521,474
38
Kontroll vid sedelpapperstillverkningen.....
2,450
80
3,168
10
Förlag för löpande utgifter vid riksbankens
sedeltryckeri utöver av tryckeriet gottgjorda
belopp..................
371,661
99
400,233
55
Sedelförstöring...............
625
58
570
10
Eldsläckningsanstalter och vattenförbrukning . .
3,182
06
3,050
10
Renhållning inom bankhuset.........
17,590
59
17,233
10
Bevakning av > ........
24,755
87
24,818
85
Rese- och traktamentskostnader vid inspektion
och inventering av avdelningskontoren ....
10,371
35
9,300
25
Diverse reseersättningar......... , .
6,384
33
6,678
68
986,527
11
övriga utgifter och förluster:
Ränta & pensionsfonden å 4 %........
87,128
88
93,523
63
Sedeltryckeriets nybyggnadskonto.........
851,372
62
Anm.: Kostnader under året för Visbvkonto-
rets nybyggnad, kr. 103,202:38, hava bestritts
med medel från kontot Försäljningssumman för
riksbankens fastighet i Visby, varefter å detta
konto återstå kr. 182,797: 62.
Transport
5,523,727|90
944,896
251
5,520,902
68
BanJcoutskottets memorial Nr 1. 13
räkning (forts.).
1933
1
9
3 4
KREDIT.
Kronor
Kronor
Kronor
Transport
!
i
/
14,356,053
16
12,058,936
32
Transport
14,356,053
16
—
—
12,058,936
32
14 Bankoutskottets memorial Nr 1.
Vinst- och förlust
-
1933
1
9
3 4
DEBET
Kronor
Kronor
Kronor
Transport
5,523,727
90
944,896
25
5,520,902
68
Bidrag enl. bankoreglementet § 22 mom. 1 och 2
29,159
—
28,279
—
Förskingrade medel.................
14,485
92
—
—
Diverse .........................
692
59
962
04
974,137
29
5,568,065
41
6,495,039
97
Saldo, vinst (utom avbetalningslånefonden) . . .
8,787,987
75
5,563,896
35
Summa
14,356,053
16
12,058,936
32
Avbetalningslånefondens
DEBET.
Inom linjen förda lån................
181,997
60
20,910
27
Saldo, vinst......................
1,803,878
56
1,711,744
91
Summa
1,985,876
16
1,732,655
18
Riksbankens hela vinst utgör alltså Kronor
10,591,866
31
7,275,641
26
Bankoutskottets memorial Nr 1. 15
räkning (forts.).
KREDIT.
Transport
1933
19 3 4
Kronor
Kronor
Kronor
14,356,053
16
12,058,936
32
Summa
14,356,053
16
—
—
12,058,936
32
vinsträkning.
KREDIT.
Räntor..........................
Kapitalinbetalningar å inom linjen förda avbe- talningslån ......................
1,982,726
3,149
51
65
1,731,399
1,255
29
89
Summa
1,985,876
16
1,732,655
18
16
Bankoutskottets memorial Nr 1.
Utgående
Utgående
balans
räkning.
1933
19 3 4
DEBET.
Kronor
Kronor
Kronor
(Tillgångar och fordringar)
Kassa.
Metallisk kassa:
(enl. 8 § i lagen för Sveriges riksbank)
Guldmynt enligt 1873 års myntkonvention
45,625,955
45,626,190
Omyntat guld samt äldre svenskt guldmynt
142,113,314
42
165,592,312
47
Utländskt guldmynt..............
72,011,811
85
73,956,644
28
285,175,146
75
Otild i utlandet, ej inräknat i metalliska
kassan......................
110,587,765
73
66,080,272
38
Annan kassatillgång.
*
Silvermynt enligt 1873 års myntkonvention
ävensom kopparnickelmynt........
4,633,659
95
3,011,535
50
Aldre svenskt silvermynt..........
897
70
1,009
70
Brons-, järn- och kopparmynt........
152,866
45
87,445
27
Enskilda bankers postväxlar, checkar m. m.
8,973,374
92
13,777,467
96
Utländska bankers sedlar..........
57,629
04
53,948
90
16,931,407
33
368,186,826
46
Statspapper och obligationer.
Statspapper...................
226,479,507
78
195,248,500
—
Inhemska obligationer (icke stats-).....
193,000
—
—
—
Upplupna, ej betalda räntor ........
1,218,803
77
613,765
50
195,862,265
50
Lånerörelsen.
Diskonterade växlar..............
16,036,427
77
11,975,400
37
Hypoteks- och kommunlån.........
38,593,638
56
29,770,702
79
Kassakreditiv och kredit i löpande räkning
1,712,374
14
1,804,593
41
På indrivning beroende medel.......
2,623
24
274
21
Beräknade räntor...............
84,979
53
50,069
62
43,601,040
40
U trike srörelsen.
Köpta växlar, betalbara i utlandet.....
Fordran i löpande räkning hos utländska
255,282,109
04
364,532,557
58
banker och bankirer............
193,709,700
39
144,844,420
22
509,376,977
80
Kursdifferenskonto......
102,798,140
25
95,687,936
99
Diverse räkningar......
5,693,336
31
10,791,476
76
Summa
1,225,961,915
84
—
—
1,223,506,523
91
Avbetalningslånefondens
DEBET.
Utestående avbetalningslån.........
På giroräkning i riksbanken innestående
36,971,782
49
33,441,099
86
outlånad fond................
7,028,217
51
10,558,900
14
Summa
44,000,000
—
44,000,000
—
BanJcoutsJcottets memorial Nr 1.
17
balansräkning.
1933
1
9 3 4
Kronor
Kronor
Kronor
KREDIT.
(Skulder)
Utelöpande sedlar.......
647,594,983
90
708,234,379
46
Postväxelräkning.......
1,560,374
87
1,183,351
71
Giroräkning
Statsmedel...................
220,918,856
52
209,429,794
79
Övriga medel.................
248,532,894
86
196,057,449
57
405,487,244
36
Depositionsräkning......
4,851,250
—
—
—
Upp- och avskrivningsräkning . .
29,335
99
38,539
78
Lånerörelsen.
Inkasseringsavgifter för diskonterade växlar
1,467
77
883
22
Beräknade räntor...............
55,346
10
—
—
883
22
U trikesr öreisen.
Skuld till utländska banker.........
2,755,494
98
1,889,563
86
Beräknade räntor å köpta växlar.....
354,989
94
—
—
1,889,563
86
Upphörda lånegrenar.
Lånebanksobligationer med 4ll%% ränta . .
120,666
88
120,666
88
» » 4 > > . .
55,012
49
55,012
49
» » 3 » » . .
227
19
227
19
Ej uttagna räntor på förestående obliga-
tioner.....................
3,981
61
4,057
69
179,964
25
Diverse räkningar.......
13,381,764
89
26,305,189
15
Kapitalbalans.
Grundfond...................
50,000,000
—
50,000,000
—
Reservfond...................
20,000,000
—
20,000,000
—
Pensionsfond .................
2,306,786
53
2,473,285
54
Reserverade medel, utgörande:
återstående vinstmedel från föregående år
2,846,615
01
438,481
32
vinst för året ................
10,591,866
31
7,275,641
26
80,187,408
12
Anni. Värdet av riksbankens fasta och
lösa egendom finnes ej upptaget bland till-
gångar, som ingå i förestående kapital-
balans.
Summa
1,225,961,915
84
—
—
1,223,506,523
91
ställning den 31 december 1934.
KREDIT.
För utlämnande av avbetalningslån anvisad
fond......................
44,000,000
44,000,000
Summa
44,000,000
44,000,000
—
<■)
Bihang till riksdagens protokoll 1935. 8 sami. Nr 1.
18
B anie outskottets memorial Nr 1.
Inom linjen förda tillgångar och skulder vid 1933 och
1934 års slut.
1933
1934
Kronor
Kronor
Tillgångar.
Inventarievärdet av vattenstämplat papper för postre-
missväxlar m. m.......................
9,026
40
9,026
40
Riksbankens mynt- och medaljsamling..........
33,226
22
33,226
22
Taxeringsvärdet av riksbankens fastigheter vid årens
slut enligt nedanstående specifikation.........
13,731,900
—
13,756,000
—
Summa
13,774,152
62
13,798,252
62
Fastigheten i:
Stockholm..........................
4,250,000
—
4,250,000
—
Göteborg...........................
800,000
—
800,000
—
Malmö.............................
425,000
—
425,000
—
Falun.............................
170,000
—
185,100
—
Gävle.............................
250,000
—
250,000
—
Halmstad...........................
375,000
—
375,000
—
Härnösand..........................
150,000
—
150,000
—
Jönköping...........................
115,000
—
115,000
—
Kalmar............................
350,000
—
356,000
—
Karlskrona..........................
550,000
—
550,000
—
Karlstad............................
150,000
—
150,000
—
Kristianstad.........................
230,000
—
230,000
—
Linköping...........................
300,000
—
300,000
—
Luleå.............................
325,000
—
325,000
—
Mariestad...........................
135,000
—
135,000
—
Norrköping..........................
328,200
—
328,200
Nyköping...........................
422,000
—
422,000
—
Sundsvall...........................
250,000
—
250,000
—
Uppsala............................
535,000
—
535,000
—
Visby.............................
275,000
—
275,000
—
Vänersborg..........................
250,000
—
250,000
—
Växjö.............................
315,000
—
315,000
—
Örebro.............................
250,000
—
250,000
—
Östersund...........................
115,000
—
115,000
—
Tumba ............................
2,416,700
—
2,419,700
—
Summa
13,731,900
—
13,756,000
—
Skulder.
Utelöpande transportsedlar samt sedlar å 3 och 2 rdr
specie på ofärgat papper.................
338,758
40
338,630
90
Utelöpande bankosedlar å riksdaler och skillingar . . .
1,315,328
04
1,315,328
04
Lånebanksobligationer å 4 % med ränta på ränta ....
548
08
548
08
» med 4*/> % ränta........
5,527
07
5,527
07
> > 3 % » ........
588
64
588
64
Förbindelser med 4 % ränta för under åren 1802 och
1803 inlämnat silver (s. k. silversedlar).........
924
61
924
61
Realisationsobligationer med 4 / ränta till förfallodagen,
58
utgivna för riksgäldssedlarnas inlösen 1803—1807 . .
417
58
417
Summa
1,662,092
42
1,661,964
92
BankoutsJeottets memorial Nr 1. 19
Huvudkontorets och avdelningskontorens vinster och förluster.
Vinst å riks-
Vinst å av-
Summa vinst
Summa vinst
bankens eget
betalnings-
år 1984
år 1933
kapital
lånefonden
Kronor
Kronor
Kronor
Kronor
Vid huvudkontoret........
6,637,936
31
493,147
71
7,131,084
02
9,379,029
51
Vid kontoret i: Göteborg.....
—
—
124,023
24
—
—
229,027
63
Malmö......
—
—
80,115
41
—
—
271,715
31
Falun.......
—
—
51,635
39
14,654
26
21,042
61
Gävle.......
—
—
50,853
06
7,171
38
31,212
14
Halmstad ....
—
—
32,226
43
8,714
40
20,981
26
Härnösand ....
—
—
37,973
54
—
—
7,143
51
Jönköping ....
—
—
86,348
93
71,268
14
109,580
54
Kalmar......
1,268
73
34,041
40
35,310
13
61,919
67
Karlskrona....
—
—
40,941
69
20,828
17
29,337
38
Karlstad.....
—
—
30,905
54
—
—
—
—
Kristianstad . . .
—
—
22,011
48
9,260
14
47,947
06
Linköping ....
—
—
56,914
37
54,318
14
80,376
74
Luleå.......
—
—
73,992
85
12,809
54
19,349
41
Mariestad ....
—
—
18,925
27
—
—
—
—
Norrköping . . .
—
—
43,358
28
1,916
13
33,770
23
Nyköping ....
—
—
28,796
09
—
—
5,952
78
Sundsvall ....
—
—
40,671
83
—
—
12,020
13
Umeå.......
—
—
64,237
56
7,495
43
32,560
83
Uppsala.....
—
—
73,867
07
49,939
16
79,768
99
Visby.......
—
—
45,094
05
35,185
96
51,259
05
Vänersborg . . .
—
—
31,317
66
375
53
7,449
98
Västerås.....
—
—
35,811
15
—
—
—
—
Växjö.......
—
—
14,544
32
—
—
—
—
Örebro......
■-
—
42,656
01
—
—
66,026
41
Östersund ....
—
—
57,334
58
18,343
25
38,567
14
6,639,205
04
1,711,744
91
7,478,673
78
10,636,038
31
å riksbankens
Nettoförlust
Nettoförlust
Avgår förlust:
eget kapital
år 1934
år 1933
Vid kontoret i: Göteborg ....
180,737
65
—
—
56,714
41
—
—
Malmö.....
137,904
94
—
—
57,789
53
—
—
Falun......
36,981
13
—
—
—
—
—
—
Gävle......
43,681
68
—
—
—
—
—
—
Halmstad ....
23,512
03
—
—
—
—
—
—
Härnösand . . .
45,753
79
—
—
7,780
25
—
—
Jönköping . . .
15,080
79
—
—
—
—
—
—
Karlskrona . . .
20,113
52
—
—
—
—
—
—
Karlstad ....
45,705
37
—
—
14,799
83
7,715
09
Kristianstad . .
12,751
34
—
—
—
—
—
—
$ Linköping . . .
2,596
23
—
—
—
—
—
—
Luleå......
61,183
31
—
—
—
—
—
—
Mariestad ....
41,081
90
—
—
22,156
63
19,605
91
Norrköping . . .
41,442
15
—
—
—
—
—
—
Nyköping ....
34,005
70
—
—
5,209
61
—
—
Sundsvall ....
49,881
32
—
—
9,209
49
—
—
Umeå......
56,742
13
—
—
—
—
—
~
Uppsala.....
23,927
91
—
—
—
—
—
Visby......
9,908
09
—
—
—
—
—
—
Vänersborg . . .
30,942
13
—
—
—
—
—
—
Västerås ....
55,387
17
—
—
19,576
02
8,952
27
Växjö......
23,927
46
—
—
9,383
14
7,898
73
Örebro.....
43,069
62
—
—
413
61
—
—
Östersund ....
38,991
33
—
—
—
—
—
1,075,308
69
—
203,032
52
44,172
5,563,896
35
1,711,744
91
7,275,641
26
10,591,866
31
20
Bankoutskottets memorial Nr 1.
Fonder
under riksbankens
förvaltning.
Under riksbankens förvaltning men utan att ingå i dess balansräkning äro
ställda två fonder, nämligen avbetalningslånefonden och spannmålskreditfonden.
Avbetalningslånefondens fördelning på de olika kontoren den 31 december
1934 samt å fonden utestående belopp framgår av nedanstående översikt:
Avbe tal-
Därav
ningslåne-
fonden
använt
oanvänt
Kronor
Kronor
Kronor
Huvudkontoret.................
11,470,000
9,971,472
61
1,498,527
39
Avdelningskontoret i: Göteborg.......
2,870,000
2,668,521
20
201,478
80
Malmö........
2,000,000
1,604,413
75
395,586
25
Falun.........
1,320,000
988,219
—
331,781
—
Gävle ........
1,300,000
1,018,761
—
281,239
—
Halmstad......
840,000
665,005
—
174,995
—
Härnösand .....
1,060,000
663,457
—
396,543
—
Jönköping......
2,180,000
1,649,971
—
530,029
—
Kalmar .......
900,000
667,492
—
232,508
—
Karlskrona.....
1,200,000
776,118
—
423,882
—
Karlstad.......
700,000
605,933
—
94,067
—
Kristianstad.....
750,000
425,027
—
324,973
—
Linköping......
1,800,000
1,024,806
—
775,194
—
Luleå.........
2,100,000
1,495,490
30
604,509
70
Mariestad......
470,000
361,794
—
108,206
—
Norrköping.....
1,330,000
813,609
—
516,391
—
Nyköping......
750,000
507,596
—
242,404
—
Sundsvall......
1,350,000
694,970
—
655,030
—
Umeå........
1,760,000
1,193,167
—
566,833
—
Uppsala.......
1,750,000
1,507,804
—
242,196
—
Visby.........
1,300,000
763,532
-
536,468
—
Vänersborg.....
750,000
622,232
—
127,768
—
Västerås.......
1,000,000
660,262
—
339,73^
—
Växjö........
440,000
264,196
—
175,804
—
Örebro ........
1,100,000
766,308
—
333,692
Östersund......
1,510,000
1,060,943
—
449,057
i—i
Summa
44,000,000
33,441,099
86
10,558,900
14
Den 31 december 1934 utestående belopp fördelar sig på följande sätt:
7 Va års lån............. kr. 3,668,558: —
5 » » > 27,622,151:04
27> » » » 2,150,390:82
Kr. 33,441,099:86
BanJcoutsicottets memorial Nr 1.
21
Spannmålslcreditfonden, som vid 1934 års början var 3,500,000 kronor,
har enligt beslut av samma års riksdag höjts med 1,000,000 kronor till
4,500,000 kronor, men har beloppet ännu icke överförts från riksgäldskontoret.
Fondens fördelning på de olika kontoren samt å fonden disponerade
belopp den 31 december 1934 framgår av nedanstående översikt:
Fondens
belopp
Kronor
Beviljade
krediter
Utestående
belopp
Kronor
Antal
St.
Belopp
Kronor
Huvudkontoret...............
930,000
1
355,000
80,003
16
Avdelningskontoret i Malmö .....
500,000
1
400,000
199,519
99
» i Halmstad . . .
350,000
—
—
—
—
» i Kristianstad. .
970,000
1
280,000
174,148
30
» i Vänersborg . .
750,000
—
—
—
—
Summa
3,500,000
3
1,035,000
453,671
45
Den ej använda delen av såväl denna fond som avbetalningslån ef onden
innestår i riksbanken å giroräkning (från och med 1935 benämnd checkräkning).
22
BanJcoutskottets memorial Nr 1.
Fullmäktige
och direktionen.
Val av delegerade
för
riksdagens
verk m. m.
Styrelserna
för avdelningskontoren.
Riksbankens styrelse och vissa förvaltningsåtgärder.
§ 1.
Sedan herr Hamrin den 30 november utnämnts till landshövding och till
följd därav frånträtt befattningen såsom fullmäktig, har undertecknad Nilsson
den 6 därpå följande december inträtt såsom fullmäktig, efter det förste suppleanten
herr Wahlgren förklarat sig icke önska emottaga ifrågavarande uppdrag.
Vidare hava fullmäktige till inspekterande fullmäktig för Tumba bruk
för tiden från och med den 1 oktober 1934 utsett undertecknad Larsson.
Den av Kungl. Majit förordnade suppleanten herr Örne har under år 1934
tjänstgjort 82 dagar.
Av de utav riksdagen valda suppleanterna har under året förutvarande
suppleanten herr Wilhelmsson tjänstgjort 2 dagar, herr Wahlgren 86 dagar,
undertecknad Nilsson under tiden före ovanberörda den 6 december 147
dagar, herr Johansson 30 dagar och herr Jonsson 36 dagar.
Vice riksbankschefen Lamm lämnade på egen begäran riksbankens tjänst
vid utgången av februari månad. Till vice riksbankschef utsågo fullmäktige
för tiden till nästa konstituerande sammanträde kamrern E. Wilhelmsson.
Denne omvaldes vid det konstituerande sammanträdet till vice riksbankschef.
§ 2.
Till delegerade för riksdagens verk för år 1935 hava fullmäktige utsett
undertecknade Amnér och Björnsson.
Vidare hava fullmäktige jämlikt stadgande i gällande bankoreglemente
utsett professorn vid Stockholms högskola Arne Fredrik Westgren att fortfarande,
för en tid av tre år från och med den 1 januari 1935 vara ledamot
i den kommission, som omförmäles i 17 § instruktionen för mynt- och
justeringsverket.
Därjämte hava fullmäktige gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret
utsett ordföranden för fullmäktige därstädes K. Hildebrand och bankokommissarien
A. Bertil att under år 1935 å riksbankens och riksgäldskontorets
vägnar deltaga, herr Hildebrand såsom ledamot i direktionen för Göta
kanalverk och herr Bertil såsom ombud vid revisionen av samma verk.
§3.
I avseende å styrelserna för avdelningskontoren hava under år 1934 följande
förändringar ägt rum.
Vid kontoret i Göteborg har styrelseledamoten direktören August Åkesson
på begäran entledigats; och har till ledamot i hans ställe utsetts förste
suppleanten disponenten Eskil Boysen. Vidare har andre suppleanten kassören
Hugo Larsson på begäran entledigats. Till förste suppleant har utsetts
tredje suppleanten direktören Alfred Kollberg. Därjämte hava expeditionsföreståndaren
Axel Dahlström och disponenten Gustaf Hjort utsetts
till andre och tredje suppleant respektive.
Bankoutskottets memorial Nr 1.
23
Vid kontoret i Umeå har ordföranden i styrelsen landssekreteraren Gustaf
Hultman avlidit. Till styrelseledamot efter honom har utsetts förste suppleanten
häradsskrivaren Gustaf Boström. Till förste suppleant har utsetts
andre suppleanten Johan Forsman och till andre suppleant länsnotarien
Carl Johan Wik.
Till ledamöter och suppleanter i styrelserna för avdelningskontoren år 1935
hava förordnats samma personer, som vid 1934 års slut voro därtill förordnade,
med följande undantag och förändringar:
Vid kontoret i Halmstad har verkställande styrelseledamoten Gunnar Almbergs
förordnande begränsats till och med den 30 september 1935;
vid kontoret i Gävle har till tredje suppleant valts stadsfiskalen Sven
Berglund;
vid kontoret i Karlstad har i stället för fabrikören Karl Falk valts förutvarande
förste suppleanten grosshandlaren Johan Löfberg; till suppleanter
hava valts de nuvarande suppleanterna ombudsmannen Harry Almquist och
förste länsbokhållaren Harald Lindell samt disponenten Axel Kjellander;
vid kontoret i Linköping hava till suppleanter valts nuvarande suppleanten
direktören Carl Sabelström samt godsägaren Magnus Olai och möbelsnickaren
Seth Kullman.
§ 4.
Den under år 1927 inom riksbankens härvarande byggnad anordnade
telefoncentralen med s. k. linjeväljarsystem har under de senaste åren befunnits
icke fungera på ett tillfredsställande sätt. Fullmäktige hava därför
beslutit att låta anordna ny telefoncentral med helautomatiskt telefonväxelsystem
för en kostnad av 16,525 kronor enligt ett av telegrafverket avgivet
anbud.
§ 5.
Utöver vad fullmäktige under § 12 i sin senaste berättelse till statsrevisorerna
omförmält beträffande nybyggnaden för riksbankens sedeltryckeri
få fullmäktige meddela, att grundläggnings- och murningsarbetena numera
äro avslutade och att byggnaden är under tak. Den för byggnadens uppförande
bestämda tiden har, på därom gjord framställning, förlängts med
ytterligare 14 dagar, eller till den 29 juli 1935. Fullmäktige hava antagit
ett av Telefonaktiebolaget L. M. Ericsson avgivet anbud å utförande av
elektriska svagströmsanläggningar inom nybyggnaden för en kostnad av
44,506 kronor.
§ 6.
För anordnande av elektriska belysnings- och svagströmsanläggningar
inom riksbankens nybyggnad i Visby hava fullmäktige antagit ett av Valfrid
Hedströms Eftr. elektroteknisk byrå, Visby, avgivet anbud å 6,245 kronor.
§ 7.
De under § 8 i fullmäktiges senaste berättelse till statsrevisorerna omförmälda
byggnads- samt belysnings- och rörledningsarbetena inom riks
-
Riksbankens
fastigheter.
Bankhuset i
Stockholm.
Sedeltryc
keriets
nybyggnad.
Kontoret
i Visby.
Kontoret
i Örebro.
Vissa
rörelse
grenar.
Deltagande i
emissioner
av obligationslån.
Kontoföring
för clearingnämnden.
Sonderkontot
hos tyska
riksbanken.
Inspektioner
och
undersökningar.
Inre organisation.
24 Bankoutskottets memorial Nr 1.
bankens fastighet i Örebro äro numera avslutade och efter verkställd besiktning
godkända.
§ 8.
Riksbanken har under år 1934 deltagit i emissioner av dels Sveriges allmänna
hypoteksbanks 3 SA procent obligationslån av den 15 juli, dels ock
svenska statens 3 1/a procent amorteringslån av den 1 oktober samt 3 procent
räntelån av den 30 december.
§ 9.
Sedan clearingavtalet mellan Sverige och Tyskland trätt i kraft vid ingången
av september månad, har riksbanken fungerat såsom clearingnämndens
bankförbindelse och i enlighet härmed mottagit de inbetalningar, som
skolat erläggas enligt avtalet samt inlöst av clearingnämnden utställda checker.
§ 10.
Vid årets ingång fanns enligt tidigare överenskommelse hos tyska riksbanken
ett i Sveriges riksbanks namn upplagt särskilt konto, benämnt Sonderkonto,
varå tyska firmor under vissa förutsättningar hade att verkställa
inbetalningar såsom likvider till svenska firmor. I och med ikraftträdandet
av clearingavtalet mellan Sverige och Tyskland avslutades nämda sonderkonto.
Saldot å sonderkontot vid utgången av augusti månad har successivt
nedbragts och torde inom den närmaste tiden bliva helt avvecklat.
§ 11.
Föreskrivna inventeringar av huvudkontorets kassor och förvaringsrum
hava under året ägt rum.
Inspektioner av avdelningskontoren hava verkställts
av undertecknad Booth vid kontoren i Luleå och Umeå,
av undertecknad Amnér vid kontoren i Kalmar, Karlskrona och Växjö,
av undertecknad Larsson vid kontoren i Falun, Gävle, Halmstad, Härnösand,
Jönköping, Mariestad, Norrköping, Nyköping, Sundsvall, Uppsala,
Vänersborg, Västerås och Östersund,
av herr Wilhelmsson vid kontoren i Göteborg, Malmö och Karlstad samt
av herr Wahlgren vid kontoren i Kristianstad, Linköping, Visby och Örebro.
Dessutom hava under året särskilda undersökningar genom därtill utsedda
tjänstemän verkställts vid samtliga avdelningskontor.
Föreskrivna inventeringar av Tumba bruks kassa hava under året ägt
rum, utan att anledning till anmärkning därvid förekommit.
§ 12.
Sedan yttrande av lönenämnden för riksdagens verk numera inhämtats,
komma fullmäktige att för bankoutskottet framlägga förslag till vissa ändringar
i avlöningsreglementet för riksdagens verk m. m. Även skola fullmäktige
inkomma med framställning berörande riksbankens avdelningskontor.
Banhoutslcottets memorial Nr 1. 25
Efter utredning komma vidare förslag att framläggas örn reglering av
pensionsförhållandena för såväl riksbankens tjänstemän som arbetarna vid
sedeltryckeriet och pappersbruket.
§ 13.
För riktigheten av de å sid. 10—21 lämnade sifferuppgifterna ansvara
föreståndaren för räkenskapsavdelningen vid huvudkontoret bankokommissarien
G. Dahlgren och tjänstemannen därstädes G. Gunnarson, vilka i riksbankens
bokslut undertecknat respektive kontrasignerat ifrågavarande räkningar.
§ 14.
Fullmäktige överlämna härjämte från styrelserna för bankens samtliga
avdelningskontor i behörig tid inkomna berättelser för år 1934 ävensom
avdelningskontorens revisorers berättelser för år 1933.
I fråga örn avdelningskontoret i Luleå är framställning gjord örn avskrivning
av viss inom linjen förd fordran. Denna framställning har i vanlig
ordning prövats av de för kontoren utsedda revisorerna; och hava fullmäktige
för sin del icke något att erinra mot att ifrågavarande fordran avskrives.
Stockholm den 12 januari 1935.
ADOLF ap JOCHNICK.
Ivar Rooth. A. Amnér. Viktor Larsson.
Edv. Björnsson. Sten Stendahl. Petrus Nilsson.
^ Carl Törnebladh.
Siffer
uppgifter.
Berättelser
äng. avdelningskontoren.
Bihang till riksdagens protokoll 1935. 8 sami. Nr 1.
3
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.